This HTML5 document contains 136 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
dbpedia-elhttp://el.dbpedia.org/resource/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-bghttp://bg.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
dbpedia-fyhttp://fy.dbpedia.org/resource/
n30http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
n8http://dbpedia.org/resource/Wikt:
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mkhttp://mk.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
dbpedia-azhttp://az.dbpedia.org/resource/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
n32http://dbpedia.org/resource/File:
dbphttp://dbpedia.org/property/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
dbpedia-brhttp://br.dbpedia.org/resource/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
n42http://cv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
n41https://global.dbpedia.org/id/
yago-reshttp://yago-knowledge.org/resource/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbpedia-alshttp://als.dbpedia.org/resource/
dbpedia-glhttp://gl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-trhttp://tr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#

Statements

Subject Item
dbr:Tencteri
rdf:type
yago:Abstraction100002137 yago:Group100031264 yago:People107942152 yago:WikicatGermanicPeoples dbo:Insect yago:WikicatAncientGermanicPeoples owl:Thing
rdfs:label
Téncteros Тенктеры Tencteren Тенктери Tenkterer Tenkterer Tèncters Tencteros Tencteri Tenctères Tencteri Τεντερίτες
rdfs:comment
I Tencteri erano un antico popolo germanico occidentale stanziato nella Germania Magna, lungo la riva destra del Reno e quindi immediatamente al di là del limes renano, vicini degli Usipeti e dei Catti. Les Tenctères (ou Tencthères) étaient un peuple germanique. D'après Jules César dans ses Commentaires sur la Guerre des Gaules (livre-IV, chapitres 1 et 4). les Tenctères et les Usipètes, harcelés par les Suèves, se seraient réfugiés sur le territoire des Ménapes après un périple en Germanie. Ils sont ultérieurement mentionnés dans la Géographie de Ptolémée et par Tacite dans ses « Mœurs des Germains » : « Tout près des Cattes, les Usipiens et les Tenctères habitent sur le Rhin qui à cet endroit coule encore dans un lit assez fixe pour servir de limite... » The Tencteri or Tenchteri or Tenctheri (in Plutarch's Greek, Tenteritē and possibly the same as the Tenkeroi mentioned by Claudius Ptolemy if these were not the Tungri) were an ancient tribe, who moved into the area on the right bank (the northern or eastern bank) of the lower Rhine in the 1st century BC. They are known first from the surviving works of ancient authors such as Julius Caesar and Tacitus. In December 2015, archaeologists believed they found remains of the Tencteri in The Netherlands. Οι Ρωμαίοι ονόμαζαν Τεντερίτες μια αρχαία γερμανική φυλή που κατοικούσε στην ανατολική πλευρά του Ρήνου τον πρώτο αιώνα π.Χ. Μας είναι γνωστοί κυρίως από τις ιστορίες του Ιουλίου Καίσαρα όπου περιγράφει τους πολέμους του στη Γαλατία, τη Βρετανία και τη Γερμανία. Ο Τάκιτος αναφέρει τους «Τεντερίτες» και τους «Ουσιπίτες» στο έργο του «Γερμανία» (μια εθνογραφία των γερμανικών λαών) αλλά και στον «Αγρικόλα» όπου περιγράφει τους πρώτους ως υποομάδα των Ουσίπων (πιθανόν οι ίδιοι με τους Ουσιπίτες), λέγοντας πως πολέμησαν ως βοηθοί του στις εκστρατείες του κατά των Βρετανών . Μολονότι οι Τεντερίτες και οι Ουσιπίτες αναφέρονται ως γερμανικά και όχι γαλλικά φύλα, τα ονόματά τους εξηγούνται καλύτερα στην Κελτική γλώσσα ως «οι καλοί ιππείς» και «οι πιστοί» αντίστοιχα . Els tèncters o tèuters (llatí: Tencteri o Teuteri, grec antic: Τέγκτεροι) eren un poble germànic esmentat per primer cop per Juli Cèsar. Sembla que junt amb els usipets ocupaven un districte de l'interior de Germània fins que en van ser expulsats pels sueus aproximadament l'any 53 aC, i es van establir després d'haver vagat durant tres anys, a la vora del baix Rin expulsant de la riba est als menapis, que van conservar només la riba oest. Més tard els tèncters van creuar el Rin i es van establir també a la riba occidental, entrant en els territoris dels menapis, eburons i condruses que havien demanat la seva ajuda contra Roma l'any 56 aC. Aquestos pobles van demanar establir-se a la Gàl·lia però Cèsar ho va rebutjar dient que no hi havia espais lliures, i els va suggerir establir-se al ter Тенктери (лат. Tencteri; Tenchteri; Tenctheri; дав.-гр. Τεντερίτας; у Птолемея можл. Τένκεροι) — германське плем'я, що жило за часів Римської імперії на правому березі Рейну, між Ланом і Вуппером, були відомі як вправні вершники. З тенктерами пов'язують поселення Бударіс (Сучасний Монгайм або ж Дюссельдорф) та форт Дівіція (пізніший Дойц, тепер один з центральних районів Кельна). У 59-ve році до н. е. вони з'єдналися з та здобули собі місця для поселення по нижній течії Рейну в області . Взимку 56-55 рр.. до н. е.. перейшли Рейн, але поблизу Неймегена були майже вщент розбиті Цезарем. 17-го року до н. е. в союзі з узіпетами та сігамбрами тенктери перейшли Рейн і завдали поразки римському наміснику Марку Лоллію, однак згодом були розбиті в ході контрнаступу військ Друза Старшого. У 69-70 р Os Tencteros (do Latim Tencteri ou Tenctheri) eram um povo germânico, mencionado pela primeira vez por Julius Caesar e depois por Ptolomeu, em seu Geografia (Géographie de Ptolémée) e por Tácito. Eles eram conhecidos como cavaleiros excelentes. Estavam estabelecidos próximo aos Usípetes, e ambos os povos ocupavam uma região no interior da Alemanha, até que foram expulsos pelos Suevos. Estabeleceram-se então no baixo curso do Reno, cujo domínio da costa oriental foi tomada de outro povo, os Menápios no século I a.C. No ano de 56 a.C., os Tencteros atravessaram o rio e ocuparam ambas as margens. Este território fora tomado de várias pequenas tribos, aliadas de Roma, os quais pediram a César para transladar-se à Gália, César depois de rejeitar a petição, sugeriu aos Tencteros que conquistasse Тенктеры — древнегерманское племя, жившее во времена Римской империи на правом берегу Рейна, между Ланом и Виппером; были известны как превосходные наездники. В 59 году до н. э. они соединились с узипетами и добыли себе места для поселения по нижнему течению Рейна в области . Зимой 56—55 гг. до н. э. перешли Рейн, но вблизи Наймегена были разбиты войсками Гая Юлия Цезаря. В 17 году до н. э. в союзе с германскими племенами узипетов и сигамбров тенктеры перешли Рейн и нанесли поражение римскому наместнику Марку Лоллию. Позже они были разбиты в ходе контрнаступления войск Друза. В 69—70 гг. н. э. тенктеры наряду с другими германскими племенами принимали участие в восстании Цивилиса. De Tencteren (Latijn: Tencteri) waren een Germaanse stam die ten tijde van Julius Caesar gevestigd was op de rechter Rijnoever ten noorden van de Usipeten en de Chatten. Ze traden de geschiedenis binnen in de Commentarii de Bello Gallico van Caesar. Hij beschreef hoe ze kort voor zijn aankomst uit hun leefgebied waren verdreven door de Germaanse Sueven onder Ariovistus. Ze namen gebied van de Menapiërs in en deden hen uitwijken naar de linkeroever van de Rijn. In 55 v.Chr. werden de Tencteren en Usipeten verpletterend verslagen door het Romeinse leger onder Julius Caesar. Deze veldslag had plaats bij de samenvloeiing van de Maas en de Waal. In Kessel zijn allerlei archeologische vondsten gedaan die de veldslag onderbouwen. Volgens Plutarchus zouden bij de vijandelijkheden tegen Tencteren e Die Tenkterer (lateinisch Tencteri, altgriechisch Τέγκτηροι, Τέγκτεροι Tenkteroi) waren ein für seine Reitkunst bekannter germanischer Stamm, der ursprünglich am Niederrhein, nördlich der Usipeter, siedelte. Die rhein-wesergermanischen Stämme der Brukterer, Tenkterer, Sugambrer, Usipeter, Chattuarier, Chamaven und Ampsivarier schlossen sich ab dem 3. Jahrhundert n. Chr. zu den Franken zusammen. Später kamen noch die Chatten (Hessen) dazu. Tenktererna eller Tenchteri eller Tenctheri (i Plutarchos grekiska, Tenteritē och möjligen desamma som Tenkeroi som har nämnts av Klaudios Ptolemaios, ) var en germansk folkstam som tillhörde den istaevonska folkgruppen som drevs år 58 f. Kr.in i Gallien till det område som ligger på den norra och den östra banken av lägre Rhen mellan floderna Main och Lippe (flod), väster om Teutoburgerskogen. Tenktererna blev först kända från de bevarade verken av antika författare som Julius Caesar och Tacitus. I december 2015 fann arkeologer lämningar av tenktererna i Nederländerna. Tacitus nämner att de gjort sig kända som ett modigt ryttarfolk. De tillhörde förmodligen de folkstammar som efter svebernas intrång i Gallien under Ariovistus år 70 f.Kr. inföll på romerskt område innan Julius Caesar lyck Los téncteros (del latín Tencterī o Tenctherī) fueron un pueblo germánico, citado por primera vez por Julio César. Ocupaban junto a los usípetes una región del interior de Alemania hasta que fueron expulsados por los suevos. Se asentaron después en el cauce bajo del Rin, cuyo dominio de la ribera oriental ganaron a los menapios en el siglo I a.C. Años más tarde, en el 56 a. C., los téncteros cruzaron el río y ocuparon ambas orillas, tomando los territorios de diversas tribus aliadas de Roma. Estos pueblos solicitaron a César trasladarse a la Galia. César, tras rechazar su petición, les sugirió que conquistasen los dominios de los ubios.
rdfs:seeAlso
dbr:Usipetes
foaf:depiction
n30:1st_century_Germani.png
dcterms:subject
dbc:Military_history_of_Roman_Britain dbc:Frankish_people dbc:Early_Germanic_peoples dbc:Pre-Roman_Iron_Age
dbo:wikiPageID
10882975
dbo:wikiPageRevisionID
1113796066
dbo:wikiPageWikiLink
dbc:Pre-Roman_Iron_Age dbr:Waal_(river) dbr:Tungri dbr:Cassius_Dio dbr:Julius_Caesar dbr:Batavian_revolt dbr:Ambivariti dbr:The_Netherlands n8:confluence dbr:Commentarii_de_Bello_Gallico dbr:Weser_river dbr:Chatti dbr:Condrusi dbr:List_of_Germanic_peoples dbr:Kessel,_North_Brabant dbr:Suevi dbr:Franks dbr:Rhine dbr:Gauls dbr:Claudius_Ptolemy dbc:Military_history_of_Roman_Britain dbr:Marcus_Lollius dbr:Menapii dbr:Bructeri dbr:Cologne dbr:Tacitus dbr:Ubii dbr:Meuse_(river) dbc:Frankish_people dbr:Peutinger_map dbr:Black_Forest dbr:Abnoba dbr:Nero_Claudius_Drusus dbr:Plutarch n32:1st_century_Germani.png dbr:Sicambri dbr:Moselle dbc:Early_Germanic_peoples dbr:Sigambri dbr:Bonn dbr:Ancient_Rome dbr:Eburones dbr:Germanic_peoples dbr:Treveri dbr:Geography_(Ptolemy) dbr:Belgic_tribe dbr:Gallic_Wars dbr:Cato_the_Younger dbr:Germania dbr:Celtic_language dbr:Suebi
owl:sameAs
yago-res:Tencteri dbpedia-gl:Téncteros dbpedia-ca:Tèncters dbpedia-fy:Tenktearen dbpedia-fr:Tenctères dbpedia-ru:Тенктеры dbpedia-fi:Tenkterit dbpedia-pt:Tencteros dbpedia-nl:Tencteren dbpedia-tr:Tencteriler dbpedia-it:Tencteri dbpedia-el:Τεντερίτες freebase:m.0vxglwj dbpedia-sv:Tenkterer dbpedia-de:Tenkterer dbpedia-uk:Тенктери dbpedia-als:Tenkterer dbpedia-az:Tenkterlər dbpedia-br:Tencteri wikidata:Q1143734 dbpedia-es:Téncteros dbpedia-mk:Тенктери dbpedia-bg:Тенктери n41:CMpb n42:Тенктерсем
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Reflist dbt:See_also dbt:More_citations_needed dbt:Germanic_peoples
dbo:thumbnail
n30:1st_century_Germani.png?width=300
dbo:abstract
Os Tencteros (do Latim Tencteri ou Tenctheri) eram um povo germânico, mencionado pela primeira vez por Julius Caesar e depois por Ptolomeu, em seu Geografia (Géographie de Ptolémée) e por Tácito. Eles eram conhecidos como cavaleiros excelentes. Estavam estabelecidos próximo aos Usípetes, e ambos os povos ocupavam uma região no interior da Alemanha, até que foram expulsos pelos Suevos. Estabeleceram-se então no baixo curso do Reno, cujo domínio da costa oriental foi tomada de outro povo, os Menápios no século I a.C. No ano de 56 a.C., os Tencteros atravessaram o rio e ocuparam ambas as margens. Este território fora tomado de várias pequenas tribos, aliadas de Roma, os quais pediram a César para transladar-se à Gália, César depois de rejeitar a petição, sugeriu aos Tencteros que conquistassem o domínio dos Úbios. Os Tencteros e seus aliados, os Usípetes, pediram três dias para responder a Roma, mas César suspeitando de uma traição, avançou com suas tropas e os derrotou, fazendo-os sofrer pesadas baixas. Depois de um dia de batalha os chefes germânicos compareceram ante César, alegando legítima defesa e pediram novamente uma trégua temporária. César aproveitou e atacou os germânicos mais uma vez, que sem os seus líderes, foram facilmente derrotados. Parte de suas tropas se debandaram para o Reno, onde foram capturados, a maior parte morreu em combate ou afogados. Aqueles que conseguiram atravessar o rio foram capturados pelos Sicambros. Os Tencteros se juntaram aos Sicambros e estabeleceram sua capital (Düsseldorf) e na fortaleza de. Nos tempos de Augusto se integraram à Confederação dos Queruscos, depois participaram de outras alianças contra Roma até que, por fim, se coligaram aos Francos Ripuários. Οι Ρωμαίοι ονόμαζαν Τεντερίτες μια αρχαία γερμανική φυλή που κατοικούσε στην ανατολική πλευρά του Ρήνου τον πρώτο αιώνα π.Χ. Μας είναι γνωστοί κυρίως από τις ιστορίες του Ιουλίου Καίσαρα όπου περιγράφει τους πολέμους του στη Γαλατία, τη Βρετανία και τη Γερμανία. Ο Τάκιτος αναφέρει τους «Τεντερίτες» και τους «Ουσιπίτες» στο έργο του «Γερμανία» (μια εθνογραφία των γερμανικών λαών) αλλά και στον «Αγρικόλα» όπου περιγράφει τους πρώτους ως υποομάδα των Ουσίπων (πιθανόν οι ίδιοι με τους Ουσιπίτες), λέγοντας πως πολέμησαν ως βοηθοί του στις εκστρατείες του κατά των Βρετανών . Μολονότι οι Τεντερίτες και οι Ουσιπίτες αναφέρονται ως γερμανικά και όχι γαλλικά φύλα, τα ονόματά τους εξηγούνται καλύτερα στην Κελτική γλώσσα ως «οι καλοί ιππείς» και «οι πιστοί» αντίστοιχα . Tenktererna eller Tenchteri eller Tenctheri (i Plutarchos grekiska, Tenteritē och möjligen desamma som Tenkeroi som har nämnts av Klaudios Ptolemaios, ) var en germansk folkstam som tillhörde den istaevonska folkgruppen som drevs år 58 f. Kr.in i Gallien till det område som ligger på den norra och den östra banken av lägre Rhen mellan floderna Main och Lippe (flod), väster om Teutoburgerskogen. Tenktererna blev först kända från de bevarade verken av antika författare som Julius Caesar och Tacitus. I december 2015 fann arkeologer lämningar av tenktererna i Nederländerna. Tacitus nämner att de gjort sig kända som ett modigt ryttarfolk. De tillhörde förmodligen de folkstammar som efter svebernas intrång i Gallien under Ariovistus år 70 f.Kr. inföll på romerskt område innan Julius Caesar lyckades tvinga dem tillbaka. Germanerna började dock efter detta att uppträda allt fientligare mot romarna, och år 16 f.Kr. besegrar sugambrerna tillsammans med tenkterer och usipeter en romersk här på galliskt område. Germanerna började dock efter detta att uppträda allt fientligare mot romarna, och år 16 f.Kr. besegrar sugambrerna tillsammans med tenkterer och usipeter en romersk här på galliskt område. Den romerske härföraren Drusus den yngre lyckas dock besegra germanerna vid Rhen år 9 f.Kr. År 6 f.Kr. kräver därför kejsar Tiberius en stor tribut och underkuvelse från dessa folkstammar. Området öster om övre Rhen avfolkades och tenkterernas, usipeternas och områden avfolkades och dessa tvingades västerut. I sin De Bello Gallico beskriver Julius Caesar hur två stammar, tenktererna och usipeterna, hade drivits från sina traditionella länder av de germanska sveberna, vilkas militära dominans hade lett till ständigt krig och att jordbruket missköttes. Var detta ursprungliga hemland för de två stammarna låg är oklart, men vid tiden för Caesars ankomst hade sveberna bosatt sig i ett mycket stort skogsområde öster om ubierna, som vid denna tid bodde på östbanken av Rhen, på motsatta stranden där Köln befinner sig idag. Det har hävdats att tenktererna och usipeterna specifikt kan ha kommit från området vid Weser öster om sugambrerna, eftersom det är nära det ställe där de två stammarna dök upp vid Rhen, och Caesar rapporterar sveber i detta område. Det skulle också förklara tenkterernas och usipeternas uppenbarligen vänliga relationer med sugambrerna, som kan ha varit deras traditionella grannar. I senare romerska tider beboddes detta område, som förut hade bebotts av sveberna, av chatterna. Plutarchos rapporterar att Cato, när han var tillbaka i Rom, sade att Caesar borde överlämnas till barbarerna, och därmed skulle man kunna fortsätta att upprätthålla vapenvilan å stadens vägnar och vända sig mot den skyldige. Av dem som hade korsat Rhen till Gallien skars fyra hundra av dem i bitar, och de få som lyckades ta sig tillbaka mottogs av sugambrerna, ett germanfolk. Detta anklagade Caesar sugambrerna för, och dessutom eftertraktade han äran av att vara den förste som korsade Rhen med en armé. Els tèncters o tèuters (llatí: Tencteri o Teuteri, grec antic: Τέγκτεροι) eren un poble germànic esmentat per primer cop per Juli Cèsar. Sembla que junt amb els usipets ocupaven un districte de l'interior de Germània fins que en van ser expulsats pels sueus aproximadament l'any 53 aC, i es van establir després d'haver vagat durant tres anys, a la vora del baix Rin expulsant de la riba est als menapis, que van conservar només la riba oest. Més tard els tèncters van creuar el Rin i es van establir també a la riba occidental, entrant en els territoris dels menapis, eburons i condruses que havien demanat la seva ajuda contra Roma l'any 56 aC. Aquestos pobles van demanar establir-se a la Gàl·lia però Cèsar ho va rebutjar dient que no hi havia espais lliures, i els va suggerir establir-se al territori dels ubis, que havien establert una aliança amb Roma. Els tèncters i els seus aliats van demanar tres dies per respondre i van demanar als romans que no avancessin cap a l'interior del país, però Cèsar, sospitant una traïció, va avançar però en sortí derrotat i el seu exèrcit va patir nombroses baixes. L'endemà els caps germànics van comparèixer davant Cèsar i van al·legar legítima defensa i van demanar altra vegada una treva temporal, però Cèsar els va fer presoners i va atacar els seus campaments, que mancats de caps, i davant d'aquell atac inesperat van oferir una resistència desorganitzada, i les dones i els nens van fugir. La cavalleria romana va perseguir els fugitius, als que va matar sense contemplacions. Els combatents, en sentir els crits de les dones i les criatures, van deixar les armes i una part es va retirar cap al Rin on van ser atrapats i molts van morir combatent i d'altres ofegats. Els sigambres van acollir als que van poder travessar el riu, i els van donar uns territoris entre el riu i el Rur. Els tèncters eren famosos per la seva excel·lent cavalleria, i al seu nou país posseïen la ciutat de Budaris (prop de Düsseldorf), i el fortí de Divítia. En temps d'August es van integrar a la confederació del poble querusc, diu Titus Livi, i després es van ajuntar en altres confederacions en guerra contra Roma, especialment la dels alamans, fins que es van unir als francs. Die Tenkterer (lateinisch Tencteri, altgriechisch Τέγκτηροι, Τέγκτεροι Tenkteroi) waren ein für seine Reitkunst bekannter germanischer Stamm, der ursprünglich am Niederrhein, nördlich der Usipeter, siedelte. Tacitus erwähnt die Tenkterer in seiner Germania im Zusammenhang mit ihren Reitkünsten. So sollen die Reiter der Tenkterer denselbigen Ruhm wie das Fußvolk der Chatten genossen haben. Auch spielten Pferde von Kindesalter bis zu den Greisen eine große Rolle im Leben der Tenkterer und sollen nach Erbrecht an den Sohn weitergegeben worden sein, welcher sich im Kriege die höchsten Auszeichnungen verdiente. Von den Sueben verdrängt, überschritten die Tenkterer zusammen mit den Usipetern im Winter 56/55 v. Chr. den Rhein, wurden aber von Gaius Iulius Caesar zurückgeschlagen. In einem Bündnis mit den germanischen Stämmen der Usipeter und der Sugambrer überquerten sie etwa 17 v. Chr. den Rhein erneut und besiegten den römischen Statthalter Marcus Lollius (clades Lolliana). Später mussten sie sich im Rahmen der Drusus-Feldzüge (12 bis 8 v. Chr.) den Römern unterwerfen. Die rhein-wesergermanischen Stämme der Brukterer, Tenkterer, Sugambrer, Usipeter, Chattuarier, Chamaven und Ampsivarier schlossen sich ab dem 3. Jahrhundert n. Chr. zu den Franken zusammen. Später kamen noch die Chatten (Hessen) dazu. Тенктери (лат. Tencteri; Tenchteri; Tenctheri; дав.-гр. Τεντερίτας; у Птолемея можл. Τένκεροι) — германське плем'я, що жило за часів Римської імперії на правому березі Рейну, між Ланом і Вуппером, були відомі як вправні вершники. З тенктерами пов'язують поселення Бударіс (Сучасний Монгайм або ж Дюссельдорф) та форт Дівіція (пізніший Дойц, тепер один з центральних районів Кельна). У 59-ve році до н. е. вони з'єдналися з та здобули собі місця для поселення по нижній течії Рейну в області . Взимку 56-55 рр.. до н. е.. перейшли Рейн, але поблизу Неймегена були майже вщент розбиті Цезарем. 17-го року до н. е. в союзі з узіпетами та сігамбрами тенктери перейшли Рейн і завдали поразки римському наміснику Марку Лоллію, однак згодом були розбиті в ході контрнаступу військ Друза Старшого. У 69-70 рр.. н. е.. тенктери брали участь у повстанні Цивіліса. Зрештою вони влились у племінний союз франків. Los téncteros (del latín Tencterī o Tenctherī) fueron un pueblo germánico, citado por primera vez por Julio César. Ocupaban junto a los usípetes una región del interior de Alemania hasta que fueron expulsados por los suevos. Se asentaron después en el cauce bajo del Rin, cuyo dominio de la ribera oriental ganaron a los menapios en el siglo I a.C. Años más tarde, en el 56 a. C., los téncteros cruzaron el río y ocuparon ambas orillas, tomando los territorios de diversas tribus aliadas de Roma. Estos pueblos solicitaron a César trasladarse a la Galia. César, tras rechazar su petición, les sugirió que conquistasen los dominios de los ubios. Los téncteros y sus aliados usípetes pidieron tres días para responder ante Roma, pero César, sospechando una traición, avanzó y los derrotó, haciéndoles sufrir cuantiosas bajas. Al cabo de un día los jefes germánicos comparecieron ante César, alegando una defensa legítima, y pidieron de nuevo una tregua temporal. César los apresó y atacó de nuevo a los germanos que, sin sus cabecillas, fueron fácilmente vencidos. Una parte de sus efectivos se retiró al Rin, donde fueron atrapados y la mayoría muertos en combate o ahogados. Los que lograron cruzar el río fueron apresados por los sugambros.​​ Los téncteros se juntaron con los sugambros, estableciendo capitales en (Düsseldorf) y en la fortaleza de (Deutz). En tiempos de Augusto se integraron en la Confederación de los queruscos, y después en otras alianzas contra Roma, hasta llegar a coaligarse con los francos. Тенктеры — древнегерманское племя, жившее во времена Римской империи на правом берегу Рейна, между Ланом и Виппером; были известны как превосходные наездники. В 59 году до н. э. они соединились с узипетами и добыли себе места для поселения по нижнему течению Рейна в области . Зимой 56—55 гг. до н. э. перешли Рейн, но вблизи Наймегена были разбиты войсками Гая Юлия Цезаря. В 17 году до н. э. в союзе с германскими племенами узипетов и сигамбров тенктеры перешли Рейн и нанесли поражение римскому наместнику Марку Лоллию. Позже они были разбиты в ходе контрнаступления войск Друза. В 69—70 гг. н. э. тенктеры наряду с другими германскими племенами принимали участие в восстании Цивилиса. De Tencteren (Latijn: Tencteri) waren een Germaanse stam die ten tijde van Julius Caesar gevestigd was op de rechter Rijnoever ten noorden van de Usipeten en de Chatten. Ze traden de geschiedenis binnen in de Commentarii de Bello Gallico van Caesar. Hij beschreef hoe ze kort voor zijn aankomst uit hun leefgebied waren verdreven door de Germaanse Sueven onder Ariovistus. Ze namen gebied van de Menapiërs in en deden hen uitwijken naar de linkeroever van de Rijn. In 55 v.Chr. werden de Tencteren en Usipeten verpletterend verslagen door het Romeinse leger onder Julius Caesar. Deze veldslag had plaats bij de samenvloeiing van de Maas en de Waal. In Kessel zijn allerlei archeologische vondsten gedaan die de veldslag onderbouwen. Volgens Plutarchus zouden bij de vijandelijkheden tegen Tencteren en de Usipeti 400.000 doden zijn gevallen, waardoor dit mogelijk als een vroeg voorbeeld van een genocide kan beschouwd worden. Terwijl de Senaat in Rome besprak of deze wapenfeiten gevierd moesten worden met een supplicatio, greep Caesars tegenstander Cato de Jongere de gebeurtenissen aan om de veldheer aan te klagen. Hij oordeelde dat Caesar een wapenstilstand had verbroken en/of gezanten had mishandeld en eiste dat hij – om de vervloeking tot zijn persoon te beperken – zou worden overgeleverd aan de uitgemoorde stammen. Zover kwam het echter niet. Ten noordwesten van de Tencteren leefden tot in de 1e eeuw de Bructeren. Na de vernietiging van de Bructeren werd hun plaats echter als buur van de Tencteren ingenomen door de Chamaven. Tacitus beschreef de Tencteren als befaamd om hun bijzonder bekwame ruiters. Circa 17 v.Chr. staken ze, gezamenlijk met de Sugambriërs en Usipeten, de Rijn over. Ze belegerden en versloegen de Romeinse stadhouder Marcus Lollius, maar werden later in een tegenoffensief door Drusus verslagen. De Germaanse stammen die het land langs de Rijn bevolkten, de Bructeren, Tencteren, Sugambriërs, Usipeten, Chattuarii, Chamaven, en Ampsivaren, sloten zich vanaf de 3e eeuw aaneen in het grotere Frankische stamverband. Deze ontwikkeling kwam voort uit het gezamenlijke streven de Romeinen beter het hoofd te kunnen bieden. I Tencteri erano un antico popolo germanico occidentale stanziato nella Germania Magna, lungo la riva destra del Reno e quindi immediatamente al di là del limes renano, vicini degli Usipeti e dei Catti. The Tencteri or Tenchteri or Tenctheri (in Plutarch's Greek, Tenteritē and possibly the same as the Tenkeroi mentioned by Claudius Ptolemy if these were not the Tungri) were an ancient tribe, who moved into the area on the right bank (the northern or eastern bank) of the lower Rhine in the 1st century BC. They are known first from the surviving works of ancient authors such as Julius Caesar and Tacitus. In December 2015, archaeologists believed they found remains of the Tencteri in The Netherlands. Les Tenctères (ou Tencthères) étaient un peuple germanique. D'après Jules César dans ses Commentaires sur la Guerre des Gaules (livre-IV, chapitres 1 et 4). les Tenctères et les Usipètes, harcelés par les Suèves, se seraient réfugiés sur le territoire des Ménapes après un périple en Germanie. Ils sont ultérieurement mentionnés dans la Géographie de Ptolémée et par Tacite dans ses « Mœurs des Germains » : « Tout près des Cattes, les Usipiens et les Tenctères habitent sur le Rhin qui à cet endroit coule encore dans un lit assez fixe pour servir de limite... »
gold:hypernym
dbr:Tribe
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Tencteri?oldid=1113796066&ns=0
dbo:wikiPageLength
11666
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Tencteri