This HTML5 document contains 664 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
n107https://coalexit.org/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-lahttp://la.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mrhttp://mr.dbpedia.org/resource/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
n75http://mn.dbpedia.org/resource/
n105http://su.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
n77http://jv.dbpedia.org/resource/
n120http://pa.dbpedia.org/resource/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbpedia-ethttp://et.dbpedia.org/resource/
n68http://new.dbpedia.org/resource/
dbpedia-elhttp://el.dbpedia.org/resource/
n137https://global.dbpedia.org/id/
n111http://my.dbpedia.org/resource/
dbpedia-rohttp://ro.dbpedia.org/resource/
dbphttp://dbpedia.org/property/
n47http://uz.dbpedia.org/resource/
n51http://te.dbpedia.org/resource/
n19https://www.eia.gov/beta/international/data/browser/%23/
n73http://ta.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nnhttp://nn.dbpedia.org/resource/
n64http://ur.dbpedia.org/resource/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pnbhttp://pnb.dbpedia.org/resource/
n103http://qu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
dbpedia-azhttp://az.dbpedia.org/resource/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
n108http://ml.dbpedia.org/resource/
dbpedia-gahttp://ga.dbpedia.org/resource/
n74http://api.nytimes.com/svc/semantic/v2/concept/name/nytd_des/
dbpedia-hrhttp://hr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-anhttp://an.dbpedia.org/resource/
n83http://tl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-thhttp://th.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ishttp://is.dbpedia.org/resource/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
dbpedia-iohttp://io.dbpedia.org/resource/
skoshttp://www.w3.org/2004/02/skos/core#
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
dbpedia-dahttp://da.dbpedia.org/resource/
n55http://scn.dbpedia.org/resource/
n81http://lv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kahttp://ka.dbpedia.org/resource/
n56http://ast.dbpedia.org/resource/
dbpedia-glhttp://gl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mshttp://ms.dbpedia.org/resource/
dbpedia-gdhttp://gd.dbpedia.org/resource/
n78http://hy.dbpedia.org/resource/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
n50http://tg.dbpedia.org/resource/
dbpedia-lmohttp://lmo.dbpedia.org/resource/
n13http://hi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
n92https://web.archive.org/web/20120619171812/http:/www.bp.com/assets/bp_internet/globalbp/globalbp_uk_english/reports_and_publications/statistical_energy_review_2011/STAGING/local_assets/spreadsheets/
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
n57http://sah.dbpedia.org/resource/
n18https://web.archive.org/web/20080119164838/http:/www.coalonline.org/site/coalonline/content/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
n130https://www.iea.org/fuels-and-technologies/
n24http://www.worldcoal.com/
n122https://web.archive.org/web/20200831162058/https:/www.odi.org/sites/odi.org.uk/files/resource-documents/
dbpedia-sqhttp://sq.dbpedia.org/resource/
n87http://li.dbpedia.org/resource/
n110https://coaltransitions.org/
dbpedia-trhttp://tr.dbpedia.org/resource/
n37http://ht.dbpedia.org/resource/
dbpedia-behttp://be.dbpedia.org/resource/
n22http://www.coalonline.org/site/coalonline/content/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
n34http://dbpedia.org/resource/Wikt:
n33http://d-nb.info/gnd/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#
n115http://vec.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kkhttp://kk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-warhttp://war.dbpedia.org/resource/
n106http://wa.dbpedia.org/resource/
n63http://lt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-slhttp://sl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-shhttp://sh.dbpedia.org/resource/
n21https://www.eia.gov/international/data/world/coal-and-coke/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
dbpedia-oshttp://os.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cyhttp://cy.dbpedia.org/resource/
n101http://zbw.eu/stw/descriptor/
n71https://archive.org/details/
dbpedia-ochttp://oc.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
n90https://energyandcleanair.org/
dbpedia-nahhttp://nah.dbpedia.org/resource/
n44http://kn.dbpedia.org/resource/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
dbpedia-swhttp://sw.dbpedia.org/resource/
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
n117http://zbw.eu/stw/mapping/dbpedia/
dbpedia-simplehttp://simple.dbpedia.org/resource/
dbpedia-skhttp://sk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-afhttp://af.dbpedia.org/resource/
n25http://bs.dbpedia.org/resource/
n80http://ne.dbpedia.org/resource/
dbpedia-bghttp://bg.dbpedia.org/resource/
n12http://dbpedia.org/resource/File:
n35http://ky.dbpedia.org/resource/
n7http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
n88https://www.odi.org/sites/odi.org.uk/files/resource-documents/
n116http://fo.dbpedia.org/resource/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
n134https://www.worldcoal.org/
dbpedia-mkhttp://mk.dbpedia.org/resource/
n60http://mg.dbpedia.org/resource/
dbpedia-srhttp://sr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-commonshttp://commons.dbpedia.org/resource/
dbpedia-brhttp://br.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
n125http://bn.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
n69https://euracoal.eu/
dbpedia-vihttp://vi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-euhttp://eu.dbpedia.org/resource/
n46https://globalenergymonitor.org/projects/global-coal-plant-tracker/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:

Statements

Subject Item
dbr:Coal
rdf:type
yago:Communication100033020 owl:Thing yago:Signal106791372 yago:Symbol106806469 yago:WikicatSymbolsOfUtah dbo:Band yago:Abstraction100002137
rdfs:label
Steenkool Kol (bränsle) Terkarbo Carbó Γαιάνθρακας (καύσιμο) Вугілля Coal Kohle Harrikatz Węgle kopalne Carbone Ископаемый уголь فحم حجري Gual Batu bara Charbon Uhlí 석탄 Carbón Carvão mineral 石炭
rdfs:comment
煤(英語:coal)是一种可燃的黑色或棕黑色沉积岩,这样的沉积岩通常是发生在被称为煤床或煤层的岩石地层中或矿脉中。因为后来暴露于升高的温度和压力下,较硬形式的煤可以被认为是变质岩,例如无烟煤。煤主要是由碳构成,连同由不同数量的其它元素构成,主要是氢,硫,氧和氮。 在历史上,煤被用作能源资源,主要是燃烧用于生产电力和热,并且也可用于工业用途,例如精炼金属,或生产化肥和许多化工产品。作为一种化石燃料,煤的形成是古代植物在腐敗分解之前就被埋在地底,转化成泥炭,然后转化成褐煤,然后为次烟煤,之后烟煤,最后是无烟煤。煤產生之碳氫化合物经过地壳运动空气的压力和温度条件下作用,产生的碳化化石矿物,亦即,煤炭就是植物化石,多半來自於石炭紀至二疊紀時期的煤炭森林。这涉及了很长时期的生物和地质过程。 Ο γαιάνθρακας ή κάρβουνο (αγγλ. coal) είναι κατηγορία στερεών καυσίμων τα οποία προέρχονται από εξόρυξη σε αντιδιαστολή με τα κοινά κάρβουνα ή ξυλοκάρβουνα. Απαντάται σε όλες τις περιοχές της Γης σε διάφορες μορφές. Уголь (ископаемый уголь) — осадочная порода, полезное ископаемое, ценнейший вид топлива и сырьё для химической, и не только, промышленности. Международное название углерода происходит от лат. carbō — «уголь». Уголь, после древесины, был первым из используемых человеком видов ископаемого топлива. Сжигание одного килограмма этого вида топлива позволяет получить 3400—7200 ккал энергии. В 1960 году уголь давал около половины мирового производства энергии, к 1970 году его доля упала до одной трети. Kohle (von urgerm. *kula-, althochdeutsch kolo m., kol n., mittelhochdeutsch kol n., seltener kole f. „Kohle, Holzkohle“) ist ein schwarzes oder bräunlich-schwarzes, festes Sedimentgestein, das durch Inkohlung pflanzlicher Biomasse entsteht. Sie besteht überwiegend aus dem chemischen Element Kohlenstoff und komplexen Kohlenstoffverbindungen. Sowohl Inkohlung als auch Kohleverbrennung sind wesentliche Bestandteile des globalen Kohlenstoffzyklus. Le charbon est une roche sédimentaire combustible, riche en carbone, de couleur noire ou marron foncé, formée à partir de la dégradation partielle de la matière organique des végétaux. Il est exploité dans des mines, appelées charbonnages. Couvrant 26,8 % des besoins énergétiques mondiaux en 2020, le charbon est la seconde ressource énergétique de l'humanité, derrière le pétrole (29,5 %) et devant le gaz naturel (23,7 %), et la première source d'électricité avec 35,2 % de la production d'électricité en 2020 contre 38,3 % en 1973. Węgle kopalne – skały osadowe powstałe w wyniku gromadzenia się i późniejszego przeobrażenia szczątków roślinnych. Złożone są z szeregu związków organicznych oraz mineralnych składników nieorganicznych i wody. Zawierają pierwiastki: węgiel, tlen, wodór, azot i siarkę. Mogą w nich występować także pewne ilości pierwiastków rzadkich, np. arsen, uran czy german. Elementarny składnik węgla kopalnego to macerał. Powstaje on w wyniku uwęglenia materiału roślinnego. Przykłady macerałów to: kutynit, sporynit, telinit, witryn. Rodzaj macerału ma istotny wpływ na własności węgla. 석탄(石炭, coal)은 셀룰로스와 리그닌을 주성분으로 한 수목이 두껍게 쌓여서 만들어진 층이 그 위의 압력으로 탄화되어 생성된 퇴적암이다. 탄화 정도에 따라 이탄, 토탄, 갈탄, 역청탄, 무연탄이 있다. El carbó (del llatí carbo) és una roca sedimentària d'origen orgànic, de color negre o marró fosc. Es fa servir principalment com a combustible fòssil pel seu elevat poder calorífic gràcies al fet que té un contingut majoritari de carboni. Els carbons es poden classificar pel percentatge en carboni que contenen, que està relacionat amb el percentatge d'humitat i d'impureses, i així hom distingeix entre torba, lignit, hulla i antracita. L'antracologia és l'estudi dels carbons vegetals. Coal is a combustible black or brownish-black sedimentary rock, formed as rock strata called coal seams. Coal is mostly carbon with variable amounts of other elements, chiefly hydrogen, sulfur, oxygen, and nitrogen.Coal is formed when dead plant matter decays into peat and is converted into coal by the heat and pressure of deep burial over millions of years. Vast deposits of coal originate in former wetlands called coal forests that covered much of the Earth's tropical land areas during the late Carboniferous (Pennsylvanian) and Permian times. However, many significant coal deposits are younger than this and originate from the Mesozoic and Cenozoic eras. Terkarbo (aŭ ŝtonkarbo aŭ minkarbo aŭ pli simple karbo) estas plejparte minerala karbono, eltirata el la tera profundo por servi ĉefe kiel brulaĵo, kelkfoje ankaŭ kiel bazo por kemiaj procezoj. Kiam oni bruligas ĝin kiel energiofonton, liberiĝas karbona dioksido, kio kontribuas al la forceja efiko kaj tiel al la tutmonda varmiĝo. Breosla iontaiseach is ea an , a tógtar suas ón talamh i bpróiseas le hainm mianadóireacht guail. Tá dath dubh nó dúdhonn ar den chuid is mó, agus is iad carbón agus sulfar na dúile is mó atá ann. Baineadh an-úsáid as ghual ar dtús i rith na Réabhlóid Thionsclaíoch, agus is breosla tábhachtach é fós sa lá atá inniu ann. Úsáidtear gual freisin chun leictreachas a ghineadh, agus i dtáirgeacht . Вугі́лля, викопне вугілля — тверда осадова порода, горюча копалина, утворена шляхом вуглефікації рослинних залишків під дією тиску та високих температур без доступу кисню. Одна з найпоширеніших у природі та найбільше використовуваних людиною копалин. Вугілля слугує цінним паливом та сировиною для металургійної та хімічної промисловості. El carbón o carbón mineral es una roca sedimentaria organógena de color negro, muy rica en carbono y con cantidades variables de otros elementos, principalmente hidrógeno, azufre, oxígeno y nitrógeno. Principalmente es utilizada como combustible fósil.​ La mayoría del carbón explotado se formó a partir de los vegetales que crecieron durante los períodos Carbonífero (hace 359 a 299 millones de años) y Cretácico (hace 145 a 66 millones de años), al ser ambos períodos de gran extensión temporal y situarse gran parte de los medios sedimentarios favorables para su acumulación y conservación en latitudes intertropicales.​Es un recurso no renovable.​ Steenkool is een fossiele brandstof en bestaat uit afzettingen van plantenresten die in het geologisch verleden zijn gevormd. 石炭(せきたん、英語: coal)とは、太古(数千万年~数億年前)の植物が完全に腐敗分解する前に地中に埋もれ、そこで地熱や地圧を長期間受けて変質(石炭化)したことにより生成した物質の総称。見方を変えれば植物化石でもある。 化石燃料の一つとして火力発電や製鉄などに使われるが、燃焼時に温暖化ガスである二酸化炭素(CO2)を大量に排出する。このため地球温暖化抑制のため石炭の使用削減が求められている一方で、2021年時点で74億トンの世界需要があり(国際エネルギー機関の推計)、炭鉱の新規開発計画も多い。 Batu bara adalah salah satu bahan bakar fosil. Pengertian umumnya adalah batuan sedimen yang dapat terbakar, terbentuk dari endapan organik, utamanya adalah sisa-sisa tumbuhan dan terbentuk melalui proses pembatubaraan. Unsur-unsur utamanya terdiri dari karbon, hidrogen dan nitrogen dan oksigen Batu bara juga adalah batuan organik yang memiliki sifat-sifat fisika dan kimia yang kompleks yang dapat ditemui dalam berbagai bentuk, bisa berbentuk kubus, balok, bulat, atau segitiga. Analisis unsur memberikan rumus formula empiris seperti C137H97O9NS untuk bituminus dan C240H90O4NS untuk antrasit. Uhlí (lidově či nářečně též uhel) je hnědá, černá nebo hnědo-černá hořlavá hornina. Získává se dolováním z povrchových nebo hlubinných dolů a používá se jako palivo. Uhlí je složeno především z uhlíku, vodíku a kyslíku, obsahuje však také další chemické prvky, především síru, a radioaktivní příměsi (uran a thorium). Od doby průmyslové revoluce je uhlí především důležitou energetickou surovinou. Velká část světové výroby elektřiny (36 % v roce 2021) využívá spalování uhlí, které probíhá v klasických uhelných, respektive v tepelných elektrárnách. Uhlí se kromě výroby elektrické energie používá také k vytápění a ohřevu vody (výroba technologického tepla), uhlí je také velmi cennou primární surovinou pro mnoho odvětví chemického průmyslu. Harrikatza, besterik gabe ikatza ere deitua, erregai fosil beltz eta gogorra da, gehienbat karbonoz osatua eta landare jatorri duena. Ikatz izenarekin minerala ez den eta landare edo animalia substantziei ura eta beste osagai lurrunkor batzuk kenduz eskuratzen den egur ikatza ere izendatzen da. Munduko ikatz ekoizle handienak herrialdeok ziren 2011n: Txina 3.520 milioi tona (Mt), Ameriketako Estatu Batuak 992,8 Mt, India 588,5 Mt, Australia 415,5 Mt, Errusia 333,5 Mt, Indonesia 324,9 Mt, Hego Afrika 255,1 Mt, Polonia 139,2 Mt, Kazakhstan 115,9 Mt eta Ukraina 86,8 Mt. Kol är en beteckning på ett antal bränslen i fast form, varav flera är naturligen förekommande fossila bränslen. De bränslen som betecknas kol innehåller en hög andel av grundämnet kol, normalt minst 50% av vikten och 70% av volymen. Inget av dem utgörs dock av grundämnet i ren form, vilket ibland skapar viss begreppsförvirring på svenska. På flera andra språk har grundämnet och bränslet olika namn, exempelvis carbon (grundämnet) respektive coal (bränslet) på engelska, Kohlenstoff (grundämnet) respektive Kohle (bränslet) på tyska och carbone (grundämnet) och charbon (bränslet) på franska. الفحم الحجري صخر أسود أو بني اللون وغالبا يكون أسود اللون قابل للاشتعال والاحتراق، ويوجد في طبقات أرضية أو عروق، يتكوّن أساسا من الكربون، بالإضافة إلى نسب متفاوتة من عناصر أخرى (يتصدرها الهيدروجين، كبريت، أكسجين، ونيتروجين بالإضافة لعناصر أخرى).الفحم هو صخر رسوبي يتكون كطبقات من الصخور تُسمى طبقات فحم. يتكون الفحم عندما تتحلل النباتات الميتة وتصبح خثًا، ويتم تحويلها بفعل الحرارة العالية وضغط الدفن عبر ملايين السنين. بالرغم من أنَّ الفحم-معظمه- يتكون في الرواسب الطبقية، قد تتعرض هذه الرواسب إلى درجات حرارة مرتفعة للغاية وضغوط ناتجة عن التدخلا النارية أو تشوه في عملية التكون (أي عمليات تكون الجبال)، مما قد يؤدي إلى تطور الأنثراسيت وحتى الجرافيت. Il carbone (o carbon fossile) è un combustibile fossile o roccia sedimentaria estratto da miniere sotterranee o a cielo aperto, prodotto artificialmente. La formazione del carbone risale a circa 345 milioni di anni fa, quando un clima caldo e umido e un'elevata concentrazione di CO2 favorirono la crescita di alberi giganti: dopo la loro morte, provocata da inondazioni, si veniva a creare un ampio strato di legname, che non veniva degradato a causa dell'assenza di funghi e batteri specifici ancora non sviluppati, coperto poi da vari strati di altri sedimenti che lo sottoponevano a pressioni elevate e all'assenza di ossigeno. Questo continuo processo ha portato alla formazione di quelli che conosciamo come carboni fossili.
rdfs:seeAlso
dbr:Fossil_fuel_subsidies dbr:Natural_gas
dbp:name
Coal
foaf:depiction
n7:Coke_Ovens_Abercwmboi.jpg n7:Ashtabulacoalcars_e2.jpg n7:Art_work_of_Toledo,_Ohio_-_DPLA_-_0a107364e8d8eb430ebc183d28c46463_(page_125)_(cropped).jpg n7:Coral_not_coal_protest_at_India_Finance_Minister_Arun_Jaitley_Visit_to_Australia_(25563929593).jpg n7:Coal_production_by_region,_OWID.svg n7:Coal_to_chemicals_routes_diagram.jpg n7:Coal_Rank_USGS.png n7:Coal_mine_Wyoming.jpg n7:Men_of_the_Mine-_Life_at_the_Coal_Face,_Britain,_1942_D8263.jpg n7:Sydney_Mines_Point_Aconi_Seam_038.jpg n7:Struktura_chemiczna_węgla_kamiennego.svg n7:Komatsu_bulldozer_pushing_coal_in_Power_plant_Ljubljana_(winter_2017).jpg n7:Tiangong_Kaiwu_Coal_Mining.gif n7:Bituminous_Coal.jpg n7:Aerial_view_of_ash_slide_site_Dec_23_2008_TVA.gov_123002.jpg n7:Grand_Junction_Trip_92007_098.jpg n7:Gemeinsam_stark,Hambacher_Forst,NRW.jpg
dcterms:subject
dbc:Coal dbc:Solid_fuels dbc:Economic_geology dbc:Fuels dbc:Sedimentary_rocks dbc:Coal_mining
dbo:wikiPageID
5987
dbo:wikiPageRevisionID
1121927894
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Hydrogenation dbr:Spontaneous_combustion dbr:Charcoal_iron dbr:Base_level dbr:Gasoline dbr:Carbon_dioxide_emissions dbr:Determinate_growth dbr:Petra_Nova dbr:Coal_tar dbr:Continental_shelf dbr:Wyoming dbr:Bituminous_coal dbr:Mercury_poisoning dbr:Industrial_Revolution dbr:Oxidation dbr:The_Fens n12:Art_work_of_Toledo,_Ohio_-_DPLA_-_0a107364e8d8eb430ebc183d28c46463_(page_125)_(cropped).jpg dbr:Lycophyte dbr:Cellulose dbr:Lung_cancer dbr:Space_heating dbr:Heart_attacks dbr:Metallurgical_coal dbr:Energy_Information_Administration dbr:Soviet_Union dbr:Heronbridge_Roman_Site dbr:Cardiac_arrhythmias dbr:Coal_grade dbr:Biodegradation dbr:Lignite dbr:Powering_Past_Coal_Alliance dbc:Coal dbr:Sea_level dbc:Solid_fuels dbr:Madrid,_New_Mexico dbr:Marco_Polo dbr:Stranded_assets dbr:Mercury_(element) dbr:Henry_III_of_England dbr:Phosphorus dbr:Carbon_bubble dbr:England dbr:European_Coal_and_Steel_Community dbr:Iron dbr:Fossils dbr:Surface_mining dbr:Proximate_analysis dbr:Electric_arc_furnace dbr:Taipower dbr:Mining_accident dbr:Nitrogen dbr:Wind_power dbr:Uranium dbr:Smelting dbr:Coke_strength_after_reaction dbr:Power_stations dbr:Permian n12:Coral_not_coal_protest_at_India_Finance_Minister_Arun_Jaitley_Visit_to_Australia_(25563929593).jpg dbr:Charcoal dbr:Anthracite dbr:Pressure dbr:Overseas_Development_Institute dbr:Biotic_material dbr:Paris_Agreement dbr:Hilt's_law dbr:Coke_(fuel) dbr:Oil_refining dbr:Coal_mining_in_India dbr:Hematite dbr:Pulverized_coal-fired_boiler dbr:Pennsylvanian_(geology) dbr:Yagnob_Valley dbr:Bitumen dbr:Petroleum dbr:Social_cost_of_carbon dbr:Monsoon dbr:Coal_in_Turkey n34:coalification dbr:European_Union dbr:North_Sea_oil dbr:Polyaromatic dbr:Conchoidal_fracture dbr:Lubrication dbr:Boiler n12:Tiangong_Kaiwu_Coal_Mining.gif dbr:Westminster_Abbey dbr:Fly_ash dbr:Emission_intensity dbr:Ultimate_analysis dbr:Irish_language dbr:Environmental_movement dbr:Copper dbr:North_of_England dbr:Acetic_acid dbr:Iron_oxide dbr:Just_Transition dbr:Megajoule dbr:Erosion dbr:Mine_fire dbr:Iron_ore dbr:Graphite dbr:Energy_policy_of_China dbr:Trees dbr:U.S._state dbr:Centralia,_Pennsylvania dbr:Water_gas_shift_reaction dbr:Metamorphic_grade dbr:European_Bank_for_Reconstruction_and_Development dbr:Kilowatt-hours dbr:Shanxi dbr:Kentucky dbr:Shaft_mining dbr:Carbon_monoxide dbr:Indo-European_languages dbr:Middle_Dutch dbr:Coal_Region n12:Sydney_Mines_Point_Aconi_Seam_038.JPG dbr:Sarawak_Energy dbr:Chester dbr:Hedge_(finance) dbr:Integrated_gasification_combined_cycle dbr:OECD dbr:Whyalla_steelworks n12:Coke_Ovens_Abercwmboi.jpg dbr:Santa_Claus dbr:Combined_heat_and_power dbr:EGAT dbr:List_of_countries_by_coal_production dbr:Acid_rain dbr:Centralia_mine_fire n12:Struktura_chemiczna_węgla_kamiennego.svg dbr:Perusahaan_Listrik_Negara dbr:Diplococcus dbr:Wetland n12:Ashtabulacoalcars_e2.jpg dbr:Hearn_Generating_Station dbr:Proto-Germanic dbc:Economic_geology dbr:Proto-Indo-European dbr:High_Middle_Ages dbr:Neolithic dbr:List_of_U.S._state_minerals,_rocks,_stones_and_gemstones dbr:Adit n12:Coal_to_chemicals_routes_diagram.jpg dbr:Old_High_German dbr:Thermal_power_station dbr:Northumberland dbr:Steel dbr:Formaldehyde dbr:Energy_in_the_United_Kingdom dbr:Heartwood dbr:Funeral n12:Coal_production_by_region,_OWID.svg dbr:Economic_Journal dbr:Car_Dyke dbr:Parts-per_notation dbr:Greenhouse_gas dbr:First-Foot dbr:Greenhouse_gas_emissions dbc:Fuels dbr:G20 n12:Coal_mine_Wyoming.jpg dbr:Terawatt dbr:List_of_coal_power_stations dbr:Ice_age dbr:Borough_(Pennsylvania) dbr:Trametes_versicolor dbr:Wales dbr:Lime_(material) dbr:Petroleum_coke dbr:Plant_matter dbr:Blast_furnace dbr:Cenozoic dbr:Flue-gas_desulfurization dbr:Graphene dbr:Hydrogen dbr:Eskom n12:Men_of_the_Mine-_Life_at_the_Coal_Face,_Britain,_1942_D8263.jpg dbr:Strokes dbr:Risk_management dbr:Decarboxylation dbr:Jet_(lignite) dbr:Christmas_stocking dbr:Japan_Bank_for_International_Cooperation dbr:Henry_VIII_of_England dbr:Water_wheel dbr:Fischer–Tropsch_process dbr:Coking_coal dbr:Glacial_cycle dbr:Sea_level_rise dbr:Scoria dbr:Syngas dbr:Tajikistan dbr:Upper_Palaeolithic dbr:Primary_energy dbr:Fuel dbr:Intelligence dbr:Aromatic_compound dbr:Direct_reduced_iron dbr:Biomass dbr:Energy_in_Japan dbr:Clean_Air_Act_(United_States) dbr:Thermodynamic_efficiency dbr:Energy_in_Kazakhstan dbr:Dutch_language dbr:Outcrop dbr:Selenium dbr:Aquae_Sulis dbr:Pakistan n12:Gemeinsam_stark,Hambacher_Forst,NRW.jpg dbr:Cupola_furnace dbr:Utah dbr:Period_(geology) dbr:Metamorphism dbr:Fushun n12:Coal_Rank_USGS.png dbr:Old_Frisian dbr:Powder_River_Basin dbr:Just_transition dbr:Vietnam_Electricity dbr:Cannel_coal dbr:Steam_turbine dbc:Sedimentary_rocks dbr:Electricity_generation dbr:Redox dbr:River_delta dbr:Solid_fuel dbr:Roman_villa dbr:Precambrian dbr:Ruth_Goodman_(historian) dbr:Peat dbr:Sedimentary_rock dbr:Capacity_factor dbr:River_Fleet dbr:Central_Pangean_Mountains dbr:Dash_for_gas dbr:Industrial_Emissions_Directive dbr:Carbonization dbr:Coalbed_methane dbr:South_Africa dbr:Coalbed_methane_extraction dbr:Wildfire dbr:Cyclothem dbr:Pea_soup_fog dbr:Pyre dbr:Urea dbr:Steam dbr:Steam_locomotive dbr:Amber dbr:Groundwater dbr:North_Dakota dbr:Carbon_dioxide dbr:Water_table dbr:Stratum dbr:Coal_power_in_the_United_States dbr:Carbon_capture_and_storage dbr:Hydraulic_fracturing dbr:Town_gas dbr:Dehydration_reaction dbr:Coal_phase-out dbr:Diesel_fuel dbr:Sentinel-5_Precursor dbr:Energy_in_Indonesia dbr:Steam_engine dbr:Olefins dbr:Crude_oil dbr:Asthma dbr:Sasol dbr:East_Anglia dbr:German_language dbr:Synthetic_fuel dbr:Macerals dbr:Magnetohydrodynamic_generator dbr:COP26 dbr:Kingston_Fossil_Plant_coal_fly_ash_slurry_spill dbr:Mesozoic dbr:Burning_Mountain dbr:Contact_metamorphism n12:Komatsu_bulldozer_pushing_coal_in_Power_plant_Ljubljana_(winter_2017).jpg dbr:Minerals dbr:Coal_volatiles dbr:Reducing_agent dbr:Coal_dust dbr:Coal_forest dbr:Coal_gas dbr:Electrical_generator dbr:Coal_gasification dbr:Pacific_Islands dbr:Carbon dbr:Theophrastus dbr:Environmental_impact_of_the_coal_industry dbr:Supercritical_steam_generator dbr:Minerva dbr:Coal_seam_fire dbr:Cost_of_electricity_by_source dbr:Global_warming dbr:Old_Norse dbr:Lewis_and_Clark_Expedition dbr:EÜAŞ dbr:Coal_ash dbr:Pig_iron dbr:Rhineland dbr:Roman_forts dbr:Bronze_Age dbr:Artery dbr:Lignin dbr:Congestive_heart_failure dbr:Boundary_Dam_Power_Station dbr:Eschweiler dbr:Coal_mining dbr:Molding_(process) dbr:Arsenic dbr:Energy_density dbr:Coal_in_Russia dbr:Bath,_Somerset dbr:Heavy_metals dbr:Water_cycle dbr:Exim_Bank_of_China dbr:Coal_in_Australia dbr:Coal_in_China dbr:Particulates dbr:Aliphatic_compound dbr:Solar_power dbr:Coal_seams dbr:Combustible dbr:Natural_gas dbr:Methanol dbr:UN_Secretary_General dbr:Sulfur_dioxide dbr:Turbine dbr:Fiji dbr:Gas_turbine dbr:China_Energy_Investment dbr:Coal_power_station dbr:Sulfur dbr:Foundry_sand n12:Grand_Junction_Trip_92007_098.JPG dbr:Roman_Britain dbr:Scotland dbr:Late_Paleozoic_icehouse dbr:Coal-water_slurry_fuel dbr:English_Midlands dbr:Energy_transition dbr:Stenosis dbr:Natural_gas_vehicle dbr:Metalsmith dbr:Life-cycle_greenhouse-gas_emissions_of_energy_sources dbr:Permian–Triassic_extinction_event dbr:Newcastle_upon_Tyne dbr:Climate_change dbr:Glasgow_Climate_Pact dbr:Water_scarcity dbr:Electric_power_industry dbr:Oxygen dbr:Shenyang dbr:Germanic_languages dbr:Brennender_Berg n12:Aerial_view_of_ash_slide_site_Dec_23_2008_TVA.gov_123002.jpg dbr:New_Year's_Day dbr:Somerset_coalfield n34:anthropogenic dbr:Vanuatu dbr:Thorium dbr:List_of_coal_mining_accidents_in_China dbc:Coal_mining dbr:Peat_bog dbr:Orders_of_magnitude_(mass) dbr:Coal-mining_region dbr:Sub-bituminous_coal dbr:Ammonia dbr:Carboniferous dbr:Coal-fired_power_station dbr:Sill_(geology) dbr:Mining_in_Roman_Britain dbr:Water_heating dbr:Fossil_fuel dbr:Heat_recovery_steam_generator dbr:Thar_Desert dbr:Coalworker's_pneumoconiosis dbr:Coal_mining_in_China dbr:Liptinite dbr:Bottom_ash dbr:Old_English dbr:Peak_coal dbr:Chemical_element
dbo:wikiPageExternalLink
n19:%3Fpa=00000000000000000000000000000000000000000020000000004&c=00000002000g00000000080g4000000000000000000000k&ct=0&ug=8&tl_id=1-A&vs=INTL.7-3-CHN-MT.A&vo=0&v=H n21:coal-and-coke-exports n22:home n24: n46: n18:home n69: n71:coalhumanhistory00free_0 n88:12744.pdf n90: n92:statistical_review_of_world_energy_full_report_2012.xlsx n107: n110: n122:12744.pdf n130:coal n134:
owl:sameAs
dbpedia-eu:Harrikatz dbpedia-hu:Kőszén n13:कोयला dbpedia-pt:Carvão_mineral dbpedia-th:ถ่านหิน dbpedia-pl:Węgle_kopalne dbpedia-is:Kol n25:Ugalj dbpedia-oc:Carbon dbpedia-la:Carbo dbpedia-it:Carbone dbpedia-commons:Coal dbpedia-an:Carbón dbpedia-be:Вугаль dbpedia-cs:Uhlí n33:4031641-5 n35:Көмүр dbpedia-ms:Arang_batu n37:Chabon dbpedia-io:Karbono dbpedia-sq:Qymyri n44:ಕಲ್ಲಿದ್ದಲು dbpedia-br:Glaou n47:Koʻmir dbpedia-fr:Charbon dbpedia-nn:Kol n50:Ангишт n51:బొగ్గు dbpedia-pnb:کوئلہ dbpedia-eo:Terkarbo dbpedia-he:פחם n55:Cravuni n56:Carbón n57:Таас_чох dbpedia-et:Kivisüsi dbpedia-fa:زغال‌سنگ n60:Arintany dbpedia-mr:कोळसा dbpedia-hr:Ugljen n63:Akmens_anglis n64:کوئلہ dbpedia-fi:Kivihiili dbpedia-no:Kull dbpedia-kk:Көмір n68:ह्यंग्वा dbpedia-nl:Steenkool dbpedia-zh:煤 n73:நிலக்கரி n74:Coal n75:Нүүрс dbpedia-ro:Cărbune n77:Areng_watu n78:Ածուխ dbpedia-ko:석탄 n80:कोइला n81:Akmeņogles dbpedia-bg:Въглища n83:Karbon_(bato) dbpedia-tr:Kömür dbpedia-vi:Than_đá dbpedia-sh:Ugljen n87:Sjteekoal dbpedia-af:Steenkool dbpedia-nah:Teconalli dbpedia-lmo:Carbun dbpedia-id:Batu_bara dbpedia-da:Kul_(bjergart) dbpedia-de:Kohle dbpedia-ca:Carbó dbpedia-gl:Carbón dbpedia-es:Carbón dbpedia-ar:فحم_حجري n103:K'illimsa dbpedia-sl:Premog n105:Batubara n106:Hoye n108:കൽക്കരി dbpedia-az:Kömür n111:ကျောက်မီးသွေး dbpedia-ru:Ископаемый_уголь dbpedia-mk:Јаглен wikidata:Q24489 n115:Carbon n116:Kol dbpedia-sv:Kol_(bränsle) dbpedia-ja:石炭 n120:ਕੋਲਾ dbpedia-war:Uring dbpedia-gd:Gual dbpedia-sr:Угаљ n125:কয়লা dbpedia-cy:Glo dbpedia-simple:Coal dbpedia-uk:Вугілля dbpedia-sw:Makaa_mawe dbpedia-sk:Uhlie dbpedia-ka:ნახშირი_(წიაღისეული) dbpedia-ga:Gual dbpedia-os:Æвзалы dbpedia-el:Γαιάνθρακας_(καύσιμο) n137:2Jo7r freebase:m.01sy7
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Blockquote dbt:Notelist dbt:Convert dbt:Coal dbt:Cite_web dbt:Sfn dbt:Cite_book dbt:Commons dbt:See_also dbt:Cite_Collier's dbt:Short_description dbt:Cite_NIE dbt:Wiktionary dbt:Wikibooks dbt:Cite_EB1911 dbt:Portal dbt:Authority_control dbt:Webarchive dbt:Main dbt:Pp-move-indef dbt:Chem2 dbt:Pp-semi-indef dbt:Excerpt dbt:€ dbt:Energy_country_lists dbt:Val dbt:Use_dmy_dates dbt:Div_col dbt:Div_col_end dbt:Rp dbt:Unreferenced_section dbt:As_of dbt:Anchor dbt:Infobox_rock dbt:Layout dbt:USD dbt:Annotated_link dbt:Further dbt:Electricity_generation dbt:Reflist dbt:Refn dbt:Other_uses
dbo:thumbnail
n7:Bituminous_Coal.jpg?width=300
dbp:composition
dbr:Carbon
dbp:date
2008-01-19 July 2022
dbp:imageCaption
Bituminous coal, the most common coal grade
dbp:imageSize
258
dbp:reason
messy layout
dbp:type
Sedimentary
dbp:url
n18:home
dbo:abstract
Breosla iontaiseach is ea an , a tógtar suas ón talamh i bpróiseas le hainm mianadóireacht guail. Tá dath dubh nó dúdhonn ar den chuid is mó, agus is iad carbón agus sulfar na dúile is mó atá ann. Baineadh an-úsáid as ghual ar dtús i rith na Réabhlóid Thionsclaíoch, agus is breosla tábhachtach é fós sa lá atá inniu ann. Úsáidtear gual freisin chun leictreachas a ghineadh, agus i dtáirgeacht . Kol är en beteckning på ett antal bränslen i fast form, varav flera är naturligen förekommande fossila bränslen. De bränslen som betecknas kol innehåller en hög andel av grundämnet kol, normalt minst 50% av vikten och 70% av volymen. Inget av dem utgörs dock av grundämnet i ren form, vilket ibland skapar viss begreppsförvirring på svenska. På flera andra språk har grundämnet och bränslet olika namn, exempelvis carbon (grundämnet) respektive coal (bränslet) på engelska, Kohlenstoff (grundämnet) respektive Kohle (bränslet) på tyska och carbone (grundämnet) och charbon (bränslet) på franska. Kol är en betydande energikälla för produktion av värme och elektricitet och kan även användas som råvara för syntetiska bränslen och andra produkter inom den petrokemiska industrin. Intresset för kol som energikälla har varierat i takt med priset på den mera värdefulla råoljan. Förbränning av kol är en betydande orsak till . Trots det ökar användningen av kol och ökningen väntas fortsätta. Le charbon est une roche sédimentaire combustible, riche en carbone, de couleur noire ou marron foncé, formée à partir de la dégradation partielle de la matière organique des végétaux. Il est exploité dans des mines, appelées charbonnages. Couvrant 26,8 % des besoins énergétiques mondiaux en 2020, le charbon est la seconde ressource énergétique de l'humanité, derrière le pétrole (29,5 %) et devant le gaz naturel (23,7 %), et la première source d'électricité avec 35,2 % de la production d'électricité en 2020 contre 38,3 % en 1973. La consommation mondiale est concentrée en 2021 à 72,9 % dans trois pays : Chine 53,8 %, Inde 12,5 % et États-Unis 6,6 %. Souvent appelé houille, il était autrefois appelé charbon de terre en opposition au charbon de bois. Au cours de plusieurs millions d'années, l'accumulation et la sédimentation de débris végétaux dans un environnement de type tourbière provoque une modification graduelle des conditions de température, de pression et d'oxydo-réduction dans la couche de charbon qui conduit, par carbonisation, à la formation de composés de plus en plus riches en carbone : la tourbe (moins de 50 %), le lignite (50 à 60 %), la houille (60 à 90 %) et l'anthracite (93 à 97 %). La formation des plus importants gisements de charbon commence au Carbonifère, de −360 à −295 Ma. Les réserves mondiales de charbon sont estimées à 22 436 EJ (exajoules) fin 2020, dont 25,8 % aux États-Unis, 15,5 % en Chine, 12,5 % en Russie, 12,1 % en Australie et 12,0 % en Inde, soit 134 ans de production au rythme de 2021 ; cette production est à 87,7 % située dans six pays : la Chine (50,8 %), l'Indonésie (9,0 %), l'Inde (8,0 %), l'Australie (7,4 %), les États-Unis (7,0 %) et la Russie (5,5 %) ; elle a progressé de 146 % en 47 ans (1973-2020) malgré des baisses en 2015, en 2016 et en 2020, où la crise liée à la pandémie de Covid-19 l'a fait chuter de 4,8 %. L'AIE prévoit que la production mondiale devrait être stable entre 2018 et 2023, la baisse de la consommation en Europe et Amérique du nord étant compensée par son augmentation en Inde et en Asie du Sud-Est. Son extraction a rendu possible la révolution industrielle aux XVIIIe et XIXe siècles. Sa combustion engendre 44,0 % des émissions de CO2 dues à l'énergie en 2019, contre 33,7 % pour le pétrole et 21,6 % pour le gaz naturel. Pour atteindre l'objectif des négociations internationales sur le climat de maintenir la hausse des températures en deçà de 2 °C par rapport à l'ère préindustrielle, il faudrait globalement s'abstenir d'extraire plus de 80 % du charbon disponible dans le sous-sol mondial, d'ici à 2050. En 2022, la consommation mondiale de charbon dépasse les 8 milliards de tonnes, soit une tonne de charbon/an/habitant compte tenu de la population mondiale actuelle. Węgle kopalne – skały osadowe powstałe w wyniku gromadzenia się i późniejszego przeobrażenia szczątków roślinnych. Złożone są z szeregu związków organicznych oraz mineralnych składników nieorganicznych i wody. Zawierają pierwiastki: węgiel, tlen, wodór, azot i siarkę. Mogą w nich występować także pewne ilości pierwiastków rzadkich, np. arsen, uran czy german. Elementarny składnik węgla kopalnego to macerał. Powstaje on w wyniku uwęglenia materiału roślinnego. Przykłady macerałów to: kutynit, sporynit, telinit, witryn. Rodzaj macerału ma istotny wpływ na własności węgla. Il carbone (o carbon fossile) è un combustibile fossile o roccia sedimentaria estratto da miniere sotterranee o a cielo aperto, prodotto artificialmente. La formazione del carbone risale a circa 345 milioni di anni fa, quando un clima caldo e umido e un'elevata concentrazione di CO2 favorirono la crescita di alberi giganti: dopo la loro morte, provocata da inondazioni, si veniva a creare un ampio strato di legname, che non veniva degradato a causa dell'assenza di funghi e batteri specifici ancora non sviluppati, coperto poi da vari strati di altri sedimenti che lo sottoponevano a pressioni elevate e all'assenza di ossigeno. Questo continuo processo ha portato alla formazione di quelli che conosciamo come carboni fossili. È un combustibile pronto all'uso, formatosi entro rocce sedimentarie di colore nero o bruno scuro. È composto principalmente da carbonio e contiene tracce di idrocarburi, oltre a vari altri minerali assortiti, compresi alcuni a base di zolfo. Esistono vari metodi di analisi per caratterizzarlo. L'inizio del suo massiccio sfruttamento è spesso associato alla Rivoluzione industriale, e ancora oggi rimane un combustibile molto importante: viene prodotta usando il carbone un quarto dell'elettricità mondiale, circa la metà dell'elettricità negli Stati Uniti e circa il 10% in Italia. In passato era utilizzato anche per alimentare alcuni mezzi di trasporto, quali le locomotive e le navi a vapore, per azionare le macchine a vapore delle industrie (nel corso dell'Ottocento e della prima parte del Novecento) e per il riscaldamento degli edifici. L'uso del carbone per la produzione di energia è globalmente uno dei fattori principali dell'emissione antropica di anidride carbonica nell'atmosfera terrestre, principale causa dell'effetto serra e del surriscaldamento globale. Dal carbone si può ottenere il carbone attivo usato in chimica. Inoltre dal lavaggio del gas di carbone si ottiene come sottoprodotto il catrame di carbone. Harrikatza, besterik gabe ikatza ere deitua, erregai fosil beltz eta gogorra da, gehienbat karbonoz osatua eta landare jatorri duena. Ikatz izenarekin minerala ez den eta landare edo animalia substantziei ura eta beste osagai lurrunkor batzuk kenduz eskuratzen den egur ikatza ere izendatzen da. Harrikatza arroka sedimentario beltz edo beltz marroixka da, naturan, gehienetan, zain edo beta deritzen geruzetan pilatuta agertzen dena. Formarik gogorrenak, esaterako antrazita, arroka metamorfikotzat har daiteke, tenperatura eta presio handiak jasan izan dituen harria baita. Ikatzaren elementurik nagusiena karbonoa da, eta hidrogenoa, sufrea, oxigenoa eta nitrogenoa ere ditu. Historian zehar oso baliabide erabilia izan da energia iturri gisa eta meatzaritza jarduera handia eragin du. Gaur egun, batez ere elektrizitatea edota beroa sortzeko erretzen da, baina kokea eta gasa produzitzeko ere erabiltzen da. Munduko ikatz ekoizle handienak herrialdeok ziren 2011n: Txina 3.520 milioi tona (Mt), Ameriketako Estatu Batuak 992,8 Mt, India 588,5 Mt, Australia 415,5 Mt, Errusia 333,5 Mt, Indonesia 324,9 Mt, Hego Afrika 255,1 Mt, Polonia 139,2 Mt, Kazakhstan 115,9 Mt eta Ukraina 86,8 Mt. Batu bara adalah salah satu bahan bakar fosil. Pengertian umumnya adalah batuan sedimen yang dapat terbakar, terbentuk dari endapan organik, utamanya adalah sisa-sisa tumbuhan dan terbentuk melalui proses pembatubaraan. Unsur-unsur utamanya terdiri dari karbon, hidrogen dan nitrogen dan oksigen Batu bara juga adalah batuan organik yang memiliki sifat-sifat fisika dan kimia yang kompleks yang dapat ditemui dalam berbagai bentuk, bisa berbentuk kubus, balok, bulat, atau segitiga. Analisis unsur memberikan rumus formula empiris seperti C137H97O9NS untuk bituminus dan C240H90O4NS untuk antrasit. 煤(英語:coal)是一种可燃的黑色或棕黑色沉积岩,这样的沉积岩通常是发生在被称为煤床或煤层的岩石地层中或矿脉中。因为后来暴露于升高的温度和压力下,较硬形式的煤可以被认为是变质岩,例如无烟煤。煤主要是由碳构成,连同由不同数量的其它元素构成,主要是氢,硫,氧和氮。 在历史上,煤被用作能源资源,主要是燃烧用于生产电力和热,并且也可用于工业用途,例如精炼金属,或生产化肥和许多化工产品。作为一种化石燃料,煤的形成是古代植物在腐敗分解之前就被埋在地底,转化成泥炭,然后转化成褐煤,然后为次烟煤,之后烟煤,最后是无烟煤。煤產生之碳氫化合物经过地壳运动空气的压力和温度条件下作用,产生的碳化化石矿物,亦即,煤炭就是植物化石,多半來自於石炭紀至二疊紀時期的煤炭森林。这涉及了很长时期的生物和地质过程。 Coal is a combustible black or brownish-black sedimentary rock, formed as rock strata called coal seams. Coal is mostly carbon with variable amounts of other elements, chiefly hydrogen, sulfur, oxygen, and nitrogen.Coal is formed when dead plant matter decays into peat and is converted into coal by the heat and pressure of deep burial over millions of years. Vast deposits of coal originate in former wetlands called coal forests that covered much of the Earth's tropical land areas during the late Carboniferous (Pennsylvanian) and Permian times. However, many significant coal deposits are younger than this and originate from the Mesozoic and Cenozoic eras. Coal is used primarily as a fuel. While coal has been known and used for thousands of years, its usage was limited until the Industrial Revolution. With the invention of the steam engine, coal consumption increased. In 2020, coal supplied about a quarter of the world's primary energy and over a third of its electricity. Some iron and steel-making and other industrial processes burn coal. The extraction and use of coal causes premature death and illness. The use of coal damages the environment, and it is the largest anthropogenic source of carbon dioxide contributing to climate change. Fourteen billion tonnes of carbon dioxide was emitted by burning coal in 2020, which is 40% of the total fossil fuel emissions and over 25% of total global greenhouse gas emissions. As part of worldwide energy transition, many countries have reduced or eliminated their use of coal power. The UN Secretary General asked governments to stop building new coal plants by 2020. Global coal use peaked in 2013. To meet the Paris Agreement target of keeping global warming below 2 °C (3.6 °F) coal use needs to halve from 2020 to 2030, and phasing out coal was agreed upon in the Glasgow Climate Pact. The largest consumer and importer of coal in 2020 was China. China accounts for almost half the world's annual coal production, followed by India with about a tenth. Indonesia and Australia export the most, followed by Russia. 石炭(せきたん、英語: coal)とは、太古(数千万年~数億年前)の植物が完全に腐敗分解する前に地中に埋もれ、そこで地熱や地圧を長期間受けて変質(石炭化)したことにより生成した物質の総称。見方を変えれば植物化石でもある。 化石燃料の一つとして火力発電や製鉄などに使われるが、燃焼時に温暖化ガスである二酸化炭素(CO2)を大量に排出する。このため地球温暖化抑制のため石炭の使用削減が求められている一方で、2021年時点で74億トンの世界需要があり(国際エネルギー機関の推計)、炭鉱の新規開発計画も多い。 El carbó (del llatí carbo) és una roca sedimentària d'origen orgànic, de color negre o marró fosc. Es fa servir principalment com a combustible fòssil pel seu elevat poder calorífic gràcies al fet que té un contingut majoritari de carboni. Els carbons es poden classificar pel percentatge en carboni que contenen, que està relacionat amb el percentatge d'humitat i d'impureses, i així hom distingeix entre torba, lignit, hulla i antracita. L'antracologia és l'estudi dels carbons vegetals. الفحم الحجري صخر أسود أو بني اللون وغالبا يكون أسود اللون قابل للاشتعال والاحتراق، ويوجد في طبقات أرضية أو عروق، يتكوّن أساسا من الكربون، بالإضافة إلى نسب متفاوتة من عناصر أخرى (يتصدرها الهيدروجين، كبريت، أكسجين، ونيتروجين بالإضافة لعناصر أخرى).الفحم هو صخر رسوبي يتكون كطبقات من الصخور تُسمى طبقات فحم. يتكون الفحم عندما تتحلل النباتات الميتة وتصبح خثًا، ويتم تحويلها بفعل الحرارة العالية وضغط الدفن عبر ملايين السنين. بالرغم من أنَّ الفحم-معظمه- يتكون في الرواسب الطبقية، قد تتعرض هذه الرواسب إلى درجات حرارة مرتفعة للغاية وضغوط ناتجة عن التدخلا النارية أو تشوه في عملية التكون (أي عمليات تكون الجبال)، مما قد يؤدي إلى تطور الأنثراسيت وحتى الجرافيت. الفحم هو وقود أحفوري استخدم عبر التاريخ كمصدر للطاقة الحرارية، فاستخدم للتدفئة، وكوقود للقاطرات في بداية عهد اختراع الآلة البخارية، إلا أنه هناك مشاكل جمّة للبيئة جراء استخدامه تتمثل بأثر صناعة الفحم على البيئة والإحترار العالمي كون الفحم أحد أكبر مصادر انبعاثات ثاني أكسيد الكربون غير الطبيعية (أي كنتيجة لممارسات البشر). الاستخدام الأساسي اليوم لهذه الطاقة عالميا هو في إنتاج الكهرباء، كما يستعمل الفحم الحجري كذلك في إنتاج فحم الكوك وهو مادة خام أساسية في صناعة الحديد والفولاذ. وتنتج مواد أخرى عن عملية إنتاج فحم الكوك، يمكن استعمالها في صناعة الأدوية والأصباغ والأسمدة. أما في المنطقة العربية فتستخدم مصر الفحم الحجري في صناعة الأسمنت. تولد محطات إنتاج الكهرباء باحتراق الفحم الحجري ثلثي الكهرباء المستهلكة في العالم، رغم ان مولدات الكهرباء التي تستخدم الفحم تبعث حوالي 2000 رطل من ثاني أكسيد الكربون لتوليد كل ميجاواط/ساعة، وهو حوالي ضعف ما يبعثه الغاز الطبيعي لتوليد ذات الطاقة (المقدر ب1100 رطل). ففي عام 1999، كان مجمل الانبعاث العالمي من ثاني أكسيد الكربون المنبعث من الفحم كان 8666 مليون طن. في 2011، قُدّر مجمل انبعاثات ثاني أكسيد الكربون من الفحم الحجري ب14416 طن. بسبب الفعّالية الأعلى للغاز الطبيعي في توليد الكهرباء، وانتقال السوق في الولايات المتحدة الأمريكية تحوّل للتقليل من توليد الكهرباء بالفحم الحجري وزيادته باستخدام الغاز، فإن انبعاث ثاني أكسيد الكربون هناك قد انخفض، والقراءات في الربع الأول من عام 2012 كانت الأقل مقارنة بأي قراءة في الربع الأول منذ عام 1992. في عام 2013، أشار رئيس بإبقاء معظم مخزون الفحم الحجري في الأرض لتجنب احترار عالمي كارثي. يستخرج الفحم من الأرض إما من المناجم العامودية، أو المناجم السطحية أو المفتوحة. تحتل الصين رأس قائمة منتجي الفحم منذ عام 1983 . فأنتجت في عام 2011 3520 مليون طن من الفحم، – 49.5% من ال 7695 مليون طن الناتج عالميا. في 2011 كانت الولايات المتحدة الأمريكية(993 مليون طن) والهند(589) والاتحاد الأوروبي (576) وأستراليا (416) الدول الأكثر إستخراجا للفحم. وفي 2010 كان أكبر المصدرين أستراليا (ب328 مليون طن، 27.1% من حجم التصدير العالمي) وإندونيسيا (ب316 مليون طن (26.1%))، بينما كان أكبر المستوردين هم اليابان ب207 مليون طن ((17.5% من حجم الإستيراد العالمي للفحم)، والصين ب195 مليون طن (16.6%) وكوريا الجنوبيةب 126 مليون طن (10.7%). Uhlí (lidově či nářečně též uhel) je hnědá, černá nebo hnědo-černá hořlavá hornina. Získává se dolováním z povrchových nebo hlubinných dolů a používá se jako palivo. Uhlí je složeno především z uhlíku, vodíku a kyslíku, obsahuje však také další chemické prvky, především síru, a radioaktivní příměsi (uran a thorium). Od doby průmyslové revoluce je uhlí především důležitou energetickou surovinou. Velká část světové výroby elektřiny (36 % v roce 2021) využívá spalování uhlí, které probíhá v klasických uhelných, respektive v tepelných elektrárnách. Uhlí se kromě výroby elektrické energie používá také k vytápění a ohřevu vody (výroba technologického tepla), uhlí je také velmi cennou primární surovinou pro mnoho odvětví chemického průmyslu. Pro spotřebitele je zajímavá měrná hmotnost sypaného uhlí při dodání, která se pohybuje asi od 720 kg (hnědé uhlí) do 750 kg (černé uhlí) na 1 m3. Kohle (von urgerm. *kula-, althochdeutsch kolo m., kol n., mittelhochdeutsch kol n., seltener kole f. „Kohle, Holzkohle“) ist ein schwarzes oder bräunlich-schwarzes, festes Sedimentgestein, das durch Inkohlung pflanzlicher Biomasse entsteht. Sie besteht überwiegend aus dem chemischen Element Kohlenstoff und komplexen Kohlenstoffverbindungen. Kohle ist auf allen Kontinenten vorhanden. Ihre erdgeschichtliche Hauptentstehungszeit war das Oberkarbon (Pennsylvanium) und die entsprechende Kohle liegt zumeist als Steinkohle vor. Daneben gibt es auch noch jüngere Steinkohlen etwa im Jura und der Kreide Westkanadas. In Bezug auf Mitteleuropa ist auch das „Tertiär“ ein bedeutender Kohlebildungszeitraum. Diese Kohle liegt jedoch weit überwiegend als Braunkohle vor. Verwendet wird Kohle hauptsächlich als Träger fossiler Energie. Bei ihrer Verbrennung wird Wärme freigesetzt, die zum Heizen genutzt werden kann. Kohleverbrennung ist weltweit eine der meistverbreiteten Techniken zur Erzeugung elektrischer Energie. Sie ist ebenso als Ausgangsstoff bei der Koks- und Graphitherstellung sowie der Gewinnung flüssiger Kohlenwasserstoffe und der Eisenverhüttung von Bedeutung. Der Heizwert einer Steinkohleeinheit dient als Vergleichsmaßstab für andere Brennstoffe. Sowohl Inkohlung als auch Kohleverbrennung sind wesentliche Bestandteile des globalen Kohlenstoffzyklus. Die Menge der weltweiten Kohlevorräte ist Gegenstand anhaltender Untersuchungen. Schätzungen aus dem Jahre 2004 rechnen bei gleichbleibendem Verbrauch mit mehreren hundert Jahren bis zu deren Erschöpfung, andere Schätzungen gehen davon aus, dass das Kohlefördermaximum bereits im Jahr 2025 erreicht sein könnte. Fördermengen der einzelnen Kohlearten finden sich unter Kohle/Tabellen und Grafiken. El carbón o carbón mineral es una roca sedimentaria organógena de color negro, muy rica en carbono y con cantidades variables de otros elementos, principalmente hidrógeno, azufre, oxígeno y nitrógeno. Principalmente es utilizada como combustible fósil.​ La mayoría del carbón explotado se formó a partir de los vegetales que crecieron durante los períodos Carbonífero (hace 359 a 299 millones de años) y Cretácico (hace 145 a 66 millones de años), al ser ambos períodos de gran extensión temporal y situarse gran parte de los medios sedimentarios favorables para su acumulación y conservación en latitudes intertropicales.​Es un recurso no renovable.​ Terkarbo (aŭ ŝtonkarbo aŭ minkarbo aŭ pli simple karbo) estas plejparte minerala karbono, eltirata el la tera profundo por servi ĉefe kiel brulaĵo, kelkfoje ankaŭ kiel bazo por kemiaj procezoj. Kiam oni bruligas ĝin kiel energiofonton, liberiĝas karbona dioksido, kio kontribuas al la forceja efiko kaj tiel al la tutmonda varmiĝo. Ο γαιάνθρακας ή κάρβουνο (αγγλ. coal) είναι κατηγορία στερεών καυσίμων τα οποία προέρχονται από εξόρυξη σε αντιδιαστολή με τα κοινά κάρβουνα ή ξυλοκάρβουνα. Απαντάται σε όλες τις περιοχές της Γης σε διάφορες μορφές. 석탄(石炭, coal)은 셀룰로스와 리그닌을 주성분으로 한 수목이 두껍게 쌓여서 만들어진 층이 그 위의 압력으로 탄화되어 생성된 퇴적암이다. 탄화 정도에 따라 이탄, 토탄, 갈탄, 역청탄, 무연탄이 있다. Steenkool is een fossiele brandstof en bestaat uit afzettingen van plantenresten die in het geologisch verleden zijn gevormd. Уголь (ископаемый уголь) — осадочная порода, полезное ископаемое, ценнейший вид топлива и сырьё для химической, и не только, промышленности. Международное название углерода происходит от лат. carbō — «уголь». Ископаемый уголь образовался из спор, частей эпидермия плаунов, папоротников и других древних растений (350—250 млн лет назад) — тощие угли, антрациты, коксующиеся, слабоспекающиеся, газовые, длиннопламенные и др. подвиды углей. Затем был безуглистый период; затем сформировались бурые угли, сапропели, торфы под воздействием повышенных температур и без доступа кислорода, а ранее, до безуглистого периода, без наличия микроорганизмов[прояснить], перерабатывающих древесные остатки. Уголь, после древесины, был первым из используемых человеком видов ископаемого топлива. Сжигание одного килограмма этого вида топлива позволяет получить 3400—7200 ккал энергии. В 1960 году уголь давал около половины мирового производства энергии, к 1970 году его доля упала до одной трети. Уголь используется при производстве кокса, как материал для рисования, также из угля получают анилиновые красители Вугі́лля, викопне вугілля — тверда осадова порода, горюча копалина, утворена шляхом вуглефікації рослинних залишків під дією тиску та високих температур без доступу кисню. Одна з найпоширеніших у природі та найбільше використовуваних людиною копалин. Вугілля слугує цінним паливом та сировиною для металургійної та хімічної промисловості.
dbp:compositionSecondary
nitrogen oxygen sulfur hydrogen
gold:hypernym
dbr:Rock
skos:closeMatch
n101:14200-1
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Coal?oldid=1121927894&ns=0
dbo:wikiPageLength
130228
dcterms:isPartOf
n117:target
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Coal