An Entity of Type: SpatialThing, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Located in the Joint Security Area (JSA), the so-called "Bridge of No Return" crosses the Military Demarcation Line (MDL) between North Korea and South Korea. It was used for prisoner exchanges at the end of the Korean Armistice in 1953. The name originates from the final ultimatum that was given to prisoners of war brought to the bridge for repatriation: they could either remain in the country of their captivity or cross the bridge to return to their homeland. However, once they chose to cross the bridge, they would never be allowed to return, even if they later changed their minds.

Property Value
dbo:abstract
  • جسر اللاعودة، يقع في المنطقة الأمنية المشتركة، ويعتبر خط الترسيم العسكري بين كوريا الشمالية وكوريا الجنوبية. في عام 1953، في نهاية الحرب الكورية، بدأ استخدام الجسر في تبادل الأسري. نشأ هذا الاسم ليكون كالإنذار الأخير الذي يعطى لأسري الحرب الذين يتم احضارهم إلي الجسر إما في البقاء في دولة الأسر أو عبور الحدود إلى وطنهم، لكن بمجرد عبور الفرد لا يستطيع الرجوع مرة أخرى لأي سبب حتى إذا قاموا بتغيير رأيهم. في عام 1968، تم استخدام الجسر لآخر مرة لتبادل الأسري، عندما تم إطلاق سراح طاقم يو إس إس بويبلو وطلبوا العبور إلي كوريا الجنوبية عبر الجسر. استخدم الكوريون الشماليون الجسر بنشاط حتي أغسطس 1976، في حادث القتل بالفأس، وفي ذلك الوقت طالبت قيادة الأمم المتحدة بإنفاذ خط الترسيم العسكري داخل المنطقة الأمنية المشتركة ووضع علامات واضحة عليه. في ظل 72 ساعة، بنى الكوريون الشماليون جسرًا جديدًا (يُطلق عليه «جسر 72 ساعة») في النصف الشمالي من المنطقة الأمنية المشتركة ولم يعد يستخدم الجسر الأصلي للعودة. يمتد خط الترسيم العسكري عبر الجسر وفي نهاية جانبي الجسر توجد منازل حراسة خاصه لكل بلد. يُطلق على المبنى الكوري الشمالي اسم الجيش الشعبي الكوري رقم 4 بينما أطلق على نقطة تفتيش قيادة الأمم المتحدة اسم مركز القيادة رقم 3 -تم هجر المركز في منتصف الثمانينيات- والذي كان محاطا بالأشجار ولا يرى إلا من موقع قيادة الأمم المتحدة خلال أشهر الشتاء. قام الجيش الشعبي الكوري الشمالي بمحاولات عديدة للاستيلاء على مركز قيادة أفراد قيادة الأمم المتحدة من الحزب الشيوعي القديم. في عام 2003 ووفقا لتقرير نشرته شبكة سي إن إن عن حالة الجسر، عرضت الولايات المتحدة إصلاح الجسر أو حتى استبداله، لكن حكومة كوريا الشمالية رفضت الإذن بذلك. (ar)
  • Η αποκαλούμενη Γέφυρα Χωρίς Επιστροφή (κορεατικά: 돌아올 수 없는 다리, RR: Doraol su eomneun dari, MR: Toraol su ŏmnŭn tari) βρίσκεται στον Κοινό Χώρο Ασφάλειας και διασχίζει την Αποστρατιωτικοποιημένη Ζώνη της Κορέας, χωρίζοντας τη Βόρεια Κορέα και τη Νότια Κορέα. (el)
  • Located in the Joint Security Area (JSA), the so-called "Bridge of No Return" crosses the Military Demarcation Line (MDL) between North Korea and South Korea. It was used for prisoner exchanges at the end of the Korean Armistice in 1953. The name originates from the final ultimatum that was given to prisoners of war brought to the bridge for repatriation: they could either remain in the country of their captivity or cross the bridge to return to their homeland. However, once they chose to cross the bridge, they would never be allowed to return, even if they later changed their minds. The last time the bridge was used for prisoner exchanges was in 1968, when the crew of USS Pueblo was released and ordered to cross into South Korea via the bridge. The bridge was actively used by the North Koreans up until the Korean axe murder incident in August 1976, at which time the United Nations Command (UNC) demanded that the Military Demarcation Line within the Joint Security Area be enforced and clearly marked. Within 72 hours, the North Koreans had built a new bridge (dubbed "The 72-Hour Bridge") on the northern half of the JSA and the original Bridge of No Return was no longer used. The Military Demarcation Line runs through the middle of the bridge. At the end of either side of the bridge are guard houses of the respective countries. The North Korean building is called KPA#4 while the United Nations Command checkpoint was called CP#3 (it was abandoned in the mid-1980s). CP#3, which is surrounded by trees, was only visible from one other UNC site during the winter months, OP#5 (now renamed to CP#3). The North's Korean People's Army (KPA) had made numerous attempts to grab UNC personnel from the old CP#3 and drag them across the bridge into North Korean territory. Because of this proximity to North Korean territory, being surrounded on all access routes by North Korean checkpoints, and repeated attempts to kidnap the UNC personnel working there, CP#3 was often referred to as "The Loneliest Outpost in the World". As of 2003, the bridge is considered in need of repair. According to a report on CNN, the US government has offered to fix the bridge or even replace it, but North Korea has denied permission. (en)
  • Die sogenannte Brücke ohne Wiederkehr ist eine Brücke, die die militärische Demarkationslinie zwischen Nord- und Südkorea überquert. Sie diente als Austauschort für Gefangene zum Ende des Koreakriegs 1953. Das letzte Mal wurde die Brücke als Ort der Freilassung der Besatzung der USS Pueblo im Jahr 1968 genutzt. Direkt an der Brücke befinden sich Wachhäuser: das CP#3 des und das KPA#4 der Koreanischen Volksarmee. 1976 gab es bei der Brücke einen Vorfall, als amerikanische Soldaten einen Baum fällen wollten, der die Sicht versperrte. Daraufhin überquerten nordkoreanische Soldaten die Brücke und töteten zwei US-Soldaten, nachdem diese nicht aufhörten, den Baum zu fällen. (de)
  • Le pont de Non-retour (en anglais : Bridge of No Return) est un pont à poutres en béton, situé à la frontière entre la Corée du Nord et la Corée du Sud, à la limite sud-ouest de la Joint Security Area (JSA ou « zone commune de sécurité ») et permet de franchir la rivière . Son nom vient du fait qu'après la signature de l'armistice de 1953, il servit aussi de lieu d'échange de prisonniers : ainsi, ceux qui choisissaient volontairement de s'exiler en Corée du Nord ne pouvaient plus jamais revenir au sud. Avant 1976, ce pont permettait aux Nord-Coréens de rejoindre au sein de la JSA, leur zone se trouvant au nord de la ligne de démarcation (actuelle frontière) en passant par la zone sud contrôlée par les Sud-Coréens et les Américains. Le 18 août 1976, un incident meurtrier entre les anciens belligérants baptisé incident du peuplier eut lieu sur la rive sud-coréenne à une cinquantaine de mètres du pont, et fit courir le risque d'une nouvelle conflagration dans la péninsule coréenne. Étroitement surveillé, il est depuis fermé à la circulation. Afin d'éviter de devoir passer par le « pont de Non-retour », les Nord-Coréens édifièrent en trois jours un ouvrage d'art situé à 150 m en amont de la rivière, leur permettant d'accéder directement à leur zone depuis Panmunjeom, et lui donnèrent ainsi le nom de « ». (fr)
  • El denominado Puente sin retorno cruza la entre Corea del Norte y Corea del Sur. Está ubicado en la llamada Área de seguridad conjunta (en inglés Joint Security Area, JSA) entre ambos estados ideológicamente enfrentados. Fue usado para realizar el intercambio de prisioneros posterior al armisticio firmado en 1953, tras la Guerra de Corea que había estallado en 1950. (es)
  • Il ponte del non ritorno (돌아올 수 없는 다리?, Doraol su eomneun dariLR, Toraol su ŏmnŭn tariMR; letteralmente "punto del non ritorno") è situato all'interno dell'Area di sicurezza congiunta (JSA) e attraversa la Linea di demarcazione militare coreana (MDL) tra Corea del Nord e Corea del Sud. Fu utilizzato per scambiare i prigionieri al termine della Guerra di Corea nel 1953. Il nome deriva dal fatto che alcuni prigionieri di guerra catturati dall'esercito statunitense non desideravano ritornare, e quando venivano portati presso il ponte per essere consegnati, veniva fatto loro scegliere se rimanere nel paese dove erano stati fatti prigionieri o se attraversare il ponte per rientrare nel loro paese, nel qual caso non sarebbero mai più potuti tornare indietro. Il ponte è stato utilizzato l'ultima volta nel 1968, quando il personale dell'USS Pueblo fu rilasciato dalle autorità nordcoreane. Il ponte fu utilizzato dai nordcoreani fino all'incidente del pioppo del 18 agosto 1976, quando il Comando delle Nazioni Unite in Corea chiese di rinforzare e segnalare chiaramente la linea di demarcazione militare coreana. Nelle successive 72 ore i nord coreani costruirono un nuovo ponte sul lato nord dell'Area di sicurezza congiunta e il ponte del non ritorno non fu più utilizzato. (it)
  • 帰らざる橋(かえらざるはし)は、朝鮮半島中部・板門店の共同警備区域西端に位置するに架かる橋である。本来の名は沙川橋(サチョンギョ、사천교)。 1953年の朝鮮戦争停戦後の捕虜交換が、この橋で行われた。捕虜達がこの橋の上で南北いずれかの方向を選択すると二度と後戻りすることができないことから、「帰らざる橋」(돌아올 수 없는 다리、逐語訳的には「帰って来ることのできない橋」)と呼ばれるようになった。以来、南北朝鮮分断の象徴となっている。 かつては北朝鮮側から共同警備区域内へ入るためのアクセスルートとして使われていた。しかし、1976年に橋近くの国連軍側警備所付近でポプラ事件が発生。同事件後、共同警備区域内でも軍事境界線が設定され、帰らざる橋が南北の境界線を跨ぐ形となったため、以降は事実上通行できなくなっている。これに伴い、北朝鮮側は上流に新たに「72時間橋」を建設し、現在は同橋が北朝鮮側からの板門店へのアクセスルートとなっている。 2000年に公開された韓国映画『JSA』の舞台ともなった。 (ja)
  • 돌아오지 않는 다리 또는 돌아올 수 없는 다리는 대한민국과 조선민주주의인민공화국의 경계인 한반도 군사 분계선을 가로지르는 다리로, 공동 경비 구역 서쪽에 흐르는 사천에 위치한다. 1953년 한국휴전협정 체결 후에 이 다리를 통해 포로 송환이 이루어졌다. 다리의 이름은 포로들이 한 번 다리를 건너면 다시는 돌아올 수 없다는 데서 유래하였다. 본래의 다리 이름은 널문다리였으며, 1953년 7월 휴전 이후 현재의 이름으로 알려지게 되었다. 돌아오지 않는 다리가 포로 송환용으로 쓰인 적은 1968년 푸에블로 호 선원들이 석방되어 다리를 통해 대한민국으로 건너간 때가 마지막이다. 이 다리는 1976년 8월 도끼 살인 사건이 발생하기 전까지는 조선민주주의인민공화국 측에서 판문점으로 들어오는 용도로 자주 쓰였다. 사건 발생 이후 국제 연합 사령부는 공동 경비 구역 내에서도 군사 분계선을 구분 짓도록 하였고, 조선민주주의인민공화국이 72시간만에 판문점 서쪽에 새로운 다리를 만들면서 돌아오지 않는 다리는 쓰이지 않게 되었다. 한반도 군사 분계선이 다리 가운데 부분을 지나가며, 다리의 양쪽 끝부분에는 각 국가의 초소가 위치하고 있다. 조선민주주의인민공화국의 초소는 KPA#4으로 불리며, 1980년대 중반 폐쇄된 국제 연합 사령부(UNC) 검문소는 CP#3으로 불렸다. CP#3는 나무가 둘러싸여 있어서, 동계 기간에는 UNC OP#5(오늘날 CP#3로 개명) 초소에서만 관측할 수 있었다. 조선민주주의인민공화국 인민군 (KPA)은 옛 CP#3 초소에서 UNC 병사를 납치하여 다리를 지나 조선민주주의인민공화국 영토로 데리고 가려는 시도를 수없이 많이 하였다. 조선민주주의인민공화국 영토와의 근접성, 모든 접근 경로가 조선민주주의인민공화국 초소로 에워싸여 있다는 점, 근무하는 UNC 병사를 납치하려는 시도가 반복된다는 점 때문에 CP#3를 "세상에서 가장 고립된 전초 기지"라고 부르기도 하였다. 2003년에 다리를 보수할 필요가 있게 되자 미국 정부가 다리를 보수하거나 교체하자는 제안을 하였지만 조선민주주의인민공화국 측에서는 이에 동의하지 않았다. (ko)
  • De "brug zonder terugkeer" is een brug gelegen in de Koreaanse gedemilitariseerde zone (KMZ), die de zogenaamde militaire demarcatielijn (MDL), tussen Noord- en Zuid-Korea passeert. Tijdens de Koreaanse Oorlog in 1953 werd de brug gebruikt voor gevangenenruil. De naam komt van de bewering, dat vele krijgsgevangenen gevangengenomen door de Verenigde Staten, niet terug naar huis wilden keren. De gevangenen kregen toen bij de brug de keus om in het bezette land te blijven of de grens naar het andere land over te steken. Echter, als ze de brug over waren, konden ze nooit meer terugkeren. (nl)
  • Most Bez Powrotu (kor. 돌아올 수 없는 다리, Tora olsu ŏmnŭn tari) – betonowy most w Koreańskiej Strefie Zdemilitaryzowanej oddzielającej Koreę Północną od Korei Południowej w miejscowości Panmundżom. Most jest w połowie przecięty granicą międzykoreańską. Na końcu mostu, przed przejściem na terytorium Korei Północnej, znajdują się cztery niebieskie słupy. Most z obu stron strzeżony jest przez posterunki wartownicze. (pl)
  • Bron utan återvändo (koreanska: 돌아올 수 없는 다리) är en bro i Koreas demilitariserade zon på gränsen mellan Nordkorea och den sydkoreanska delen av det gemensamma säkerhetsområdet (JSA). Bron är känd för att efter Koreakrigets slut så fick de nordkoreanska krigsfångarna välja om de ville stanna i Sydkorea eller gå över bron till Nordkorea. Detta individuella beslut var sedan oåterkalleligt. Mellan 1953 och 1975 var bron den enda passagen som förband Nordkorea med det gemensamma säkerhetsområdet, där sydkoreanska och nordkoreanska trupper fick röra sig fritt över gränsen mellan de båda länderna. Efter en blodig sammanstötning mellan nordkoreanska och amerikanska soldater i augusti 1976 ("yxmordsincidenten") utmärktes vapenstilleståndslinjen tydligt i området och rörligheten över gränsen reglerades strängt. För att skapa en direkt passage mellan Nordkorea och den nordkoreanska delen av det gemensamma säkerhetsområdet uppfördes en ny bro på 72 timmar, vilken fick namnet "72 timmars-bron" och övertog Bron utan återvändos funktion som gränspassage. Sedan 1987 finns ett monument strax intill bron till minnet av kapten Arthur Bonifas och löjtnant Mark Barrett, de två amerikanska befälen som avled i incidenten 1976. (sv)
  • 不归桥(朝鮮語:돌아오지 않는 다리 或 돌아올 수 없는 다리),原名「板門橋」(널문다리/널門다리),位于朝鲜半岛的共同警备区,坐落于军事分界线上。因架於沙川江,在朝鲜被稱為沙川橋(사천교/沙川橋)。在1953年朝鲜战争结束时,这座桥用来向南北双方交换战俘。不归桥的名字来源于联合国军所俘虏的朝鲜战俘大多可以选择前往北方的朝鲜民主主义人民共和国或者南方的大韩民国,但一旦踏上桥后则不许反悔而后退。據傳一些愿意返回的亲共战俘受到韩美和在台湾的中华民国政府扶持的反共战俘恐吓和威胁,难以表达自己的真实意愿。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 1500823 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 8668 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1121045129 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:hangul
  • 돌아올 수 없는 다리 (en)
dbp:img
  • Bridge of no return.jpg (en)
dbp:mr
  • Toraol su ŏmnŭn tari (en)
dbp:rr
  • Doraol su eomneun dari (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
georss:point
  • 37.956125 126.67059722222223
rdf:type
rdfs:comment
  • Η αποκαλούμενη Γέφυρα Χωρίς Επιστροφή (κορεατικά: 돌아올 수 없는 다리, RR: Doraol su eomneun dari, MR: Toraol su ŏmnŭn tari) βρίσκεται στον Κοινό Χώρο Ασφάλειας και διασχίζει την Αποστρατιωτικοποιημένη Ζώνη της Κορέας, χωρίζοντας τη Βόρεια Κορέα και τη Νότια Κορέα. (el)
  • Die sogenannte Brücke ohne Wiederkehr ist eine Brücke, die die militärische Demarkationslinie zwischen Nord- und Südkorea überquert. Sie diente als Austauschort für Gefangene zum Ende des Koreakriegs 1953. Das letzte Mal wurde die Brücke als Ort der Freilassung der Besatzung der USS Pueblo im Jahr 1968 genutzt. Direkt an der Brücke befinden sich Wachhäuser: das CP#3 des und das KPA#4 der Koreanischen Volksarmee. 1976 gab es bei der Brücke einen Vorfall, als amerikanische Soldaten einen Baum fällen wollten, der die Sicht versperrte. Daraufhin überquerten nordkoreanische Soldaten die Brücke und töteten zwei US-Soldaten, nachdem diese nicht aufhörten, den Baum zu fällen. (de)
  • El denominado Puente sin retorno cruza la entre Corea del Norte y Corea del Sur. Está ubicado en la llamada Área de seguridad conjunta (en inglés Joint Security Area, JSA) entre ambos estados ideológicamente enfrentados. Fue usado para realizar el intercambio de prisioneros posterior al armisticio firmado en 1953, tras la Guerra de Corea que había estallado en 1950. (es)
  • 帰らざる橋(かえらざるはし)は、朝鮮半島中部・板門店の共同警備区域西端に位置するに架かる橋である。本来の名は沙川橋(サチョンギョ、사천교)。 1953年の朝鮮戦争停戦後の捕虜交換が、この橋で行われた。捕虜達がこの橋の上で南北いずれかの方向を選択すると二度と後戻りすることができないことから、「帰らざる橋」(돌아올 수 없는 다리、逐語訳的には「帰って来ることのできない橋」)と呼ばれるようになった。以来、南北朝鮮分断の象徴となっている。 かつては北朝鮮側から共同警備区域内へ入るためのアクセスルートとして使われていた。しかし、1976年に橋近くの国連軍側警備所付近でポプラ事件が発生。同事件後、共同警備区域内でも軍事境界線が設定され、帰らざる橋が南北の境界線を跨ぐ形となったため、以降は事実上通行できなくなっている。これに伴い、北朝鮮側は上流に新たに「72時間橋」を建設し、現在は同橋が北朝鮮側からの板門店へのアクセスルートとなっている。 2000年に公開された韓国映画『JSA』の舞台ともなった。 (ja)
  • De "brug zonder terugkeer" is een brug gelegen in de Koreaanse gedemilitariseerde zone (KMZ), die de zogenaamde militaire demarcatielijn (MDL), tussen Noord- en Zuid-Korea passeert. Tijdens de Koreaanse Oorlog in 1953 werd de brug gebruikt voor gevangenenruil. De naam komt van de bewering, dat vele krijgsgevangenen gevangengenomen door de Verenigde Staten, niet terug naar huis wilden keren. De gevangenen kregen toen bij de brug de keus om in het bezette land te blijven of de grens naar het andere land over te steken. Echter, als ze de brug over waren, konden ze nooit meer terugkeren. (nl)
  • Most Bez Powrotu (kor. 돌아올 수 없는 다리, Tora olsu ŏmnŭn tari) – betonowy most w Koreańskiej Strefie Zdemilitaryzowanej oddzielającej Koreę Północną od Korei Południowej w miejscowości Panmundżom. Most jest w połowie przecięty granicą międzykoreańską. Na końcu mostu, przed przejściem na terytorium Korei Północnej, znajdują się cztery niebieskie słupy. Most z obu stron strzeżony jest przez posterunki wartownicze. (pl)
  • 不归桥(朝鮮語:돌아오지 않는 다리 或 돌아올 수 없는 다리),原名「板門橋」(널문다리/널門다리),位于朝鲜半岛的共同警备区,坐落于军事分界线上。因架於沙川江,在朝鲜被稱為沙川橋(사천교/沙川橋)。在1953年朝鲜战争结束时,这座桥用来向南北双方交换战俘。不归桥的名字来源于联合国军所俘虏的朝鲜战俘大多可以选择前往北方的朝鲜民主主义人民共和国或者南方的大韩民国,但一旦踏上桥后则不许反悔而后退。據傳一些愿意返回的亲共战俘受到韩美和在台湾的中华民国政府扶持的反共战俘恐吓和威胁,难以表达自己的真实意愿。 (zh)
  • جسر اللاعودة، يقع في المنطقة الأمنية المشتركة، ويعتبر خط الترسيم العسكري بين كوريا الشمالية وكوريا الجنوبية. في عام 1953، في نهاية الحرب الكورية، بدأ استخدام الجسر في تبادل الأسري. نشأ هذا الاسم ليكون كالإنذار الأخير الذي يعطى لأسري الحرب الذين يتم احضارهم إلي الجسر إما في البقاء في دولة الأسر أو عبور الحدود إلى وطنهم، لكن بمجرد عبور الفرد لا يستطيع الرجوع مرة أخرى لأي سبب حتى إذا قاموا بتغيير رأيهم. (ar)
  • Located in the Joint Security Area (JSA), the so-called "Bridge of No Return" crosses the Military Demarcation Line (MDL) between North Korea and South Korea. It was used for prisoner exchanges at the end of the Korean Armistice in 1953. The name originates from the final ultimatum that was given to prisoners of war brought to the bridge for repatriation: they could either remain in the country of their captivity or cross the bridge to return to their homeland. However, once they chose to cross the bridge, they would never be allowed to return, even if they later changed their minds. (en)
  • Le pont de Non-retour (en anglais : Bridge of No Return) est un pont à poutres en béton, situé à la frontière entre la Corée du Nord et la Corée du Sud, à la limite sud-ouest de la Joint Security Area (JSA ou « zone commune de sécurité ») et permet de franchir la rivière . Le 18 août 1976, un incident meurtrier entre les anciens belligérants baptisé incident du peuplier eut lieu sur la rive sud-coréenne à une cinquantaine de mètres du pont, et fit courir le risque d'une nouvelle conflagration dans la péninsule coréenne. Étroitement surveillé, il est depuis fermé à la circulation. (fr)
  • Il ponte del non ritorno (돌아올 수 없는 다리?, Doraol su eomneun dariLR, Toraol su ŏmnŭn tariMR; letteralmente "punto del non ritorno") è situato all'interno dell'Area di sicurezza congiunta (JSA) e attraversa la Linea di demarcazione militare coreana (MDL) tra Corea del Nord e Corea del Sud. Fu utilizzato per scambiare i prigionieri al termine della Guerra di Corea nel 1953. Il nome deriva dal fatto che alcuni prigionieri di guerra catturati dall'esercito statunitense non desideravano ritornare, e quando venivano portati presso il ponte per essere consegnati, veniva fatto loro scegliere se rimanere nel paese dove erano stati fatti prigionieri o se attraversare il ponte per rientrare nel loro paese, nel qual caso non sarebbero mai più potuti tornare indietro. (it)
  • 돌아오지 않는 다리 또는 돌아올 수 없는 다리는 대한민국과 조선민주주의인민공화국의 경계인 한반도 군사 분계선을 가로지르는 다리로, 공동 경비 구역 서쪽에 흐르는 사천에 위치한다. 1953년 한국휴전협정 체결 후에 이 다리를 통해 포로 송환이 이루어졌다. 다리의 이름은 포로들이 한 번 다리를 건너면 다시는 돌아올 수 없다는 데서 유래하였다. 본래의 다리 이름은 널문다리였으며, 1953년 7월 휴전 이후 현재의 이름으로 알려지게 되었다. 돌아오지 않는 다리가 포로 송환용으로 쓰인 적은 1968년 푸에블로 호 선원들이 석방되어 다리를 통해 대한민국으로 건너간 때가 마지막이다. 이 다리는 1976년 8월 도끼 살인 사건이 발생하기 전까지는 조선민주주의인민공화국 측에서 판문점으로 들어오는 용도로 자주 쓰였다. 사건 발생 이후 국제 연합 사령부는 공동 경비 구역 내에서도 군사 분계선을 구분 짓도록 하였고, 조선민주주의인민공화국이 72시간만에 판문점 서쪽에 새로운 다리를 만들면서 돌아오지 않는 다리는 쓰이지 않게 되었다. (ko)
  • Bron utan återvändo (koreanska: 돌아올 수 없는 다리) är en bro i Koreas demilitariserade zon på gränsen mellan Nordkorea och den sydkoreanska delen av det gemensamma säkerhetsområdet (JSA). Bron är känd för att efter Koreakrigets slut så fick de nordkoreanska krigsfångarna välja om de ville stanna i Sydkorea eller gå över bron till Nordkorea. Detta individuella beslut var sedan oåterkalleligt. Sedan 1987 finns ett monument strax intill bron till minnet av kapten Arthur Bonifas och löjtnant Mark Barrett, de två amerikanska befälen som avled i incidenten 1976. (sv)
rdfs:label
  • جسر اللاعودة (ar)
  • Brücke ohne Wiederkehr (de)
  • Γέφυρα Χωρίς Επιστροφή (el)
  • Bridge of No Return (en)
  • Puente sin retorno (es)
  • Pont de Non-retour (fr)
  • Ponte del non ritorno (it)
  • 帰らざる橋 (ja)
  • 돌아오지 않는 다리 (ko)
  • Most Bez Powrotu (pl)
  • Brug zonder terugkeer (nl)
  • Bron utan återvändo (sv)
  • 不归桥 (zh)
owl:sameAs
geo:geometry
  • POINT(126.67060089111 37.956123352051)
geo:lat
  • 37.956123 (xsd:float)
geo:long
  • 126.670601 (xsd:float)
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License