An Entity of Type: Thing, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The 1932 Prussian coup d'état or Preußenschlag (German pronunciation: [ˈpʁɔʏsənˌʃlaːk]) took place on 20 July 1932, when Reich President Paul von Hindenburg, at the request of Franz von Papen, then Reich Chancellor of Germany, replaced the legal government of the Free State of Prussia with von Papen as Reich Commissioner. A second decree the same day transferred executive power in Prussia to the Reich Minister of the Armed Forces Kurt von Schleicher and restricted fundamental rights.

Property Value
dbo:abstract
  • El Preußenschlag (cop prussià en alemany) de 1932 fou la presa de poder de l'Estat Lliure de Prússia, l'estat alemany més gran, pel Canceller Franz von Papen, utilitzant un decret d'emergència emès pel President Paul von Hindenburg sota , el 20 de juliol de 1932. Va ser un pas important per al final de la República de Weimar, permetent més endavant la nazificació d'Alemanya (Gleichschaltung) quan poc després Adolf Hitler va arribar al poder. El pretext n'era un malestar violent en algunes àrees de Prússia i la incapacitat al·legada del govern de Prússia de gestionar la situació. El desencadenant fou l'«Altonaer Blutsonntag» («»), un intercanvi de trets entre les SA i els comunistes a Àltona el 17 de juliol de 1932, que va comportar 18 morts. El més probable és que el govern prussià, encapçalat pel Otto Braun, amb autoritat sobre les forces de policia prussianes, era senzillament el darrer escull en els plans de von Papen per al control nacionalista. El moviment va ser facilitat per la inestable situació del govern prussià. La coalició centre-esquerra dels socialdemòcrates, el Partit de Centre i els liberals del havien governat Prússia sense interrupció des del 1918, però havien perdut la seva majoria al (parlament estatal) a . Tanmateix, sota la constitució prussiana, només es podia reemplaçar el govern si hi hi havia una majoria per a un govern alternatiu. Aquesta provisió, sabut com a «», va ser dissenyada per tal d'assegurar que un govern tingués el suport suficient per governar. Els comunistes i els nacionalsocialistes tenien repartits la meitat dels escons, però no cooperaven ni entre ells ni amb altres partits. Així, cap govern alternatiu políticament realista era possible, i la coalició liderada per Braun podria romandre. Tanmateix, von Papen tampoc no va tenir una majoria de suport al La seva única opció per governar-hi era a través de les provisions d'emergència de l'Article 48, i per això, via els decrets van fer emetre pel senil Hindenburg, sobre qui von Papen tenia una gran influència. El decret d'emergència de juliol 20 va fer fora Braun del govern i va declarar von Papen Reichskommissar (Comissari del Reich) per a Prússia, atorgant-li competències dels ministeris prussians, tot donant-li control directe sobre el govern prussià. El decret va ser declarat parcialment anticonstitucional el 25 d'octubre de 1932, pel Tribunal Constitucional, però només pel que fa a l'existència formal del gabinet prussià. La transferència de poder a von Papen va ser mantinguda, mentre que el gabinet de Braun va poder retenir el dret de representar Prússia al . Prússia quedava sota l'administració directa del govern federal fins a l'abril 1933. L'Acte d'Habilitació de 1933 va donar a Hitler el poder executiu d'activar la legislació (incloent lleis extraconstitucionals) sense el consentiment del Reichstag. Un dels primers actes legislatius de Hitler va ser dissoldre tots els parlaments estatals (excepte el de Prússia) i reemplaçar-los amb legislatures que foren constituïdes basat en els resultats de l'elecció federal –parcialment lliure– de març 1933. Prússia va ser exclosa d'aquesta mesura perquè havia tingut eleccions estatals al mateix temps, amb un resultat similar (una majoria nazi). Amb la prohibició dels partits comunistes i socialdemòcrates, els nazis van tenir majoria al parlament prussià, el qual va elegir Hermann Göring com a ministre-president. Tanmateix, sota el poder de Hitler els estats alemanys eren desposseïts de tots els poders genuïns i reduïts a meres províncies. Per tant, les atribucions de Göring eren pràcticament cerimonials. L'estat de Prússia fou finalment dissolt pels Aliats després del final de la Segona Guerra Mundial. (ca)
  • Preußenschlag لعام 1932 (تلفظ ألماني: [ˈpʁɔʏsənˌʃlaːk] ، الانقلاب البروسي)، المعروف أيضًا باللغة الإنجليزية باسم الانقلاب في بروسيا أو الانقلاب في بروسيا، كان الاستيلاء على ولاية بروسيا الحرة، وهي أكبر ولاية ألمانية في الرايخ، من قبل المستشار فرانز فون بابن، باستخدام مرسوم الطوارئ. صادر عن الرئيس بول فون هيندنبورغ بموجب في 20 يوليو 1932. لقد كانت خطوة كبيرة نحو نهاية جمهورية فايمار، حيث سهّلت لاحقًا عملية التهدئة (جلايش شالتونج ألمانيا (ثم دويتشه رايخ) بعد وصول أدولف هتلر إلى السلطة في 30 يناير 1933. كانت حجة هذا الإجراء هي الاضطرابات العنيفة في بعض مناطق بروسيا وعدم قدرة الحكومة البروسية المزعومة على التعامل مع هذه المسألة. وكان الزناد الرئيسي هو " Altonaer Blutsonntag "(«»)، وهو خلاف بين كتيبة العاصفة والشيوعيين في في 17 يوليو 1932. مات 18 شخصًا، 16 منهم برصاص الشرطة. على الأرجح أن الحكومة البروسية برئاسة الوزير أوتو براون، التي تتمتع بسلطة على قوة الشرطة البروسية القوية، كانت ببساطة واحدة من آخر القوى الرئيسية التي تقف في طريق خطط بابن للحكم القومي. تم تسهيل هذه الخطوة بسبب الوضع غير المستقر للحكومة البروسية. كان ائتلاف الاشتراكيين الديمقراطيين وحزب الوسط والحزب الديمقراطي الألماني الليبرالي يحكمون بروسيا دون انقطاع منذ عام 1918، لكنهم فقدوا أغلبيتهم في (برلمان الولاية) في . ومع ذلك، بموجب الدستور البروسي، يمكن إقالة الحكومة من منصبه فقط إذا كانت هناك أغلبية إيجابية لخليفة محتمل. هذا الحكم، المعروف باسم «»، كان يهدف إلى ضمان حصول الحكومة على الدعم الكافي للحكم. احتل الشيوعيون والاشتراكيون الوطنيون أكثر من نصف المقاعد بينهم، لكنهم لن يتعاونوا مع بعضهم البعض أو مع الأحزاب الأخرى. وبالتالي، لم تكن هناك حكومة بديلة واقعيًا سياسيًا، وظل الائتلاف بقيادة براون في السلطة. ومع ذلك، افتقر بابن أيضا إلى دعم الأغلبية في الرايخستاغ. كانت الوسيلة الوحيدة للحكم من خلال أحكام الطوارئ الواردة في المادة 48، وبالتالي من خلال المراسيم الصادرة عن Reichspräsident Hindenburg، والتي كان لبابن تأثير كبير عليها. رفض مرسوم الطوارئ الصادر في 20 يوليو حكومة براون وأعلن بابن رايشسكوميسار (مفوض الرايخ) لبروسيا، ومُنح له جميع صلاحيات الوزارات البروسية، ومنحه السيطرة المباشرة على الحكومة البروسية. تم إعلان عدم دستورية المرسوم جزئيًا في 25 أكتوبر 1932 من قبل الألمانية، ولكن فقط فيما يتعلق بالوجود الرسمي لمجلس الوزراء البروسي. تم تأييد نقل السلطة إلى بابين، بينما احتفظت خزانة براون بالحق في تمثيل بروسيا في . ظلت بروسيا تحت الإدارة المباشرة للحكومة الفيدرالية حتى أبريل 1933. أعطى قانون التمكين لعام 1933 هتلر السلطة الفعالة لسن التشريعات (بما في ذلك القوانين غير الدستورية) دون موافقة الرايخستاغ. كان أحد استخدامات هتلر لقانون التمكين هو حل جميع برلمانات الولايات (باستثناء بروسيا) وإعادة تشكيلها بناءً على نتائج الانتخابات الفيدرالية الخالية جزئيًا التي أجريت في مارس (باستثناء المقاعد الشيوعية). تم استبعاد بروسيا من هذا الإجراء لأنها أجرت انتخابات ولاية في نفس الوقت، وكانت النتيجة مماثلة (التعددية النازية). بعد أن تم حظر الشيوعيين الآن وسجن معظم الديمقراطيين الاجتماعيين أو في المنفى (سيتم حظر الحزب الديمقراطي الاشتراكي في يونيو / حزيران)، أصبح للنازيين الآن أغلبية في البرلمان البروسي، الذي انتخب هيرمان جورينج رئيسًا للوزراء. ومع ذلك، تحت حكم هتلر، استبدلت الولايات الألمانية بشكل فعال من قبل جاو النازية. تم حل ولاية بروسيا في النهاية من قبل الحلفاء بعد نهاية الحرب العالمية الثانية. (ar)
  • The 1932 Prussian coup d'état or Preußenschlag (German pronunciation: [ˈpʁɔʏsənˌʃlaːk]) took place on 20 July 1932, when Reich President Paul von Hindenburg, at the request of Franz von Papen, then Reich Chancellor of Germany, replaced the legal government of the Free State of Prussia with von Papen as Reich Commissioner. A second decree the same day transferred executive power in Prussia to the Reich Minister of the Armed Forces Kurt von Schleicher and restricted fundamental rights. Papen had two rationales for the coup. One was that the 1932 Prussian state election had left a divided parliament with no viable possibilities for a coalition. This led to a caretaker government under the coalition that had held power before the election, with no clear path to replacing it with a new governing coalition. The second and major rationale was that in parts of Prussia there were violent street demonstrations and clashes taking place that Papen said the caretaker government could not control. The coup had the effect of weakening the federalist Constitution of the Weimar Republic and facilitating the centralization of the Reich under Adolf Hitler after he came to power in January 1933. The immediate result, however, was elimination of the last resistance in Prussia to Papen's attempt to establish a ‘New State’, essentially a precursor to a restored monarchy. Contrary to Papen's intent, the move ultimately had the effect of easing Hitler's path to power. (en)
  • Mit dem Preußenschlag (auch als Staatsstreich in Preußen bezeichnet) wurde am 20. Juli 1932 durch eine erste Notverordnung des Reichspräsidenten die geschäftsführende und legale Regierung des Freistaates Preußen durch den Reichskanzler Franz von Papen als Reichskommissar ersetzt. Eine zweite Verordnung vom selben Tag übertrug dem Reichswehrminister die vollziehende Gewalt in Preußen und schränkte die Grundrechte ein. So ging die Staatsgewalt im von der Preußenkoalition unter dem Sozialdemokraten Otto Braun geführten größten Land des Deutschen Reiches auf die Reichsregierung von Franz von Papen über. Alle zivilgesellschaftlichen wie auch staatlichen Möglichkeiten des Protests oder Widerstands waren durch den Reichspräsidenten Paul von Hindenburg für illegal erklärt worden. Folgen des Preußenschlages waren die Schwächung der föderalistischen Verfassung der Weimarer Republik und die Erleichterung der späteren Zentralisierung des Reiches unter Adolf Hitler. Hauptergebnis war jedoch die Ausschaltung des letzten möglichen Widerstandes des größten deutschen Staates gegen Papens Politik der Errichtung eines „Neuen Staates“. Hitlers Weg zur Macht wurde so entscheidend erleichtert. Motive und Chancen der Ereignisse werden unter Historikern kontrovers diskutiert. (de)
  • El Golpe de Prusia de 1932 (en alemán: Preußenschlag, [ˈpʁɔʏsənˌʃlaːk] o golpe de Estado de Prusia) fue la toma del Estado Libre de Prusia, el mayor estado alemán, por el canciller Franz von Papen, utilizando un emitido por el presidente Paul von Hindenburg en virtud del artículo 48 de la Constitución de Weimar el 20 de julio de 1932. Fue un paso importante hacia el final de la República de Weimar, ya que más tarde facilitó la nazificación (Gleichschaltung) de Alemania, después del ascenso al poder de Adolf Hitler el 30 de enero de 1933. El pretexto para esta medida fue el violento malestar en algunas áreas de Prusia y la supuesta incapacidad del gobierno prusiano para manejar el asunto. El detonante principal fue el "Altonaer Blutsonntag" una disputa entre las SA y los comunistas en Altona el 17 de julio de 1932. 18 personas murieron, 16 de ellas por las balas de la policía. Sin embargo, es más probable que el gobierno prusiano encabezado por el ministro presidente Otto Braun, con autoridad sobre la poderosa fuerza policial prusiana, fuera simplemente una de las últimas fuerzas principales que se interpusieron en los planes de Papen para el gobierno nacionalista. El movimiento fue facilitado por la situación inestable del gobierno prusiano. La coalición de centroizquierda de los socialdemócratas, el partido central y el partido demócrata liberal alemán había gobernado Prusia sin interrupción desde 1918, pero había perdido su mayoría en el Landtag (parlamento estatal) en las elecciones del 24 de abril de 1932. Sin embargo, bajo el gobierno prusiano constitución, un gobierno podría ser destituido de su cargo solo si hubiera una mayoría positiva para un posible sucesor. Esta disposición, conocida como un "voto constructivo de no confianza", tenía la intención de garantizar que un gobierno tuviera suficiente apoyo para gobernar. Los comunistas y los nacionalsocialistas tenían más de la mitad de los escaños entre ellos, pero no cooperaban entre sí ni con otros partidos. Por lo tanto, no era posible un gobierno alternativo políticamente realista, y la coalición liderada por Braun permaneció en el cargo. Sin embargo, von Papen también carecía del apoyo mayoritario en el Reichstag. Su único medio para gobernar era a través de las disposiciones de emergencia del Artículo 48, y por lo tanto a través de decretos emitidos por el Reichspräsident Hindenburg, sobre quien Papen tuvo una gran influencia. El decreto de emergencia del 20 de julio destituyó al gobierno de Braun y declaró a Papen Reichskommissar (Comisionado del Reich) para Prusia, le confirió todas las competencias de los ministerios prusianos y le otorgó el control directo sobre el gobierno prusiano. El decreto fue declarado parcialmente inconstitucional el 25 de octubre de 1932 por el Tribunal Constitucional alemán, pero solo en lo que respecta a la existencia formal del gabinete prusiano. Se confirmó la transferencia de poder a Papen, mientras que el gabinete de Braun retuvo el derecho de representar a Prusia en el Reichsrat. Prusia permaneció bajo la administración directa del gobierno federal hasta abril de 1933. La Ley de Habilitación de 1933 otorgó a Hitler el poder efectivo para promulgar leyes (incluidas leyes extraconstitucionales) sin el consentimiento del Reichstag. Uno de los primeros actos legislativos de Hitler fue disolver todos los parlamentos estatales (excepto el de Prusia) y reemplazarlos por legislaturas constituidas con base en los resultados de las elecciones federales parcialmente libres celebradas en marzo. Prusia fue excluida de esta medida porque había celebrado elecciones estatales al mismo tiempo, con un resultado similar (una pluralidad nazi). Con la prohibición de los partidos comunistas y socialdemócratas, los nacionalsocialistas ahora tenían una mayoría en el , que eligió a Hermann Göring como ministro-presidente. Sin embargo, bajo el gobierno de Hitler, los estados alemanes fueron efectivamente reemplazados por los Gauleiter, por lo que el cargo de Göring fue en gran parte ceremonial. El Estado de Prusia fue finalmente disuelto por los aliados después del final de la Segunda Guerra Mundial. * Datos: Q451046 * Multimedia: 1932 Prussian coup d'état / Q451046 (es)
  • Le coup de Prusse, en allemand Preußenschlag (prononciation allemande : [ˈpʁɔʏsənˌʃlaːk]), aussi appelé Staatsstreich in Preußen (coup d'État en Prusse) du 20 juillet 1932, sous la république de Weimar, est la prise de contrôle de l'État libre de Prusse, le plus grand État allemand, par le gouvernement central qui dissout le gouvernement régional social-démocrate d'Otto Braun. Cette « exécution d'Empire » (Reichsexekution) est prise par le chancelier Franz von Papen en vertu d'un décret d'urgence du président Paul von Hindenburg, édicté sur le fondement de l'article 48 de la constitution de Weimar. Cet évènement est considéré comme une étape majeure dans la chute de la république de Weimar en ce qu'il a facilité la nazification de l'Allemagne après l'accession au pouvoir d'Adolf Hitler. (fr)
  • Preußenschlag (pengucapan bahasa Jerman: [ˈpʁɔʏsənˌʃlaːk], kudeta Prusia) adalah pengambilalihan negara bagian terbesar Jerman, Negara Bebas Prusia, oleh Kanselir Franz von Papen dengan menggunakan dekret-dekret darurat yang dikeluarkan oleh Presiden Paul von Hindenburg berdasarkan pada tanggal 20 Juli 1932. Peristiwa ini merupakan salah satu penyebab berakhirnya Republik Weimar dan memungkinkan nazifikasi (Gleichschaltung) Jerman oleh Adolf Hitler. Dalih von Papen adalah kerusuhan di beberapa wilayah Prusia dan tuduhan bahwa pemerintah Prusia telah gagal mengatasi masalah tersebut. Pemicu utamanya adalah peristiwa "Altonaer Blutsonntag" (""), yaitu peristiwa baku tembak antara Sturmabteilung dengan kelompok komunis di pada tanggal 17 Juli 1932 yang menewaskan 18 orang. Namun, kemungkinan besar tindakan ini dilakukan karena pemerintahan Prusia yang dikepalai oleh Perdana Menteri Otto Braun merupakan halangan terakhir bagi von Papen dalam upayanya untuk memperoleh kekuasaan (terutama mengingat bahwa pemerintah Prusia memiliki wewenang atas polisi Prusia). (in)
  • 프로이센 쿠데타(독일어: Preußenschlag 프로이센슐라크[*])는 독일 바이마르 공화국의 붕괴에 지대한 영향을 미친 사건이다. 1932년 7월 20일, 파울 폰 힌덴부르크 대통령은 바이마르 헌법 제48조에 명시된 비상대권을 발휘하여 독일의 주 중에서 가장 큰 프로이센 자유주의 주정부 내각을 해산시켰다. 당시 프로이센은 독일 사민당의 아성으로, 오토 브라운이 주장관을 맡고 있었다. 공화국에서 가장 큰 군사집단 중 하나인 프로이센 경찰력은 바이마르 공화국을 뒤엎고 국가주의적 체제를 세우려 한 프란츠 폰 파펜의 계획을 가로막는 최후 저지선이었다. 이 저지선이 무너짐으로써 독일의 국가주의화, 전체주의화는 돌이킬 수 없는 지경으로 가속된다. (ko)
  • Il colpo di Stato in Prussia (in tedesco: Preußenschlag) fu uno dei maggiori passi verso la distruzione della Repubblica di Weimar tedesca e la conseguente presa del potere di Adolf Hitler. (it)
  • Preußenschlag kallas en statskuppsliknande händelse i Tyskland under Weimarrepublikens sista år då delstatsregeringen i Fristaten Preussen avsattes den 20 juli 1932. Det politiska läget i Preussen, den största tyska delstaten, hade blivit alltmer instabilt. Regeringskoalitionen mellan Socialdemokraterna, Centrumpartiet och liberala Tysklands demokratiska parti hade tappat majoriteten i (delstatsparlamentet) men suttit kvar då inget alternativ framkommit. Oppositionen, främst bestående av kommunister och nationalsocialister, ville varken samarbeta med varandra eller med andra partier. Den avgörande anledningen till "kuppen" uppgavs vara de våldsamheter som drabbat delar av Preussen. Framför allt "Blodiga söndagen i Altona", den 17 juli 1932, som innefattade skottlossning mellan SA-demonstranter och kommunister i Altona och som kostade 18 liv. Den nyutnämnde rikskanslern Franz von Papen och hans regering (kallad Baronernas regering) hade inte heller någon majoritet i den tyska riksdagen. De kunde endast regera genom nödutfärdad presidentmakt, med dekret utfärdade av rikspresidenten Paul von Hindenburg. Genom nöddekretet den 20 juli 1932 blev von Papen Rikskommissarie i Preussen och därmed fick han direkt kontroll över de preussiska myndigheterna och dess betydande polisstyrka. Preußenschlag förklarades delvis författningsvidrig den 25 oktober 1932 av Tysklands , men bara gällande den gamla regeringens existens. Överföringen av makten till von Papen bekräftades, men den tidigare regeringen fick behålla rätten att representera Preussen i Tysklands riksråd. Preussen fortsatte sedan att administreras av Tysklands centralregering fram till april 1933 då Preussens parlament, som då blivit övertaget av nazisterna, valde Hermann Göring till ministerpresident. Under Adolf Hitlers tid förlorade dock de tyska delstaterna mycket av sitt självstyre, och Görings roll var främst ceremoniell. Slutligen upphävdes Preussens existens av de allierade efter andra världskriget. (sv)
  • 普魯士政變(德語:Preußenschlag;德语发音:[ˈpʁɔʏsənˌʃlaːk])發生在1932年7月20日,當時德國總統保羅·馮·興登堡應時任德國總理弗朗茨·馮·帕彭的要求援引了,以馮·帕彭為帝國專員取代普魯士自由邦的合法政府。同一天的第二項法令將普魯士的行政權力移交給了德國武裝部隊部長庫爾特·馮·施萊歇爾,並限制了該自由邦基本權利。 帕彭發動政變有兩個理由。其中之一是1932年普魯士議會選舉導致分裂的議會沒有可行的聯合政府的可能性。這導致在選舉前掌權的聯盟領導下的看守政府。第二個也是主要的理由是,在普魯士的部分地區,發生了暴力街頭示威和衝突,帕彭表示看守政府可能無法控制。 政變削弱了魏瑪共和國的聯邦制憲法,從而促進了阿道夫·希特勒在1933年1月上台後的帝國中央集權。然而,直接的結果是消除了普魯士對巴彭的最後抵抗。普魯士政變試圖建立一個“新國家”,本質上是恢復君主制的先驅。與帕彭的本意相反,此舉最終起到了緩和希特勒掌權之路的作用。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageID
  • 1842516 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 25054 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1123193670 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • 프로이센 쿠데타(독일어: Preußenschlag 프로이센슐라크[*])는 독일 바이마르 공화국의 붕괴에 지대한 영향을 미친 사건이다. 1932년 7월 20일, 파울 폰 힌덴부르크 대통령은 바이마르 헌법 제48조에 명시된 비상대권을 발휘하여 독일의 주 중에서 가장 큰 프로이센 자유주의 주정부 내각을 해산시켰다. 당시 프로이센은 독일 사민당의 아성으로, 오토 브라운이 주장관을 맡고 있었다. 공화국에서 가장 큰 군사집단 중 하나인 프로이센 경찰력은 바이마르 공화국을 뒤엎고 국가주의적 체제를 세우려 한 프란츠 폰 파펜의 계획을 가로막는 최후 저지선이었다. 이 저지선이 무너짐으로써 독일의 국가주의화, 전체주의화는 돌이킬 수 없는 지경으로 가속된다. (ko)
  • Il colpo di Stato in Prussia (in tedesco: Preußenschlag) fu uno dei maggiori passi verso la distruzione della Repubblica di Weimar tedesca e la conseguente presa del potere di Adolf Hitler. (it)
  • 普魯士政變(德語:Preußenschlag;德语发音:[ˈpʁɔʏsənˌʃlaːk])發生在1932年7月20日,當時德國總統保羅·馮·興登堡應時任德國總理弗朗茨·馮·帕彭的要求援引了,以馮·帕彭為帝國專員取代普魯士自由邦的合法政府。同一天的第二項法令將普魯士的行政權力移交給了德國武裝部隊部長庫爾特·馮·施萊歇爾,並限制了該自由邦基本權利。 帕彭發動政變有兩個理由。其中之一是1932年普魯士議會選舉導致分裂的議會沒有可行的聯合政府的可能性。這導致在選舉前掌權的聯盟領導下的看守政府。第二個也是主要的理由是,在普魯士的部分地區,發生了暴力街頭示威和衝突,帕彭表示看守政府可能無法控制。 政變削弱了魏瑪共和國的聯邦制憲法,從而促進了阿道夫·希特勒在1933年1月上台後的帝國中央集權。然而,直接的結果是消除了普魯士對巴彭的最後抵抗。普魯士政變試圖建立一個“新國家”,本質上是恢復君主制的先驅。與帕彭的本意相反,此舉最終起到了緩和希特勒掌權之路的作用。 (zh)
  • Preußenschlag لعام 1932 (تلفظ ألماني: [ˈpʁɔʏsənˌʃlaːk] ، الانقلاب البروسي)، المعروف أيضًا باللغة الإنجليزية باسم الانقلاب في بروسيا أو الانقلاب في بروسيا، كان الاستيلاء على ولاية بروسيا الحرة، وهي أكبر ولاية ألمانية في الرايخ، من قبل المستشار فرانز فون بابن، باستخدام مرسوم الطوارئ. صادر عن الرئيس بول فون هيندنبورغ بموجب في 20 يوليو 1932. لقد كانت خطوة كبيرة نحو نهاية جمهورية فايمار، حيث سهّلت لاحقًا عملية التهدئة (جلايش شالتونج ألمانيا (ثم دويتشه رايخ) بعد وصول أدولف هتلر إلى السلطة في 30 يناير 1933. تم حل ولاية بروسيا في النهاية من قبل الحلفاء بعد نهاية الحرب العالمية الثانية. (ar)
  • El Preußenschlag (cop prussià en alemany) de 1932 fou la presa de poder de l'Estat Lliure de Prússia, l'estat alemany més gran, pel Canceller Franz von Papen, utilitzant un decret d'emergència emès pel President Paul von Hindenburg sota , el 20 de juliol de 1932. Va ser un pas important per al final de la República de Weimar, permetent més endavant la nazificació d'Alemanya (Gleichschaltung) quan poc després Adolf Hitler va arribar al poder. L'estat de Prússia fou finalment dissolt pels Aliats després del final de la Segona Guerra Mundial. (ca)
  • The 1932 Prussian coup d'état or Preußenschlag (German pronunciation: [ˈpʁɔʏsənˌʃlaːk]) took place on 20 July 1932, when Reich President Paul von Hindenburg, at the request of Franz von Papen, then Reich Chancellor of Germany, replaced the legal government of the Free State of Prussia with von Papen as Reich Commissioner. A second decree the same day transferred executive power in Prussia to the Reich Minister of the Armed Forces Kurt von Schleicher and restricted fundamental rights. (en)
  • Mit dem Preußenschlag (auch als Staatsstreich in Preußen bezeichnet) wurde am 20. Juli 1932 durch eine erste Notverordnung des Reichspräsidenten die geschäftsführende und legale Regierung des Freistaates Preußen durch den Reichskanzler Franz von Papen als Reichskommissar ersetzt. Eine zweite Verordnung vom selben Tag übertrug dem Reichswehrminister die vollziehende Gewalt in Preußen und schränkte die Grundrechte ein. (de)
  • El Golpe de Prusia de 1932 (en alemán: Preußenschlag, [ˈpʁɔʏsənˌʃlaːk] o golpe de Estado de Prusia) fue la toma del Estado Libre de Prusia, el mayor estado alemán, por el canciller Franz von Papen, utilizando un emitido por el presidente Paul von Hindenburg en virtud del artículo 48 de la Constitución de Weimar el 20 de julio de 1932. Fue un paso importante hacia el final de la República de Weimar, ya que más tarde facilitó la nazificación (Gleichschaltung) de Alemania, después del ascenso al poder de Adolf Hitler el 30 de enero de 1933. (es)
  • Preußenschlag (pengucapan bahasa Jerman: [ˈpʁɔʏsənˌʃlaːk], kudeta Prusia) adalah pengambilalihan negara bagian terbesar Jerman, Negara Bebas Prusia, oleh Kanselir Franz von Papen dengan menggunakan dekret-dekret darurat yang dikeluarkan oleh Presiden Paul von Hindenburg berdasarkan pada tanggal 20 Juli 1932. Peristiwa ini merupakan salah satu penyebab berakhirnya Republik Weimar dan memungkinkan nazifikasi (Gleichschaltung) Jerman oleh Adolf Hitler. (in)
  • Le coup de Prusse, en allemand Preußenschlag (prononciation allemande : [ˈpʁɔʏsənˌʃlaːk]), aussi appelé Staatsstreich in Preußen (coup d'État en Prusse) du 20 juillet 1932, sous la république de Weimar, est la prise de contrôle de l'État libre de Prusse, le plus grand État allemand, par le gouvernement central qui dissout le gouvernement régional social-démocrate d'Otto Braun. (fr)
  • Preußenschlag kallas en statskuppsliknande händelse i Tyskland under Weimarrepublikens sista år då delstatsregeringen i Fristaten Preussen avsattes den 20 juli 1932. Det politiska läget i Preussen, den största tyska delstaten, hade blivit alltmer instabilt. Regeringskoalitionen mellan Socialdemokraterna, Centrumpartiet och liberala Tysklands demokratiska parti hade tappat majoriteten i (delstatsparlamentet) men suttit kvar då inget alternativ framkommit. Oppositionen, främst bestående av kommunister och nationalsocialister, ville varken samarbeta med varandra eller med andra partier. Den avgörande anledningen till "kuppen" uppgavs vara de våldsamheter som drabbat delar av Preussen. Framför allt "Blodiga söndagen i Altona", den 17 juli 1932, som innefattade skottlossning mellan SA-demonstr (sv)
rdfs:label
  • ضربة بروسيا (ar)
  • Preußenschlag (ca)
  • Preußenschlag (de)
  • 1932 Prussian coup d'état (en)
  • Golpe de Estado de Prusia (es)
  • Preußenschlag (in)
  • Colpo di Stato in Prussia (it)
  • Coup de Prusse (fr)
  • 프로이센 쿠데타 (ko)
  • プロイセン・クーデター (ja)
  • Preußenschlag (sv)
  • Прусський державний переворот 1932 року (uk)
  • 普魯士政變 (zh)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:event of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License