An Entity of Type: GroupAction101080366, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The term post-democracy was used by Warwick University political scientist Colin Crouch in 2000 in his book Coping with Post-Democracy. It designates states that operate by democratic systems (elections are held, governments fall, and there is freedom of speech), but whose application is progressively limited. A small elite is taking the tough decisions and co-opts the democratic institutions. Crouch further developed the idea in an article called Is there a liberalism beyond social democracy? for the think tank Policy Network and in his subsequent book The Strange Non-Death of Neo-Liberalism.

Property Value
dbo:abstract
  • يشير مصطلح ما بعد الديمقراطية إلى الدولة الخاضعة للقواعد الديمقراطية، إلا أن تطبيق هذه القواعد يقل تدريجيًا. قدم الصحفي الإنجليزي المحافظ بيتر أوبورن فيلمًا وثائقيًا عن الانتخابات العامة، 2005، مدعيًا أن الحكومة أصبحت مناهضة للديمقراطية لأنها استهدفت عددًا من الناخبين العائمين. ويستند الادعاء الأساسي إلى بعض الملاحظات بشأن القوة الاقتصادية وبالتالي القوة السياسية للشركات متعددة الجنسيات. والشركات والحكومات ترتبط ببعضها البعض ارتباطًا وثيقًا نظرًا لان الدول بحاجة إلى شركات باعتبارها أرباب أعمال والتي تسبب التدفقات النقدية الهائلة. غير أن الكثير من الإنتاج يوكل لمصادر خارجية والشركات ليست لديها تقريبًا أي صعوبات للانتقال إلى دول أخرى. ونتيجة لذلك، فإن قانون العمل يصبح عدائيًا للموظف وانتقلت اللسعات الضريبية من الشركات إلى الأفراد من أجل إتاحة ظروف أفضل للشركات. ويعمل مذهب الليبرالية الجديدة على التقارب أكثر بين الدولة والشركات. ونظام الليبرالية الجديدة هو الرفض التام للدولة كمؤسسة يمكن أن تخدم احتياجات الناس وتوفر الخدمات العامة والاجتماعية للسكان بغض النظر عن الثروة أو الطبقة أو العقيدة. وما إن تبدأ الدولة في التخلي عن هذه المهام، فإن هذه المهام تُوكل للشركات الخاصة. وهذا يسمح للشركات بالتأثير على قرارات الدولة، مثل ما الذي يتعين إنشاؤه وكيف وأين وما الذي يتعين شراؤه والقوانين البيئية والعمالية. (ar)
  • Postdemokracie (angl. post-democracy) je neologický termín, popisující státní zřízení, které se řídí demokratickými pravidly a principy, avšak jejich aplikace je postupně omezována. (cs)
  • Η καθιέρωση του όρου στη σύγχρονη πολιτική και κοινωνική έρευνα οφείλεται στο ομώνυμο βιβλίο του βρετανού κοινωνιολόγου και πολιτικού επιστήμονα Κόλιν Κράουτς, το οποίο κυκλοφόρησε το 2004. Αναφέρεται σε κράτη τα οποία κυβερνώνται από δημοκρατικά καθεστώτα (διεξάγονται εκλογές, αλλάζουν οι κυβερνήσεις, υπάρχει ελευθερία λόγου), αλλά η εφαρμογή τους βαθμιαία μειώνεται: Μια μικρή ελίτ είναι αυτή που λαμβάνει τις δύσκολες αποφάσεις και αποδέχεται τους δημοκρατικούς θεσμούς. Ο Κράουτς εξελίσσει ακόμη περισσότερο την ιδέα του σε άρθρο του με τίτλο "Is there a liberalism beyond social democracy?" (Υφίσταται φιλελευθερισμός πέραν της σοσιαλδημοκρατίας;) για λογαριασμό της δεξαμενής σκέψης "Policy Network" και στο βιβλίο του που ακολούθησε με τίτλο "The Strange Non-Death of Neo-Liberalism" (Ο παράξενος μη-θάνατος του νεοφιλελευθερισμού). (el)
  • Der Begriff Postdemokratie wurde maßgeblich geprägt und verbreitet durch das gleichnamige Werk des britischen Politikwissenschaftlers Colin Crouch aus dem Jahr 2004. Der Begriff Postdemokratie fand ab den 1990er Jahren in den Sozialwissenschaften vermehrt Verwendung, um eine aktuelle generelle Veränderung demokratischer Systeme zu erfassen. Grundthese ist, dass es einen Rückbau tatsächlicher politischer Partizipation gibt zugunsten einer lediglich dargestellten Demokratie, auch indem Wahlen zu einem im Wortsinn formalen und tatsächlich folgenlosen Verfahren werden. Ideengeschichtlich gibt es zahlreiche Denker, die ebensolche postdemokratischen Tendenzen beschreiben, jedoch noch ohne die Begrifflichkeit zu nutzen, wie etwa Alexis de Tocqueville, Hannah Arendt oder Charles Taylor. (de)
  • El término posdemocracia fue acuñado por el politólogo de la Universidad de Warwick en el año 2000 en su libro Enfrentando la posdemocracia. Designa a los Estados en que operan sistemas democráticos (se llevan a cabo elecciones, los gobiernos caen, hay libertad de expresión), pero cuya aplicación está progresivamente limitada. Una pequeña élite está tomando las decisiones difíciles y coopta a las instituciones democráticas. Crouch desarrolló aún más la idea en un artículo titulado ¿Existe un liberalismo más allá de la democracia social?​ para el think tank Policy Network y en su posterior libro The Strange Non-Death of Neo-Liberalism.​ (es)
  • The term post-democracy was used by Warwick University political scientist Colin Crouch in 2000 in his book Coping with Post-Democracy. It designates states that operate by democratic systems (elections are held, governments fall, and there is freedom of speech), but whose application is progressively limited. A small elite is taking the tough decisions and co-opts the democratic institutions. Crouch further developed the idea in an article called Is there a liberalism beyond social democracy? for the think tank Policy Network and in his subsequent book The Strange Non-Death of Neo-Liberalism. The term was used by Crouch to design an evolution within democracies during the 21st century. It is a polemical term because it calls attention to recognized democracies that are losing some of their foundations and evolving towards an aristocratic regime. The term may also denote a general conception of a post-democratic system that may involve other structures of group decision-making and governance than the ones found in contemporary or historical democracy. (en)
  • La post-démocratie désigne étymologiquement tout système politique succédant à une démocratie, mais est surtout utilisé pour désigner plus précisément un système politique affichant des principes démocratiques hérités d'un système démocratique, sans pour autant les respecter dans les faits. Ce terme a été popularisé au début du XXIe siècle par Colin Crouch dans son livre Post-democracy. Pour l'économiste Serge Latouche, la post-démocratie est une « fausse démocratie caricaturale manipulée par les médias et les lobbies, que nous connaissons aujourd'hui ». (fr)
  • Postdemocratie is een term uit de politicologie die in 2000 geïntroduceerd werd door de Britse politicoloog en socioloog in zijn boek Coping with Post-Democracy. Volgens hem bestaat in de meeste westerse democratiën de situatie dat de democratie als systeem volledig functioneert (er is debat, er worden verkiezing gehouden, regeringen vallen en er is vrijheid van meningsuiting) maar dat toch een steeds groter deel van de bevolking zich niet meer vertegenwoordigd voelt. In plaats daarvan neemt een kleine elite de beslissingen en weten ze de democratische instellingen zelfs te gebruiken in hun eigen belang. (nl)
  • Una postdemocrazia (dal neologismo inglese post-democracy, coniato dal sociologo e politologo britannico Colin Crouch) è un sistema politico che, pur essendo regolato da istituzioni e norme democratiche, viene in effetti governato e pilotato da grandi lobby (ad es. società multinazionali o transnazionali) e dai mass media. Perciò l'applicazione delle regole democratiche nella prassi politica, sociale ed economica viene in realtà progressivamente svuotata. Secondo questa teoria politica le democrazie tradizionali rischiano di perdere parte dei loro caratteri costituenti a favore di nuove forme di esercizio del potere, prevalentemente oligarchiche. Il termine è comparso in particolare per definire una evoluzione in atto nel corso del XXI secolo in molte democrazie. Si tratta di un termine polemico, in quanto richiamerebbe l'attenzione su quelle democrazie riconosciute che stanno tuttavia perdendo alcuni dei loro principi fondamentali ed evolvendo verso regimi di tipo elitario. (it)
  • Postdemokrati betecknar ett tillstånd där demokratin stelnat och delvis tömts på innehåll. Det är besläktat med begrepp som postmodernism, postpolitik, postmarxism, postindustriell och postjournalistik, och liksom hos dessa begrepp ska ”post” inte förstås som ett entydigt ”efter”. Om så hade varit fallet skulle det rådande tillståndet inte ha varit postdemokratiskt utan odemokratiskt. Postdemokrati behåller många av demokratins grundläggande beståndsdelar: ”I det postdemokratiska tillståndet upprätthålls demokratins formella strukturer, såsom fria val, yttrandefrihet, fri press med mera, men de har delvis tömts på innehåll och vitalitet. Politiken bestäms mer av opinionsundersökningar än av gräsrötterna i partiorganisationerna, och det politiska samtalet mer av kalkylerade medieutspel än av ideologier.” Enligt den franske filosofen Jacques Rancière är postdemokrati en ”regeringspraktik och ett begreppsligt legitimerande av demokratin efter demos, en demokrati som har eliminerat folkets framträdande, felräkning och tvist och som därmed låter sig reduceras till ett rent växelspel mellan statliga mekanismer samt kombinationer av sociala energier och intressen.” Liksom den belgiske statsvetaren Chantal Mouffe identifierar Rancière postdemokrati med konsensusdemokrati. Det postdemokratiska tillståndet kännetecknas av att verkliga konflikter anses tillhöra det förflutna, eller vara kvarlevor från gångna tider. ”Istället för att vara platsen för en agonistisk strid mellan vänster och höger har politiken reducerats till spinning. När det inte längre finns några grundläggande skillnader mellan partierna övergår de till att försöka marknadsföra sina produkter med hjälp av reklambyråer.” Begreppet postdemokrati började användas på svenska i diskussioner om den engelska sociologen Colin Crouchs bok Postdemokrati (2004, på svenska 2011). Crouch anser att postdemokratin har två rötter: förändringar i klasstrukturen i det postindustriella samhället med framväxten av nya yrkesgrupper samt globaliseringen. Han anser att utvecklingen är reversibel om arbetar- och folkrörelserna vitaliseras. Den svenske konsthistorikern Jeff Werner har analyserat det postdemokratiska tillståndet i relation till kulturen. Han menar att i det postdemokratiska tillståndet ställer alltfler sina förhoppningar till kulturen som en plats där det går att tänka och agera politiskt, ideologiskt och demokratiskt. Politikens invasion av kulturen riskerar emellertid att instrumentalisera kulturen, och upphäva den ”som en instans från vilken det går att tänka på tvärs.” (sv)
  • Постдемократия (англ. Post-democracy) — термин, употребляемый для обозначения политических систем ряда современных развитых государств, в которых формально продолжают существовать все базовые демократические институты, однако на деле происходит их постепенная эрозия, а принцип народовластия подменяется правлением замкнутых элит, образованных при сотрудничестве политиков, представителей крупных корпораций и политтехнологов. Термин впервые был введён в научный оборот английским социологом в 2000 году, а широкое распространение получил в связи с выходом его одноимённой книги «Постдемократия» в 2004 году. (ru)
  • Постдемократія - термін, що вживається для позначення політичних систем низки сучасних розвинених держав, в яких формально продовжують існувати всі базові демократичні інститути, проте насправді відбувається їхня поступова ерозія, а принцип народовладдя замінюється правлінням замкнутих еліт, утворених за співробітництва політиків, представників великих корпорацій і політтехнологів . Термін був введений в науковий обіг англійським соціологом у 2000 році, а широке поширення він отримав з виходом в 2004 році однойменної книги «Постдемократія», автором якої є К. Крауч. (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 12249040 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 12665 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124741963 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • Postdemokracie (angl. post-democracy) je neologický termín, popisující státní zřízení, které se řídí demokratickými pravidly a principy, avšak jejich aplikace je postupně omezována. (cs)
  • Der Begriff Postdemokratie wurde maßgeblich geprägt und verbreitet durch das gleichnamige Werk des britischen Politikwissenschaftlers Colin Crouch aus dem Jahr 2004. Der Begriff Postdemokratie fand ab den 1990er Jahren in den Sozialwissenschaften vermehrt Verwendung, um eine aktuelle generelle Veränderung demokratischer Systeme zu erfassen. Grundthese ist, dass es einen Rückbau tatsächlicher politischer Partizipation gibt zugunsten einer lediglich dargestellten Demokratie, auch indem Wahlen zu einem im Wortsinn formalen und tatsächlich folgenlosen Verfahren werden. Ideengeschichtlich gibt es zahlreiche Denker, die ebensolche postdemokratischen Tendenzen beschreiben, jedoch noch ohne die Begrifflichkeit zu nutzen, wie etwa Alexis de Tocqueville, Hannah Arendt oder Charles Taylor. (de)
  • El término posdemocracia fue acuñado por el politólogo de la Universidad de Warwick en el año 2000 en su libro Enfrentando la posdemocracia. Designa a los Estados en que operan sistemas democráticos (se llevan a cabo elecciones, los gobiernos caen, hay libertad de expresión), pero cuya aplicación está progresivamente limitada. Una pequeña élite está tomando las decisiones difíciles y coopta a las instituciones democráticas. Crouch desarrolló aún más la idea en un artículo titulado ¿Existe un liberalismo más allá de la democracia social?​ para el think tank Policy Network y en su posterior libro The Strange Non-Death of Neo-Liberalism.​ (es)
  • La post-démocratie désigne étymologiquement tout système politique succédant à une démocratie, mais est surtout utilisé pour désigner plus précisément un système politique affichant des principes démocratiques hérités d'un système démocratique, sans pour autant les respecter dans les faits. Ce terme a été popularisé au début du XXIe siècle par Colin Crouch dans son livre Post-democracy. Pour l'économiste Serge Latouche, la post-démocratie est une « fausse démocratie caricaturale manipulée par les médias et les lobbies, que nous connaissons aujourd'hui ». (fr)
  • Postdemocratie is een term uit de politicologie die in 2000 geïntroduceerd werd door de Britse politicoloog en socioloog in zijn boek Coping with Post-Democracy. Volgens hem bestaat in de meeste westerse democratiën de situatie dat de democratie als systeem volledig functioneert (er is debat, er worden verkiezing gehouden, regeringen vallen en er is vrijheid van meningsuiting) maar dat toch een steeds groter deel van de bevolking zich niet meer vertegenwoordigd voelt. In plaats daarvan neemt een kleine elite de beslissingen en weten ze de democratische instellingen zelfs te gebruiken in hun eigen belang. (nl)
  • Постдемократія - термін, що вживається для позначення політичних систем низки сучасних розвинених держав, в яких формально продовжують існувати всі базові демократичні інститути, проте насправді відбувається їхня поступова ерозія, а принцип народовладдя замінюється правлінням замкнутих еліт, утворених за співробітництва політиків, представників великих корпорацій і політтехнологів . Термін був введений в науковий обіг англійським соціологом у 2000 році, а широке поширення він отримав з виходом в 2004 році однойменної книги «Постдемократія», автором якої є К. Крауч. (uk)
  • يشير مصطلح ما بعد الديمقراطية إلى الدولة الخاضعة للقواعد الديمقراطية، إلا أن تطبيق هذه القواعد يقل تدريجيًا. قدم الصحفي الإنجليزي المحافظ بيتر أوبورن فيلمًا وثائقيًا عن الانتخابات العامة، 2005، مدعيًا أن الحكومة أصبحت مناهضة للديمقراطية لأنها استهدفت عددًا من الناخبين العائمين. (ar)
  • Η καθιέρωση του όρου στη σύγχρονη πολιτική και κοινωνική έρευνα οφείλεται στο ομώνυμο βιβλίο του βρετανού κοινωνιολόγου και πολιτικού επιστήμονα Κόλιν Κράουτς, το οποίο κυκλοφόρησε το 2004. Αναφέρεται σε κράτη τα οποία κυβερνώνται από δημοκρατικά καθεστώτα (διεξάγονται εκλογές, αλλάζουν οι κυβερνήσεις, υπάρχει ελευθερία λόγου), αλλά η εφαρμογή τους βαθμιαία μειώνεται: Μια μικρή ελίτ είναι αυτή που λαμβάνει τις δύσκολες αποφάσεις και αποδέχεται τους δημοκρατικούς θεσμούς. Ο Κράουτς εξελίσσει ακόμη περισσότερο την ιδέα του σε άρθρο του με τίτλο "Is there a liberalism beyond social democracy?" (Υφίσταται φιλελευθερισμός πέραν της σοσιαλδημοκρατίας;) για λογαριασμό της δεξαμενής σκέψης "Policy Network" και στο βιβλίο του που ακολούθησε με τίτλο "The Strange Non-Death of Neo-Liberalism" (Ο παρ (el)
  • The term post-democracy was used by Warwick University political scientist Colin Crouch in 2000 in his book Coping with Post-Democracy. It designates states that operate by democratic systems (elections are held, governments fall, and there is freedom of speech), but whose application is progressively limited. A small elite is taking the tough decisions and co-opts the democratic institutions. Crouch further developed the idea in an article called Is there a liberalism beyond social democracy? for the think tank Policy Network and in his subsequent book The Strange Non-Death of Neo-Liberalism. (en)
  • Una postdemocrazia (dal neologismo inglese post-democracy, coniato dal sociologo e politologo britannico Colin Crouch) è un sistema politico che, pur essendo regolato da istituzioni e norme democratiche, viene in effetti governato e pilotato da grandi lobby (ad es. società multinazionali o transnazionali) e dai mass media. Perciò l'applicazione delle regole democratiche nella prassi politica, sociale ed economica viene in realtà progressivamente svuotata. Secondo questa teoria politica le democrazie tradizionali rischiano di perdere parte dei loro caratteri costituenti a favore di nuove forme di esercizio del potere, prevalentemente oligarchiche. (it)
  • Postdemokrati betecknar ett tillstånd där demokratin stelnat och delvis tömts på innehåll. Det är besläktat med begrepp som postmodernism, postpolitik, postmarxism, postindustriell och postjournalistik, och liksom hos dessa begrepp ska ”post” inte förstås som ett entydigt ”efter”. Om så hade varit fallet skulle det rådande tillståndet inte ha varit postdemokratiskt utan odemokratiskt. Postdemokrati behåller många av demokratins grundläggande beståndsdelar: ”I det postdemokratiska tillståndet upprätthålls demokratins formella strukturer, såsom fria val, yttrandefrihet, fri press med mera, men de har delvis tömts på innehåll och vitalitet. Politiken bestäms mer av opinionsundersökningar än av gräsrötterna i partiorganisationerna, och det politiska samtalet mer av kalkylerade medieutspel än a (sv)
  • Постдемократия (англ. Post-democracy) — термин, употребляемый для обозначения политических систем ряда современных развитых государств, в которых формально продолжают существовать все базовые демократические институты, однако на деле происходит их постепенная эрозия, а принцип народовластия подменяется правлением замкнутых элит, образованных при сотрудничестве политиков, представителей крупных корпораций и политтехнологов. (ru)
rdfs:label
  • ما بعد الديمقراطية (ar)
  • Postdemokracie (cs)
  • Postdemokratie (de)
  • Μεταδημοκρατία (el)
  • Posdemocracia (es)
  • Post-démocratie (fr)
  • Postdemocrazia (it)
  • Post-democracy (en)
  • Postdemocratie (nl)
  • Постдемократия (ru)
  • Postdemokrati (sv)
  • Постдемократія (uk)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License