This HTML5 document contains 211 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbpedia-dahttp://da.dbpedia.org/resource/
dbpedia-elhttp://el.dbpedia.org/resource/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
n23http://tl.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
n35http://www.m-w.com/cgi-bin/
dbphttp://dbpedia.org/property/
dbpedia-euhttp://eu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-gahttp://ga.dbpedia.org/resource/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
dbpedia-ishttp://is.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
dbpedia-rohttp://ro.dbpedia.org/resource/
n32http://ta.dbpedia.org/resource/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
yago-reshttp://yago-knowledge.org/resource/
n20https://global.dbpedia.org/id/
dbpedia-ochttp://oc.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-glhttp://gl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#

Statements

Subject Item
dbr:Ethical_egoism
rdf:type
yago:Thinking105770926 yago:WikicatEthicalTheories yago:Explanation105793000 yago:Abstraction100002137 yago:Theory105989479 yago:Cognition100023271 dbo:RugbyPlayer yago:PsychologicalFeature100023100 yago:HigherCognitiveProcess105770664 yago:Process105701363
rdfs:label
أنانية أخلاقية (فلسفة) Ethischer Egoismus Egoísmo moral Egoismo etiko Egoisme ètic Ethical egoism Etisk egoism 倫理利己主義 Féinspéiseachas Εγωισμός Egoizm etyczny
rdfs:comment
Egoizm etyczny (łac. ego - ja) – pogląd mówiący, że każdy powinien robić to, co leży w jego własnym interesie. To, co leży w jego interesie może być w efekcie krzywdzące, korzystne lub neutralne dla innych. Etyczny egoizm nie powinien być mylony z racjonalnym egoizmem, który utrzymuje, że działanie we własnym interesie jest racjonalne, a niekoniecznie etyczne. Zwolennicy libertarianizmu są egoistami racjonalnymi. Εγωισμός είναι η τάση να ευνοεί κανείς το προσωπικό συμφέρον του και να προάγει την δική του ευημερία έναντι των υπολοίπων. Καθώς ο άνθρωπος είναι κοινωνικό ον, η φυσική αυτή τάση για αυτοσυντήρηση περιορίζεται από την ηθική, η οποία λαμβάνει υπόψιν της και εξισορροπεί το καλό του καθενός με το καλό του συνόλου ή του διπλανού του. Ο εγωισμός που εκδηλώνεται ως η αγάπη του εαυτού σε μεγαλύτερο βαθμό από αυτόν που υποδεικνύουν οι συμβάσεις της ηθικής ονομάζεται φιλαυτία. Όταν τροφοδοτείται από την αυταρέσκεια, ο εγωισμός χρωματίζεται και από αλαζονεία. In ethical philosophy, ethical egoism is the normative position that moral agents ought to act in their own self-interest. It differs from psychological egoism, which claims that people can only act in their self-interest. Ethical egoism also differs from rational egoism, which holds that it is rational to act in one's self-interest.Ethical egoism holds, therefore, that actions whose consequences will benefit the doer are ethical. Etisk egoism är ståndpunkten att man ska göra det som är i ens (en). Det som är i ens egenintresse kan lika gärna vara skadligt för andra, nyttigt för andra eller neutralt för andra. Etisk egoism ska inte förväxlas med rationell egoism, som hävdar att det är förnuftigt att handla i sitt egenintresse, men inte att det är ett etiskt imperativ. Å andra sidan kan etisk egoism anses vara grund för omoral. Till exempel skrev Thomas Jefferson (USA:s president 1801–1809) i ett brev till Thomas Law, år 1814: El egoísmo moral, o egoísmo ético, es una doctrina ético filosófica que afirma que las personas deben tener la norma social ética de obrar para su propio interés, y que tal es la única forma moral de obrar. Permite sin embargo de manera opcional realizar acciones que ayuden a otros con la finalidad de que ayudar nos repercuta en un beneficio propio tomándolo como un medio para lograr algo provechoso para uno mismo. Afirma que la validez de una teoría pixar o praxis se encuentra en su aportación directa a la edificación positiva y responsable del yo o desarrollo personal. Egoismo etikoa edo, zentzu txarrean berekoikeria, egoerak baloratu, erabakiak hartu eta besteekiko harremanetan soilik edo nagusiki bere interesei begiratzen dien pertsonaren jarrera eta jokabidea da, besteen egoera eta arazoak kontuan hartu gabe. Egoismoa pertsonen ezaugarri negatibotzat hartzen denean, berekoikeria da. Dena den, pertsona berekoiek talde bateko helburu komunen alde ere egin dezakete, euren lorpen pertsonalerako baliagarria dela erabakitzen badute. Horrela, egoismoa jokabide positiboa edo negatiboa den eztabaida dago etikan. Ethischer Egoismus bezeichnet eine philosophische Maxime und ihre ethische Begründung, gemäß derer man sich in seinem Handeln ganz von dem leiten lassen dürfe oder solle, was nach eigener Auffassung für einen selbst am besten sei. L'egoisme ètic és una doctrina filosòfica que proposa que cadascú s'ocupi del seu propi interès i així el conjunt de la societat funcionarà. Els seus defensors afirmen que el més racional és que cada individu busqui satisfer les seves necessitats, que coneix millor que ningú, sense fer mal als altres. És la base de molts corrents de l'anarquisme, en posar la persona i no el conjunt al centre. الأنانية الأخلاقية أو الأثرة الاخلاقية (ويقابلها: إيثار اخلاقي) هي الموقف الأخلاقي المعياري الذي ينبغي معه على الممثلين الأخلاقيين فعل ما يحقق مصلحتهم الشخصية. وتختلف الأنانية الأخلاقية عن الأنانية النفسية، التي تشير إلى أن الناس لا يمكنهم التصرف سوى بما يحقق مصلحتهم الشخصية. وتختلف، كذلك، عن الأثرة العقلانية، التي ترى أنه من العقلانية التصرف بما يتفق مع مصلحة المرء الشخصية. 倫理利己主義(英語:Ethical egoism)是主張道德主體應該出於自身利益行事。倫理利己主義、心理利己主義與理性利己主義是不同,心理利己主義聲稱人們只會出於自身利益行事;理性利己主義認為以個人利益為出發點是理性的。而倫理利己主義認為只要後果使行動者受益便可以被認為是道德的。 倫理利己主義、功利主義與利他主義相比,利他主義認為道德主體有幫助他人的義務。而功利主義則認為道德主體對待自我不應高於對他人的尊重(如利己主義一樣,功利主義者只是為了提升自我利益)。但是它認為,只要一個人的利益與另一個人的利益基本相等,就沒有義務為了幫助他人而犧牲自己的利益和幸福,但他仍然可以選擇這樣做。利己主義,功利主義和利他主義都是結果主義的形式,但是利己主義、利他主義和功利主義相比,利己主義和利他主義都是以主體為主體的結果主義。而功利主義被認為是中立的,它並沒有將主體自身的利益視為利益他人。 倫理利己主義經常被用作支持右派自由主義和個人主義無政府主義的哲學基礎。 這些政治立場部分是基於這樣的信念:即個人不應強行阻止他人行使自由。 Tuairim gur chóir do dhuine gníomhú i gcónaí chun a leas féin a chur ar aghaidh is ea féinspéiseachas, is gurb é féinleas tuisceanach bunús na gnáthmhoráltacha. Moltóir cáiliúil na tuairime seo ab ea Thomas Hobbes.
dcterms:subject
dbc:Consequentialism dbc:Normative_ethics dbc:Egoism dbc:Ethical_theories dbc:Individualism dbc:Anarchist_theory dbc:Philosophy_of_life dbc:Libertarianism
dbo:wikiPageID
9235
dbo:wikiPageRevisionID
1114509708
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Christian_Wolff_(philosopher) dbr:The_Virtue_of_Selfishness dbr:Morality dbr:Rational_selfishness dbr:James_Rachels dbr:Russ_Shafer-Landau dbr:Altruism_(ethics) dbr:Individualism dbr:Craig_Biddle dbr:Individualist_anarchism dbr:Self_(philosophy) dbr:Rational_expectations dbr:Envy dbr:Cyrenaics dbc:Normative_ethics dbr:Allan_Gotthelf dbr:David_L._Norton dbr:Ressentiment dbr:Nathaniel_Branden dbr:Harry_Binswanger dbr:Rationality dbr:Moral_agency dbr:Raoul_Vaneigem dbr:Joel_Feinberg dbr:Western_culture dbr:Profit_motive dbr:Ethical_philosophy dbr:Materialist dbr:Philosophy_of_self dbc:Egoism dbr:The_Methods_of_Ethics dbr:Ethical_solipsism dbr:Tragedy_of_the_commons dbr:Normative_ethics dbr:Situationism dbr:Self-interest dbr:Ancient_Greek_philosophy dbr:Douglas_Rasmussen dbr:Cārvāka dbr:Kurt_Baier dbr:Helmut_Schoeck dbr:Polis dbr:Quality_of_life dbr:Stoicism dbr:After_Virtue dbr:Helping_behavior dbr:Epicurus dbr:David_Kelley dbr:Max_Stirner dbr:Nicomachean_Ethics dbr:Yang_Zhu dbr:Psychological_egoism dbr:Anarcho-capitalism dbr:Henry_Sidgwick dbr:Rowman_&_Littlefield dbr:Ancient_Greeks dbc:Individualism dbc:Ethical_theories dbr:Subjectivity dbr:David_Gauthier dbr:Dialectical_materialism dbr:Subject_(philosophy) dbr:Eudemian_Ethics dbr:Leonard_Peikoff dbr:Adam_Smith dbr:Invisible_hand dbr:The_Ego_and_Its_Own dbr:Rational_egoism dbc:Philosophy_of_life dbc:Anarchist_theory dbr:The_Psychology_of_Self-Esteem dbr:Baruch_Spinoza dbr:Christianity dbr:Virtue_ethics dbr:Thomas_Hobbes dbr:Benjamin_Tucker dbr:Anarchism dbr:Hedonism dbr:Objectivism dbr:Peter_Singer dbr:Bernard_de_Mandeville dbr:Consequentialism dbr:Moral_obligation dbr:Objectivity_(philosophy) dbr:Cambridge_University_Press dbr:Tibor_Machan dbr:Andrew_Bernstein dbr:Ayn_Rand dbr:The_Thomson_Corporation dbr:Behavioral_economics dbr:Yangism dbr:Eudaimonia dbr:Prisoner's_dilemma dbr:Aristotle dbr:Immanuel_Kant dbr:Alasdair_MacIntyre dbc:Libertarianism dbr:Tara_Smith_(philosopher) dbr:The_Objectivist_Forum dbr:Collectivism_and_individualism dbr:Murray_Rothbard dbr:Anarcho-communism dbr:C._B._Macpherson dbr:Impartiality dbr:Utilitarianism dbr:Friedrich_Nietzsche dbr:Plato dbr:Princeton_University_Press dbr:Right-libertarianism dbr:Amoralism dbr:Desire_(philosophy) dbr:Karl_Marx dbr:Emma_Goldman dbr:Thomas_Aquinas dbr:Beyond_Good_and_Evil dbc:Consequentialism dbr:Post-left_anarchy
dbo:wikiPageExternalLink
n35:dictionary%3Fbook=Dictionary&va=egoism+
owl:sameAs
dbpedia-is:Siðfræðileg_sérhyggja dbpedia-ar:أنانية_أخلاقية_(فلسفة) dbpedia-gl:Egoísmo_moral dbpedia-de:Ethischer_Egoismus dbpedia-he:אגואיזם_אתי dbpedia-eu:Egoismo_etiko dbpedia-no:Egoisme n20:4oF5g wikidata:Q616772 dbpedia-ca:Egoisme_ètic n23:Egoismong_pang-etika dbpedia-fi:Eettinen_egoismi dbpedia-ga:Féinspéiseachas dbpedia-ro:Egoism_etic dbpedia-oc:Egoïsme_etic dbpedia-da:Etisk_egoisme dbpedia-es:Egoísmo_moral n32:அறவழி_தன்முனைப்பாக்கம் freebase:m.02j8k dbpedia-pl:Egoizm_etyczny yago-res:Ethical_egoism dbpedia-zh:倫理利己主義 dbpedia-el:Εγωισμός dbpedia-sv:Etisk_egoism dbpedia-fa:خودگرایی_اخلاقی
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Philosophy_topics dbt:Cite_SEP dbt:Cite_IEP dbt:Individualism_sidebar dbt:ISBN dbt:Colend dbt:Colbegin dbt:For dbt:Reflist dbt:Cite_journal dbt:Short_description
dbo:abstract
Ethischer Egoismus bezeichnet eine philosophische Maxime und ihre ethische Begründung, gemäß derer man sich in seinem Handeln ganz von dem leiten lassen dürfe oder solle, was nach eigener Auffassung für einen selbst am besten sei. Egoismo etikoa edo, zentzu txarrean berekoikeria, egoerak baloratu, erabakiak hartu eta besteekiko harremanetan soilik edo nagusiki bere interesei begiratzen dien pertsonaren jarrera eta jokabidea da, besteen egoera eta arazoak kontuan hartu gabe. Egoismoa pertsonen ezaugarri negatibotzat hartzen denean, berekoikeria da. Dena den, pertsona berekoiek talde bateko helburu komunen alde ere egin dezakete, euren lorpen pertsonalerako baliagarria dela erabakitzen badute. Horrela, egoismoa jokabide positiboa edo negatiboa den eztabaida dago etikan. In ethical philosophy, ethical egoism is the normative position that moral agents ought to act in their own self-interest. It differs from psychological egoism, which claims that people can only act in their self-interest. Ethical egoism also differs from rational egoism, which holds that it is rational to act in one's self-interest.Ethical egoism holds, therefore, that actions whose consequences will benefit the doer are ethical. Ethical egoism contrasts with ethical altruism, which holds that moral agents have an obligation to help others. Egoism and altruism both contrast with ethical utilitarianism, which holds that a moral agent should treat one's self (also known as the subject) with no higher regard than one has for others (as egoism does, by elevating self-interests and "the self" to a status not granted to others). But it also holds that one is not obligated to sacrifice one's own interests (as altruism does) to help others' interests, so long as one's own interests (i.e., one's own desires or well-being) are substantially equivalent to the others' interests and well-being, but they have the choice to do so. Egoism, utilitarianism, and altruism are all forms of consequentialism, but egoism and altruism contrast with utilitarianism, in that egoism and altruism are both agent-focused forms of consequentialism (i.e., subject-focused or subjective). However, utilitarianism is held to be agent-neutral (i.e., objective and impartial): it does not treat the subject's (i.e., the self's, i.e., the moral "agent's") own interests as being more or less important than the interests, desires, or well-being of others. Ethical egoism does not, however, require moral agents to harm the interests and well-being of others when making moral deliberation; e.g., what is in an agent's self-interest may be incidentally detrimental, beneficial, or neutral in its effect on others. Individualism allows for others' interest and well-being to be disregarded or not, as long as what is chosen is efficacious in satisfying the self-interest of the agent. Nor does ethical egoism necessarily entail that, in pursuing self-interest, one ought always to do what one wants to do; e.g., in the long term, the fulfillment of short-term desires may prove detrimental to the self. Fleeting pleasure, then, takes a back seat to protracted eudaimonia. In the words of James Rachels, "Ethical egoism ... endorses selfishness, but it doesn't endorse foolishness." Ethical egoism is often used as the philosophical basis for support of right-libertarianism and individualist anarchism. These are political positions based partly on a belief that individuals should not coercively prevent others from exercising freedom of action. El egoísmo moral, o egoísmo ético, es una doctrina ético filosófica que afirma que las personas deben tener la norma social ética de obrar para su propio interés, y que tal es la única forma moral de obrar. Permite sin embargo de manera opcional realizar acciones que ayuden a otros con la finalidad de que ayudar nos repercuta en un beneficio propio tomándolo como un medio para lograr algo provechoso para uno mismo. Afirma que la validez de una teoría pixar o praxis se encuentra en su aportación directa a la edificación positiva y responsable del yo o desarrollo personal. El egoísta moral se basa en la afirmación de sí mismo que lo convierte en su propio soberano al volverlo consciente de su realidad moral y personal. La realidad es la de su propia existencia y su vivir en una realidad determinada. Está vinculado a la dimensión moral de formas de subjetivismo o solipsismo radical. Εγωισμός είναι η τάση να ευνοεί κανείς το προσωπικό συμφέρον του και να προάγει την δική του ευημερία έναντι των υπολοίπων. Καθώς ο άνθρωπος είναι κοινωνικό ον, η φυσική αυτή τάση για αυτοσυντήρηση περιορίζεται από την ηθική, η οποία λαμβάνει υπόψιν της και εξισορροπεί το καλό του καθενός με το καλό του συνόλου ή του διπλανού του. Ο εγωισμός που εκδηλώνεται ως η αγάπη του εαυτού σε μεγαλύτερο βαθμό από αυτόν που υποδεικνύουν οι συμβάσεις της ηθικής ονομάζεται φιλαυτία. Όταν τροφοδοτείται από την αυταρέσκεια, ο εγωισμός χρωματίζεται και από αλαζονεία. Etisk egoism är ståndpunkten att man ska göra det som är i ens (en). Det som är i ens egenintresse kan lika gärna vara skadligt för andra, nyttigt för andra eller neutralt för andra. Etisk egoism ska inte förväxlas med rationell egoism, som hävdar att det är förnuftigt att handla i sitt egenintresse, men inte att det är ett etiskt imperativ. Etisk egoism kräver inte att individer struntar i andras välbefinnande, inte heller kräver det att individen avstår från att ta andras välbefinnande i åtanke. Det tillåter möjligheten för bådadera så länge det som väljs är effektivt i att tillfredsställa egenintresset. För vissa, är detta den filosofiska grunden för deras ställningstagande för nyliberalism som innebär att individer inte med våld eller tvång får förhindra andra friheten att handla. Etisk egoism är i kontrast med den etiska doktrinen altruism som innebär att individer är skyldiga att hjälpa eller tjäna andra. En filosofi som hävdar att man bör vara ärlig, rättvis, välvillig med mera, för att dessa dygder tjänar ens egenintresse är egoistisk; en som hävdar att man bör praktisera dessa dygder av andra skäl än ens egenintresse är inte egoistisk. Många anser att denna syn är osannolik vid första anblicken, att de som på allvar hävdar den vanligtvis gör det på bekostnad av att omdefiniera "egenintresse" till att innefatta andras intressen. Eller, kan kritiker hävda, att skada eller förslava andra är vad som är i ens egenintresse. En etisk egoist kan svara med att det ofta är främjandet av andras mål som bäst främjar ens egna intressen, eller att genom att helt enkelt tillåta frihet åt andra så är ens eget egenintresse till följd gynnat. Å andra sidan kan etisk egoism anses vara grund för omoral. Till exempel skrev Thomas Jefferson (USA:s president 1801–1809) i ett brev till Thomas Law, år 1814: Etisk egoism förekommer i filosofier av individer som La Rochefoucauld, Friedrich Nietzche och Max Stirner (som var den första filosof att kalla sig själv egoist). Andra, som Ayn Rand, Thomas Hobbes, och David Gauthier, har hävdat att de konflikter som uppstår när folk var för sig strävar efter sina mål kan lösas till fördel för varje individ endast om de frivilligt avstår vissa av sina mål—det vill säga, ens egenintresse är ofta eller alltid bäst gynnat av att även tillåta andra genomföra sina egenintressen; På så vis råder frihet för – och rättvisa mellan – individer. Att ge upp kortsiktiga egenintressen för att maximera det långsiktiga egenintresset är även känt som "rationell egoism", och detta är idén bakom de flesta filosofernas förespråkande av etisk egoism. Termerna är dock ej att förväxla med Ayn Rands term rationellt egenintresse (eng: "rational self-interest") som används för att beteckna en kombination av rationell egoism och etisk egoism. Som Nietzsche (i Jenseits von Gut und Böse) och Alasdair MacIntyre (i After Virtue) är kända för att påpeka, så förknippade de gamla grekerna inte moral med altruism som efter-kristna västerländska civilisationer har gjort. Därför kan anhängare av Rand hävda att greker som Aristoteles (för vilken stolthet var en dygd) var etiska egoister. Emellertid, Nietzsche, MacIntyre, och grekerna förknippar inte etisk egoism med moral heller. Aristoteles syn, till exempel är att vi har skyldigheter till oss själva liksom till andra personer (till exempel vänner) och till polis som helhet. Termen etisk egoism har också applicerats retroaktivt på filosofer som Bernard de Mandeville och många andra materialister av hans generation, men ingen av dem kallade sig själva egoister. Etisk egoism strider inte endast mot sekulära altruistiska filosofier, utan även av majoriteten av religionerna. De flesta religioner anser att etisk egoism är produkten av brist på äkta spiritualitet. Framför allt antiegoistiska religioner som kristendom, hinduism och buddhism (se Atman, Anatman och Pudgalavada). I judeo-kristen tradition är främjandet av en individs mål utan hänsyn till den större nyttan grund för synd. 倫理利己主義(英語:Ethical egoism)是主張道德主體應該出於自身利益行事。倫理利己主義、心理利己主義與理性利己主義是不同,心理利己主義聲稱人們只會出於自身利益行事;理性利己主義認為以個人利益為出發點是理性的。而倫理利己主義認為只要後果使行動者受益便可以被認為是道德的。 倫理利己主義、功利主義與利他主義相比,利他主義認為道德主體有幫助他人的義務。而功利主義則認為道德主體對待自我不應高於對他人的尊重(如利己主義一樣,功利主義者只是為了提升自我利益)。但是它認為,只要一個人的利益與另一個人的利益基本相等,就沒有義務為了幫助他人而犧牲自己的利益和幸福,但他仍然可以選擇這樣做。利己主義,功利主義和利他主義都是結果主義的形式,但是利己主義、利他主義和功利主義相比,利己主義和利他主義都是以主體為主體的結果主義。而功利主義被認為是中立的,它並沒有將主體自身的利益視為利益他人。 但是,倫理利己主義並不要求道德主體在進行道德考慮時損害他人的利益和福祉。例如,出於個體自身利益的考慮時,應考慮對他人的影響是有害的,有益的還是中性的。而個人主義則不一定需要考慮他人的利益和幸福,只需考慮選擇的東西是否满足自身利益。倫理利己主義也不一定意味着在追求自身利益時,人們應該總是做自己想做的事情;因為從長遠來看,短期願望的實現可能對自身有害。因此,他們會傾向追求持久的幸福。用詹姆士·雷切爾斯(James Rachels)的話說:“倫理利己主義贊成自私,但不贊成愚蠢。” 倫理利己主義經常被用作支持右派自由主義和個人主義無政府主義的哲學基礎。 這些政治立場部分是基於這樣的信念:即個人不應強行阻止他人行使自由。 الأنانية الأخلاقية أو الأثرة الاخلاقية (ويقابلها: إيثار اخلاقي) هي الموقف الأخلاقي المعياري الذي ينبغي معه على الممثلين الأخلاقيين فعل ما يحقق مصلحتهم الشخصية. وتختلف الأنانية الأخلاقية عن الأنانية النفسية، التي تشير إلى أن الناس لا يمكنهم التصرف سوى بما يحقق مصلحتهم الشخصية. وتختلف، كذلك، عن الأثرة العقلانية، التي ترى أنه من العقلانية التصرف بما يتفق مع مصلحة المرء الشخصية. تتناقض الأثرة الأخلاقية مع الإيثار، وهو المبدأ القائل بأن الممثلين الأخلاقيين ملتزمون بمساعدة الآخرين. على الجانب الآخر، يتناقض كلٌ من الأثرة والإيثار مع النفعية الأخلاقية، التي ترى أن الممثل الأخلاقي يجب ألا ينظر لنفسه (المعروفة أيضًا في الفلسفة باسم الكيان) على أنها في مكانة أعلى من الآخرين (كما هو الحال مع الأثرة، عن طريق رفع المصالح الشخصية و«الذات» إلى وضع لا يتمتع به الآخرون)، لكنه لا يجب في الوقت نفسه (كما هو الحال مع الإيثار) أن يضحي بمصالحه الشخصية لتعزيز مصالح الآخرين، طالما أن هذه المصالح الشخصية (أي الرغبات أو الرفاهية الشخصية) تتساوى فعليًا مع مصالح الآخرين ورفاهيتهم. وتُعَد الأثرة والنفعية والإيثار جميعًا صورًا من العواقبية، لكن الأثرة والإيثار متناقضان مع النفعية من حيث أن كلاً منهما من صور العواقبية التي تركز على الممثلين (أي التي تركز على الكيان أو الذاتية). أما النفعية، فتتسم بحيادية الممثل الأخلاقي (أي الموضوعية وعدم الانحياز)، فلا تنظر إلى مصالح الكيان (أي الذات أو الممثل الأخلاقي) الشخصية على أنها أقل أو أكثر أهمية من مصالح الآخرين أو رغباتهم أو رفاهيتهم. بالرغم من ذلك، يمكن اعتبار المفهوم النفعي للمصلحة الذاتية المستنيرة نوعًا من الفلسفة التي ترتكز على الممثل الأخلاقي. لكن الأثرة لا تدفع الممثلين الأخلاقيين إلى الإضرار بمصالح الآخرين أو رفاهيتهم عند الدراسة الأخلاقية المتأنية. فيمكن، مثلاً، أن تكون المصلحة الذاتية للمرء ضارة أو نافعة في أثرها على الآخرين، أو بلا أثر على الإطلاق. وتسمح الفردية بتجاهل مصالح الآخرين ورفاهيتهم، أو عدم تجاهلها، طالما أن ما يتم اختياره مؤثر في إرضاء المصلحة الذاتية للممثل الأخلاقي. كما لا تقتضي الأثرة الأخلاقية بالضرورة أن المرء يلزم عليه دائمًا - في سعيه لتحقيق المصلحة الذاتية - أن يفعل ما يرغب في فعله؛ على سبيل المثال، قد تؤدي تلبية الرغبات قصيرة المدى إلى الإضرار بالذات على المدى الطويل. وبذلك، يكون للمتعة الزائلة قدر أقل من الأهمية مقارنةً بالسعادة طويلة المدى. ويشير جيمس راتشيلز إلى ذلك بقوله: «تؤيد الأثرة الأخلاقية [...] الأنانية، لكنها لا تؤيد الحمق.» L'egoisme ètic és una doctrina filosòfica que proposa que cadascú s'ocupi del seu propi interès i així el conjunt de la societat funcionarà. Els seus defensors afirmen que el més racional és que cada individu busqui satisfer les seves necessitats, que coneix millor que ningú, sense fer mal als altres. És la base de molts corrents de l'anarquisme, en posar la persona i no el conjunt al centre. L'egoisme ètic critica la caritat perquè degrada el proïsme, en considerar l'altre incapaç de buscar el seu propi bé. També sosté que la majoria de normes morals neixen del propi interès: es posen límits generals per evitar que els excessos d'altri perjudiquin l'individu, per tant si cadascú mira per ell sense ferir ningú, no caldran aquests límits, que estaran implícits en la conducta general. Es lliga a l'egoisme psicològic, que afirma que hom sempre busca el mateix interès, fins i tot als actes altruistes (recompensa en forma de sentiments positius). Els seus detractors opinen que aquesta norma porta a la immoralitat perquè acaba prevalent la llei del més fort en cas de conflicte d'interessos. A més a més, creuen que la societat, la vida en comú, es basa justament en els principis oposats, en enfortir els lligams, l'altruisme i les obligacions mútues. Egoizm etyczny (łac. ego - ja) – pogląd mówiący, że każdy powinien robić to, co leży w jego własnym interesie. To, co leży w jego interesie może być w efekcie krzywdzące, korzystne lub neutralne dla innych. Etyczny egoizm nie powinien być mylony z racjonalnym egoizmem, który utrzymuje, że działanie we własnym interesie jest racjonalne, a niekoniecznie etyczne. Zwolennicy libertarianizmu są egoistami racjonalnymi. Tuairim gur chóir do dhuine gníomhú i gcónaí chun a leas féin a chur ar aghaidh is ea féinspéiseachas, is gurb é féinleas tuisceanach bunús na gnáthmhoráltacha. Moltóir cáiliúil na tuairime seo ab ea Thomas Hobbes.
gold:hypernym
dbr:Position
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Ethical_egoism?oldid=1114509708&ns=0
dbo:wikiPageLength
24425
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Ethical_egoism