| dbo:abstract
|
- Neidingswerk ist eine deutsche Wortschöpfung, die im Zuge der Übersetzung altnordischer Literatur erforderlich wurde und dem dortigen Begriff níðingsverk entspricht. Dabei handelt es sich um eine schimpfliche und zutiefst verächtliche Handlung. Die Quellen für diesen mentalitätsgeschichtlichen Vorstellungskomplex sind die Isländersagas, die Anfang des 13. Jahrhunderts in Island aufgezeichnete Snorra-Edda, die um 1270 entstandene Ältere Edda bzw. Lieder-Edda, welche vermutlich auch auf älteren Quellen fußt, deren Inhalt, zumindest einige Lieder, möglicherweise auch in der Zeit vor dem Jahre 1000 entstanden sein könnte. Hinzu kommen einzelne skandinavische Rechtsquellen des 11. bis 13. Jahrhunderts. Der Komplex des „Neidingswerkes“ bzw. der „Neidingschaft“ bezieht sich also auf die Geschichte des hochmittelalterlichen Skandinaviens bzw. im Spezielleren Islands. Die mit Níð in Zusammenhang stehenden kulturgeschichtlichen Phänomene sollten deshalb nicht einfach auf die mentalitätsgeschichtliche Situation bei germanischsprachigen Völkern Mitteleuropas übertragen werden, die während der römischen Kaiserzeit und der Epoche der Völkerwanderung, also deutlich vor dem 8./9. Jahrhundert und außerhalb Skandinaviens lebten. (de)
- A nithing pole (Old Norse: níðstang), sometimes normalized as nithstang or nidstang, was a pole used for cursing an enemy in Germanic pagan tradition. (en)
- 니드스탕(고대 노르드어: níðstang)은 게르만 이교에서 남에게 저주를 걸 때 세우던 장대이다. (ko)
- Il termine Neidingswerk è un neologismo tedesco creato per tradurre il termine presente nella antica letteratura norrena "níðingsverk", che si riferisce a un atto insultante e profondamente sprezzante. Le fonti di questo complesso di idee storico-mentali sono le saghe islandesi, l'Edda in prosa scritta in Islanda all'inizio del XIII secolo, l'Edda poetica scritta intorno al 1270, che presumibilmente si basa anche su fonti più antiche, il cui contenuto, almeno alcuni dei suoi poemi, potrebbe anche essere stato scritto nel periodo precedente l'anno 1000. Inoltre, ci sono singole fonti legali scandinave dall'XI al XIII secolo. Il neologismo "Neidingswerk" o "Neidingschaft" si riferisce quindi alla storia dell'alto medioevo scandinavo, o più specificamente dell'Islanda. I fenomeni storico-culturali associati al Níð non dovrebbero quindi essere semplicemente trasferiti alla situazione storico-mentale dei popoli di lingua germanica dell'Europa centrale, che vissero durante il periodo imperiale romano e nel periodo della Völkerwanderung, cioè ben prima dell'VIII/IX secolo e al di fuori della Scandinavia. (it)
- En nidstång (eller nidingsstång, fornvästnordiska niðstǫng, isländska niðstöng, norska nidstang), var i forntiden i Norge och på Island ett besvärjelsemedel som bestod av en stör på vilken man spetsat ett hästhuvud med uppspärrat gap, riktat mot den som man önskade skulle drabbas av olycka. Man ansåg nämligen att de goda vättarna därigenom skulle skrämmas från att följa den som trolltyget åsyftade. Nidstången var alltså en symbol för hat, hån (nið) och förakt för en fiende ("niding"). Nidstången fästes i marken medan man uppläste eller sjöng en "nidvisa", som gav uttryck åt den skam, som man nedkallade över sin ovän. Ibland ristades också magiska runor av motsvarande innehåll på stången. Ett exempel på användningen av nidstång förekommer i Egil Skallagrimssons saga kapitel 59 och 60. Denna händelse beskrivs närmare och förklaras av Sigurd Agrell: Innan Egil avseglade från Norge efter att ha dödat Eriks son, Ragnvald, steg han i land på en ö, tog i handen en hasselstång och gick ut på en bergudde, som vette mot land. Här tog han ett hästhuvud och satte det upp på stången. Sedan framsade han "bestämda ord" (= en besvärjelse): Hér set ek upp niðstǫng ok sný ek þessu níði á hǫnd Eiríki konungi ok Gunnhildi drótningu. "Här reser jag upp nidstång och vänder jag detta nid mot konung Erik och drottning Gunhild." Så vrider han hästhuvudet in mot land (hann sneri hrosshǫfðinu inn á land, säger sagan), varefter den fortsätter: sný ek þessu níði á landvéttir þær, er land þetta byggva, svá at allar fari þær villar vega, engi hendi né hitti sitt inni, fyrr en þær reka Eirík konung ok Gunnhildi ór landi. "Jag vänder detta nid mot de landvättar, som bebo detta land, så att de må fara vilse vägar och att ingen må nå eller finna sin boning, förrän de ha drivit konung Erik och Gunhild ur landet." Därefter fortsätter sagan: "Sedan sköt han stången ner i en bergskreva och lät den stå där. Hästhuvudet satt vridet mot land, och han ristade runor på stången, och de innehöll hela denna besvärjelse. Så gick han ombord på sitt skepp"... "Landvetter" kallades i Norge de underjordiska väsen, som tänktes bo inne i fjället och under jorden och som värnade om landet. I Landnámabók berättas, att det i Islands äldsta hedniska lagar fanns en bestämmelse, att man icke borde bruka skepp med djurhuvuden. Men om någon ändock hade ett dylikt på sitt fartyg, skulle det ovillkorligen tagas ned, då land kom i sikte. Man fick icke nalkas land "med gapande huvuden och uppspärrade trynen", för att icke "landvättarna skulle bli skrämda". I modern asatro, bland annat av Samfundet Forn Sed, har begreppet nidstång använts som förbannelse mot nazister och andra rasister som, enligt deras mening, missbrukar asatrons symboler. (sv)
- Нитсшест (др.-сканд. níðstang) — у германских племен шест для проклятия врагов. Название происходит от понятия нитс. (ru)
- 獸頭棒（古諾斯語：níðstang）是日耳曼異教中用來詛咒別人的裝置。 (zh)
|
| rdfs:comment
|
- A nithing pole (Old Norse: níðstang), sometimes normalized as nithstang or nidstang, was a pole used for cursing an enemy in Germanic pagan tradition. (en)
- 니드스탕(고대 노르드어: níðstang)은 게르만 이교에서 남에게 저주를 걸 때 세우던 장대이다. (ko)
- Нитсшест (др.-сканд. níðstang) — у германских племен шест для проклятия врагов. Название происходит от понятия нитс. (ru)
- 獸頭棒（古諾斯語：níðstang）是日耳曼異教中用來詛咒別人的裝置。 (zh)
- Neidingswerk ist eine deutsche Wortschöpfung, die im Zuge der Übersetzung altnordischer Literatur erforderlich wurde und dem dortigen Begriff níðingsverk entspricht. Dabei handelt es sich um eine schimpfliche und zutiefst verächtliche Handlung. Die Quellen für diesen mentalitätsgeschichtlichen Vorstellungskomplex sind die Isländersagas, die Anfang des 13. Jahrhunderts in Island aufgezeichnete Snorra-Edda, die um 1270 entstandene Ältere Edda bzw. Lieder-Edda, welche vermutlich auch auf älteren Quellen fußt, deren Inhalt, zumindest einige Lieder, möglicherweise auch in der Zeit vor dem Jahre 1000 entstanden sein könnte. Hinzu kommen einzelne skandinavische Rechtsquellen des 11. bis 13. Jahrhunderts. Der Komplex des „Neidingswerkes“ bzw. der „Neidingschaft“ bezieht sich also auf die Geschicht (de)
- Il termine Neidingswerk è un neologismo tedesco creato per tradurre il termine presente nella antica letteratura norrena "níðingsverk", che si riferisce a un atto insultante e profondamente sprezzante. (it)
- En nidstång (eller nidingsstång, fornvästnordiska niðstǫng, isländska niðstöng, norska nidstang), var i forntiden i Norge och på Island ett besvärjelsemedel som bestod av en stör på vilken man spetsat ett hästhuvud med uppspärrat gap, riktat mot den som man önskade skulle drabbas av olycka. I modern asatro, bland annat av Samfundet Forn Sed, har begreppet nidstång använts som förbannelse mot nazister och andra rasister som, enligt deras mening, missbrukar asatrons symboler. (sv)
|
_bsb00073337_00172.jpg?width=300)
_bsb00073337_00172.jpg){kind=link}
_bsb00073337_00172.jpg){kind=link}