| dbo:abstract
|
- Les simfonies de Londres, també anomenades Simfonies en referència a l'home que va introduir Joseph Haydn a Londres, van ser compostes per Joseph Haydn entre 1791 i 1795. Es solen classificar en dos grups: les simfonies 93 a 98, que van ser escrites durant la primera visita de Haydn a Londres, i les simfonies 99 a 104, escrites entre Viena i Londres durant la segona visita de Haydn. Totes les Simfonies de Londres, excepte la 95, tenen una introducció lenta al primer moviment.
* en Re Major (1791)
* Simfonia 94 en Sol Major, La Sorpresa (1791)
* en Do menor (1791)
* en Re Major, El Miracle (1791)
* en Do Major (1792)
* Simfonia 98 en Si bemoll Major (1792)
* Simfonia 99 en Mi bemoll major (1793)
* en Sol Major, Militar (1793)/(1794)
* Simfonia 101 en Re Major, El Rellotge (1793)/(1794)
* Simfonia 102 en Si bemoll Major (1794)
* Simfonia 103 en Mi bemoll Major, Drumroll (1795)
* Simfonia 104 en Re Major, London (1795) (ca)
- Las Sinfonías de Londres, algunas veces llamadas Sinfonías londinenses o Sinfonías Salomon por el hombre que llevó a Haydn a Londres, fueron compuestas por Joseph Haydn entre 1791 y 1795. Se pueden dividir en dos grupos: desde la Sinfonía n.º 93 hasta la Sinfonía n.º 98, que fueron compuestas durante la primera visita de Haydn a Londres; y desde Sinfonía n.º 99 hasta Sinfonía n.º 104, compuestas en Viena y Londres para la segunda visita del compositor a la capital inglesa. (es)
- The London symphonies, sometimes called the Salomon symphonies after Johann Peter Salomon who introduced London to Joseph Haydn, were composed by Joseph Haydn between 1791 and 1795. They can be categorized into two groups: Symphonies Nos. 93–98, which were composed during Haydn's first visit to London, and Symphonies Nos. 99–104, composed in Vienna and London for Haydn's second visit. Every London Symphony, apart from No. 95, has a slow introduction to the first movement.
* Symphony No. 93 in D major (1791)
* Symphony No. 94 in G major, The Surprise (1791)
* Symphony No. 95 in C minor (1791)
* Symphony No. 96 in D major, The Miracle (1791)
* Symphony No. 97 in C major (1792)
* Symphony No. 98 in B♭ major (1792)
* Symphony No. 99 in E♭ major (1793)
* Symphony No. 100 in G major, Military (1793–1794)
* Symphony No. 101 in D major, The Clock (1793–1794)
* Symphony No. 102 in B♭ major (1794)
* Symphony No. 103 in E♭ major, Drumroll (1795)
* Symphony No. 104 in D major, London (1795) (en)
- 런던 교향곡 또는 런던 교향곡집은 요제프 하이든이 1793년부터 1795년까지 작곡한 교향곡을 부르는 이름이다. 제2기 런던 교향곡이라고도 부른다. (ko)
- フランツ・ヨーゼフ・ハイドン作曲の「ロンドン交響曲」は、ハイドンがヨハン・ペーター・ザロモンの招きによってロンドンを訪問するにあたって1791年から1795年にかけて作曲した12曲の交響曲の総称である。他にもロンドン・セットや、招聘者にちなんでザロモン交響曲、ザロモン・セットなどと呼ばれることがある。 ハイドンの最初のロンドン訪問中に書かれた第93番から第98番と、2回目のロンドン訪問にあたってウィーンおよびロンドンで書かれた第99番から第104番の2つのグループに大別できる。 なお、交響曲第104番ニ長調『ロンドン』を単独で「ロンドン交響曲」と呼ぶこともある。 (ja)
- De Londense symfonieën is een overkoepelende term voor een reeks van 12 door Joseph Haydn gecomponeerde symfonieën. Ze werden geschreven tussen 1791 en 1795. Ze worden soms ook de Salomonsymfonieën genoemd, verwijzend naar , die Haydn naar Londen bracht. De symfonieën kunnen opgedeeld worden in 2 groepen:
* Symfonie nr. 93 tot 98, gecomponeerd tijdens het eerste bezoek van Haydn aan Londen. Deze zijn uitsluitend in Londen geschreven.
* Symfonie nr. 99 tot 104, gecomponeerd naar aanleiding van het tweede bezoek van Haydn aan Londen. Deze zijn gecomponeerd deels in Londen en deels in Wenen. (nl)
- Le sinfonie londinesi o sinfonie Salomon furono composte da Franz Joseph Haydn fra il 1791 e il 1795. Possono essere suddivise in due gruppi: le sinfonie dalla 93 alla 98, composte durante la prima visita di Haydn a Londra, e le sinfonie dalla 99 alla 104, composte a Vienna e a Londra durante una seconda visita. Per antonomasia la Sinfonia n. 104 è detta di Londra. Tutte le sinfonie londinesi, tranne la 95, hanno un'introduzione lenta nel primo movimento.
* in re maggiore (1791)
* Sinfonia n. 94 in sol maggiore, La sorpresa o col colpo di timpani (1791)
* in do minore (1791)
* in re maggiore, Il miracolo (1791)
* in do maggiore (1792)
* in si bemolle maggiore (1792)
* Sinfonia n. 99 in mi bemolle maggiore (1793)
* Sinfonia n. 100 in sol maggiore, Militare (1793-1794)
* Sinfonia n. 101 in re maggiore, La pendola o L'orologio (1793-1794)
* Sinfonia n. 102 in si bemolle maggiore (1794)
* Sinfonia n. 103 in mi bemolle maggiore, col rullo di timpani (1795)
* Sinfonia n. 104 in re maggiore, (di) Londra (1795) (it)
- Londonsymfonierna är en populär benämning på Joseph Haydns tolv sista symfonier, komponerade mellan 1790 och 1794. Efter att den i London anställde violinisten och kapellmästaren sökt upp Haydn i Österrike och erbjudit denne ett rejält gage mot att han följde med till London och komponerade musik för orkestern där, tog Haydns konstnärskap återigen ny fart. De tolv Londonsymfonierna är storartade kompositioner där varje sats når upp till wienklassicismens absoluta höjder. Endast ett fåtal av Mozarts symfonier når samma formfulländning och utnyttjande av orkesterns möjligheter inom ramen för wienklassicismens elegans. Så var det heller inte så konstigt att Haydn lyckades med detta. Efter en 30-årig anställning hos furst Esterhazy, där den privat anställda orkestern på omkring 25 musiker inte alltid uppnådde Haydns kvalitetskrav, blev han oerhört inspirerad då han fick fria tyglar att komponera för en 44 man stark professionell symfoniorkester i London. Bland Londonsymfonierna har några blivit särskilt kända, till exempel nr. 94 i G-dur, (även kallad Pukslagssymfonin), som sägs ha tillkommit på grund av att Haydn inte var nöjd med publikens uppmärksamhet. 16 takter in i den långsamma 2:a satsen finns ett överraskande , och Haydn påstås om detta ha sagt till Salomon: "Här kommer damerna att hoppa till."Bland övriga finns symfoni nr. 96 (eller nr 102, vilken är ännu inte fastställt) som fick sitt namn eftersom en stor kristallkrona föll ner rakt på publiken under konserten utan att någon kom till skada.Nr. 100 därför att den använder sig av triangel, cymbal och bastrumma samt nr. 101 som menar andra satsens tickande läte.Nr. 103 kallas symfonin med pukvirveln eftersom den börjar med en sådan och den sista nr. 104 i D-dur benämns kort och gott . (sv)
- 伦敦交响曲，有时又被称为交响曲，是约瑟夫·海顿受伦敦的音乐会经纪人所罗门邀请，于1791年至1795年间创作的12首交响曲的总称。伦敦交响曲可分为两套，海顿第一次访问伦敦时创作的第93~98号交响曲，和于维也纳和他第二次访问伦敦时创作的第99~104号交响曲。
* （1791）
* G大调第94交响曲，“惊愕”（1791）
* （1791）
* （1791）
* （1792）
* （1792）
* （1793）
* （1793~1794）
* D大调第101交响曲，“时钟”(1793~1794）
* 降B大调第102交响曲（1794）
* 降E大调第103交响曲，“擂鼓”（1795）
* D大调第104交响曲，“伦敦”（1795） (zh)
|
| rdfs:comment
|
- Las Sinfonías de Londres, algunas veces llamadas Sinfonías londinenses o Sinfonías Salomon por el hombre que llevó a Haydn a Londres, fueron compuestas por Joseph Haydn entre 1791 y 1795. Se pueden dividir en dos grupos: desde la Sinfonía n.º 93 hasta la Sinfonía n.º 98, que fueron compuestas durante la primera visita de Haydn a Londres; y desde Sinfonía n.º 99 hasta Sinfonía n.º 104, compuestas en Viena y Londres para la segunda visita del compositor a la capital inglesa. (es)
- 런던 교향곡 또는 런던 교향곡집은 요제프 하이든이 1793년부터 1795년까지 작곡한 교향곡을 부르는 이름이다. 제2기 런던 교향곡이라고도 부른다. (ko)
- フランツ・ヨーゼフ・ハイドン作曲の「ロンドン交響曲」は、ハイドンがヨハン・ペーター・ザロモンの招きによってロンドンを訪問するにあたって1791年から1795年にかけて作曲した12曲の交響曲の総称である。他にもロンドン・セットや、招聘者にちなんでザロモン交響曲、ザロモン・セットなどと呼ばれることがある。 ハイドンの最初のロンドン訪問中に書かれた第93番から第98番と、2回目のロンドン訪問にあたってウィーンおよびロンドンで書かれた第99番から第104番の2つのグループに大別できる。 なお、交響曲第104番ニ長調『ロンドン』を単独で「ロンドン交響曲」と呼ぶこともある。 (ja)
- De Londense symfonieën is een overkoepelende term voor een reeks van 12 door Joseph Haydn gecomponeerde symfonieën. Ze werden geschreven tussen 1791 en 1795. Ze worden soms ook de Salomonsymfonieën genoemd, verwijzend naar , die Haydn naar Londen bracht. De symfonieën kunnen opgedeeld worden in 2 groepen:
* Symfonie nr. 93 tot 98, gecomponeerd tijdens het eerste bezoek van Haydn aan Londen. Deze zijn uitsluitend in Londen geschreven.
* Symfonie nr. 99 tot 104, gecomponeerd naar aanleiding van het tweede bezoek van Haydn aan Londen. Deze zijn gecomponeerd deels in Londen en deels in Wenen. (nl)
- 伦敦交响曲，有时又被称为交响曲，是约瑟夫·海顿受伦敦的音乐会经纪人所罗门邀请，于1791年至1795年间创作的12首交响曲的总称。伦敦交响曲可分为两套，海顿第一次访问伦敦时创作的第93~98号交响曲，和于维也纳和他第二次访问伦敦时创作的第99~104号交响曲。
* （1791）
* G大调第94交响曲，“惊愕”（1791）
* （1791）
* （1791）
* （1792）
* （1792）
* （1793）
* （1793~1794）
* D大调第101交响曲，“时钟”(1793~1794）
* 降B大调第102交响曲（1794）
* 降E大调第103交响曲，“擂鼓”（1795）
* D大调第104交响曲，“伦敦”（1795） (zh)
- Les simfonies de Londres, també anomenades Simfonies en referència a l'home que va introduir Joseph Haydn a Londres, van ser compostes per Joseph Haydn entre 1791 i 1795. Es solen classificar en dos grups: les simfonies 93 a 98, que van ser escrites durant la primera visita de Haydn a Londres, i les simfonies 99 a 104, escrites entre Viena i Londres durant la segona visita de Haydn. Totes les Simfonies de Londres, excepte la 95, tenen una introducció lenta al primer moviment. (ca)
- The London symphonies, sometimes called the Salomon symphonies after Johann Peter Salomon who introduced London to Joseph Haydn, were composed by Joseph Haydn between 1791 and 1795. They can be categorized into two groups: Symphonies Nos. 93–98, which were composed during Haydn's first visit to London, and Symphonies Nos. 99–104, composed in Vienna and London for Haydn's second visit. Every London Symphony, apart from No. 95, has a slow introduction to the first movement. (en)
- Le sinfonie londinesi o sinfonie Salomon furono composte da Franz Joseph Haydn fra il 1791 e il 1795. Possono essere suddivise in due gruppi: le sinfonie dalla 93 alla 98, composte durante la prima visita di Haydn a Londra, e le sinfonie dalla 99 alla 104, composte a Vienna e a Londra durante una seconda visita. Per antonomasia la Sinfonia n. 104 è detta di Londra. Tutte le sinfonie londinesi, tranne la 95, hanno un'introduzione lenta nel primo movimento. (it)
- Londonsymfonierna är en populär benämning på Joseph Haydns tolv sista symfonier, komponerade mellan 1790 och 1794. Efter att den i London anställde violinisten och kapellmästaren sökt upp Haydn i Österrike och erbjudit denne ett rejält gage mot att han följde med till London och komponerade musik för orkestern där, tog Haydns konstnärskap återigen ny fart. De tolv Londonsymfonierna är storartade kompositioner där varje sats når upp till wienklassicismens absoluta höjder. Endast ett fåtal av Mozarts symfonier når samma formfulländning och utnyttjande av orkesterns möjligheter inom ramen för wienklassicismens elegans. (sv)
|
