An Entity of Type: Thing, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org:8891

Ural-Altaic, Uralo-Altaic or Uraltaic is a linguistic convergence zone and former language-family proposal uniting the Uralic and the Altaic (in the narrow sense) languages. It is generally now agreed that even the Altaic languages do not share a common descent: the similarities among Turkic, Mongolic and Tungusic are better explained by diffusion and borrowing. The term continues to be used for the central Eurasian typological, grammatical and lexical convergence zone.Indeed, "Ural-Altaic" may be preferable to "Altaic" in this sense. For example, J. Janhunen states that "speaking of 'Altaic' instead of 'Ural-Altaic' is a misconception, for there are no areal or typological features that are specific to 'Altaic' without Uralic."

Property Value
dbo:abstract
  • Les llengües uraloaltaiques constitueixen una proposta obsoleta de grup filogenètic de llengües que agruparia als grups de llengües uralianes i llengües altaiques. Avui dia aquesta agrupació és debatuda pels lingüistes, a causa de la falta de proves rellevants en favor d'aquesta divisió (que originalment es va basar entre altres en factors racials i històrics, no relacionats directament amb llengua). (ca)
  • Uralsko-altajské jazyky jsou jazyková rodina zahrnující uralské a altajské jazyky. Uralsko-altajskými jazyky hovoří celkem 420 milionů lidí, což je 6% celkové populace. (cs)
  • Die ural-altaische Sprachgruppe (auch: Ural-altaische Hypothese) war das Resultat der wissenschaftlichen Erforschung einer möglichen genetischen Verwandtschaft zwischen den altaischen und den uralischen Sprachen. Die Idee kam während der frühen Untersuchungsphase der altaischen Sprachen auf. Die ural-altaische Hypothese wird heute von wissenschaftlicher Seite vollständig abgelehnt. Dennoch existieren etliche Verbindungen zwischen den uralischen und den altaischen Sprachen, die historische Bindungen erkennen lassen (siehe auch nostratische Makrofamilie). Schon Philipp Johann von Strahlenberg beschrieb 1730 gemeinsame Sprachcharakteristiken. Dann fasste Rasmus Christian Rask im ersten Drittel des 19. Jahrhunderts die späteren finno-ugrischen Sprachen, Turksprachen, samojedischen Sprachen, Eskimosprachen, kaukasischen Sprachen, und das Baskische zu der sogenannten „skythischen“ Familie zusammen.Die Annahme einer Verwandtschaft zwischen den „Finnischen“ und „Turksprachen“ geht auf Wilhelm Schott zurück. Die beobachteten Verwandtschaften beruhten auf Übereinstimmungen einfacher Silbenstrukturen, der Vokalharmonie, der Suffixagglutinationen, dem Fehlen eines Genus und der SOV-Stellung im Satzgefüge. (de)
  • Las lenguas uralo-altaicas constituyen una propuesta considerada obsoleta de grupo filogenético de lenguas que agruparía a los grupos de lenguas urálico y altaico. Hoy en día esta agrupación es debatida por los lingüistas, debido a la falta de pruebas relevantes en favor de esta división (que originalmente se basó entre otros en factores raciales e históricos, no relacionados directamente con lengua y en factores tipológicos que pueden revelar contacto prolongado pero no parentesco filogenético). (es)
  • Hizkuntza uralo-altaikoak, zenbait hizkuntzalariren arabera, Uraletako eta Altaiko hizkuntza taldeak biltzen dituen familia bakarra da, hitz multzo komuna baino areago egituren antzekotasuna oinarri duena. Hauek dira ezaugarri nagusiak: * bokalen arteko armonia; * aurrizkirik eza; * hizkuntza erromanikoetan preposizioen bidez adierazten diren gramatika aldaketetarako atzizkiak erabiltzea; * gramatika generorik ez izatea, eta * formen antzekotasuna hala izenen nola aditzen alorrean. (eu)
  • Les langues ouralo-altaïques sont une superfamille de langues d'Eurasie qui regrouperait les langues ouraliennes et les langues altaïques, dont l'existence est l'objet de controverses entre linguistes. Le rapprochement repose sur l'existence de diverses caractéristiques partagées dans les langues de chacune des deux familles : * la présence courante de l'harmonie vocalique dans le système phonologique, * une typologie morphologique de type agglutinant, * une typologie syntaxique de type SOV (sujet-objet-verbe) et centripète (les modificateurs précèdent l'élément modifié). Ainsi, des langues aussi diverses que le turc, les langues toungouses, le mandchou et le finnois étaient considérées comme relevant des langues ouralo-altaïques. L'hypothèse ouralo-altaïque fut proposée dès le XIXe siècle par Matthias Alexander Castrén et largement acceptée jusqu'au milieu du XXe siècle. Depuis, les ressemblances entre langues ouraliennes et altaïques ont été réanalysées comme étant de nature typologique, sans impliquer nécessairement une origine commune : le groupe ouralo-altaïque, en tant qu'unité génétique, est contesté aujourd'hui, sous réserves de nouvelles découvertes car un certain nombre de linguistes continuent de croire au lien génétique. (fr)
  • Con lingue uralo-altaiche viene indicata una famiglia linguistica che include la famiglia turca (turco, azero, kazaco, usbeco e i suoi derivati), la famiglia Mongolica (mongolo, buriato) e la famiglia uralica (ungherese, finlandese, estone, eccetera). Questa categorizzazione rimane comunque a livello ipotetico poiché non esistono sufficienti prove per poterne giustificare l'esistenza. Il termine uralo-altaico è stato disapprovato da parecchi linguisti nella storia. Va peraltro ricordato come sia discussa l'esistenza stessa del gruppo altaico, mentre è pienamente accettata quella del gruppo uralico. Anticamente i popoli giunti in Europa e parlanti lingue di questo gruppo, (per esempio i magiari), erano a volte chiamati "turchi", e "turche" le lingue da essi parlate. Nonostante questo uso fosse molto diffuso nell'Europa medievale, ciò fu frutto e concausa di una certa confusione che durò molti secoli e perdura anche oggi. L'ipotesi di un ceppo uralo-altaico è abbastanza antica; il primo a proporla fu W. Schott nella sua opera Versuch über die tatarischen Sprachen (Saggio sulla lingua tatara) pubblicato a Berlino nel 1836, in cui tra l'altro ipotizzava una relazione anche con il ceppo ugro-finnico. Diversi linguisti moderni dubitano che i due gruppi possano essere imparentati. Altri sostengono che i gruppi siano collegati solo tramite una famiglia più antica, quella nostratica, e che i gruppi altaico ed uralico non siano più imparentati rispetto a quanto lo siano gli altri componenti di questa famiglia patriarcale. Le lingue di entrambi i gruppi non presentano una distinzione di genere grammaticale per i sostantivi e si basano su una struttura della frase di tipo SOV. Queste similitudini potrebbero comunque essere soltanto frutto di una coincidenza o di interazioni da parte dei parlanti le diverse lingue: infatti, non vi è prova che queste caratteristiche derivino dalle stesse radici. (it)
  • Ural-Altaic, Uralo-Altaic or Uraltaic is a linguistic convergence zone and former language-family proposal uniting the Uralic and the Altaic (in the narrow sense) languages. It is generally now agreed that even the Altaic languages do not share a common descent: the similarities among Turkic, Mongolic and Tungusic are better explained by diffusion and borrowing. The term continues to be used for the central Eurasian typological, grammatical and lexical convergence zone.Indeed, "Ural-Altaic" may be preferable to "Altaic" in this sense. For example, J. Janhunen states that "speaking of 'Altaic' instead of 'Ural-Altaic' is a misconception, for there are no areal or typological features that are specific to 'Altaic' without Uralic." Originally suggested in the 18th century, the genealogical and racial hypotheses remained debated into the mid-20th century, often with disagreements exacerbated by pan-nationalist agendas. It had many proponents in Britain. Since the 1960s, the proposed language family has been widely rejected. A relationship between the Altaic, Indo-European and Uralic families was revived in the context of the Nostratic hypothesis, which was popular for a time, with for example Allan Bomhard treating Uralic, Altaic and Indo-European as coordinate branches. However, Nostratic too is now rejected. (en)
  • ウラル・アルタイ語族(ウラル・アルタイごぞく)は、過去に考えられていた言語の分類の一つであり、かつては、インド・ヨーロッパ語族、セム・ハム語族(現在のアフロ・アジア語族)とともに世界の3大語族とされていた。現在はウラル語族とアルタイ諸語に分けられている。 (ja)
  • 우랄알타이어족(Ural-Altai 語族)은 우랄어족과 알타이어족이 유사성이 있음이 밝혀져 어족을 이룰 수 있을 것이라는 학설 하에 쓰인 명칭이다. 학문적으로 처음 주장한 (Matthias Alexander Castrén)은 양 제언어 간의 유사점은 인도유럽어족에서처럼 발견되지는 않으나 이들 제언어가 한 어족이 될 증거가 곧 발견될 것이라고 주장했다. 반면 핀란드의 언어학자 구스타프 욘 람스테트와 러시아의 언어학자 니콜라스 포페는 우랄알타이어족의 폐기를 주장하였다. (ko)
  • Uralaltaiska språk är en idag övergiven hypotes om en språkfamilj som binder samman uraliska och altaiska språk. Teorin bygger på att båda språkgrupperna är agglutinerande, använder sig av vokalharmoni, saknar grammatiskt genus och har flera med varandra likartade ord, däribland pronomen som anses vara ovanliga som lånord. Flertalet lingvister har förkastat teorin och hävdar att dessa likheter har uppkommit genom att språken på ett tidigt stadium varit i kontakt med varandra.. Det har också framställts att altaiska språk och uraliska språk kunde vara släkt på längre håll, då de i så fall torde uppgå i en större eurasiatisk språkgrupp där även indoeuropeiska språk skulle inkluderas. (sv)
  • Języki uralo-ałtajskie (liga uralo-ałtajska) – kontrowersyjna i współcześnie odrzucana rodzina językowa, łącząca języki uralskie i języki należące do kwestionowanej rodziny ałtajskiej. Posługuje się nimi około 176 mln użytkowników, zamieszkujących tereny od Europy Wschodniej (rodzina ugrofińska – język węgierski, estoński, fiński i inne) poprzez Syberię (z językami samojedzkimi) i Mongolię (z językiem mongolskim) aż po Azję Środkową i Azję Mniejszą (języki turkijskie). Języki te łączy szereg wspólnych cech morfologicznych i fonologicznych. Hipotezę o pokrewieństwie języków uralskich i ałtajskich wysunął w 1844 roku. Koncepcja rodziny uralo-ałtajskiej była powszechnie akceptowana w XIX-wiecznym językoznawstwie. Wśród dzisiejszych lingwistów hipoteza uralo-ałtajska została całkowicie odrzucona. Przyjmuje się, że podobieństwa między językami uralo-ałtajskimi należy tłumaczyć ich wzajemnym oddziaływaniem w zamierzchłej przeszłości (liga językowa). Niektórzy lingwiści próbują bądź próbowali udowodnić przynależność do grup ałtajskiej i uralo-ałtajskiej także języka koreańskiego i japońskiego. (pl)
  • As línguas uralo-altaicas são um grupo de idiomas formado pela união das línguas urálicas com as línguas altaicas. Embora no passado tenha sido aceite a teoria de que os dois grupos surgiram de um ancestral comum, atualmente essa teoria é rejeitada pela grande maioria dos linguistas. Entretanto, o termo ainda é às vezes usado em alguns atlas devido às grandes semelhanças tipológicas entre a quase totalidade dos idiomas que compõem essa família, entre as quais a harmonia vocálica, o uso extensivo de casos gramaticais, a ausência de gênero e a morfologia fortemente aglutinante. (pt)
  • Урало-алтайские языки — гипотеза, весьма популярная в конце XIX — начале XX веков. В рамках данной гипотезы предполагалось общее происхождение уральских и алтайских языков. (ru)
  • 乌拉尔-阿尔泰语系(英語:Ural-Altaic languages),又稱圖兰语系(英語:Turanid languages),是一個超語系假说提案。该假说认为假說性的阿尔泰语系和已經得到國際語言學界公認的乌拉尔语系有内在联系,应被归入同一语系内。目前一般公认,阿尔泰语系语言间的相似性用扩散和借用能解释得更好。该术语目前仍用于指欧亚大陆中部的形态、语法和词汇汇聚区。“乌拉尔-阿尔泰”确实可能在这一点上犹豫“阿尔泰”。例如,杨虎嫩认为“说‘阿尔泰’而不是‘乌拉尔-阿尔泰’是一种误解,因为除开乌拉尔语的‘阿尔泰’语言并没有一种独特的区域性或形态特征。” 血统与种族相关的种种假说自18世纪发端,一直争论到20世纪中叶,常被此起彼伏的泛民族主义议程裹挟。譬如在英国就有许多拥护者。自1960年代以来,阿尔泰语系为代表的超语系就不断被学界抨击。阿尔泰语系、印欧语系和乌拉尔语系间的关系在诺斯特拉语系假说兴起后重又受到关注,该假说曾有过一定人气,如Allan Bomhard将乌拉尔语系、阿尔泰语系和印欧语系处理为平等的分支。然而,诺斯特拉语系目前也被普遍否定。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 32235 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 30008 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1118899873 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:acceptance
  • obsolete as a genealogical proposal (en)
dbp:child
dbp:family
  • convergence zone (en)
dbp:familycolor
  • superfamily (en)
dbp:glotto
  • none (en)
dbp:mapcaption
  • Distribution of Uralic, Altaic, and Yukaghir languages (en)
dbp:name
  • Ural-Altaic (en)
dbp:region
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • Les llengües uraloaltaiques constitueixen una proposta obsoleta de grup filogenètic de llengües que agruparia als grups de llengües uralianes i llengües altaiques. Avui dia aquesta agrupació és debatuda pels lingüistes, a causa de la falta de proves rellevants en favor d'aquesta divisió (que originalment es va basar entre altres en factors racials i històrics, no relacionats directament amb llengua). (ca)
  • Uralsko-altajské jazyky jsou jazyková rodina zahrnující uralské a altajské jazyky. Uralsko-altajskými jazyky hovoří celkem 420 milionů lidí, což je 6% celkové populace. (cs)
  • Las lenguas uralo-altaicas constituyen una propuesta considerada obsoleta de grupo filogenético de lenguas que agruparía a los grupos de lenguas urálico y altaico. Hoy en día esta agrupación es debatida por los lingüistas, debido a la falta de pruebas relevantes en favor de esta división (que originalmente se basó entre otros en factores raciales e históricos, no relacionados directamente con lengua y en factores tipológicos que pueden revelar contacto prolongado pero no parentesco filogenético). (es)
  • Hizkuntza uralo-altaikoak, zenbait hizkuntzalariren arabera, Uraletako eta Altaiko hizkuntza taldeak biltzen dituen familia bakarra da, hitz multzo komuna baino areago egituren antzekotasuna oinarri duena. Hauek dira ezaugarri nagusiak: * bokalen arteko armonia; * aurrizkirik eza; * hizkuntza erromanikoetan preposizioen bidez adierazten diren gramatika aldaketetarako atzizkiak erabiltzea; * gramatika generorik ez izatea, eta * formen antzekotasuna hala izenen nola aditzen alorrean. (eu)
  • ウラル・アルタイ語族(ウラル・アルタイごぞく)は、過去に考えられていた言語の分類の一つであり、かつては、インド・ヨーロッパ語族、セム・ハム語族(現在のアフロ・アジア語族)とともに世界の3大語族とされていた。現在はウラル語族とアルタイ諸語に分けられている。 (ja)
  • 우랄알타이어족(Ural-Altai 語族)은 우랄어족과 알타이어족이 유사성이 있음이 밝혀져 어족을 이룰 수 있을 것이라는 학설 하에 쓰인 명칭이다. 학문적으로 처음 주장한 (Matthias Alexander Castrén)은 양 제언어 간의 유사점은 인도유럽어족에서처럼 발견되지는 않으나 이들 제언어가 한 어족이 될 증거가 곧 발견될 것이라고 주장했다. 반면 핀란드의 언어학자 구스타프 욘 람스테트와 러시아의 언어학자 니콜라스 포페는 우랄알타이어족의 폐기를 주장하였다. (ko)
  • Uralaltaiska språk är en idag övergiven hypotes om en språkfamilj som binder samman uraliska och altaiska språk. Teorin bygger på att båda språkgrupperna är agglutinerande, använder sig av vokalharmoni, saknar grammatiskt genus och har flera med varandra likartade ord, däribland pronomen som anses vara ovanliga som lånord. Flertalet lingvister har förkastat teorin och hävdar att dessa likheter har uppkommit genom att språken på ett tidigt stadium varit i kontakt med varandra.. Det har också framställts att altaiska språk och uraliska språk kunde vara släkt på längre håll, då de i så fall torde uppgå i en större eurasiatisk språkgrupp där även indoeuropeiska språk skulle inkluderas. (sv)
  • As línguas uralo-altaicas são um grupo de idiomas formado pela união das línguas urálicas com as línguas altaicas. Embora no passado tenha sido aceite a teoria de que os dois grupos surgiram de um ancestral comum, atualmente essa teoria é rejeitada pela grande maioria dos linguistas. Entretanto, o termo ainda é às vezes usado em alguns atlas devido às grandes semelhanças tipológicas entre a quase totalidade dos idiomas que compõem essa família, entre as quais a harmonia vocálica, o uso extensivo de casos gramaticais, a ausência de gênero e a morfologia fortemente aglutinante. (pt)
  • Урало-алтайские языки — гипотеза, весьма популярная в конце XIX — начале XX веков. В рамках данной гипотезы предполагалось общее происхождение уральских и алтайских языков. (ru)
  • 乌拉尔-阿尔泰语系(英語:Ural-Altaic languages),又稱圖兰语系(英語:Turanid languages),是一個超語系假说提案。该假说认为假說性的阿尔泰语系和已經得到國際語言學界公認的乌拉尔语系有内在联系,应被归入同一语系内。目前一般公认,阿尔泰语系语言间的相似性用扩散和借用能解释得更好。该术语目前仍用于指欧亚大陆中部的形态、语法和词汇汇聚区。“乌拉尔-阿尔泰”确实可能在这一点上犹豫“阿尔泰”。例如,杨虎嫩认为“说‘阿尔泰’而不是‘乌拉尔-阿尔泰’是一种误解,因为除开乌拉尔语的‘阿尔泰’语言并没有一种独特的区域性或形态特征。” 血统与种族相关的种种假说自18世纪发端,一直争论到20世纪中叶,常被此起彼伏的泛民族主义议程裹挟。譬如在英国就有许多拥护者。自1960年代以来,阿尔泰语系为代表的超语系就不断被学界抨击。阿尔泰语系、印欧语系和乌拉尔语系间的关系在诺斯特拉语系假说兴起后重又受到关注,该假说曾有过一定人气,如Allan Bomhard将乌拉尔语系、阿尔泰语系和印欧语系处理为平等的分支。然而,诺斯特拉语系目前也被普遍否定。 (zh)
  • Die ural-altaische Sprachgruppe (auch: Ural-altaische Hypothese) war das Resultat der wissenschaftlichen Erforschung einer möglichen genetischen Verwandtschaft zwischen den altaischen und den uralischen Sprachen. Die Idee kam während der frühen Untersuchungsphase der altaischen Sprachen auf. Die ural-altaische Hypothese wird heute von wissenschaftlicher Seite vollständig abgelehnt. Dennoch existieren etliche Verbindungen zwischen den uralischen und den altaischen Sprachen, die historische Bindungen erkennen lassen (siehe auch nostratische Makrofamilie). (de)
  • Ural-Altaic, Uralo-Altaic or Uraltaic is a linguistic convergence zone and former language-family proposal uniting the Uralic and the Altaic (in the narrow sense) languages. It is generally now agreed that even the Altaic languages do not share a common descent: the similarities among Turkic, Mongolic and Tungusic are better explained by diffusion and borrowing. The term continues to be used for the central Eurasian typological, grammatical and lexical convergence zone.Indeed, "Ural-Altaic" may be preferable to "Altaic" in this sense. For example, J. Janhunen states that "speaking of 'Altaic' instead of 'Ural-Altaic' is a misconception, for there are no areal or typological features that are specific to 'Altaic' without Uralic." (en)
  • Les langues ouralo-altaïques sont une superfamille de langues d'Eurasie qui regrouperait les langues ouraliennes et les langues altaïques, dont l'existence est l'objet de controverses entre linguistes. Le rapprochement repose sur l'existence de diverses caractéristiques partagées dans les langues de chacune des deux familles : * la présence courante de l'harmonie vocalique dans le système phonologique, * une typologie morphologique de type agglutinant, * une typologie syntaxique de type SOV (sujet-objet-verbe) et centripète (les modificateurs précèdent l'élément modifié). (fr)
  • Con lingue uralo-altaiche viene indicata una famiglia linguistica che include la famiglia turca (turco, azero, kazaco, usbeco e i suoi derivati), la famiglia Mongolica (mongolo, buriato) e la famiglia uralica (ungherese, finlandese, estone, eccetera). Diversi linguisti moderni dubitano che i due gruppi possano essere imparentati. Altri sostengono che i gruppi siano collegati solo tramite una famiglia più antica, quella nostratica, e che i gruppi altaico ed uralico non siano più imparentati rispetto a quanto lo siano gli altri componenti di questa famiglia patriarcale. (it)
  • Języki uralo-ałtajskie (liga uralo-ałtajska) – kontrowersyjna i współcześnie odrzucana rodzina językowa, łącząca języki uralskie i języki należące do kwestionowanej rodziny ałtajskiej. Posługuje się nimi około 176 mln użytkowników, zamieszkujących tereny od Europy Wschodniej (rodzina ugrofińska – język węgierski, estoński, fiński i inne) poprzez Syberię (z językami samojedzkimi) i Mongolię (z językiem mongolskim) aż po Azję Środkową i Azję Mniejszą (języki turkijskie). Języki te łączy szereg wspólnych cech morfologicznych i fonologicznych. (pl)
rdfs:label
  • Llengües uraloaltaiques (ca)
  • Uralsko-altajské jazyky (cs)
  • Ural-altaische Sprachen (de)
  • Lenguas uralo-altaicas (es)
  • Hizkuntza uralo-altaikoak (eu)
  • Langues ouralo-altaïques (fr)
  • Lingue uralo-altaiche (it)
  • ウラル・アルタイ語族 (ja)
  • 우랄알타이어족 (ko)
  • Języki uralo-ałtajskie (pl)
  • Línguas uralo-altaicas (pt)
  • Урало-алтайская гипотеза (ru)
  • Ural-Altaic languages (en)
  • Ural-altaiska språk (sv)
  • 乌拉尔-阿尔泰语系 (zh)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License