An Entity of Type: animal, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Count Nikolay Pavlovich Ignatyev (historical spelling: Nicolai Ignatieff; Russian: Граф Никола́й Па́влович Игна́тьев; 29 January [O.S. 17 January] 1832 – 3 July [O.S. 20 June] 1908), a Russian statesman and diplomat, became best known for his aggressive expansionism in support of Russian imperialism. In dealing with China, he secured a large slice of Chinese territory by the multi-lateral Treaty of Peking in 1860. As the Russian ambassador to the Ottoman Empire from 1864 to 1877, he worked to stir up pan-Slavic feeling and nationalism against the Ottomans, and had some responsibility for the Bulgarian rebellion of April 1876. He encouraged his government to declare war on Turkey in 1877, and after the decisive Russian victory he negotiated the Treaty of San Stefano in 1878. It heralded

Property Value
dbo:abstract
  • Nikolaj Pavlovič Ignaťjev (29. ledna 1832 - 3. července 1908) byl ruský státník a diplomat. Hrabě Ignaťjev úspěšně prosazoval zvětšení ruského území, a stal se tak symbolem ruské rozpínavosti a imperialismu. Při jednání s Čínou v roce 1860 pro Rusko zajistil velký kus čínského území pekingskou smlouvou. Jako ruský velvyslanec v Osmanské říši v letech 1864 až 1877 proti Osmanům podporoval panslavismus a nacionalismus u slovanských národů Balkánu a měl spoluodpovědnost za bulharské dubnové povstání roku 1876. Poradil své vládě, aby v roce 1877 vyhlásila válku Turecku, a po rozhodném ruském vítězství vyjednal v roce 1878 sanstefanskou smlouvu Ta předznamenala značné posílení ruského vlivu na Balkáně. Británie a Rakousko však zasáhly a vynutily si zrušení smlouvy. Jako ministr vnitra v letech 1881-1882 prosazoval hrabě Ignaťjev ultrakonzervativní a slovansko-nacionalistickou politiku. (cs)
  • الكونت نيكولاي بافلوفيتش إجناتييف (تهجئة تاريخية Nicolai Ignatieff ؛ (بالروسية: Никола́й Па́влович Игна́тьев)‏. (29 يناير) 1832 - 20 يونيو أسلوب قديم (3 يوليو) 1908) رجل دولة ودبلوماسيًا روسيًا. (ar)
  • Ο Νικολάι Παύλοβιτς Ιγνάτιεφ (1832-1908) ήταν Ρώσος στρατηγός, διπλωμάτης και πολιτικός. Γιος του στρατηγού Παύλου Νικαλάιεβιτς Ιγνάτιεφ και βαφτισιμιός του τσάρου Νικολάου Α', υπήρξε ο κυριότερος υποστηρικτής του ρωσικού πανσλαβισμού. (el)
  • Nikolai Pawlowitsch Ignatjew (russisch Николай Павлович Игнатьев) (* 17. Januarjul. / 29. Januar 1832greg. in Sankt Petersburg; † 20. Junijul. / 3. Juli 1908greg. in Krupoderinzy, Berditschewski Ujesd, Gouvernement Kiew) war ein General der russischen Armee und russischer Diplomat. (de)
  • El conde​ Nikolái Pávlovich Ignátiev (en ruso, Никола́й Па́влович Игна́тьев; San Petersburgo 29 de enero de 1832 - 3 de julio de 1908) fue un político y diplomático ruso, ministro del Interior del zar Alejandro III (1881-82). (es)
  • Count Nikolay Pavlovich Ignatyev (historical spelling: Nicolai Ignatieff; Russian: Граф Никола́й Па́влович Игна́тьев; 29 January [O.S. 17 January] 1832 – 3 July [O.S. 20 June] 1908), a Russian statesman and diplomat, became best known for his aggressive expansionism in support of Russian imperialism. In dealing with China, he secured a large slice of Chinese territory by the multi-lateral Treaty of Peking in 1860. As the Russian ambassador to the Ottoman Empire from 1864 to 1877, he worked to stir up pan-Slavic feeling and nationalism against the Ottomans, and had some responsibility for the Bulgarian rebellion of April 1876. He encouraged his government to declare war on Turkey in 1877, and after the decisive Russian victory he negotiated the Treaty of San Stefano in 1878. It heralded greatly strengthened Russian influence in the Balkans. However Britain and Austria intervened and forced the retraction of the treaty. As Minister of the Interior (in office: 1881-1882), Count Ignatyev promoted ultraconservative and Slavic-nationalist policies. (en)
  • Le comte Nicolas Ignatiev – ou Ignatieff selon l'orthographe en usage à l'époque en français – en russe : граф Николай Павлович Игнатьев (transcrit en graf Nikolaï Pavlovitch Ignatiev), né le 29 janvier 1832 à Saint-Pétersbourg et mort le 3 juillet 1908 à , dans le gouvernement de Kiev, est un homme d’État et un diplomate russe, panslaviste, général d'infanterie (1878), comte de l'Empire russe (décembre 1877), adjudant-général, directeur du Département d'Asie du ministère des Affaires étrangères (1861-1864), ambassadeur à Constantinople de 1867 à 1877. Il fut surnommé Chevalier des Balkans ou Comte des Bulgares. Le comte Ignatiev fut l'un des diplomates les plus brillants de son époque. Il a inscrit son nom dans l'histoire de la diplomatie de l'Empire russe. (fr)
  • ニコライ・パヴロヴィッチ・イグナチェフ(Никола́й Па́влович Игна́тьев、Nikolai Pavlovich Ignatiev、1832年1月17日(グレゴリオ暦1月29日) – 1908年6月20日(グレゴリオ暦7月3日))は、ロシア帝国の政治家、外交官。 (ja)
  • Conde Nikolai Pavlovich Ignatiev (ortografia histórica: Nicolai Ignatieff; em russo: Николай Павлович Игнатьев; São Petersburgo, 17 de janeiro (29 de janeiro; calendário ocidental) de 1832 – 20 de junho (3 de julho; calendário ocidental) de 1908) foi um nobre, estadista e diplomata russo. Foi Presidente do de 1872 até 1880 e de 1881 até junho de 1882. (pt)
  • Граф (с 12.12.1877) Никола́й Па́влович Игна́тьев (17 (29) января 1832, Санкт-Петербург — 20 июня (3 июля) 1908, имение Круподерницы, Бердичевский уезд, Киевская губерния) — русский государственный деятель из рода Игнатьевых, русский посланник в Пекине (1859—1860), посол в Константинополе (1864—1877), министр государственных имуществ (25 марта — 4 мая 1881), министр внутренних дел (1881—1882), с 2 декабря 1877 года член Госсовета пожизненно, член совета РГО (1861—1864), с 1882 почётный член РГО, член ИППО с 1882 года, с 1889 года почётный член и член Совета ИППО. Генерал от инфантерии (1878), генерал-адъютант. Сторонник идей панславизма. Во время командировки в Китай в 1859—1860 годах подготовил и подписал от имени Российской империи Пекинский договор 2 ноября 1860 года, который присоединил к России земли по правому берегу Амура от устья Уссури до берега Тихого океана (на востоке) и границы с Кореей (на юге). Сегодня это территории Приморского края и юга Хабаровского края. Договор этот дал России возможность развития в направлении Азиатско-Тихоокеанского региона. (ru)
  • Nikołaj Pawłowicz Ignatjew, ros. Николай Павлович Игнатьев (ur. 17 stycznia?/ 29 stycznia 1832 w Petersburgu, zm. 20 czerwca?/ 3 lipca 1908) – rosyjski hrabia, polityk, dyplomata, rzecznik panslawizmu. (pl)
  • Nikolaj Pavlovitj Ignatiev, född 29 januari 1832 i Sankt Petersburg, Kejsardömet Ryssland, död 3 juli 1908, var en rysk greve, diplomat, politiker och general. Han deltog i Krimkriget (1853-1856) som överste, utnämndes 1856 till militärattaché i London och medverkade i förhandlingarna i samband med Parisfreden samma år. Under följande år tog han aktiv del i det ryska imperiets expansion vid gränsen till Kina och var 1859-1861 sändebud i Peking under förhandlingarna om den så kallade Pekingkonventionen. Som övertygad panslavist var hans mål under sin tid som rysk ambassadör i Konstantinopel 1864-1877 att verka för befrielse för de slaviska folken på Balkan. En framgång för hans politik var sultanens beslut 1870 att upprätta det , vilket Ryssland deklarerade sitt beskydd över. Genom att underblåsa missnöjet bland osmanska rikets slaviska undersåtar gav han stöd till upproren i Bosnien-Hercegovina 1875 och Bulgarien 1876, vilka framkallade det Rysk-turkiska kriget 1877-1878. Han deltog i fredsförhandlingarna som ledde fram till fördraget i San Stefano. Trots att freden var en stor rysk framgång föll han strax därefter i onåd hos tsar Alexander II och lämnade för en tid politiken. Efter mordet på Alexander II 1881 utsågs han av dennes son, den reaktionäre Alexander III, till inrikesminister. Men inte ens den konservative Ignatiev var tillräckligt reformfientlig för tsaren utan avsattes 1882, sannolikt efter att han föreslagit att en adelsförsamling skulle sammankallas. Under sin ministertid initierade, eller åtminstone tolererade, han svåra judeförföljelser (så kallade pogromer). Han intog även under den senare delen av sitt liv en ledarställning inom det panslavistiska partiet och var ordförande i dess organ "Det slaviska välgörenhetssällskapet". Han är far till utbildningsminister , farfar till diplomaten och farfarsfar till den kanadensiska politikern Michael Ignatieff. (sv)
  • 尼古拉·巴甫洛维奇·伊格那提耶夫(俄語:Николай Павлович Игнатьев,拉丁转写:Nikolay Pavlovich Ignatyev,1832年-1908年),俄國伯爵,亚历山大二世时期的政治家和外交官。 (zh)
  • Ігнатьєв Микола Павлович (нар. 17 (29) січня 1832, Санкт-Петербург, Російська імперія — 20 червня (3 липня) 1908, c. Круподеренці, Київська губернія, Російська імперія) — граф, російський генерал від інфантерії (з 1878 року). Син П. М. Ігнатьєва. (uk)
dbo:birthDate
  • 1832-01-29 (xsd:date)
dbo:birthPlace
dbo:birthYear
  • 1832-01-01 (xsd:gYear)
dbo:deathDate
  • 1908-07-03 (xsd:date)
dbo:deathYear
  • 1908-01-01 (xsd:gYear)
dbo:occupation
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 741895 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 13421 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1121518101 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:after
dbp:before
dbp:birthDate
  • 1832-01-29 (xsd:date)
dbp:birthPlace
dbp:caption
  • N. P. Ignatyev, by Boris Kustodiev (en)
dbp:deathDate
  • 1908-07-03 (xsd:date)
dbp:occupation
  • Diplomat, statesman, politician, legislator (en)
dbp:page
  • 292 (xsd:integer)
dbp:title
dbp:volume
  • 14 (xsd:integer)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbp:wstitle
  • Ignatiev, Nicholas Pavlovich, Count (en)
dbp:years
  • 1881 (xsd:integer)
  • 0001-03-09 (xsd:gMonthDay)
dcterms:subject
gold:hypernym
schema:sameAs
rdf:type
rdfs:comment
  • الكونت نيكولاي بافلوفيتش إجناتييف (تهجئة تاريخية Nicolai Ignatieff ؛ (بالروسية: Никола́й Па́влович Игна́тьев)‏. (29 يناير) 1832 - 20 يونيو أسلوب قديم (3 يوليو) 1908) رجل دولة ودبلوماسيًا روسيًا. (ar)
  • Ο Νικολάι Παύλοβιτς Ιγνάτιεφ (1832-1908) ήταν Ρώσος στρατηγός, διπλωμάτης και πολιτικός. Γιος του στρατηγού Παύλου Νικαλάιεβιτς Ιγνάτιεφ και βαφτισιμιός του τσάρου Νικολάου Α', υπήρξε ο κυριότερος υποστηρικτής του ρωσικού πανσλαβισμού. (el)
  • Nikolai Pawlowitsch Ignatjew (russisch Николай Павлович Игнатьев) (* 17. Januarjul. / 29. Januar 1832greg. in Sankt Petersburg; † 20. Junijul. / 3. Juli 1908greg. in Krupoderinzy, Berditschewski Ujesd, Gouvernement Kiew) war ein General der russischen Armee und russischer Diplomat. (de)
  • El conde​ Nikolái Pávlovich Ignátiev (en ruso, Никола́й Па́влович Игна́тьев; San Petersburgo 29 de enero de 1832 - 3 de julio de 1908) fue un político y diplomático ruso, ministro del Interior del zar Alejandro III (1881-82). (es)
  • Le comte Nicolas Ignatiev – ou Ignatieff selon l'orthographe en usage à l'époque en français – en russe : граф Николай Павлович Игнатьев (transcrit en graf Nikolaï Pavlovitch Ignatiev), né le 29 janvier 1832 à Saint-Pétersbourg et mort le 3 juillet 1908 à , dans le gouvernement de Kiev, est un homme d’État et un diplomate russe, panslaviste, général d'infanterie (1878), comte de l'Empire russe (décembre 1877), adjudant-général, directeur du Département d'Asie du ministère des Affaires étrangères (1861-1864), ambassadeur à Constantinople de 1867 à 1877. Il fut surnommé Chevalier des Balkans ou Comte des Bulgares. Le comte Ignatiev fut l'un des diplomates les plus brillants de son époque. Il a inscrit son nom dans l'histoire de la diplomatie de l'Empire russe. (fr)
  • ニコライ・パヴロヴィッチ・イグナチェフ(Никола́й Па́влович Игна́тьев、Nikolai Pavlovich Ignatiev、1832年1月17日(グレゴリオ暦1月29日) – 1908年6月20日(グレゴリオ暦7月3日))は、ロシア帝国の政治家、外交官。 (ja)
  • Conde Nikolai Pavlovich Ignatiev (ortografia histórica: Nicolai Ignatieff; em russo: Николай Павлович Игнатьев; São Petersburgo, 17 de janeiro (29 de janeiro; calendário ocidental) de 1832 – 20 de junho (3 de julho; calendário ocidental) de 1908) foi um nobre, estadista e diplomata russo. Foi Presidente do de 1872 até 1880 e de 1881 até junho de 1882. (pt)
  • Nikołaj Pawłowicz Ignatjew, ros. Николай Павлович Игнатьев (ur. 17 stycznia?/ 29 stycznia 1832 w Petersburgu, zm. 20 czerwca?/ 3 lipca 1908) – rosyjski hrabia, polityk, dyplomata, rzecznik panslawizmu. (pl)
  • 尼古拉·巴甫洛维奇·伊格那提耶夫(俄語:Николай Павлович Игнатьев,拉丁转写:Nikolay Pavlovich Ignatyev,1832年-1908年),俄國伯爵,亚历山大二世时期的政治家和外交官。 (zh)
  • Ігнатьєв Микола Павлович (нар. 17 (29) січня 1832, Санкт-Петербург, Російська імперія — 20 червня (3 липня) 1908, c. Круподеренці, Київська губернія, Російська імперія) — граф, російський генерал від інфантерії (з 1878 року). Син П. М. Ігнатьєва. (uk)
  • Nikolaj Pavlovič Ignaťjev (29. ledna 1832 - 3. července 1908) byl ruský státník a diplomat. Hrabě Ignaťjev úspěšně prosazoval zvětšení ruského území, a stal se tak symbolem ruské rozpínavosti a imperialismu. Při jednání s Čínou v roce 1860 pro Rusko zajistil velký kus čínského území pekingskou smlouvou. Jako ruský velvyslanec v Osmanské říši v letech 1864 až 1877 proti Osmanům podporoval panslavismus a nacionalismus u slovanských národů Balkánu a měl spoluodpovědnost za bulharské dubnové povstání roku 1876. Poradil své vládě, aby v roce 1877 vyhlásila válku Turecku, a po rozhodném ruském vítězství vyjednal v roce 1878 sanstefanskou smlouvu Ta předznamenala značné posílení ruského vlivu na Balkáně. Británie a Rakousko však zasáhly a vynutily si zrušení smlouvy. Jako ministr vnitra v letech (cs)
  • Count Nikolay Pavlovich Ignatyev (historical spelling: Nicolai Ignatieff; Russian: Граф Никола́й Па́влович Игна́тьев; 29 January [O.S. 17 January] 1832 – 3 July [O.S. 20 June] 1908), a Russian statesman and diplomat, became best known for his aggressive expansionism in support of Russian imperialism. In dealing with China, he secured a large slice of Chinese territory by the multi-lateral Treaty of Peking in 1860. As the Russian ambassador to the Ottoman Empire from 1864 to 1877, he worked to stir up pan-Slavic feeling and nationalism against the Ottomans, and had some responsibility for the Bulgarian rebellion of April 1876. He encouraged his government to declare war on Turkey in 1877, and after the decisive Russian victory he negotiated the Treaty of San Stefano in 1878. It heralded (en)
  • Граф (с 12.12.1877) Никола́й Па́влович Игна́тьев (17 (29) января 1832, Санкт-Петербург — 20 июня (3 июля) 1908, имение Круподерницы, Бердичевский уезд, Киевская губерния) — русский государственный деятель из рода Игнатьевых, русский посланник в Пекине (1859—1860), посол в Константинополе (1864—1877), министр государственных имуществ (25 марта — 4 мая 1881), министр внутренних дел (1881—1882), с 2 декабря 1877 года член Госсовета пожизненно, член совета РГО (1861—1864), с 1882 почётный член РГО, член ИППО с 1882 года, с 1889 года почётный член и член Совета ИППО. Генерал от инфантерии (1878), генерал-адъютант. Сторонник идей панславизма. (ru)
  • Nikolaj Pavlovitj Ignatiev, född 29 januari 1832 i Sankt Petersburg, Kejsardömet Ryssland, död 3 juli 1908, var en rysk greve, diplomat, politiker och general. Han deltog i Krimkriget (1853-1856) som överste, utnämndes 1856 till militärattaché i London och medverkade i förhandlingarna i samband med Parisfreden samma år. Under följande år tog han aktiv del i det ryska imperiets expansion vid gränsen till Kina och var 1859-1861 sändebud i Peking under förhandlingarna om den så kallade Pekingkonventionen. (sv)
rdfs:label
  • نيكولاي بافلوفيتش إجناتييف (ar)
  • Nikolaj Pavlovič Ignaťjev (cs)
  • Nikolai Pawlowitsch Ignatjew (de)
  • Νικολάι Ιγνάτιεφ (el)
  • Nikolái Ignátiev (es)
  • Nikolaï Pavlovitch Ignatiev (fr)
  • ニコライ・イグナチェフ (ja)
  • Nikolay Pavlovich Ignatyev (en)
  • Nikołaj Ignatjew (pl)
  • Nikolai Ignatiev (pt)
  • Игнатьев, Николай Павлович (ru)
  • 尼古拉·伊格那提耶夫 (zh)
  • Ігнатьєв Микола Павлович (uk)
  • Nikolaj Ignatiev (sv)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:successor of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:after of
is dbp:before of
is dbp:successor of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License