An Entity of Type: Thing, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

In Greek mythology, Arethusa (/ˌærɪˈθjuːzə/; Greek: Ἀρέθουσα) was a nymph who fled from her home in Arcadia beneath the sea and came up as a fresh water fountain on the island of Ortygia in Syracuse, Sicily.

Property Value
dbo:abstract
  • Aretusa és una nimfa del grup de les nàiades. Segons una tradició, va revelar a Demèter el rapte de Persèfone. Formava part de l'estol d'Àrtemis quan el déu-riu Alfeu se n'enamorà i la perseguí per tot el seu curs. Àrtemis, per salvar-la, la va transportar a Sicília convertida en una font. Tanmateix, l'Alfeu l'anà a trobar filtrant-se sota terra des de Grècia fins a Sicília, i per això els antics creien que les seues aigües es comuniquen amb les de la font siciliana. La Font d'Aretusa es troba a l'illa d'Ortígia, a Siracusa. Es tracta d'una deu que raja a ran de mar, cosa que n'explica la notorietat des de l'antigor. (ca)
  • أريثوسا (بالإنجليزية: Arethusa)‏ كانت حورية وابنة نيريوس (جعلها نيريد)، التي فرت من منزلها في أركاديا تحت البحر وصعدت كنافورة مياه عذبة في جزيرة أورتيجيا في سيراكيوز، صقلية. (ar)
  • Κατά την Ελληνική Μυθολογία η Αρέθουσα είναι νύμφη των πηγών και των δασών, συνοδός της Θεάς Αρτέμιδος, καθώς και θυγατέρα του Νηρέα (εξ ου Νηρηίδα νύμφη) και της Ωκεανίδας Δωρίδος. Αυτήν αγάπησε ο ποτάμιος θεός Αλφειός, τον οποίο, για να αποφύγει η Αρέθουσα, διαπέρασε τη μεταξύ Πελοποννήσου και Σικελίας θάλασσα και, φθάνοντας στην παρά τις Συρακούσες νήσο Ορτυγία, μεταμορφώθηκε από την Άρτεμη σε "πηγή" πλούσια σε γάργαρο νερό. Τότε, ο Αλφειός μεταμορφώθηκε σε ισχυρό υποθαλάσσιο ποταμό (θαλάσσιο ρεύμα), την ορμητικότητα του οποίου δεν μπόρεσε να εμποδίσει ούτε ο (Αδριατικό πέλαγος), ώστε να ενώσει τα ύδατά του με εκείνα της πηγής της Αρέθουσας. Αποτελεί αρχαιοελληνική συνειρμική ιδεατή ανθρωπόμορφη παράδοση της «ένωσης» των γλυκέων υδάτων ποταμών και πηγών που ρέουν στη θάλασσα (δια της Μεσογείου). (el)
  • In Greek mythology, Arethusa (/ˌærɪˈθjuːzə/; Greek: Ἀρέθουσα) was a nymph who fled from her home in Arcadia beneath the sea and came up as a fresh water fountain on the island of Ortygia in Syracuse, Sicily. (en)
  • Laŭ la helena mitologio, Aretuzo (el la greka Ἀρέθουσα, «rapida akvo») estis ĉasistema najado ligita al samnoma fonto en Sirakuzo (Sicilio). Ŝi estis filino de arkadia riverdio. Post laciga ĉasado, Aretuzo decidis baniĝi en la klara akvo de Alfeo, sen scii ke ĝia samnoma rivera dio kvatadis ŝin. Alfeo subite enamiĝis al ŝi, sed la nimfo forfuĝis tuj post malkovri lian ĉeeston kaj intencon, ĉar ŝi daŭre volis resti virga akompanantino de Artemiso. Pasie, la riverdio persekutadis ŝin tra Peloponezo, ĝis kiam Aretuzo petegis la helpon de la diino, kiu intervenis. Artemiso kasigis la nimfon per nubo, sed Alfeo persistis. Pro la timo, Aretuzo komencis sviti intense, kaj iom post iom ŝi aliformiĝis en rojo. La ĉasista diino malfermis tiam fendon en la tero por ebligi ŝin ekskapi. Onidire, tiu nova rivereto fluadis subtere ĝis Ortigio, kie ŝi spruĉis kreante novan fonton. Tamen, Alfeo daŭrigis sian fluon al tiu insulo, tra la Adriatika maro, sed sen miksiĝi kun ĝi, ĉar sia akvo varmiĝis pro amo. Tiamaniere li fine sukcesis unuiĝi al Aretuzo, spirite. Kiam Persefono malaperis en Sicilio, sia patrino Demetro malbenis tiun insulon kaj komencis desperan serĉadon. Fine, Aretuzo petegis ŝin nuligi la punon, kaj informis ŝin pri tio, ke dum sia subtera vojaĝo tien, ŝi vidis Persefonon en Hadeso, kiel reĝino de la submondo, sed kun malgaja mieno. La romia verkisto Ovidio kromnomis Aretuzon «Alpheias» (Alfea), ĉar laŭ tradicio, la ortigia fonto komunikiĝis subtere kun la rivero Alfeo, en Peloponezo. Fakte, oni kredis ke taso ĵetita en la greka rivero aperus poste per tiu fonto, malgraŭ la opinio de la tiamaj sciencaj kritikistoj. Aretuzo aperas ankaŭ en la mita rakontaro pri sia nevo Aristeo. Kiam li, afliktite pro la subita morto de siaj abeloj, iris al lageto de la rivero Peneo por peti konsilon al la najadoj, Aretuzo invitis lin droniĝi kaj gastigis lin ĉe la subakva palaco de la nimfoj, kie Kireno solvis liajn dubojn.. La asteroido 95 Aretuzo ricevis sian nomon honore al tiu mitologia rolulino. (eo)
  • Arethusa (altgriechisch Ἀρέθουσα Aréthousa) ist der Name einer Nymphe aus der griechischen Mythologie. Sie ist eine Najade und zugleich eine Schwester der Hesperiden. Es existiert eine von Pindar, Ovid und Pausanias vorgetragene Sage um Arethusa, in welcher die Nymphe vor einem lüsternen Flussgott flieht und in eine Quelle verwandelt wird. (de)
  • Aretusa (antzinako grezieraz Αρέθουσα Aréthousa), greziar mitologiako zenbait pertsonairen izena da: * Naiade bat, ozeanida arkadiar baten alaba eta ehiztari ezaguna. Alfeo ibaia, barren-barreneraino maitemindu zen berataz, baina Aretusak, bere buruari, beti birjina mantenduko zela esan ziona, bere lagun Artemisari laguntza eskatu zion, ur korronte bihurtu zuena, horrela, jainkoaren exigentzietatik ihes egiteko. Erabat inguratua zegoela ikusi zuenean. Aretusak, bere ibilbidea itsaspean jarraitu zuen, eta Ortigia uhartean agertu zen, bere izena daraman iturburua sortuz, Sirakusatik gertu. Hala eta guztiz ere, bere maitasuna bete nahi zuenez, ordutik, bere urak, Aretusaren iturrikoenekin nahastu zituen. Lamia, tokiko biztanleek jainkotu zuten, olerki bukoliko ugari eskaini ziotenak eta, txanponetan, izurdez inguraturik irudikatu zutenak. * Nereida bat, Nereo eta Dorisen alaba, beraz, Poseidon itsas jainkoak maitatu zuena, eta, honekin, Abante, Eubeako erregea izan zuena. Beste bertsio batek, alaba dela dio. * Hesperideetako bat, bertsioen arabera, Nixen alaba zena bere kabuz, Atlas eta Hesperisena edo Zeus eta Temisena. * zakurretako bat, bere jabea jan zuena, hau, Artemisak orein bihurtu zuenean. * kretar emaztea, honen seme zen Hilo, Troiako Gerrara joan zelarik, bertan hilez. (eu)
  • En la mitología griega, Aretusa (en griego Ἀρέθουσα) era una ninfa náyade del célebre manantial que llevó su nombre, cerca de Siracusa.​​Higino nos dice que es una de las nereidas,​sin embargo en el Catálogo de mujeres nos encontramos que Aretusa era una hija de Hiperénor,​a su vez hijo de Poseidón y Alcíone.​ La historia de Aretusa comienza en Arcadia donde se encontró con un arroyo claro y comenzó a bañarse en las aguas del Alfeo, que discurre desde Arcadia a través de Élide hasta el mar. El dios del río, Alfeo, se enamoró perdidamente de ella, pero Aretusa, que se había prometido permanecer siempre virgen, pidió auxilio a su compañera Ártemis, que la transformó en corriente de agua (o la cubrió con una nube) para que huyera así de las solicitudes del dios. Cuando se vio totalmente acorralada, Aretusa dirigió su curso bajo el mar y apareció en la isla de Ortigia, generando el manantial que lleva su nombre, cerca de Siracusa. Queriendo aun así materializar su amor, el río Alfeo mezcló desde entonces sus aguas con las de la fuente Aretusa.​​Durante la búsqueda de Deméter de su hija Perséfone Aretusa le suplicó a Deméter que depusiera su castigo en Sicilia. Le dijo a la diosa que mientras viajaba por su arroyo debajo de la tierra vio a su hija convertirse en la reina del Hades.​La ninfa fue divinizada por los habitantes del lugar, que le dedicaron numerosa poesía bucólica y la representaron en las monedas rodeada de delfines.​ En la versión más antigua del mito Aretusa tuvo unión con Poseidón en el pueblo beocio de Euripo, y fue transformada en una fuente de Calcidia por obra de Hera. No obstante un tiempo antes Aretusa alumbró a Abante, caudillo de los abantes de Eubea.​Higino también está de acuerdo con esta filiación.​ (es)
  • Dans la mythologie grecque, Aréthuse (en grec ancien Ἀρέθουσα / Aréthousa) est une nymphe du cortège d'Artémis. Étant la fille de Nérée, elle est aussi une Néréide. La légende la plus élaborée est racontée par Ovide : Aréthuse intervient dans la légende de l'enlèvement de Proserpine (Perséphone) par Pluton (Hadès). Elle révèle à Cérès (Déméter) que sa fille est prisonnière aux Enfers. (fr)
  • アレトゥーサ(古希: Ἀρέθουσα, Arethūsa)は、ギリシア神話に登場するニュムペーである。シケリア島のシュラクーサイ近くのオルテュギアー島にあるアレトゥーサの泉に変じたことで知られる。 長音を省略してアレトゥサとも表記される。 (ja)
  • Aretusa (in greco antico: Ἀρέθουσα, Arèthūsa; in latino: Arethūsa) è un personaggio della mitologia greca, figlia di Nereo e di Doride. (it)
  • Aretuza (gr. Ἀρέθουσα Aréthousa, łac. Arethusa) – w mitologii greckiej nimfa Peloponezu i Sycylii, towarzyszka Artemidy. Zakochał się w niej bóg rzeki Alfejos (płynącej w Grecji między Elidą i Arkadią). Aretuza uciekła przed nim na wyspę Ortygię w Syrakuzach na Sycylii, gdzie zamieniła się w źródło. Po przemianie bóg Alfejos zmieszał się z Aretuzą, swą własną wodą i tak powstało Źródło Aretuzy. (pl)
  • Arethusa (Grieks: Ἀρέθουσα) is de naam van een bron op het eiland Ortygia, het oudste deel van Syracuse.Het water is afkomstig van de bergen ten noorden van de stad en gaat onder zee door. Dit feit deed in de oudheid de legende ontstaan dat de Nereïde Arethusa, achtervolgd door de verliefde stroomgod Alpheüs, in wiens wateren ze had gebaad, onder de zee naar Ortygia vluchtte en daar door Artemis in een zoetwaterbron werd veranderd, waarin zich de Alpheüs uitstortte. Om de samenhang van de bron met de rivier te bewijzen, vertelden de oude Grieken, dat een offerschaal, die men eens te Olympia in de rivier had geworpen, in het water van de bron Arethusa kwam aandrijven, en dat telkens het water van de laatste door het offerbloed van de runderen, die men aan de oevers van de Alpheüs te Olympia slachtte, werd rood gekleurd. (nl)
  • Aretusa (em grego: Ἀρέθουσα) é uma ninfa da mitologia grega que faz parte do cortejo de Ártemis e, como sua deusa, é avessa ao amor. Um dia, após uma caçada extenuante, decidiu banhar-se em um rio límpido. Enquanto nadava sozinha, ouviu uma voz vinda das águas. Era Alfeu, o deus do rio, que se apaixonara pela bela ninfa. Aretusa fugiu assustada, com o deus-rio em seu encalço. Este, abandonando seu leito, perseguiu-a até que esta, sem forças, suplicou a Artémis que a salvasse. A deusa, diante das poderosas águas de Alfeu, envolveu a náiade em uma nuvem, transformando-a em uma fonte. Em seguida, a terra abriu-se, e a ninfa, assim transformada, percorreu seus subterrâneos e chegou a Siracusa, brotando na ilha de Ortígia, lugar consagrado a Artémis. Porém Alfeu, sem desistir de sua amada, internou-se também na terra, vindo brotar junto à fonte de Aretusa. Assim o deus-rio uniu suas águas as da ninfa em um eterno enlace amoroso. Pausânias conta a lenda da seguinte forma: Alfeu e Aretusa eram caçadores, e Alfeu se apaixonou por Aretusa, mas esta não queria se casar, e cruzou o mar até a ilha oposta a Siracusa, Ortígia, e lá se transformou em uma fonte de água. Alfeu, por seu amor, foi transformado no rio Alfeu. A evidência de que esta lenda é verdadeira, e de que o rio Alfeu, ao se tornar subterrâneo, passa do Peloponeso até a Sicília é dada por um oráculo de Apolo dado a Árquias de Corinto quando ele foi banido para fundar Siracusa. Segundo Diodoro Sículo, uma ilha próxima da Sicília foi dada a Ártemis, e o nome da ilha passou a ser Ortígia; neste ilha as ninfas, para agradar Ártemis, fizeram surgir uma fonte, que foi chamada de Aretusa. Aretusa vem do grego, árdô (ἄρδω) "fluxo", e thoós (θοός) "veloz", ou seja, "fluxo veloz". Esta lenda foi alvo do humor de Luciano de Samósata, em um diálogo entre Poseidon e Alfeu. (pt)
  • Arethusa var en källnymf i grekisk mytologi som förföljdes av flodguden Alfeios och förvandlades till en källa av gudinnan Artemis. Kulten kring Arethusa var knuten till en källa på ön Ortygia utanför Sicilien, det som idag utgör staden Syrakusas äldre delar. Under antiken troddes källan ha en underjordisk förbindelse med floden Alfeios på Peloponnesos i Grekland. (sv)
  • Арету́са, Арету́за (др.-греч. Ἀρέθουσα). В древнегреческой мифологии нимфа-охотница, в которую был влюблен речной бог Алфей. Алфей долго гнался за ней, она взмолилась к Артемиде и превратилась в поток. Переселилась на остров Ортигия у Сиракуз и превратилась в источник, что подтвердил дельфийский оракул. Из Эгиона (Ахайя) в Сиракузы Аретусе посылали по морю лепешки. Рассказала Деметре, что Персефону похитил Аид. Упомянута Вергилием. Гигин ошибочно записал её в список нереид. Имя Аретусы носит источник в историческом центре Сиракуз. Аретуса — героиня одноимённой оперы Андре Кампра (1701). Её именем также назван астероид и ряд кораблей Британского флота. Последняя из «Шести метаморфоз по Овидию» Бенджамина Бриттена для гобоя соло (1951) посвящена Аретузе. (ru)
  • 阿瑞图萨(希臘文:Αρετούσα;英文:Arethusa)或譯作阿瑞梭莎、阿瑞托萨、阿瑞塞莎、阿雷蘇莎,她是希腊神话中的一位美丽迷人的海洋女神,为涅柔斯和多里斯的女儿,也是阿尔忒弥斯的侍女之一。每逢阿尔忒弥斯狩猎时,她则负责携带弓箭。她对自己的职责专心致志,从不考虑别人对自己的夸赞也从不顾及自己的爱情。通常阿瑞图萨的形象是一位身边围绕着鱼群的年轻妇女。 (zh)
  • Арету́са, іноді Арету́за (дав.-гр. Αρέθουσα) — німфа однойменних джерел в Еліді та на Сицилії, одна з нереїд. Коли Аретуса втікала від любовних переслідувань річкового бога Алфея, Артеміда перетворила її на джерело, яке заструменіло в Ортігії біля Сіракуз. Алфей обернувся на річку і його води злилися з водою Аретуси. Міф, очевидно, принесли на Сицилію грецькі колоністи. Зображувалась Аретуса молодою жінкою в оточенні риб. (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 11556939 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 18709 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1121261629 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:date
  • 2016-01-07 (xsd:date)
dbp:url
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • أريثوسا (بالإنجليزية: Arethusa)‏ كانت حورية وابنة نيريوس (جعلها نيريد)، التي فرت من منزلها في أركاديا تحت البحر وصعدت كنافورة مياه عذبة في جزيرة أورتيجيا في سيراكيوز، صقلية. (ar)
  • In Greek mythology, Arethusa (/ˌærɪˈθjuːzə/; Greek: Ἀρέθουσα) was a nymph who fled from her home in Arcadia beneath the sea and came up as a fresh water fountain on the island of Ortygia in Syracuse, Sicily. (en)
  • Arethusa (altgriechisch Ἀρέθουσα Aréthousa) ist der Name einer Nymphe aus der griechischen Mythologie. Sie ist eine Najade und zugleich eine Schwester der Hesperiden. Es existiert eine von Pindar, Ovid und Pausanias vorgetragene Sage um Arethusa, in welcher die Nymphe vor einem lüsternen Flussgott flieht und in eine Quelle verwandelt wird. (de)
  • Dans la mythologie grecque, Aréthuse (en grec ancien Ἀρέθουσα / Aréthousa) est une nymphe du cortège d'Artémis. Étant la fille de Nérée, elle est aussi une Néréide. La légende la plus élaborée est racontée par Ovide : Aréthuse intervient dans la légende de l'enlèvement de Proserpine (Perséphone) par Pluton (Hadès). Elle révèle à Cérès (Déméter) que sa fille est prisonnière aux Enfers. (fr)
  • アレトゥーサ(古希: Ἀρέθουσα, Arethūsa)は、ギリシア神話に登場するニュムペーである。シケリア島のシュラクーサイ近くのオルテュギアー島にあるアレトゥーサの泉に変じたことで知られる。 長音を省略してアレトゥサとも表記される。 (ja)
  • Aretusa (in greco antico: Ἀρέθουσα, Arèthūsa; in latino: Arethūsa) è un personaggio della mitologia greca, figlia di Nereo e di Doride. (it)
  • Aretuza (gr. Ἀρέθουσα Aréthousa, łac. Arethusa) – w mitologii greckiej nimfa Peloponezu i Sycylii, towarzyszka Artemidy. Zakochał się w niej bóg rzeki Alfejos (płynącej w Grecji między Elidą i Arkadią). Aretuza uciekła przed nim na wyspę Ortygię w Syrakuzach na Sycylii, gdzie zamieniła się w źródło. Po przemianie bóg Alfejos zmieszał się z Aretuzą, swą własną wodą i tak powstało Źródło Aretuzy. (pl)
  • Arethusa var en källnymf i grekisk mytologi som förföljdes av flodguden Alfeios och förvandlades till en källa av gudinnan Artemis. Kulten kring Arethusa var knuten till en källa på ön Ortygia utanför Sicilien, det som idag utgör staden Syrakusas äldre delar. Under antiken troddes källan ha en underjordisk förbindelse med floden Alfeios på Peloponnesos i Grekland. (sv)
  • 阿瑞图萨(希臘文:Αρετούσα;英文:Arethusa)或譯作阿瑞梭莎、阿瑞托萨、阿瑞塞莎、阿雷蘇莎,她是希腊神话中的一位美丽迷人的海洋女神,为涅柔斯和多里斯的女儿,也是阿尔忒弥斯的侍女之一。每逢阿尔忒弥斯狩猎时,她则负责携带弓箭。她对自己的职责专心致志,从不考虑别人对自己的夸赞也从不顾及自己的爱情。通常阿瑞图萨的形象是一位身边围绕着鱼群的年轻妇女。 (zh)
  • Арету́са, іноді Арету́за (дав.-гр. Αρέθουσα) — німфа однойменних джерел в Еліді та на Сицилії, одна з нереїд. Коли Аретуса втікала від любовних переслідувань річкового бога Алфея, Артеміда перетворила її на джерело, яке заструменіло в Ортігії біля Сіракуз. Алфей обернувся на річку і його води злилися з водою Аретуси. Міф, очевидно, принесли на Сицилію грецькі колоністи. Зображувалась Аретуса молодою жінкою в оточенні риб. (uk)
  • Aretusa és una nimfa del grup de les nàiades. Segons una tradició, va revelar a Demèter el rapte de Persèfone. Formava part de l'estol d'Àrtemis quan el déu-riu Alfeu se n'enamorà i la perseguí per tot el seu curs. Àrtemis, per salvar-la, la va transportar a Sicília convertida en una font. Tanmateix, l'Alfeu l'anà a trobar filtrant-se sota terra des de Grècia fins a Sicília, i per això els antics creien que les seues aigües es comuniquen amb les de la font siciliana. (ca)
  • Κατά την Ελληνική Μυθολογία η Αρέθουσα είναι νύμφη των πηγών και των δασών, συνοδός της Θεάς Αρτέμιδος, καθώς και θυγατέρα του Νηρέα (εξ ου Νηρηίδα νύμφη) και της Ωκεανίδας Δωρίδος. Αυτήν αγάπησε ο ποτάμιος θεός Αλφειός, τον οποίο, για να αποφύγει η Αρέθουσα, διαπέρασε τη μεταξύ Πελοποννήσου και Σικελίας θάλασσα και, φθάνοντας στην παρά τις Συρακούσες νήσο Ορτυγία, μεταμορφώθηκε από την Άρτεμη σε "πηγή" πλούσια σε γάργαρο νερό. Τότε, ο Αλφειός μεταμορφώθηκε σε ισχυρό υποθαλάσσιο ποταμό (θαλάσσιο ρεύμα), την ορμητικότητα του οποίου δεν μπόρεσε να εμποδίσει ούτε ο (Αδριατικό πέλαγος), ώστε να ενώσει τα ύδατά του με εκείνα της πηγής της Αρέθουσας. (el)
  • Laŭ la helena mitologio, Aretuzo (el la greka Ἀρέθουσα, «rapida akvo») estis ĉasistema najado ligita al samnoma fonto en Sirakuzo (Sicilio). Ŝi estis filino de arkadia riverdio. Post laciga ĉasado, Aretuzo decidis baniĝi en la klara akvo de Alfeo, sen scii ke ĝia samnoma rivera dio kvatadis ŝin. Alfeo subite enamiĝis al ŝi, sed la nimfo forfuĝis tuj post malkovri lian ĉeeston kaj intencon, ĉar ŝi daŭre volis resti virga akompanantino de Artemiso. Pasie, la riverdio persekutadis ŝin tra Peloponezo, ĝis kiam Aretuzo petegis la helpon de la diino, kiu intervenis. Artemiso kasigis la nimfon per nubo, sed Alfeo persistis. Pro la timo, Aretuzo komencis sviti intense, kaj iom post iom ŝi aliformiĝis en rojo. La ĉasista diino malfermis tiam fendon en la tero por ebligi ŝin ekskapi. Onidire, tiu no (eo)
  • Aretusa (antzinako grezieraz Αρέθουσα Aréthousa), greziar mitologiako zenbait pertsonairen izena da: * Naiade bat, ozeanida arkadiar baten alaba eta ehiztari ezaguna. Alfeo ibaia, barren-barreneraino maitemindu zen berataz, baina Aretusak, bere buruari, beti birjina mantenduko zela esan ziona, bere lagun Artemisari laguntza eskatu zion, ur korronte bihurtu zuena, horrela, jainkoaren exigentzietatik ihes egiteko. Erabat inguratua zegoela ikusi zuenean. Aretusak, bere ibilbidea itsaspean jarraitu zuen, eta Ortigia uhartean agertu zen, bere izena daraman iturburua sortuz, Sirakusatik gertu. Hala eta guztiz ere, bere maitasuna bete nahi zuenez, ordutik, bere urak, Aretusaren iturrikoenekin nahastu zituen. Lamia, tokiko biztanleek jainkotu zuten, olerki bukoliko ugari eskaini ziotenak eta, txa (eu)
  • En la mitología griega, Aretusa (en griego Ἀρέθουσα) era una ninfa náyade del célebre manantial que llevó su nombre, cerca de Siracusa.​​Higino nos dice que es una de las nereidas,​sin embargo en el Catálogo de mujeres nos encontramos que Aretusa era una hija de Hiperénor,​a su vez hijo de Poseidón y Alcíone.​ (es)
  • Arethusa (Grieks: Ἀρέθουσα) is de naam van een bron op het eiland Ortygia, het oudste deel van Syracuse.Het water is afkomstig van de bergen ten noorden van de stad en gaat onder zee door. Dit feit deed in de oudheid de legende ontstaan dat de Nereïde Arethusa, achtervolgd door de verliefde stroomgod Alpheüs, in wiens wateren ze had gebaad, onder de zee naar Ortygia vluchtte en daar door Artemis in een zoetwaterbron werd veranderd, waarin zich de Alpheüs uitstortte. Om de samenhang van de bron met de rivier te bewijzen, vertelden de oude Grieken, dat een offerschaal, die men eens te Olympia in de rivier had geworpen, in het water van de bron Arethusa kwam aandrijven, en dat telkens het water van de laatste door het offerbloed van de runderen, die men aan de oevers van de Alpheüs te Olympia (nl)
  • Aretusa (em grego: Ἀρέθουσα) é uma ninfa da mitologia grega que faz parte do cortejo de Ártemis e, como sua deusa, é avessa ao amor. Um dia, após uma caçada extenuante, decidiu banhar-se em um rio límpido. Enquanto nadava sozinha, ouviu uma voz vinda das águas. Era Alfeu, o deus do rio, que se apaixonara pela bela ninfa. Aretusa fugiu assustada, com o deus-rio em seu encalço. Este, abandonando seu leito, perseguiu-a até que esta, sem forças, suplicou a Artémis que a salvasse. A deusa, diante das poderosas águas de Alfeu, envolveu a náiade em uma nuvem, transformando-a em uma fonte. Em seguida, a terra abriu-se, e a ninfa, assim transformada, percorreu seus subterrâneos e chegou a Siracusa, brotando na ilha de Ortígia, lugar consagrado a Artémis. Porém Alfeu, sem desistir de sua amada, int (pt)
  • Арету́са, Арету́за (др.-греч. Ἀρέθουσα). В древнегреческой мифологии нимфа-охотница, в которую был влюблен речной бог Алфей. Алфей долго гнался за ней, она взмолилась к Артемиде и превратилась в поток. Переселилась на остров Ортигия у Сиракуз и превратилась в источник, что подтвердил дельфийский оракул. Из Эгиона (Ахайя) в Сиракузы Аретусе посылали по морю лепешки. Рассказала Деметре, что Персефону похитил Аид. Упомянута Вергилием. Гигин ошибочно записал её в список нереид. Имя Аретусы носит источник в историческом центре Сиракуз. (ru)
rdfs:label
  • أريثوسا (ميثولوجيا) (ar)
  • Aretusa (ca)
  • Arethusa (Mythologie) (de)
  • Αρέθουσα (μυθολογία) (el)
  • Aretuzo (eo)
  • Arethusa (mythology) (en)
  • Aretusa (mitología) (es)
  • Aretusa (eu)
  • Aréthuse (nymphe) (fr)
  • Aretusa (it)
  • アレトゥーサ (ja)
  • Arethusa (nimf) (nl)
  • Aretusa (pt)
  • Aretuza (najada) (pl)
  • Аретуса (ru)
  • Arethusa (sv)
  • Аретуса (uk)
  • 阿瑞图萨 (zh)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:shipNamesake of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License