An Entity of Type: Thing, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

An irrelevant conclusion, also known as ignoratio elenchi (Latin for 'ignoring refutation') or missing the point, is the informal fallacy of presenting an argument that may or may not be logically valid and sound, but (whose conclusion) fails to address the issue in question. It falls into the broad class of relevance fallacies. The irrelevant conclusion should not be confused with formal fallacy, an argument whose conclusion does not follow from its premises; instead, it is that despite its formal consistency it is not relevant to the subject being talked about.

Property Value
dbo:abstract
  • مغالطة تجاهل المطلوب أو الحيد عن المسألة يتم ارتكابها حين يتم تجاهل النتيجة المُراد إثباتها، بتقديم مقدمات منطقية تؤدي إلى إثبات نتيجة أخرى. وتتمتع هذه المغالطة بجاذبية وهي أن قوة الإثبات أو صوابه يمكن أن يتسبب في جذب الانتباه بعيداً عن النتيجة الأصلية. وهي تسير على النحو التالي: 1. * طرح دعوى (أ) ودعوى (ب) ... -والتي تؤدي إلى صحة نتيجة (ن)-. 2. * إذن، نتيجة (ك) صحيحة. (ar)
  • Ignoratio elenchi (von lat. ignoratio ‚Unkenntnis‘ bzw. ‚Unwissenheit‘ sowie dem latinisierten Genetiv des altgriechischen Substantivs ἔλεγχος élenchos ‚Widerlegung‘; wörtlich also „die Unkenntnis der Widerlegung“) bezeichnet in der Philosophie bzw. der Argumentationstheorie einen Argumentationsfehler, siehe auch Fehlschluss. Dabei wird eine andere Behauptung bewiesen als die zur Debatte stehende; das Argument verfehlt das Thema. In einer ignoratio wird also ein gültiger Beweis für eine Behauptung geliefert, dabei aber unterschlagen, dass es sich um eine andere als die ursprünglich zu beweisende handelt („Fallacy of Irrelevant Conclusion“). Der Ausdruck wurde von Aristoteles in seinem Organon geprägt und wird u. a. in den Sophistischen Widerlegungen, dem letzten Band des Organon, behandelt. Aristoteles fasste den Begriff jedoch anders: Jegliches Argument, das sprachliche oder formale Korrektheit vermissen lässt und dennoch als gültig ausgegeben wird, wird dort als ignoratio elenchi bezeichnet, insofern es nämlich die Gründe missachtet oder unterschlägt, die seine Gültigkeit widerlegen. Ein Red Herring ist eine ignoratio elenchi, bei der die Absicht ganz im Vordergrund steht, den Diskussionsgegner bzw. das Publikum über eine Unsachlichkeit von der eigentlichen Frage abzulenken. (de)
  • Άγνοια ελέγχου (ignoratio elenchi ή «μη σχετικό συμπέρασμα») αποκαλείται η λογική πλάνη κατά την οποία παρουσιάζεται ένα επιχείρημα το οποίο ίσως αυτό καθ' αυτό να είναι αληθές αλλά το οποίο αποδεικνύει ή υποστηρίζει διαφορετική πρόταση από την οποία υποτίθεται ή διατείνεται ότι υποστηρίζει. Εδώ ο αρχαιοελληνικός όρος «έλεγχος» χρησιμοποιείται με την έννοια του αντεπιχειρήματος. Ο Αριστοτέλης πίστευε ότι η άγνοια ελέγχου αποτελεί σφάλμα από μέρος του θέτοντος την ερώτηση στην προσπάθειά του να ανταπαντήσει στο επιχείρημα του ερωτώμενου. Το απεκάλεσε άγνοια του τι αποτελεί αντίκρουση επιχειρήματος. (el)
  • Ignoratio elenchi (el la latina) estas , dum kiu la porparolanto citas argumenton, kiu mem pravas, sed ne havas argumentan bazon por la originala afero. Ĝi estas uzata - se intence - plej ofte por misgvidi atenton aŭ konfuzi kunparolanton. Oni nomas tion en la angla ruĝa haringo („red harring”). Tiu esprimo venas eble el tio, ke oni uzis fumitan haringon por misgvidi la spursekvajn hundojn. (eo)
  • En lógica, conclusión irrelevante, conclusión inatingente, ignoratio elenchi, refutación ignorante o eludir la cuestión es una falacia en la que se presenta un argumento que puede o no ser por sí mismo válido, pero que prueba o concluye una proposición diferente a la que debería probar o concluir.​ Aristóteles creía que todas las falacias lógicas podían ser reducidas a ignoratio elenchi. También en algunos casos estas conclusiones irrelevantes son intentos deliberados por parte de manipuladores, expertos en falacias, de cambiar el asunto de la conversación. (es)
  • An irrelevant conclusion, also known as ignoratio elenchi (Latin for 'ignoring refutation') or missing the point, is the informal fallacy of presenting an argument that may or may not be logically valid and sound, but (whose conclusion) fails to address the issue in question. It falls into the broad class of relevance fallacies. The irrelevant conclusion should not be confused with formal fallacy, an argument whose conclusion does not follow from its premises; instead, it is that despite its formal consistency it is not relevant to the subject being talked about. (en)
  • L’ignoratio elenchi (« ignorance de l'argument »), ou conclusion excessive, est un sophisme qui consiste à prouver autre chose que ce qui est en cause. L’erreur n’est pas seulement un défaut de logique mais également un défaut de raisonnement. Pour mieux combattre son adversaire dans le débat, il s’agit ainsi de lui attribuer quelque chose qu’il n’a pas dite ou faite, ou lui imputer les conséquences qu’on s’imagine pouvoir tirer de ses idées. Le débatteur déplace la question, il prouve ainsi une proposition autre que celle qu’il doit prouver. Par exemple, quand A et B débattent de savoir si la loi autorise A à faire une chose et que A allègue que la loi « devrait » le lui permettre, ce dernier réalise une ignoratio elenchi. (fr)
  • Kekeliruan relevansi dapat diartikan sebagai proses dari bentuk penalaran sebenarnya tidak logis yang disebabkan oleh prinsip logika tanpa memperhatikan relevansinya. Argumen ini pada hakikatnya keliru tetapi tetap diterima oleh khalayak umum karena begitu banyaknya yang menerima argumen tersebut dengan tidak merasa kalau mereka itu telah tertipu dari penalaran atau cara berpikir sudut pandang pihak lain. Kekeliruan ini biasa terjadi akibat argumen yang menunjukkan bahwa premis yang timbul secara tidak logis disebabkan ruang lingkup dengan kesimpulan belum memiliki relevansi. Logika yang terkesan dipaksakan kepada pihak lain dapat menimbulkan pembodohan kepada pihak tersebut. Istilah penyebutan kekeliruan ini biasa disebut fallacy di mana suatu gejala berpikir yang disebabkan oleh pemaksaan pada berbagai prinsip-prinsip logika tanpa memperhatikan sudut pandang relevansinya. Simpulan yang tidak relevan (bahasa Latin: ignatio elenchi atau mengabaikan sanggah). Kekeliruan ini disajikan dalam bentuk argumentasi bagi sebagian orang akan tidak logis atau valid yang pada akhirnya gagal dalam pemecahan masalah tersebut. Maknanya begitu luas karena memiliki hubungan dengan kekeliruan relevansi pada pembahasan ini. Kekeliruan formal beserta premisnya tidak mengikuti dari sebuah argumen hingga pada tahap kesimpulan. Kekeliruan ini terjadi bila seseorang menarik kesimpulan tanpa adanya relevansi untuk menjadi dasar. Penjelasan mengenai ignatio elenchi apabila seseorang menarik kesimpulan yang sebenarnya dan tidak memiliki relevansi. Secara harfiah asal kata relevansi berasal dari kata relevan (arti: bersangkut paut) memiliki hubungan yang selaras. Sukadinata membagi relevansi menjadi dua bagian yaitu relevansi internal dan eksternal. Relevansi intenal ini terjadi karena adanya kesesuaian atau konsisten antara komponen-komponen yang terkait sedangkan eksternal adalah komponen-komponen yang terpadu. Teori relevansi didefinisikan sebagai bentuk upaya dalam menyelesaikan komunikasi secara rinci. Teori relevansi ini diambil dari sejumlah visi komunikasi yang menjadi masalah mendasar (utama) pada titik konvergensi dua model. Dapat diasumsikan bahwa komunikasi itu baik verbal dan nonverbal membutuhkan kemampuan mental dalam memahami orang lain. Kajian pragmatik ini mengharuskan kesesuaian pertanyaan dan jawaban dari pertanyaan itu sendiri sehingga komunikasi tercipta secara baik dan efisien. Responden dan penanya haruslah memahami kemudian menginterpretasikan hasil komunikasi yang sama. Yang terpenting disini adalah adanya kontribusi setiap partisipan dalam berkomunikasi sehingga dapat memberikan efek konstekstual. Hasil dari interaksi antar sesama yang terjalin akan melahirkan konteks relevansi yang baik untuk menghindari kekeliruan relevansi yang terjadi. Prinsip kerjasama sebagai salah satu prinsip dalam ilmu pragmatik yang lebih menekankan pada upaya kerjasama yang terjalin antara dua orang. Penutur lebih mempertegas agar tuturannya lebih relevan, mudah dipahami, padat dan jelas. Tuturan yang berusaha dihasilkan mengandung unsur relevansi yang optimal berdasar pada kemampuan pengetahuan mitra agar mitra tutur dengan usaha minimum dapat menangkap intensinya. Kemudian tutur menentukan konteks yang baik untuk menangkap relevansi penutur dan mengiterpretasikannya. Teori ini pada dasarnya mengkritik empat bagian prinsip kerjasama Grice dimana kesatuannya mencakup kualitas, kuantitas, relevansi dan pelaksanaan. Kekeliruan bisa saja terjadi pada hubungan yang selaras diakibatkan oleh kesalahpahaman maupun daya tangkap indera seseorang dalam menarik simpulan dari perkataan si penyampai pesan. Hal ini disebabkan oleh efek kontekstual yang ditimbulkan dalam usaha pemrosesan tidak terjadi dengan baik. Ukuran relevansinya pun di tentukan oleh efek tersebut. Penyebab dari kekeliruan relevansi adalah akibat salah menalar sebelum mengambil keputusan atau sesat pikir. Secara akademis dapat diartikan dari kerancuan dalam berpikir akibat dari tidak disiplinnya seseorang dalam bernalar untuk menyusun beberapa data dan konsep baik itu secara sengaja maupun tidak sengaja atau lebih dikenal pada masa ini dengan sebutan ngawur. Dua pelaku sesat dalam berpikir ini yang telah dibahas dalam filsafat sejarah diantaranya sofisme dan paralogisme. Dalam proses berpikir kegagalan tafsiran dan kesimpulan seseorang dapat terjadi kapan saja. hal ini terjadi karena dorongan emosional, gagasan yang salah, kecerobohan dan kurangnya rasa ingin tahu. Ada dua hal yang dapat dikategorikan sebagai kesalahan berpikir yakni, sesat bahasa dan sesat relevansi di mana sesat bahasa itu terdapat sesat aksentuasi serta ekuivokasi. Kalau sesat relevansi biasa kita jumpai dalam kehidupan sehari-hari karena adanya sesuatu hal maka terjadi bentuk penyerangan baik itu bersifat lisan, tulisan dan tindakan. Berargumentasi tentunya tidak mungkin terlepas dari sebuah hal yang dinamakan kekeliruan tapi bukan berarti salah dalam hal substansi melainkan dalam berlogika. (in)
  • 논지무시(論旨無視, Ignoratio elenchi)는 비형식적 오류의 일종이며, 그 자체는 타당논증이지만, 본래의 문제에의 대답으로는 되지 않는 논증을 가리킨다. "Ignoratio elenchi"는 ignorance of refutation(반박이란 무엇으로 있을지를 모르는 것)의 뜻. "elenchi"는 그리스어의 έλεγχος에 유래해, 반박의 주장·논증을 의미한다. 논점 바꿔치기(論點-), 논점상위의 허위(論點相違-)라고도 한다(광사원). 아리스토텔레스는 논지무시는 상대의 주장에 반박할 때에 범해 버리는 실수라 생각하고 있었다. 그 때문에 그는 그 당사자가 반박은 어떤 것인가에 임해서 무지하다고 했다. 아리스토텔레스에게 논지무시는 논리를 모르는 것과 동일하다. 실제, 아리스토텔레스는 모든 논리적 오류는 논지무시에 환원된다고도 말한다. 현대에는 아리스토텔레스만큼 넓은 의미로 사용되고 있는 것은 아니다. (ko)
  • 論点のすり替え(ろんてんのすりかえ、英: Ignoratio elenchi)は、非形式的誤謬の一種であり、それ自体は妥当な論証だが、本来の問題への答えにはなっていない論証を指す。"Ignoratio elenchi" とは ignorance of refutation(反駁とは何であるかを知らないこと)の意。"elenchi" はギリシア語の έλεγχος に由来し、反駁の主張・論証を意味する。論点相違の虚偽(ろんてんそういのきょぎ)、論点無視の虚偽(ろんてんむしのきょぎ)ともいう(広辞苑)。 アリストテレスは、論点のすり替えは相手の主張に反駁する際に犯してしまう間違いであると考えていたため、その当人が反駁とはどういうものかについて無知なのだと述べた。アリストテレスにとって、論点のすり替えは論理を知らないことに等しい。実際、アリストテレスはすべての論理的誤謬は論点のすり替えに還元されるとまで言っている。 (ja)
  • L'ignoratio elenchi (dal latino alla lettera ignoranza della confutazione, ignorare la confutazione), conosciuta anche come conclusione irrilevante o mancare il punto, è una locuzione utilizzata per indicare il tipo di fallacia che consiste nel presentare un argomento, valido o meno, fuori tema (cioè a sostegno di qualcosa di diverso da ciò che originariamente si cercava di dimostrare). Rientra nella classe delle fallacie di rilevanza. (it)
  • Ignoratio elenchi é uma expressão latina pela qual também é conhecida a falácia da conclusão irrelevante ou pseudoconclusão. Esta falácia informal ocorre quando o argumentador tira uma conclusão inválida das premissas apresentadas, mas assemelhada a uma conclusão que seria correto se extrair. (pt)
  • Ignoratio elenchi (z łac., „niezrozumienie przeciwnika”, dosł. „nieznajomość zarzutu”, „nieznajomość tezy dowodzonej”) – błąd polegający na tym, że dowodzi się (argumentuje się na rzecz) czegoś innego niż to, co ma być udowodnione (niż to, co jest przedmiotem argumentacji). W skrajnych przypadkach ignoratio elenchi prowadzić może do wzajemnego niezrozumienia oponentów i zamiany dialogu w równoległe monologi bez rozpatrywania wysuwanych argumentów. Do kategorii tej zalicza się również fałszywy trop, czyli odpowiedź (poprawną i logicznie spójną), która jednak nie odnosi się do argumentu oponenta, odwraca uwagę, tym samym jest oczywistym błędem, jeśli używa się jej jako kontrargumentu w dyskusjach (przypomina dygresję, z tą różnicą, że ta nie jest „przemycana” pod pozorem argumentu). (pl)
  • Ignoratio elenchi är ett argumentationsfel som grundar sig på ett irrelevant . Stödargumentet må vara sant, men saknar praktisk betydelse för huvudargumentet. De vanligaste varianterna är genetiska argument och konsekvensargument. Ett exempel på ignoratio elenchi är när en person argumenterar för att få en viss utmärkelse, men där argumenten är ovidkommande i jämförelse med de verkliga kriterierna för att få utmärkelsen. (sv)
  • 不相干的謬誤(fallacies of relevance)或分散注意力的謬誤(fallacies of distraction)是指論證的前提和毫無邏輯關聯的不當推理方式,這種情況又稱不相干的結論(irrelevant conclusion)或製造偽冒理據。 亦有人將提出與原來的爭議主題毫無關聯的主張或論證歸類為不相干的謬誤,這種情況也稱作歪曲論題(ignoratio elenchi)或製造偽冒論題。 偽冒論題和偽冒理據有時沒有明確區別,例如「這傢伙是既得利益者,當然會主張為富人節稅!」較似偽冒論題,而「這傢伙是既得利益者,當然會主張為富人節稅!因此不該接受他那件為富人節稅的提議。」則較似偽冒理據。 有時推理雖乍看不相干,然而在補充一些預設前提後便有關聯。例如兩位衣衫襤褸的流浪漢在公園批評時政,小明說「他們又在胡說八道了」便似不相干,然而,如果小明的推理是:「如果有足夠的能力能正確批評時政,就不致於落泊得窮困潦倒,而這兩個人窮困潦倒,因此他們沒有能力正確批評時政,所以他們是在胡說八道」便非不相干的謬誤(推理是否正確有效是另一回事,比如「如果有足夠的能力能正確批評時政,就不致於落迫到窮困潦倒」可能是很多人無法接受的前提)。因此,是否不相干,須考慮當事人的思考脈絡和未明言的隱藏前提。 不相干的謬誤和不充分的謬誤都是前提無法導出結論的現象,兩者常合稱為推論失效或推不出(Non sequitur)。 (zh)
  • Хи́бний ви́сновок (укр. нерелевантний висновок, лат. ignoratio elenchi, або англ. red herring) — логічна хиба, що є аргументом, котрий сам собою може бути коректним, однак який доводить або підтримує інше твердження, ніж те, для підтримки якого його наводять. Інакше кажучи, це логічна хиба, в якій розглядається нерелевантне питання з метою відвернути увагу від фактичного предмета обговорення. (uk)
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 17689 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 8577 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1119205935 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
rdfs:comment
  • مغالطة تجاهل المطلوب أو الحيد عن المسألة يتم ارتكابها حين يتم تجاهل النتيجة المُراد إثباتها، بتقديم مقدمات منطقية تؤدي إلى إثبات نتيجة أخرى. وتتمتع هذه المغالطة بجاذبية وهي أن قوة الإثبات أو صوابه يمكن أن يتسبب في جذب الانتباه بعيداً عن النتيجة الأصلية. وهي تسير على النحو التالي: 1. * طرح دعوى (أ) ودعوى (ب) ... -والتي تؤدي إلى صحة نتيجة (ن)-. 2. * إذن، نتيجة (ك) صحيحة. (ar)
  • Ignoratio elenchi (el la latina) estas , dum kiu la porparolanto citas argumenton, kiu mem pravas, sed ne havas argumentan bazon por la originala afero. Ĝi estas uzata - se intence - plej ofte por misgvidi atenton aŭ konfuzi kunparolanton. Oni nomas tion en la angla ruĝa haringo („red harring”). Tiu esprimo venas eble el tio, ke oni uzis fumitan haringon por misgvidi la spursekvajn hundojn. (eo)
  • En lógica, conclusión irrelevante, conclusión inatingente, ignoratio elenchi, refutación ignorante o eludir la cuestión es una falacia en la que se presenta un argumento que puede o no ser por sí mismo válido, pero que prueba o concluye una proposición diferente a la que debería probar o concluir.​ Aristóteles creía que todas las falacias lógicas podían ser reducidas a ignoratio elenchi. También en algunos casos estas conclusiones irrelevantes son intentos deliberados por parte de manipuladores, expertos en falacias, de cambiar el asunto de la conversación. (es)
  • An irrelevant conclusion, also known as ignoratio elenchi (Latin for 'ignoring refutation') or missing the point, is the informal fallacy of presenting an argument that may or may not be logically valid and sound, but (whose conclusion) fails to address the issue in question. It falls into the broad class of relevance fallacies. The irrelevant conclusion should not be confused with formal fallacy, an argument whose conclusion does not follow from its premises; instead, it is that despite its formal consistency it is not relevant to the subject being talked about. (en)
  • 논지무시(論旨無視, Ignoratio elenchi)는 비형식적 오류의 일종이며, 그 자체는 타당논증이지만, 본래의 문제에의 대답으로는 되지 않는 논증을 가리킨다. "Ignoratio elenchi"는 ignorance of refutation(반박이란 무엇으로 있을지를 모르는 것)의 뜻. "elenchi"는 그리스어의 έλεγχος에 유래해, 반박의 주장·논증을 의미한다. 논점 바꿔치기(論點-), 논점상위의 허위(論點相違-)라고도 한다(광사원). 아리스토텔레스는 논지무시는 상대의 주장에 반박할 때에 범해 버리는 실수라 생각하고 있었다. 그 때문에 그는 그 당사자가 반박은 어떤 것인가에 임해서 무지하다고 했다. 아리스토텔레스에게 논지무시는 논리를 모르는 것과 동일하다. 실제, 아리스토텔레스는 모든 논리적 오류는 논지무시에 환원된다고도 말한다. 현대에는 아리스토텔레스만큼 넓은 의미로 사용되고 있는 것은 아니다. (ko)
  • 論点のすり替え(ろんてんのすりかえ、英: Ignoratio elenchi)は、非形式的誤謬の一種であり、それ自体は妥当な論証だが、本来の問題への答えにはなっていない論証を指す。"Ignoratio elenchi" とは ignorance of refutation(反駁とは何であるかを知らないこと)の意。"elenchi" はギリシア語の έλεγχος に由来し、反駁の主張・論証を意味する。論点相違の虚偽(ろんてんそういのきょぎ)、論点無視の虚偽(ろんてんむしのきょぎ)ともいう(広辞苑)。 アリストテレスは、論点のすり替えは相手の主張に反駁する際に犯してしまう間違いであると考えていたため、その当人が反駁とはどういうものかについて無知なのだと述べた。アリストテレスにとって、論点のすり替えは論理を知らないことに等しい。実際、アリストテレスはすべての論理的誤謬は論点のすり替えに還元されるとまで言っている。 (ja)
  • L'ignoratio elenchi (dal latino alla lettera ignoranza della confutazione, ignorare la confutazione), conosciuta anche come conclusione irrilevante o mancare il punto, è una locuzione utilizzata per indicare il tipo di fallacia che consiste nel presentare un argomento, valido o meno, fuori tema (cioè a sostegno di qualcosa di diverso da ciò che originariamente si cercava di dimostrare). Rientra nella classe delle fallacie di rilevanza. (it)
  • Ignoratio elenchi é uma expressão latina pela qual também é conhecida a falácia da conclusão irrelevante ou pseudoconclusão. Esta falácia informal ocorre quando o argumentador tira uma conclusão inválida das premissas apresentadas, mas assemelhada a uma conclusão que seria correto se extrair. (pt)
  • Ignoratio elenchi (z łac., „niezrozumienie przeciwnika”, dosł. „nieznajomość zarzutu”, „nieznajomość tezy dowodzonej”) – błąd polegający na tym, że dowodzi się (argumentuje się na rzecz) czegoś innego niż to, co ma być udowodnione (niż to, co jest przedmiotem argumentacji). W skrajnych przypadkach ignoratio elenchi prowadzić może do wzajemnego niezrozumienia oponentów i zamiany dialogu w równoległe monologi bez rozpatrywania wysuwanych argumentów. Do kategorii tej zalicza się również fałszywy trop, czyli odpowiedź (poprawną i logicznie spójną), która jednak nie odnosi się do argumentu oponenta, odwraca uwagę, tym samym jest oczywistym błędem, jeśli używa się jej jako kontrargumentu w dyskusjach (przypomina dygresję, z tą różnicą, że ta nie jest „przemycana” pod pozorem argumentu). (pl)
  • Ignoratio elenchi är ett argumentationsfel som grundar sig på ett irrelevant . Stödargumentet må vara sant, men saknar praktisk betydelse för huvudargumentet. De vanligaste varianterna är genetiska argument och konsekvensargument. Ett exempel på ignoratio elenchi är när en person argumenterar för att få en viss utmärkelse, men där argumenten är ovidkommande i jämförelse med de verkliga kriterierna för att få utmärkelsen. (sv)
  • Хи́бний ви́сновок (укр. нерелевантний висновок, лат. ignoratio elenchi, або англ. red herring) — логічна хиба, що є аргументом, котрий сам собою може бути коректним, однак який доводить або підтримує інше твердження, ніж те, для підтримки якого його наводять. Інакше кажучи, це логічна хиба, в якій розглядається нерелевантне питання з метою відвернути увагу від фактичного предмета обговорення. (uk)
  • Άγνοια ελέγχου (ignoratio elenchi ή «μη σχετικό συμπέρασμα») αποκαλείται η λογική πλάνη κατά την οποία παρουσιάζεται ένα επιχείρημα το οποίο ίσως αυτό καθ' αυτό να είναι αληθές αλλά το οποίο αποδεικνύει ή υποστηρίζει διαφορετική πρόταση από την οποία υποτίθεται ή διατείνεται ότι υποστηρίζει. Εδώ ο αρχαιοελληνικός όρος «έλεγχος» χρησιμοποιείται με την έννοια του αντεπιχειρήματος. (el)
  • Ignoratio elenchi (von lat. ignoratio ‚Unkenntnis‘ bzw. ‚Unwissenheit‘ sowie dem latinisierten Genetiv des altgriechischen Substantivs ἔλεγχος élenchos ‚Widerlegung‘; wörtlich also „die Unkenntnis der Widerlegung“) bezeichnet in der Philosophie bzw. der Argumentationstheorie einen Argumentationsfehler, siehe auch Fehlschluss. Dabei wird eine andere Behauptung bewiesen als die zur Debatte stehende; das Argument verfehlt das Thema. In einer ignoratio wird also ein gültiger Beweis für eine Behauptung geliefert, dabei aber unterschlagen, dass es sich um eine andere als die ursprünglich zu beweisende handelt („Fallacy of Irrelevant Conclusion“). (de)
  • Kekeliruan relevansi dapat diartikan sebagai proses dari bentuk penalaran sebenarnya tidak logis yang disebabkan oleh prinsip logika tanpa memperhatikan relevansinya. Argumen ini pada hakikatnya keliru tetapi tetap diterima oleh khalayak umum karena begitu banyaknya yang menerima argumen tersebut dengan tidak merasa kalau mereka itu telah tertipu dari penalaran atau cara berpikir sudut pandang pihak lain. Kekeliruan ini biasa terjadi akibat argumen yang menunjukkan bahwa premis yang timbul secara tidak logis disebabkan ruang lingkup dengan kesimpulan belum memiliki relevansi. Logika yang terkesan dipaksakan kepada pihak lain dapat menimbulkan pembodohan kepada pihak tersebut. Istilah penyebutan kekeliruan ini biasa disebut fallacy di mana suatu gejala berpikir yang disebabkan oleh pemaksaa (in)
  • L’ignoratio elenchi (« ignorance de l'argument »), ou conclusion excessive, est un sophisme qui consiste à prouver autre chose que ce qui est en cause. L’erreur n’est pas seulement un défaut de logique mais également un défaut de raisonnement. (fr)
  • 不相干的謬誤(fallacies of relevance)或分散注意力的謬誤(fallacies of distraction)是指論證的前提和毫無邏輯關聯的不當推理方式,這種情況又稱不相干的結論(irrelevant conclusion)或製造偽冒理據。 亦有人將提出與原來的爭議主題毫無關聯的主張或論證歸類為不相干的謬誤,這種情況也稱作歪曲論題(ignoratio elenchi)或製造偽冒論題。 偽冒論題和偽冒理據有時沒有明確區別,例如「這傢伙是既得利益者,當然會主張為富人節稅!」較似偽冒論題,而「這傢伙是既得利益者,當然會主張為富人節稅!因此不該接受他那件為富人節稅的提議。」則較似偽冒理據。 有時推理雖乍看不相干,然而在補充一些預設前提後便有關聯。例如兩位衣衫襤褸的流浪漢在公園批評時政,小明說「他們又在胡說八道了」便似不相干,然而,如果小明的推理是:「如果有足夠的能力能正確批評時政,就不致於落泊得窮困潦倒,而這兩個人窮困潦倒,因此他們沒有能力正確批評時政,所以他們是在胡說八道」便非不相干的謬誤(推理是否正確有效是另一回事,比如「如果有足夠的能力能正確批評時政,就不致於落迫到窮困潦倒」可能是很多人無法接受的前提)。因此,是否不相干,須考慮當事人的思考脈絡和未明言的隱藏前提。 (zh)
rdfs:label
  • تجاهل المطلوب (ar)
  • Ignoratio elenchi (de)
  • Άγνοια ελέγχου (el)
  • Ignoratio elenchi (eo)
  • Conclusión irrelevante (es)
  • Kekeliruan relevansi (in)
  • Ignoratio elenchi (fr)
  • Irrelevant conclusion (en)
  • Ignoratio elenchi (it)
  • 論点のすり替え (ja)
  • 논지무시 (ko)
  • Ignoratio elenchi (pl)
  • Ignoratio elenchi (pt)
  • Ignoratio elenchi (sv)
  • 不相干的謬誤 (zh)
  • Хибний висновок (uk)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License