An Entity of Type: ChangeOfState100199130, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The Bijeljina massacre involved the killing of civilians by Serb paramilitary groups in Bijeljina on 1–2 April 1992 during the dawn of the Bosnian War. The majority of those killed were Bosniaks (or Bosnian Muslims). Members of other ethnicities were also killed, such as Serbs deemed disloyal by the local authorities. The killing was committed by a local paramilitary group known as Mirko's Chetniks and by the Serb Volunteer Guard (SDG, also known as Arkan's Tigers), a Serbia-based paramilitary group led by Željko Ražnatović (aka Arkan). The SDG were under the command of the Yugoslav People's Army (JNA), which was controlled by Serbian President Slobodan Milošević.

Property Value
dbo:abstract
  • تضمنت مذبحة بيلينا مقتل ما بين 48 و78 مدنياً على يد الجماعات شبه العسكرية الصربية في بيلينا في 1-2 أبريل 1992 أثناء حرب البوسنة. وكان غالبية القتلى من البشناق. كما قُتل أفراد من عرقيات أخرى، مثل الصرب الذين اعتبرتهم السلطات المحلية غير موالين لها. ارتكبت جريمةَ القتل جماعةٌ شبهُ عسكرية محلية تُعرف باسم التشيتنيك التابعين لميركو ومن قبل ميليشيا المتطوعين الصرب SDG (المعروفة أيضًا باسم نمور أركان)، وهي مجموعة شبه عسكرية مقرها صربيا بقيادة زيلكو رازناتوفيتش (المعروف أيضًا باسم أركان). كانت أهداف التنمية المستدامة تحت قيادة الجيش الشعبي اليوغوسلافي JNA، الذي كان يسيطر عليه الرئيس الصربي سلوبودان ميلوسيفيتش. في سبتمبر 1991، أعلن الصرب البوسنيون إقليمًا صربيًا يتمتع بالحكم الذاتي وعاصمته بيلينا. في مارس 1992، أُجرِي الاستفتاء البوسني على الاستقلال بتأييد ساحق من البشناق والكروات البوسنيين، على الرغم من أن صرب البوسنة قُوطعوا أو منعوا من التصويت من قبل سلطات صرب البوسنة. وقد أُنشِأت مجموعة شبه عسكرية محلية سيئة التنظيم من الرابطة الوطنية البوسنية استجابةً لإعلان صرب البوسنة. في 31 مارس استفزّ الصرب المحليون وميليشيا المتطوعين الصرب الرابطةَ الوطنيةَ في بيلينا للقتال. في 1-2 أبريل، استولى ميليشيا المتطوعين الصرب والجيش الشعبي اليوغوسلافي على بيلينا دون مقاومة تُذكر. وتَبِعَ ذلك جرائم قتل واغتصاب ومُداهمة منازل وسلب. وصف المؤرخ البروفيسور إريك ويتز من كلية مدينة نيويورك هذه الأعمال بأنها إبادة جماعية. خلص البروفيسور مايكل سيلز من جامعة شيكاغو إلى أنه تم إجراؤها لمحو التاريخ الثقافي للشعب البوسني في بيلينا. حوالي 3 أبريل، قامت القوات الصربية بنقل جثث الذين ذبحوا تحسبا لوصول وفد حكومي بوسني مكلف بالتحقيق في ما حدث. تمكنت المحكمة الجنائية الدولية ليوغوسلافيا السابقة (ICTY) ومكتب المدعي العام لجرائم الحرب الصربي من التحقق من ما بين 48 و78 حالة وفاة. وثّقت التحقيقات التي أعقبت الحرب مقتل ما يزيد قليلاً عن 250 مدنياً من جميع الأعراق في بلدية بيلينا أثناء الحرب. بعد المجزرة، تم تنفيذ حملة تطهير عرقي جماعي ضد غير الصرب، وهدمت جميع المساجد، وتم إنشاء تسعة معسكرات اعتقال. لم يُدرج العديد من القتلى في بيلينا رسميًا كضحايا حرب مدنيين وتزعم شهادات الوفاة أنهم «ماتوا لأسباب طبيعية». اعتبارًا من ديسمبر 2014 لم تحاكم المحاكم المحلية أي شخص على جرائم القتل، ولم تتم مقاضاة أي من أعضاء ميليشيا المتطوعين الصرب على أي جرائم نفذتها الوحدة في بيليينا أو في أي مكان آخر في كرواتيا أو البوسنة والهرسك. وجهت المحكمة الجنائية الدولية ليوغوسلافيا السابقة لائحة اتهام إلى ميلوسيفيتش ووجهت إليه تهمة تنفيذ حملة إبادة جماعية شملت بيليينا وأماكن أخرى، لكنه توفي أثناء المحاكمة. أدين زعماء جمهورية صرب البوسنة، بيليانا بلافسيك ومومشيلو كراجيشنيك، بالترحيل والنقل القسري في التطهير العرقي الذي أعقب المذبحة. وأدين رادوفان كاراديتش، ، بارتكاب مذبحة وجرائم أخرى ضد الإنسانية في بيليينا. في نهاية الحرب، كان أقل من 2700 من البشناق لا يزالون يعيشون في البلدية من بين 30000 نسمة قبل الحرب. يحتفل الصرب في بييلجينا بيوم 1 أبريل «يوم الدفاع عن المدينة»، وتم تسمية شارع في المدينة باسم ميليشيا المتطوعين الصرب. (ar)
  • The Bijeljina massacre involved the killing of civilians by Serb paramilitary groups in Bijeljina on 1–2 April 1992 during the dawn of the Bosnian War. The majority of those killed were Bosniaks (or Bosnian Muslims). Members of other ethnicities were also killed, such as Serbs deemed disloyal by the local authorities. The killing was committed by a local paramilitary group known as Mirko's Chetniks and by the Serb Volunteer Guard (SDG, also known as Arkan's Tigers), a Serbia-based paramilitary group led by Željko Ražnatović (aka Arkan). The SDG were under the command of the Yugoslav People's Army (JNA), which was controlled by Serbian President Slobodan Milošević. In September 1991, Bosnian Serbs had proclaimed a Serbian Autonomous Oblast with Bijeljina as its capital. In March 1992, the Bosnian referendum on independence was passed with overwhelming support from Bosniaks and Bosnian Croats, although Bosnian Serbs either boycotted it or were prevented from voting by Bosnian Serb authorities. A poorly organized, local Bosniak Patriotic League paramilitary group had been established in response to the Bosnian Serb proclamation. On 31 March, the Patriotic League in Bijeljina was provoked into fighting by local Serbs and the SDG. On 1–2 April, the SDG and the JNA took over Bijeljina with little resistance; murders, rapes, house searches, and pillaging followed. These actions were described as genocidal by the historian Professor Eric D. Weitz of the City College of New York. Professor Michael Sells of the University of Chicago concluded that they were carried out to erase the cultural history of the Bosniak people of Bijeljina. Around 3 April, Serb forces removed the bodies of those massacred in anticipation of the arrival of a Bosnian government delegation tasked with investigating what had transpired. The International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia (ICTY) and the Serbian War Crimes Prosecutor's Office were able to verify between 48 and 78 deaths. Post-war investigations have documented the deaths of a little over 250 civilian of all ethnicities in the Bijeljina municipality during the course of the war. After the massacre, a campaign of mass ethnic cleansing of non-Serbs was carried out, all mosques were demolished, and nine detention camps were established. Many deaths in Bijeljina were not officially listed as civilian war victims and their death certificates claim they "died of natural causes." As of December 2014, local courts had not prosecuted anyone for the killings, and no members of the SDG had been prosecuted for any crimes the unit carried out in Bijeljina or elsewhere in Croatia or Bosnia and Herzegovina. Milošević was indicted by the ICTY and charged with carrying out a genocidal campaign that included Bijeljina and other locations, but died during the trial. Republika Srpska leaders Biljana Plavšić and Momčilo Krajišnik were convicted for the deportations and forcible transfers in the ethnic cleansing that followed the massacre. Radovan Karadžić, the former President of Republika Srpska, was convicted for the massacre and other crimes against humanity committed in Bijeljina. At the end of the war, fewer than 2,700 Bosniaks still lived in the municipality from a pre-war population of 30,000. The Serbs of Bijeljina celebrate 1 April as "City Defense Day", and a street in the city has been named after the SDG. (en)
  • Le massacre de Bijeljina a entraîné les meurtres de 48 à 78 civils par des groupes paramilitaires serbes à Bijeljina les 1er et 2 avril 1992. La majorité des personnes tuées étaient des Bosniaques (ou des musulmans de Bosnie). Des membres d'autres ethnies ont également été exécutés, comme des Serbes jugés déloyaux par les autorités locales. Les meurtres ont été commis par la Garde des volontaires serbes (le SDG, également connu sous le nom de Tigres d'Arkan), un groupe paramilitaire basé en Serbie dirigé par Željko Ražnatović (alias Arkan), et par un groupe paramilitaire local connu sous le nom de Chetniks de Mirko. Le SDG était sous le commandement de l'armée populaire yougoslave (JNA), contrôlée par le président serbe Slobodan Milošević. En septembre 1991, les Serbes de Bosnie ont créé plusieurs oblasts autonomes serbes (SAO) et proclamé Bijeljina capitale de la SAO « de Bosnie du Nord-Est ». Un groupe paramilitaire local mal organisé de la Ligue patriotique bosniaque a été formé en réponse à la proclamation des Serbes de Bosnie. En mars 1992, le référendum sur l'indépendance de la Bosnie a été voté avec le soutien écrasant des Bosniaques et des Croates de Bosnie, bien que les Serbes de Bosnie l'aient boycotté ou aient été empêchés de voter par les autorités serbes de Bosnie. Le 31 mars, la Ligue patriotique de Bijeljina a été provoquée dans des combats par les Serbes locaux et le SDG. Les 1er et 2 avril, le SDG et la JNA ont pris le contrôle de Bijeljina avec peu de résistance ; des meurtres, des viols, des perquisitions à domicile et des pillages ont suivi. Ces actions ont été qualifiées de génocidaires par l'historien professeur Eric D. Weitz du City College de New York. Le professeur Michael Sells de l'université de Chicago a conclu qu'ils avaient pour but d'effacer l'histoire culturelle du peuple bosniaque de Bijeljina. Aux alentours du 3 avril, les forces serbes ont enlevé les corps des personnes massacrées en prévision de l'arrivée d'une délégation du gouvernement bosniaque chargée d'enquêter sur ce qui s'était passé. Le Tribunal pénal international pour l'ex-Yougoslavie (TPIY) et le parquet serbe pour les crimes de guerre ont pu constater entre 48 et 78 décès. Les enquêtes d'après-guerre ont documenté la mort d'un peu plus de 250 civils de toutes les ethnies dans la municipalité de Bijeljina au cours de la guerre. Après le massacre, une campagne de nettoyage ethnique de masse des non-Serbes a été menée, toutes les mosquées ont été démolies et neuf camps de détention ont été créés. De nombreux décès à Bijeljina ne figuraient pas officiellement sur la liste des victimes civiles de la guerre et leurs certificats de décès affirment qu'ils « sont morts de causes naturelles ». En décembre 2014 les tribunaux locaux n'avaient poursuivi personne pour les meurtres, et aucun membre du SDG n'avait été poursuivi pour des crimes commis par l'unité à Bijeljina ou ailleurs en Croatie ou en Bosnie-Herzégovine. Slobodan Milošević a été mis en examen par le TPIY et accusé d'avoir mené une campagne génocidaire qui comprenait Bijeljina et d'autres localités, mais il est décédé pendant le procès. Les dirigeants de la Republika Srpska Biljana Plavšić et Momčilo Krajišnik ont été condamnés pour les expulsions et les transferts forcés dans le cadre du nettoyage ethnique qui a suivi le massacre. Radovan Karadžić, l'ancien président de la république serbe de Bosnie, a été reconnu coupable du massacre et d'autres crimes contre l'humanité commis à Bijeljina. À la fin de la guerre, moins de 2 700 Bosniaques vivaient encore dans la municipalité sur une population d'avant-guerre de 30 000 habitants. Les Serbes de Bijeljina célèbrent le 1er avril comme « Journée de la défense de la ville » et une rue de la ville porte le nom du SDG. (fr)
  • Bijeljinamassakern var de mord på civila bosnier som utfördes av den serbiska paramilitära gruppen Arkans tigrar under Bosnienkriget. Ett antal serber som försökte ingripa och förhindra massakern föll också offer för förbandet och minst 48 civila dödades. Så sent som 2008 hade ännu inte någon anmälan om krigsförbrytelser i samband med massakern lämnast till det lokala rättsväsendet. RDC (Forsknings- och Dokumentationscentret) i Sarajevo hävdar att ca 1040 människor ska ha dödats. (sv)
  • Різанина в Бієліні (босн. Masakr u Bijeljini) — масове вбивство мирних жителів боснійського міста Бієліна з боку сербських воєнізованих угруповань 1–2 квітня 1992 року на самому початку міжетнічної війни в цій тодішній югославській республіці. Більшість убитих були босняками (боснійськими мусульманами). Також були вбиті представники інших національностей, наприклад серби, яких місцева влада визнала нелояльними. Вбивство скоїла місцева воєнізована група, відома як «четники Мірка» та базоване в Сербії напіввійськове формування «Сербська добровольча гвардія» (СДГ), також відома як «Тигри Аркана», якою верховодив Желько Ражнатович (він же Аркан). Діяльність СДГ координувала Югославська Народна Армія, яку контролював президент Сербії Слободан Милошевич. (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 27459570 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 62138 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1082200705 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:align
  • right (en)
dbp:alt
  • Dying woman kicked (en)
  • Map locating the town of Bijeljina (en)
dbp:bot
  • InternetArchiveBot (en)
dbp:caption
  • Location of the town of Bijeljina in Bosnia and Herzegovina. (en)
  • Ron Haviv's image showing a member of the Serb Volunteer Guard kicking a dying Bosniak woman (en)
dbp:date
  • 0001-04-02 (xsd:gMonthDay)
  • July 2017 (en)
dbp:fatalities
  • 48 (xsd:integer)
dbp:fixAttempted
  • yes (en)
dbp:float
  • right (en)
dbp:imageSize
  • 300 (xsd:integer)
dbp:latDeg
  • 44.750000 (xsd:double)
dbp:location
dbp:lonDeg
  • 19.216667 (xsd:double)
dbp:motive
  • Establishment of homogenous Serb territory (en)
dbp:partof
  • the Bosnian War (en)
dbp:perps
  • Serb Volunteer Guard, Mirko's Chetniks (en)
dbp:quote
  • "We live with the former war criminals, we see them every day in the streets." (en)
dbp:source
  • Branko Todorović, President of the Helsinki Committee for Human Rights in Bijeljina (en)
dbp:target
  • Mostly Bosniaks (en)
dbp:title
  • Bijeljina massacre (en)
dbp:type
  • Mass killings (en)
dbp:width
  • 246 (xsd:integer)
  • 250 (xsd:integer)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
georss:point
  • 44.75 19.216666666666665
rdf:type
rdfs:comment
  • Bijeljinamassakern var de mord på civila bosnier som utfördes av den serbiska paramilitära gruppen Arkans tigrar under Bosnienkriget. Ett antal serber som försökte ingripa och förhindra massakern föll också offer för förbandet och minst 48 civila dödades. Så sent som 2008 hade ännu inte någon anmälan om krigsförbrytelser i samband med massakern lämnast till det lokala rättsväsendet. RDC (Forsknings- och Dokumentationscentret) i Sarajevo hävdar att ca 1040 människor ska ha dödats. (sv)
  • Різанина в Бієліні (босн. Masakr u Bijeljini) — масове вбивство мирних жителів боснійського міста Бієліна з боку сербських воєнізованих угруповань 1–2 квітня 1992 року на самому початку міжетнічної війни в цій тодішній югославській республіці. Більшість убитих були босняками (боснійськими мусульманами). Також були вбиті представники інших національностей, наприклад серби, яких місцева влада визнала нелояльними. Вбивство скоїла місцева воєнізована група, відома як «четники Мірка» та базоване в Сербії напіввійськове формування «Сербська добровольча гвардія» (СДГ), також відома як «Тигри Аркана», якою верховодив Желько Ражнатович (він же Аркан). Діяльність СДГ координувала Югославська Народна Армія, яку контролював президент Сербії Слободан Милошевич. (uk)
  • تضمنت مذبحة بيلينا مقتل ما بين 48 و78 مدنياً على يد الجماعات شبه العسكرية الصربية في بيلينا في 1-2 أبريل 1992 أثناء حرب البوسنة. وكان غالبية القتلى من البشناق. كما قُتل أفراد من عرقيات أخرى، مثل الصرب الذين اعتبرتهم السلطات المحلية غير موالين لها. ارتكبت جريمةَ القتل جماعةٌ شبهُ عسكرية محلية تُعرف باسم التشيتنيك التابعين لميركو ومن قبل ميليشيا المتطوعين الصرب SDG (المعروفة أيضًا باسم نمور أركان)، وهي مجموعة شبه عسكرية مقرها صربيا بقيادة زيلكو رازناتوفيتش (المعروف أيضًا باسم أركان). كانت أهداف التنمية المستدامة تحت قيادة الجيش الشعبي اليوغوسلافي JNA، الذي كان يسيطر عليه الرئيس الصربي سلوبودان ميلوسيفيتش. (ar)
  • The Bijeljina massacre involved the killing of civilians by Serb paramilitary groups in Bijeljina on 1–2 April 1992 during the dawn of the Bosnian War. The majority of those killed were Bosniaks (or Bosnian Muslims). Members of other ethnicities were also killed, such as Serbs deemed disloyal by the local authorities. The killing was committed by a local paramilitary group known as Mirko's Chetniks and by the Serb Volunteer Guard (SDG, also known as Arkan's Tigers), a Serbia-based paramilitary group led by Željko Ražnatović (aka Arkan). The SDG were under the command of the Yugoslav People's Army (JNA), which was controlled by Serbian President Slobodan Milošević. (en)
  • Le massacre de Bijeljina a entraîné les meurtres de 48 à 78 civils par des groupes paramilitaires serbes à Bijeljina les 1er et 2 avril 1992. La majorité des personnes tuées étaient des Bosniaques (ou des musulmans de Bosnie). Des membres d'autres ethnies ont également été exécutés, comme des Serbes jugés déloyaux par les autorités locales. Les meurtres ont été commis par la Garde des volontaires serbes (le SDG, également connu sous le nom de Tigres d'Arkan), un groupe paramilitaire basé en Serbie dirigé par Željko Ražnatović (alias Arkan), et par un groupe paramilitaire local connu sous le nom de Chetniks de Mirko. Le SDG était sous le commandement de l'armée populaire yougoslave (JNA), contrôlée par le président serbe Slobodan Milošević. (fr)
rdfs:label
  • Bijeljina massacre (en)
  • مذبحة بيلينا (ar)
  • Massacre de Bijeljina (fr)
  • Bijeljinamassakern (sv)
  • Різанина в Бієліні (uk)
owl:sameAs
geo:geometry
  • POINT(19.216667175293 44.75)
geo:lat
  • 44.750000 (xsd:float)
geo:long
  • 19.216667 (xsd:float)
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageWikiLink of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License