| dbo:abstract
|
- The Stadslagen (City Law), was a Swedish law passed by king Magnus IV of Sweden in circa 1350. It governed the life in the cities of Sweden until 1734. The Stadslagen was passed by in about the same time as the Magnus Erikssons landslag (Country Law of Magnus Eriksson), and as the former was to apply in the country side, the city law was to apply in the cities. The law was strongly influenced by the contemporary German city laws, as the Swedish cities at the time had many German settlers. In 1442, the country law was succeeded by the Kristofers landslag, but the city law was merely incorporated in this and left unaltered and uncontested. It was printed in 1618. It was in effect in Sweden-Finland until the Civil Code of 1734. The name Stadslag is also used as a common name for the other city laws issued in Medieval Sweden. (en)
- Stadslagen är den lag som fram till 1736 gällde i de svenska städer som hade stadsprivilegier. I första hand avses kung Magnus Erikssons stadslag, eller den lag som gällde för städerna vid sidan av den för landsbygden gällande landslagen. I Sverige liksom i andra germanska länder uppstod särskilda stadslagar först under medeltiden. Uppkomsten av dessa lagar var en naturlig följd av städernas annorlunda rättsliv och självständiga rättsskipning. Sveriges äldsta stadslag är Bjärköarätten. Visby på Gotland hade . Dessutom har för Söderköping funnits en stadslag, varav dock endast ett obetydligt fragment bevarats. På grundval av landslagen och i städerna gällande rättssedvänjor har kung Magnus Erikssons stadslag utarbetats 1349–1357. Detta är den så kallade allmänna stadslagen, även benämnd den yngre stadslagen. De delar vari stadslagen avviker från landslagen har mer eller mindre likheter med de tyska stadslagarna från denna tid, detta till stor del beroende på det stora tyska inflytandet i Sverige. I vilken mån särskilda bestämmelser omedelbart hämtats från tyska källor har dock ännu inte fastställts i detalj. I tryckt form utkom stadslagen första gången 1618, försedd med stadfästelse av Gustav II Adolf. Stadslagen förblev liksom landslagen (Kristofers landslag) gällande till 1736, då båda lagarna ersattes av 1734 års lag. (sv)
|
| dbo:wikiPageID
| |
| dbo:wikiPageLength
|
- 1171 (xsd:nonNegativeInteger)
|
| dbo:wikiPageRevisionID
| |
| dbo:wikiPageWikiLink
| |
| dbp:wikiPageUsesTemplate
| |
| dcterms:subject
| |
| gold:hypernym
| |
| rdf:type
| |
| rdfs:comment
|
- The Stadslagen (City Law), was a Swedish law passed by king Magnus IV of Sweden in circa 1350. It governed the life in the cities of Sweden until 1734. The Stadslagen was passed by in about the same time as the Magnus Erikssons landslag (Country Law of Magnus Eriksson), and as the former was to apply in the country side, the city law was to apply in the cities. The law was strongly influenced by the contemporary German city laws, as the Swedish cities at the time had many German settlers. The name Stadslag is also used as a common name for the other city laws issued in Medieval Sweden. (en)
- Stadslagen är den lag som fram till 1736 gällde i de svenska städer som hade stadsprivilegier. I första hand avses kung Magnus Erikssons stadslag, eller den lag som gällde för städerna vid sidan av den för landsbygden gällande landslagen. I Sverige liksom i andra germanska länder uppstod särskilda stadslagar först under medeltiden. Uppkomsten av dessa lagar var en naturlig följd av städernas annorlunda rättsliv och självständiga rättsskipning. Sveriges äldsta stadslag är Bjärköarätten. (sv)
|
| rdfs:label
|
- Stadslagen (en)
- Stadslag (sv)
|
| owl:sameAs
| |
| prov:wasDerivedFrom
| |
| foaf:isPrimaryTopicOf
| |
| is dbo:wikiPageWikiLink
of | |
| is foaf:primaryTopic
of | |
