About: Genizah

An Entity of Type: place, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

A genizah (/ɡɛˈniːzə/; Hebrew: גניזה, lit. 'storage', also geniza; plural: genizot[h] or genizahs) is a storage area in a Jewish synagogue or cemetery designated for the temporary storage of worn-out Hebrew-language books and papers on religious topics prior to proper cemetery burial.

Property Value
dbo:abstract
  • Una geniza (en plural, genizot; hebreu: גניזה‎, ‘emmagatzematge’) és una àrea d'emmagatzematge en una sinagoga jueva o en un cementiri destinant a l'emmagatzematge temporal de llibres i articles sobre temes religiosos en llengua hebrea en desús, per tal d'evitar que qualsevol escrit que contingui el nom diví sigui tractat de manera indigna, abans del seu soterrament al cementiri apropiat. Les genizot també poden servir per a custodiar les cartes personals i els contractes legals que comencin amb una invocació de Déu; és a dir, els continguts de les genizot no està limitat a materials estrictament religiosos. A la pràctica, també contenen escrits de naturalesa secular, amb la invocació d'obertura consuetudinària o sense, així com escriptures en altres llengües jueves que utilitzen l'alfabet hebreu, com ara el judeoàrab, el judeopersa, el judeocastellà o l'ídix). Se situen tradicionalment a l'àtic o al soterrani d'una sinagoga, però també poden estar en una paret o enterrats. També poden estar als cementiris. El seu contingut és periòdicament recollit solemnement i enterrat en el cementiri o bet ḥayyim. Les sinagogues de Jerusalem enterren el contingut de les seves genizot cada set anys, així com els anys de sequera, ja que es creu que això portarà pluja. Aquest costum s'associa amb una vella pràctica d'enterrar un home gran o bo amb un sefer (qualsevol llibre, ja sigui un Tanakh, el Mixnà, el Talmud, o qualsevol obra de literatura rabínica) que hagués esdevingut pasul (poc útil per vell o il·legible). Aquesta tradició se sap que havia estat practicada al Marroc, Algèria, Turquia i Egipte. (ca)
  • جنيزا أو جنيزة (بالعبرية: גניזה وتلفظ بالجيم المصرية) هي مجموعة الأوراق والوثائق التي لا يجوز إبادتها أو إهمالها وفقا للديانة اليهودية، وخصوصا إذا ضمت اسم الله بين ثناياها، وإنما يتم تخزينها في غرفة معزولة في الكنيس أو المعبد لأجيال. ولهذه الكلمة ذات الجذر للكلمة العربية "جنازة"، أي الدفن أو الدفينة، لأنه يجب بهد كل مدة جمع هذه الوثائق ودفنها في المقابر. وتعتبر الجنيزا التي عثر عليها في معبد بن عزرا في القاهرة، من أهم مجموعات الجنيزا في العالم. وتعتبر الجيزة في مصر اختصارا لهذه الكلمة إذ بالأصل كان اسمها جنيزا ثم مع الزمن التطوري أصبحت جيزا كذلك ورد ذكر اسم الجيزة في بلاد الشام في الجزء الجنوبي من سوريا في أسفل اذرعات وتعتبر من الأماكن التي سكنها اليهود وبنوا بها مدائنهم وهي من الأماكن الأثرية والموغلة في القدم والتي تضم مختلف الحضارات القديمة وهي قرية تشرف على في سهل حوران. (ar)
  • Geniza (גניזה z hebrejského גנז, ganaz, uložit) je v judaismu náboženská povinnost uchovat veškeré texty obsahující jedno z Božích jmen. Stejným slovem se označuje i místo, na kterém jsou takové texty uschovávány. Zákaz zničit nebo způsobit smazání jakéhokoli dokumentu, ve kterém se objevuje boží jméno, formuluje Rambam takto: Do genizy se odkládají zejména liturgické předměty (sidury, Tanachy, letáky s kázáním, tfilin, mezuzy a jiné svaté texty) pokud jsou poškozené nebo dosloužily; skrze jejich účel na nich ulpívá určitá míra svatosti a bylo by neuctivé vyhazovat je s ostatním odpadem. Kontejnery pro sběr předmětů určených do genizy lze najít v synagogách a jiných centrech náboženského života. Jejich obsah se jednou za čas pohřbívá ve zvláštní sekci židovského hřbitova. V dřívějších dobách se obsah genizy ukládal také pod základní kameny synagogy nebo na vyhrazenou půdu. Díky zvyku ukládání doslouživších textů do genizy byly v poslední době objeveny ve starých genizách četné historické dokumenty, včetně rukopisů a starých knih. V této souvislosti proslula zejména káhirská geniza. (cs)
  • Eine Geniza [geˈniːza], im Deutschen meist Genisa geschrieben (hebr. גניזה gənīzā, pl.: Genizoth; mit der Bedeutung: Lager, Depot, Speicher), ist ein manchmal vermauerter Hohlraum zur Aufbewahrung verbrauchter Schriften. Hier werden nicht mehr lesbare Torarollen oder andere Texte, die man nicht mehr benutzt, verschlossen abgelegt. Texte, die das Tetragrammaton (JHWH) oder andere Bezeichnungen Gottes enthalten, dürfen nicht einfach weggeworfen werden. So haben wichtige Schriftstücke der jüdischen Liturgie und der jüdischen Geschichte überdauert. Hinzu kommen zahlreiche profane Schriften überwiegend in judäo-arabischer Sprache. (de)
  • La geniza aŭ genizo (hebree: גניזה stokejo; plurale: genizot) estas stokejo, rezervejo en sinagogo, en ties proksimo, en la juda tombejo, kie la religiaj judoj provizore stokas la neuzeblajn, sed ne neniigeblajn verkojn, dokumentojn, librojn. Laŭ ritoj de la juda religio, oni ne povas neniigi tiujn damaĝitajn, foruzitajn verkojn, kiuj enhavas la nomon de Dio. Se en iu libro aperas la kvar literoj de la hebrea alfabeto JHVH (jehova; nomo de la dio en la hebrea) tiam oni ne povas neniigi ĝin. Laŭ la religiaj ritoj, tio estas akceptebla, se oni entombigas ĝin per konvena rito. Ĝis la oficiala entombigo, oni rezervas ilin en genizo, protektante ilin je profanado. Tio estis aplikata ne nur pri religiaj verkoj, sed ankaŭ pri personaj dokumentoj, kontraktoj, leteroj. Ofte okazis, ke la ekzisto de la genizo estis forgesita aŭ la entombigo de la verkoj ne okazis pro io. La pli poste malkovritaj genizoj donas valoran fontomaterialon por la esploristoj. La plej fama genizo estas la Genizo de Kairo, kiun malkovris en 1864 kaj kiun studadis Solomon Schechter. (eo)
  • La guenizá es un depósito que tienen las sinagogas y yeshivot dedicado a almacenar los manuscritos y material sagrado que queda en desuso. Esto se efectúa no con el fin de conservarlos, sino de evitar que cualquier escrito que contenga el nombre divino sea tratado de manera indigna. Cuando la guenizá se llena, se retira el material, se quema y entierra. En El Cairo se encontró en el siglo XIX una guenizá con gran cantidad de manuscritos que han ayudado a los investigadores a tener material de estudio sobre fechas tempranas. (es)
  • A genizah (/ɡɛˈniːzə/; Hebrew: גניזה, lit. 'storage', also geniza; plural: genizot[h] or genizahs) is a storage area in a Jewish synagogue or cemetery designated for the temporary storage of worn-out Hebrew-language books and papers on religious topics prior to proper cemetery burial. (en)
  • Une gueniza ou guenizah (héb. : גניזה « [endroit de mise en] dépôt » ; pluriel guenizot) est la pièce d’une synagogue servant d’entrepôt, principalement pour des ouvrages traitant de sujets religieux rédigés en hébreu, devenus inutilisables, en attendant de les enterrer dans un cimetière, car il est interdit de jeter des documents écrits comportant l’un des sept Noms de Dieu qu’on ne peut effacer, y compris des lettres personnelles et des contrats légaux qui s’ouvrent par une invocation de Dieu. En pratique, les guenizot contenaient aussi des documents profanes, comprenant ou non la coutumière invocation d’ouverture, ainsi que des documents rédigés en d’autres idiomes que l’hébreu, mais utilisant un alphabet ayant la même origine que l’alphabet hébreu (c’est le cas des langues judéo-arabes, du judéo-persan, du ladino, du yiddish, etc.). Il existait une coutume consistant en la collecte solennelle du matériel entreposé dans la gueniza, avant de l’enterrer dans des cimetières. Les synagogues de Jérusalem enterraient le contenu de leurs guenizot tous les sept ans, ainsi qu’au cours d’une année de sécheresse, afin d’apporter la pluie. Cette coutume est associée avec celle, beaucoup plus ancienne, d’enterrer un homme notable ou honorable avec un sefer devenu passoul (impropre à l’usage, du fait d’une erreur de transcription, d’une lettre effacée ou de son ancienneté). Au Maroc, en Algérie, en Turquie et en Égypte, l’enterrement de documents était souvent pratiqué. La gueniza de loin la plus célèbre, pour l’importance tant numérique que qualitative des textes qui y étaient entreposés, est la gueniza du Caire, découverte en 1864 par Jacob Saphir, et principalement étudiée par Solomon Schechter et Shlomo Dov Goitein. En 2012 est découverte à Dambach-la-Ville en Alsace une genizah qui offre de nombreuses informations sur la vie des Juifs en Alsace. (fr)
  • Genizah (atau geniza; bahasa Ibrani: גניזה "penyetoran"; jamak: genizot atau genizoth) adalah sebuah tempat penyetoran di sebuah sinagoge atau pemakaman Yahudi. Tempat tersebut dirancang untuk penyetoran temporer dari buku-buku dan makalah-makalah berbahasa Ibrani tentang topik agama di samping pemakaman yang sebenarnya. (in)
  • La ghenizah (scritto anche geniza, ghenizà o gheniza, in ebraico גניזה «[luogo di] deposito»; plur. genizot o ghenizot) è quella parte della sinagoga destinata a servire da deposito, principalmente delle opere che trattino argomenti religiosi redatti in ebraico, divenuti inutilizzabili, in attesa che esse siano sotterrate in un cimitero, dal momento che è proibito categoricamente gettare documenti scritti in cui compaia uno dei sette Nomi sacri di Dio, ivi comprese le lettere personali e i contratti legali che - allo stesso modo dell'Islam che prevede l'abbondante uso della basmala - si aprono con un'invocazione a Dio. In pratica le ghenizot contengono anche documenti profani, che abbiano o meno la formula d'invocazione tanto usata, come pure i documenti redatti in altre lingue che non siano l'ebraico, ma che utilizzino l'alfabeto ebraico (è questo, tra gli altri, il caso degli idiomi giudeo-arabi, del , del ladino e dell'yiddish). Una genizah nel cimitero ebraico di Calcutta (India). Esiste la "norma" (minhag) consistente nella raccolta solenne del materiale posto nella gheniza, prima che esso sia sotterrato nei cimiteri. Le sinagoghe di Gerusalemme seppelliscono il contenuto della gheniza dopo sette anni, così come anticamente anche negli anni di siccità, al fine di favorire la caduta della pioggia. La gheniza di gran lunga più famosa, per l'importanza quantitativa e qualitativa dei testi che vi furono depositati, è quella annessa alla Sinagoga di Ezra di Fustat (Il Cairo), edificata nell'882 sul luogo dove si ergeva in antico una chiesa dedicata all'arcangelo Michele, sopravvissuta fino alla conquista persiana sasanide dell'Egitto da parte dello Scià Cosroe nel 616, per essere trasformata in sinagoga.. Geniza in una strada di Nahlaot (Israele). Riscoperta nel 1864 da , il gran numero di frammenti cartacei, pergamenacei e in papiro ivi conservati e dimenticati (circa 280.000), furono dapprima studiati (a partire dal 13 maggio 1896) da Solomon Schechter e, più tardi, dall'orientalista olandese Shlomo Dov Goitein. Tra i documenti rinvenuti vi sono opere di Yehuda Ha-Levi (c. 1080-1145) e una trentina di trattati del grande medico e filosofo Rabbi Moses ben Maimon (Maimonide, o "Rambam", 1135-1204), oltre a taluni lavori esegetici (Mishna). (it)
  • Een genizah (of geniza; Hebreeuws voor: "opslag") is een opslagruimte in een Joodse synagoge, die bestemd is voor versleten Hebreeuwse boeken en papieren over religieuze onderwerpen. Die werden daar opgeslagen, tot ze een echte begrafenis konden krijgen. Het was namelijk verboden om iets weg te gooien waar de heilige Naam van God op stond, zelfs niet als die werd aangeroepen in een persoonlijke brief. In de praktijk werd een genizah ook gebruikt voor wereldse teksten en teksten in andere talen zoals het jiddish. De inhoud van de genizah werd om de zoveel tijd plechtig begraven op de begraafplaats, de Bet hayyim. Dat gebeurde in Jeruzalem elke zeven jaar, of vaker als er grote droogte was, want men geloofde dat dit regen bracht. Volgens een nog oudere traditie begroef men de religieuze geschriften in de armen van een overleden goede of wijze man. (nl)
  • Geniza (hebr. גניזה, schowek) – w judaizmie specjalne pomieszczenie, schowek, rodzaj składnicy, w którym umieszcza się zniszczone, nieużywane bądź wycofane z obiegu święte księgi. Konieczność istnienia takiej składnicy wynika z ogromnego szacunku, którym Żydzi otaczają teksty święte tj. Tanach, księgi liturgiczne i modlitewniki, ze względu na obecność w nich imienia Boga. Zniszczonego zwoju Tory nie wolno wyrzucić, ale należy sprawić mu pogrzeb lub umieścić właśnie w genizie, którą posiadają niektóre synagogi. Zawartość genizy także powinna być pogrzebana po pewnym okresie. Takim uroczystościom towarzyszy specjalny ceremoniał pogrzebowy. W genizach często składano także księgi uznane za heretyckie. We wczesnym średniowieczu w synagogach Bliskiego Wschodu, w genizach umieszczano teksty uznane za niekanoniczne, a także liczne apokryfy judeochrześcijańskie oraz literaturę midraszową. Szczególnie znana jest geniza kairskiej synagogi Ben Ezry, tzw. geniza kairska, odkryta w 1864 przez , litewskiego rabina i podróżnika. Geniza ta była badana od roku 1897 przez , który odkrył wiele cennych tekstów religijnych m.in. – list nieznanego Chazara konstantynopolitańskiego do oraz tzw. Dokument Damasceński, który rzucił pierwsze światło na wspólnotę, którą poznano później lepiej dzięki rękopisom z Qumran. Podobnego odkrycia dokonał także uczony karaimski Abraham Firkowicz w synagodze w Kaffie na Krymie. W Polsce geniza znajduje się m.in. na strychu krakowskiej synagogi Remuh. (pl)
  • A genizá (do Hebraico: גניזה "Armazém; esconderijo" ; plural: genizot ou genizoth ou genizahs) é uma sala de armazenagem ou depósito das sinagogas, onde se depositam temporariamente os textos, livros e objetos sagrados danificados, defeituosos ou em desuso, por ser proibido deitar fora quaisquer textos com invocações a Deus, sem que o respectivo dono tenha sido devidamente sepultado. (pt)
  • Geniza (hebr. גניזה; plural genizot) är en speciell plats i synagogan, en box, där man lagrar föremål och dokument som tagits ur bruk och som innehåller gudsnamnet JHVH. Det kan röra sig om bristfälliga tefillin, trasiga torarullar eller andra skadade heliga böcker. Enligt judisk tradition är Guds namn så heligt att när det väl har blivit nedtecknat inte får förstöras. Denna tradition kopplas till bibelordet i 5 Mos 12:3-4 där det står att israeliterna ska utplåna avgudarnas namn. I Talmud Traktat Shabbat 115a föreskrivs användandet av genizot även för heliga skrifter på andra språk än hebreiska.Istället för gudsnamnet brukar fromma judar i sina brev och andra texter endast skriva ut en av bokstäverna i tetragrammaton he följt av en apostrof , för att dokumenten ska kunna förstöras när de inte längre behövs. På svenska och engelska används ibland G-d, istället för gudsnamnet. Genizot kan vara placerade på olika platser i synagogan, alltifrån uppe på taket, som i till exempel Prag, till underjordiska källare, bland annat i Teheran. När en geniza är full begravs innehållet, ofta på en judisk kyrkogård under en ceremoni. Synagogor i Jerusalem begraver innehållet i sina genizot var sjunde år och ibland även i samband med torka i hopp om att det ska bli regn. Tack vare bruket av genizot har mycket material bevarats genom historien. Man har hittat getizot med mycket gamla dokument, bland annat i Kairo. Genizan i Kairo upptäcktes 1864 av Jacob Saphir och undersöktes framför allt av Solomon Schechter. Innehållet bestod av handskrifter från tiden mellan 700-talet och 1200-talet. Många av dokumenten är handelsdokument, men det fanns också skrifter av mer religiös form, till exempel ett fragment av predikaren på hebreiska. Schechter publicerade ett dokument från genizan som han kallade A Zadokite Work. Detta dokument kom senare att kallas Damaskusdokumentet och kan kopplas till Qumranrullarna. (sv)
  • Гениза́ (ивр. ‏גְּנִיזָה‏‎) — в иудаизме место хранения пришедших в негодность священных текстов и их фрагментов: свитков Торы, изданий Танаха, Талмуда, молитвенников. Уничтожение текстов, имеющих сакральное значение и содержащих имена и эпитеты Бога, а также предметов ритуала, считается святотатством и запрещено еврейскими религиозными нормами. (ru)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 321237 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 7878 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1074807104 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:bot
  • InternetArchiveBot (en)
dbp:date
  • December 2019 (en)
dbp:fixAttempted
  • yes (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Eine Geniza [geˈniːza], im Deutschen meist Genisa geschrieben (hebr. גניזה gənīzā, pl.: Genizoth; mit der Bedeutung: Lager, Depot, Speicher), ist ein manchmal vermauerter Hohlraum zur Aufbewahrung verbrauchter Schriften. Hier werden nicht mehr lesbare Torarollen oder andere Texte, die man nicht mehr benutzt, verschlossen abgelegt. Texte, die das Tetragrammaton (JHWH) oder andere Bezeichnungen Gottes enthalten, dürfen nicht einfach weggeworfen werden. So haben wichtige Schriftstücke der jüdischen Liturgie und der jüdischen Geschichte überdauert. Hinzu kommen zahlreiche profane Schriften überwiegend in judäo-arabischer Sprache. (de)
  • La guenizá es un depósito que tienen las sinagogas y yeshivot dedicado a almacenar los manuscritos y material sagrado que queda en desuso. Esto se efectúa no con el fin de conservarlos, sino de evitar que cualquier escrito que contenga el nombre divino sea tratado de manera indigna. Cuando la guenizá se llena, se retira el material, se quema y entierra. En El Cairo se encontró en el siglo XIX una guenizá con gran cantidad de manuscritos que han ayudado a los investigadores a tener material de estudio sobre fechas tempranas. (es)
  • A genizah (/ɡɛˈniːzə/; Hebrew: גניזה, lit. 'storage', also geniza; plural: genizot[h] or genizahs) is a storage area in a Jewish synagogue or cemetery designated for the temporary storage of worn-out Hebrew-language books and papers on religious topics prior to proper cemetery burial. (en)
  • Genizah (atau geniza; bahasa Ibrani: גניזה "penyetoran"; jamak: genizot atau genizoth) adalah sebuah tempat penyetoran di sebuah sinagoge atau pemakaman Yahudi. Tempat tersebut dirancang untuk penyetoran temporer dari buku-buku dan makalah-makalah berbahasa Ibrani tentang topik agama di samping pemakaman yang sebenarnya. (in)
  • A genizá (do Hebraico: גניזה "Armazém; esconderijo" ; plural: genizot ou genizoth ou genizahs) é uma sala de armazenagem ou depósito das sinagogas, onde se depositam temporariamente os textos, livros e objetos sagrados danificados, defeituosos ou em desuso, por ser proibido deitar fora quaisquer textos com invocações a Deus, sem que o respectivo dono tenha sido devidamente sepultado. (pt)
  • Гениза́ (ивр. ‏גְּנִיזָה‏‎) — в иудаизме место хранения пришедших в негодность священных текстов и их фрагментов: свитков Торы, изданий Танаха, Талмуда, молитвенников. Уничтожение текстов, имеющих сакральное значение и содержащих имена и эпитеты Бога, а также предметов ритуала, считается святотатством и запрещено еврейскими религиозными нормами. (ru)
  • جنيزا أو جنيزة (بالعبرية: גניזה وتلفظ بالجيم المصرية) هي مجموعة الأوراق والوثائق التي لا يجوز إبادتها أو إهمالها وفقا للديانة اليهودية، وخصوصا إذا ضمت اسم الله بين ثناياها، وإنما يتم تخزينها في غرفة معزولة في الكنيس أو المعبد لأجيال. ولهذه الكلمة ذات الجذر للكلمة العربية "جنازة"، أي الدفن أو الدفينة، لأنه يجب بهد كل مدة جمع هذه الوثائق ودفنها في المقابر. وتعتبر الجنيزا التي عثر عليها في معبد بن عزرا في القاهرة، من أهم مجموعات الجنيزا في العالم. (ar)
  • Una geniza (en plural, genizot; hebreu: גניזה‎, ‘emmagatzematge’) és una àrea d'emmagatzematge en una sinagoga jueva o en un cementiri destinant a l'emmagatzematge temporal de llibres i articles sobre temes religiosos en llengua hebrea en desús, per tal d'evitar que qualsevol escrit que contingui el nom diví sigui tractat de manera indigna, abans del seu soterrament al cementiri apropiat. Se situen tradicionalment a l'àtic o al soterrani d'una sinagoga, però també poden estar en una paret o enterrats. També poden estar als cementiris. (ca)
  • Geniza (גניזה z hebrejského גנז, ganaz, uložit) je v judaismu náboženská povinnost uchovat veškeré texty obsahující jedno z Božích jmen. Stejným slovem se označuje i místo, na kterém jsou takové texty uschovávány. Zákaz zničit nebo způsobit smazání jakéhokoli dokumentu, ve kterém se objevuje boží jméno, formuluje Rambam takto: Do genizy se odkládají zejména liturgické předměty (sidury, Tanachy, letáky s kázáním, tfilin, mezuzy a jiné svaté texty) pokud jsou poškozené nebo dosloužily; skrze jejich účel na nich ulpívá určitá míra svatosti a bylo by neuctivé vyhazovat je s ostatním odpadem. (cs)
  • La geniza aŭ genizo (hebree: גניזה stokejo; plurale: genizot) estas stokejo, rezervejo en sinagogo, en ties proksimo, en la juda tombejo, kie la religiaj judoj provizore stokas la neuzeblajn, sed ne neniigeblajn verkojn, dokumentojn, librojn. Ofte okazis, ke la ekzisto de la genizo estis forgesita aŭ la entombigo de la verkoj ne okazis pro io. La pli poste malkovritaj genizoj donas valoran fontomaterialon por la esploristoj. La plej fama genizo estas la Genizo de Kairo, kiun malkovris en 1864 kaj kiun studadis Solomon Schechter. (eo)
  • Une gueniza ou guenizah (héb. : גניזה « [endroit de mise en] dépôt » ; pluriel guenizot) est la pièce d’une synagogue servant d’entrepôt, principalement pour des ouvrages traitant de sujets religieux rédigés en hébreu, devenus inutilisables, en attendant de les enterrer dans un cimetière, car il est interdit de jeter des documents écrits comportant l’un des sept Noms de Dieu qu’on ne peut effacer, y compris des lettres personnelles et des contrats légaux qui s’ouvrent par une invocation de Dieu. En pratique, les guenizot contenaient aussi des documents profanes, comprenant ou non la coutumière invocation d’ouverture, ainsi que des documents rédigés en d’autres idiomes que l’hébreu, mais utilisant un alphabet ayant la même origine que l’alphabet hébreu (c’est le cas des langues judéo-arabes (fr)
  • La ghenizah (scritto anche geniza, ghenizà o gheniza, in ebraico גניזה «[luogo di] deposito»; plur. genizot o ghenizot) è quella parte della sinagoga destinata a servire da deposito, principalmente delle opere che trattino argomenti religiosi redatti in ebraico, divenuti inutilizzabili, in attesa che esse siano sotterrate in un cimitero, dal momento che è proibito categoricamente gettare documenti scritti in cui compaia uno dei sette Nomi sacri di Dio, ivi comprese le lettere personali e i contratti legali che - allo stesso modo dell'Islam che prevede l'abbondante uso della basmala - si aprono con un'invocazione a Dio. In pratica le ghenizot contengono anche documenti profani, che abbiano o meno la formula d'invocazione tanto usata, come pure i documenti redatti in altre lingue che non sia (it)
  • Een genizah (of geniza; Hebreeuws voor: "opslag") is een opslagruimte in een Joodse synagoge, die bestemd is voor versleten Hebreeuwse boeken en papieren over religieuze onderwerpen. Die werden daar opgeslagen, tot ze een echte begrafenis konden krijgen. Het was namelijk verboden om iets weg te gooien waar de heilige Naam van God op stond, zelfs niet als die werd aangeroepen in een persoonlijke brief. In de praktijk werd een genizah ook gebruikt voor wereldse teksten en teksten in andere talen zoals het jiddish. (nl)
  • Geniza (hebr. גניזה, schowek) – w judaizmie specjalne pomieszczenie, schowek, rodzaj składnicy, w którym umieszcza się zniszczone, nieużywane bądź wycofane z obiegu święte księgi. Konieczność istnienia takiej składnicy wynika z ogromnego szacunku, którym Żydzi otaczają teksty święte tj. Tanach, księgi liturgiczne i modlitewniki, ze względu na obecność w nich imienia Boga. (pl)
  • Geniza (hebr. גניזה; plural genizot) är en speciell plats i synagogan, en box, där man lagrar föremål och dokument som tagits ur bruk och som innehåller gudsnamnet JHVH. Det kan röra sig om bristfälliga tefillin, trasiga torarullar eller andra skadade heliga böcker. (sv)
rdfs:label
  • جنيزا (ar)
  • Geniza (ca)
  • Geniza (cs)
  • Geniza (de)
  • Genizo (eo)
  • Geniza (es)
  • Genizah (en)
  • Genizah (in)
  • Ghenizah (it)
  • Gueniza (fr)
  • Genizah (nl)
  • Geniza (pl)
  • Гениза (ru)
  • Genizá (pt)
  • Geniza (sv)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License