About: Rāgarāja

An Entity of Type: comics character, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Rāgarāja (Sanskrit: रागराज) is a deity venerated in the Esoteric and Vajrayana Buddhist traditions. He is especially revered in Chinese Esoteric Buddhism in Chinese communities as well as Shingon and Tendai in Japan.

Property Value
dbo:abstract
  • Aizen Myō-ō (愛染明王 Aizen Myō-ō?), también llamado Rāgarāja, es una divinidad budista Mahayana proveniente de las tradiciones vajrayana. Es especialmente venerado en las ramas Shingon y Tendai del budismo japonés, así como en las escuelas Tángmì y Mìzōng del budismo esotérico chino. (es)
  • Rāgarāja, roi des passions, est une divinité commune au bouddhisme tibétain et au bouddhisme ésotérique japonais shingon ou tendai. Au Japon, sous le nom de Aizen Myōō (愛染明王), il représente la forme irritée de Maha Vairocana du mandala du vajra, son pendant sur le mandala de la matrice étant Fudo myoo, autre divinité irritée chère au cœur des Japonais. Comme Kâma, le dieu de l'amour profane, il est de couleur rouge et porte dans ses six mains un arc et une flèche, un vajra et une cloche, un lotus et un soleil. Il est assis sur un lotus supporté par un vase d'où jaillissent des joyaux (mani). Sa chevelure est dressée et au centre apparaît une tête léonine surmontée d'un vajra en forme de crochet.Il est considéré comme une forme irritée de vajrasattva Il est aussi présent dans le mandala de Nichiren le Gohonzon sous la forme de son bija Hum (syllabe germe) écrit en siddham. Selon le sutra du "Pavillon du pic Vajra" Ragaraja représente l'état où l'excitation sexuelle et la passion amoureuse, qui sont par ailleurs décriées dans les textes plus anciens comme étant des souillures, sont considérées comme égales à l'illumination "bonno soku bodai», et où l'amour passionné peut se transformer en compassion pour tous les êtres vivants. (fr)
  • Rāgarāja (Sanskrit: रागराज) is a deity venerated in the Esoteric and Vajrayana Buddhist traditions. He is especially revered in Chinese Esoteric Buddhism in Chinese communities as well as Shingon and Tendai in Japan. (en)
  • 애염명왕(일본어: 愛染明王 아이젠묘우오우[*])은 밀교의 신앙대상인 명왕 중 일존이다. 범어로는 라가라자(rāgarāja) 또는 마하라가(mahārāga)라고 한다. 산스크리트어 경전에서는 나타나지 않고 티베트 경전 및 의궤에서부터 발견된다. (ko)
  • 愛染明王(あいぜんみょうおう、梵: rāgarāja)は、仏教の信仰対象であり、密教特有の憤怒相を主とする尊格である明王の一つ。愛染王とも。 (ja)
  • Aizen Myōō (愛染明王), in sanscrito Rāgarāja (रागराज), è una divinità del buddhismo Mahāyāna delle tradizioni Vajrayāna. È particolarmente venerato nei rami Shingon e Tendai del buddismo giapponese, così come nelle scuole Tángmì e Mìzōng del . (it)
  • Aizen-Myoo är i japansk mytologi en gud förknippad med både fysisk och intellektuell lidelse. Aizen-Myoo framställdes som en gestalt med skräckinjagande yttre men betraktades som vänligt sinnad mot människorna. Han representerade övergången från sexuell frigjordhet och sann kunskap. (sv)
  • Рагараджа (санскр. रागराज, кит. упр. 愛染明王, пиньинь Àirǎn Míngwáng, яп. 愛染明王, あいぜんみょうおう, «раджа страстей») — божество в буддизме Махаяна. Один из раджей мудрости. Оставил похоть и любовь для того, чтобы достичь просветления и стать Буддой. Почитается в Тибете, Китае и Японии. В индийском буддизме культ этого божества, также как и письменные упоминания о нём, отсутствуют. В «Алмазной сутре» приводится его описание. Рагараджа изображается сидящим на лотосе на фоне красного солнечного диска с красной кожей, символизирующей похоть и любовь. Божество имеет три глаза, которые выражают гнев и неприязнь к страстям, разноцветные волосы, подвязаные верёвкой и увенчаные львиной короной, и шесть рук. Первая левая рука держит колокольчик с рукоятью в виде ваджры, а первая правая — саму ваджру. Вторая левая рука сжимает алмазный лук, а правая — стрелы. Третья правая рука держит цветок лотоса, которым собирается нанести удар. Иногда лук божества направлен в небо. (ru)
  • Ра́ґа-ра́джа (санскр. रागराज, Rāga-rāja, «раджа пристрастей») — божество в буддизмі ваджраяни. Один із . Облишив пожадливість і кохання для того, щоби досягти просвітлення і стати буддою. (uk)
  • 愛染明王(梵語:रागराज,Rāgarāja)音譯「羅誐羅闍」或「有羅羅闍」,是佛教密宗的明王之一,其中「Rāga」為「彩色」、「情欲」或「紅色」、「愛染」之意,「rāja」為「王」之意。漢譯為「愛染明王」或「愛染王」,在其出處《瑜祇經》中意為「愛敬與降伏」(降伏使其敬愛)。大部分秘教學者認為是金剛藏王菩薩(金剛薩埵)化身,部分學者亦認為是大日如來、或金剛王菩薩的示現。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageID
  • 868119 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 6226 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1113475648 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:hangul
  • 애염명왕 (en)
dbp:hanja
  • 愛染明王 (en)
dbp:kanji
  • 愛染明王 (en)
dbp:p
  • Àirǎn Míngwáng (en)
dbp:pic
  • Seated Aizen Myo'o , Kamakura period, 13th-14th century, wood with polychromy, cut gold leaf, and inlaid crystal eyes - Tokyo National Museum - DSC05377.JPG (en)
dbp:piccap
  • Seated Aizen Myo'o , Kamakura period, 13th century, Tokyo National Museum, Japan. Important Cultural Property (en)
dbp:picsize
  • 200 (xsd:integer)
dbp:romaji
  • Aizen Myō'ō (en)
dbp:rr
  • Aeyeom Myeongwang (en)
dbp:s
  • 爱染明王 (en)
dbp:t
  • 愛染明王 (en)
dbp:title
  • Rāgarāja (en)
dbp:w
  • Ai4-jan3 Ming2-wang2 (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Aizen Myō-ō (愛染明王 Aizen Myō-ō?), también llamado Rāgarāja, es una divinidad budista Mahayana proveniente de las tradiciones vajrayana. Es especialmente venerado en las ramas Shingon y Tendai del budismo japonés, así como en las escuelas Tángmì y Mìzōng del budismo esotérico chino. (es)
  • Rāgarāja (Sanskrit: रागराज) is a deity venerated in the Esoteric and Vajrayana Buddhist traditions. He is especially revered in Chinese Esoteric Buddhism in Chinese communities as well as Shingon and Tendai in Japan. (en)
  • 애염명왕(일본어: 愛染明王 아이젠묘우오우[*])은 밀교의 신앙대상인 명왕 중 일존이다. 범어로는 라가라자(rāgarāja) 또는 마하라가(mahārāga)라고 한다. 산스크리트어 경전에서는 나타나지 않고 티베트 경전 및 의궤에서부터 발견된다. (ko)
  • 愛染明王(あいぜんみょうおう、梵: rāgarāja)は、仏教の信仰対象であり、密教特有の憤怒相を主とする尊格である明王の一つ。愛染王とも。 (ja)
  • Aizen Myōō (愛染明王), in sanscrito Rāgarāja (रागराज), è una divinità del buddhismo Mahāyāna delle tradizioni Vajrayāna. È particolarmente venerato nei rami Shingon e Tendai del buddismo giapponese, così come nelle scuole Tángmì e Mìzōng del . (it)
  • Aizen-Myoo är i japansk mytologi en gud förknippad med både fysisk och intellektuell lidelse. Aizen-Myoo framställdes som en gestalt med skräckinjagande yttre men betraktades som vänligt sinnad mot människorna. Han representerade övergången från sexuell frigjordhet och sann kunskap. (sv)
  • Ра́ґа-ра́джа (санскр. रागराज, Rāga-rāja, «раджа пристрастей») — божество в буддизмі ваджраяни. Один із . Облишив пожадливість і кохання для того, щоби досягти просвітлення і стати буддою. (uk)
  • 愛染明王(梵語:रागराज,Rāgarāja)音譯「羅誐羅闍」或「有羅羅闍」,是佛教密宗的明王之一,其中「Rāga」為「彩色」、「情欲」或「紅色」、「愛染」之意,「rāja」為「王」之意。漢譯為「愛染明王」或「愛染王」,在其出處《瑜祇經》中意為「愛敬與降伏」(降伏使其敬愛)。大部分秘教學者認為是金剛藏王菩薩(金剛薩埵)化身,部分學者亦認為是大日如來、或金剛王菩薩的示現。 (zh)
  • Rāgarāja, roi des passions, est une divinité commune au bouddhisme tibétain et au bouddhisme ésotérique japonais shingon ou tendai. Au Japon, sous le nom de Aizen Myōō (愛染明王), il représente la forme irritée de Maha Vairocana du mandala du vajra, son pendant sur le mandala de la matrice étant Fudo myoo, autre divinité irritée chère au cœur des Japonais. Comme Kâma, le dieu de l'amour profane, il est de couleur rouge et porte dans ses six mains un arc et une flèche, un vajra et une cloche, un lotus et un soleil. Il est assis sur un lotus supporté par un vase d'où jaillissent des joyaux (mani). (fr)
  • Рагараджа (санскр. रागराज, кит. упр. 愛染明王, пиньинь Àirǎn Míngwáng, яп. 愛染明王, あいぜんみょうおう, «раджа страстей») — божество в буддизме Махаяна. Один из раджей мудрости. Оставил похоть и любовь для того, чтобы достичь просветления и стать Буддой. (ru)
rdfs:label
  • Aizen Myō-ō (es)
  • Rāgarāja (fr)
  • Aizen Myōō (it)
  • 애염명왕 (ko)
  • 愛染明王 (ja)
  • Rāgarāja (en)
  • Aizen Myōō (pt)
  • Aizen-Myoo (sv)
  • Рагараджа (ru)
  • Раґа-раджа (uk)
  • 愛染明王 (zh)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License