This HTML5 document contains 366 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
n81http://dbpedia.org/resource/Bose–Einstein_condensation:
n47http://lt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ochttp://oc.dbpedia.org/resource/
dbphttp://dbpedia.org/property/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
n86https://global.dbpedia.org/id/
dbpedia-trhttp://tr.dbpedia.org/resource/
n46https://web.archive.org/web/20110709214322/http:/bec.nist.gov/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
n58http://xstructure.inr.ac.ru/x-bin/
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
n45http://dbpedia.org/resource/File:
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
n26https://web.archive.org/web/20081122144155/http:/www.cosmosmagazine.com/features/online/2176/
dbpedia-elhttp://el.dbpedia.org/resource/
n9http://www.springernature.com/scigraph/things/subjects/
dbpedia-rohttp://ro.dbpedia.org/resource/
dbpedia-afhttp://af.dbpedia.org/resource/
n12https://pure.uva.nl/ws/files/2240246/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
n74http://sco.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
dbpedia-skhttp://sk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-glhttp://gl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
n95http://atomcool.rice.edu/
dbpedia-alshttp://als.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
n35http://pa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
dbpedia-shhttp://sh.dbpedia.org/resource/
n10http://tl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
n93http://ast.dbpedia.org/resource/
dbpedia-simplehttp://simple.dbpedia.org/resource/
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nnhttp://nn.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
n73http://www.cosmosmagazine.com/features/online/2176/
dbpedia-bghttp://bg.dbpedia.org/resource/
n17http://tt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
n61http://ta.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
n84http://nobelprize.org/physics/laureates/2001/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
dbpedia-hrhttp://hr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kahttp://ka.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
n38http://ml.dbpedia.org/resource/
dbpedia-vihttp://vi.dbpedia.org/resource/
n11http://amo.mit.edu/~bec/publish/papers/
dbpedia-srhttp://sr.dbpedia.org/resource/
n59http://www.physics.uq.edu.au/atomoptics/
n39http://uz.dbpedia.org/resource/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
n99http://d-nb.info/gnd/
n62https://zenodo.org/record/
n91https://web.archive.org/web/20001012071016/http:/amo.mit.edu/~bec/publish/papers/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
dbpedia-euhttp://eu.dbpedia.org/resource/
n29http://mn.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#
dbpedia-dahttp://da.dbpedia.org/resource/
n33http://jilawww.colorado.edu/bec/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
n90http://bn.dbpedia.org/resource/
dbpedia-slhttp://sl.dbpedia.org/resource/
n31http://www.lorentz.leidenuniv.nl/history/Einstein_archive/
dbpedia-kkhttp://kk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
n65https://web.archive.org/web/20051226061445/http:/cua.mit.edu/ketterle_group/
dbpedia-thhttp://th.dbpedia.org/resource/
n27https://web.archive.org/web/20190401223737/https:/pure.uva.nl/ws/files/2240246/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
n72https://web.archive.org/web/20100113160458/http:/iqoqi.at/bec2009/
n66http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
n88http://www.vigyanprasar.gov.in/dream/jan2002/
n44http://hy.dbpedia.org/resource/
skoshttp://www.w3.org/2004/02/skos/core#
dbpedia-mshttp://ms.dbpedia.org/resource/
n36http://jilawww.colorado.edu/bec/BEC_for_everyone/
n22http://hi.dbpedia.org/resource/
n25https://techtv.mit.edu/videos/
n63https://web.archive.org/web/20051220142130/http:/www.colorado.edu/physics/2000/bec/

Statements

Subject Item
dbr:Bose–Einstein_condensate
rdf:type
dbo:PopulatedPlace owl:Thing
rdfs:label
Bose-einsteincondensaat Bose-Einstein kondentsatu Конденсація Бозе — Ейнштейна Bose–Einstein condensate 보스-아인슈타인 응축 Condensat de Bose-Einstein Конденсат Бозе — Эйнштейна 玻色–爱因斯坦凝聚 Bose–Einstein-kondensat Condensato di Bose-Einstein Boseho–Einsteinův kondenzát ボース=アインシュタイン凝縮 Condensat de Bose-Einstein تكاثف بوز-أينشتاين Condensado de Bose-Einstein Kondensat Bosego-Einsteina Kondensat Bose–Einstein Συμπύκνωμα Μπόζε-Αϊνστάιν Bose-Einstein-Kondensat Condensado de Bose-Einstein
rdfs:comment
Бозе-конденсація або конденсація Бозе — Ейнштейна (БЕК) — явище надлишкового накопичення бозонів у стані з мінімальною енергією за температур, нижчих за певну критичну температуру. Попри назву, йдеться не про реальну конденсацію на зразок зрідження газів, а радше про конденсацію у просторі енергій чи імпульсів. Бозе-конденсація відбувається не внаслідок взаємодії між бозонами (розглядається ідеальний бозе-газ), а внаслідок особливості розподілу Бозе — Ейнштейна. Fisikan, Bose-Einstein kondentsatua material batzuetan zero absolututik gertuko tenperaturetan gertatzen den materiaren egoera bat da. Bere propietate bereizgarria materialaren partikulen kopuru makroskopiko bat deritzon energia gutxieneko mailara pasatzen direla da. Kondentsatu hau fisika klasikoan baliokiderik ez duen propietate kuantiko bat da. Pauliren bazterketa printzipioaren ondorioz, materiaren egoera honetan soilik bosoiak egon daitezke. Hoztutako partikulak fermioiak badira, lortzen dena bat da. 玻色–爱因斯坦凝态(Bose-Einstein condensate)又称玻色–爱因斯坦凝聚态,简称玻爱凝聚态,是玻色子原子在冷却到接近绝对零度所呈现出的一种气态的、超流性的物质状态(物态)。这种大量具有玻色统计性质的粒子,如同原子“凝聚”到同一状态,称为玻色–爱因斯坦凝聚(Bose-Einstein condensation,BEC)。 1995年,麻省理工學院的沃夫岡·凱特利與科罗拉多大学博尔德分校的埃里克·康奈尔和卡尔·威曼使用气态的铷原子在170 nK(1.7×10−7 K)的低温下首次获得了玻色-爱因斯坦凝態。在这种状态下,几乎全部原子都聚集到能量最低的量子态,形成一个宏观的量子状态。 Конденса́т Бо́зе — Эйнште́йна (бо́зе-эйнште́йновский конденса́т, бо́зе-конденса́т) — агрегатное состояние вещества, основу которого составляют бозоны, охлаждённые до температур, близких к абсолютному нулю (меньше миллионной доли кельвина). В таком сильно охлаждённом состоянии достаточно большое число атомов оказывается в своих минимально возможных квантовых состояниях, и квантовые эффекты начинают проявляться на макроскопическом уровне. Il condensato di Bose-Einstein (o BEC, dall'inglese Bose-Einstein condensate) è un particolare stato della materia in cui i bosoni sono raffreddati a una frazione di grado superiore allo zero assoluto, iniziando a comportarsi come un unicum anziché come particelle separate e mantenendo anche a livello macroscopico tutte le proprietà quantistiche che esibiscono a livello microscopico: ad esempio comportandosi come onde e non come particelle. Teorizzato nel 1924 da Albert Einstein e Satyendranath Bose, fu osservato per la prima volta nel 1995. ボース=アインシュタイン凝縮(ボース=アインシュタインぎょうしゅく、英: Bose–Einstein condensation)、または略してBECとは、ある転移温度以下で巨視的な数のボース粒子がある1つの1粒子状態に落ち込む相転移現象。量子力学的なボース粒子の満たす統計性であるボース=アインシュタイン統計の性質から導かれる。BECの存在はアルベルト・アインシュタインの1925年の論文の中で予言された。粒子間の相互作用による他の相転移現象とは異なり、純粋に量子統計性から引き起こされる相転移であり、アインシュタインは「引力なしの凝縮」と呼んだ。粒子間相互作用が無視できる理想ボース気体に近い中性原子気体のBECは、アインシュタインの予言から70年経った1995年に実現された。1995年にコロラド大学の研究グループはルビジウム87(87Rb)、マサチューセッツ工科大学(MIT)の研究グループはナトリウム23(23Na)の希薄な中性アルカリ原子気体でのBECを実現させた。中性アルカリ原子気体でBECが起こる数マイクロKから数百ナノKという極低温状態の実現には、レーザー冷却などの冷却技術やなどの捕獲技術の確立が不可欠であった。2001年のノーベル物理学賞は、これらのBEC実現の実験的成果に対し、授与された。 Das Bose-Einstein-Kondensat (nach Satyendranath Bose und Albert Einstein; Abkürzung BEK, englisch BEC) ist ein extremer Aggregatzustand eines Systems ununterscheidbarer Teilchen, in dem sich der überwiegende Anteil der Teilchen im selben quantenmechanischen Zustand befindet. Das ist nur möglich, wenn die Teilchen Bosonen sind und somit der Bose-Einstein-Statistik unterliegen. Un condensat de Bose-Einstein est un état de la matière apparent au niveau macroscopique, formé de bosons identiques (typiquement des atomes se comportant comme des bosons), tel qu'un grand nombre de ces particules, à une température suffisamment basse, occupent un unique état quantique de plus basse énergie (état fondamental) lui donnant des propriétés spécifiques. En física, condensado de Bose-Einstein es el estado de la materia que se da en ciertos materiales a temperaturas cercanas a 0 K (cero absoluto). ​ La propiedad que lo caracteriza es que una cantidad macroscópica de las partículas del material pasan al nivel de mínima energía, denominado estado fundamental. El condensado es una propiedad cuántica que no tiene análogo clásico. Debido al principio de exclusión de Pauli, solo las partículas bosónicas pueden tener este estado de agregación: si las partículas que se han enfriado son fermiones, lo que se obtiene es un Líquido de Fermi. En junio de 2020, científicos de la Estación Espacial Internacional lograron sintetizar el condensado de Bose-Einstein, conocido como quinto estado de agregación de la materia, en condiciones de microgravedad. In condensed matter physics, a Bose–Einstein condensate (BEC) is a state of matter that is typically formed when a gas of bosons at very low densities is cooled to temperatures very close to absolute zero (−273.15 °C or −459.67 °F). Under such conditions, a large fraction of bosons occupy the lowest quantum state, at which point microscopic quantum mechanical phenomena, particularly wavefunction interference, become apparent macroscopically. A BEC is formed by cooling a gas of extremely low density (about 100,000 times less dense than normal air) to ultra-low temperatures. كثافة بوز-أينشتاين في الفيزياء هي حالة تتخذها ذرات الغاز إذا كانت من البوزونات فتصبح حالة كمومية واحدة، شرط اقتراب درجة حرارتها إلى درجه الصفر المطلق، تنبأ بها كل من ساتيندرا ناث بوز سنة 1924 وألبرت أينشتاين بين عامي 1924 و1925، وأثبت بالتجربة سنة 1995 أي بعد 70 عاما من التكهن بوجود هذه الظاهرة. وتكاثف بوز وأينشتاين يعد حاله من حالات المادة وقد بَرهن على وجودها تجريبياً كل من كارل ويمان وإيريك ألين كورنيل من جامعة كولورادو بولدر في مخابر المعهد الوطني للمعايير والتكنولوجيا وبعدهما بفترة ولفجانج كيترلي في معهد ماساتشوستس للتقنية وكلا الفريقين برهنها سنة 1995 واستحق الفريقان بموجب ذاك جائزة نوبل في الفيزياء لسنة 2001 بالتشارك فيما بينهماوتعتبر كثافة بوز أينشتاين حالة مادية لغاز مُمَدد من البوزونات المبردة إلى درجات من الحرارة قريبة جداً من الصفر المطلق، في هذه الشروط يشغل جزء كبير من البوزون Kondensacja Bosego-Einsteina – efekt kwantowy zachodzący w układach podległych rozkładowi Bosego-Einsteina. W temperaturach niższych od temperatury krytycznej część cząstek (bozonów) przechodzi w zerowy stan pędowy – cząstki te mają identyczny pęd. Oznacza to, że w zerowej objętości może znajdować się niezerowa liczba cząstek. Mówi się wtedy o makroskopowym obsadzeniu stanu podstawowego. Un condensat de Bose-Einstein és un estat de la matèria format per bosons refredats a temperatures molt properes al zero absolut. En aquestes condicions, una gran part dels àtoms cauen a l'estat quàntic més baix, permetent que els efectes quàntics esdevinguin aparents en una escala macroscòpica. El primer d'aquests condensats va ser produït per Eric Cornell i Carl Wieman el 1995 a la Universitat de Colorado a Boulder, al laboratori NIST-, fent servir un gas d'àtoms de rubidi refredats fins a 170 nanokelvins (nK). Ett Bose–Einstein-kondensat är ett aggregationstillstånd som en förtunnad gas av bosoner, till exempel atomer med heltaligt spinn, kan övergå till vid extremt låga temperaturer. Då sjunker bosonernas rörelseenergi och därmed deras rörelsemängd, vilket leder till att osäkerheten i deras position ökar. När osäkerheten överstiger avståndet mellan bosonerna blir de ourskiljbara partiklar. De hamnar i samma kvantmekaniska grundtillstånd med samma vågfunktion. Bosonernas fas blir koherent och det kan ge upphov till interferens- och diffraktionsmönster på ett sätt som är jämförbart med laserljus. Boseho-Einsteinův kondenzát je látka tvořená bosony při teplotě blížící se absolutní nule (0 kelvinů neboli −273,15 °C). Za takovýchto podmínek má velká část atomů minimální kvantovou energii. Kvantový efekt je pozorovatelný na makromolekulární úrovni. Příkladem Boseho-Einsteinovy kondenzace je extrémně zchlazený oblak atomů s celočíselným spinem, kdy všechny atomy přejdou do stejného kvantového stavu a vykazují makroskopicky pozorovatelné . O condensado de Bose-Einstein é uma fase da matéria formada por bósons a uma temperatura muito próxima do zero absoluto. Nestas condições, uma grande fracção de átomos atinge o mais baixo estado quântico, e nestas condições os efeitos quânticos podem ser observados à escala macroscópica. A existência deste estado da matéria como consequência da mecânica quântica foi inicialmente prevista por Albert Einstein em 1925, no seguimento do trabalho efetuado por Satyendra Nath Bose. O primeiro condensado deste tipo foi produzido setenta anos mais tarde por Eric Cornell e Carl Wieman em 1995, na Universidade do Colorado em Boulder, usando um gás de átomos de rubídio arrefecido a 170 nK (nano Kelvin). Een bose-einsteincondensaat is een laag-energetische niet-klassieke aggregatietoestand, die slechts voorkomt bij temperaturen nabij het absolute nulpunt. In deze toestand overlappen de debroglie­golven (materiegolven) van de deeltjes zodanig, dat ze niet meer van elkaar onderscheiden kunnen worden en er één grote materiegolf waarneembaar is, die ook wel superatoom wordt genoemd.Deze toestand wordt ook wel de vijfde aggregatietoestand genoemd, naast vast, vloeibaar, gas en plasma. 보스-아인슈타인 응축(영어: Bose-Einstein condensate)은 보손 입자들이 절대 영도에 가까운 온도로 냉각되었을 때 나타나는 물질의 상이다. Το συμπύκνωμα Μπόζε-Αϊνστάιν (Bose-Einstein Condensate, BEC) είναι η κατάσταση της ύλης, που δημιουργείται όταν μποζόνια περιοριστούν από ένα εξωτερικό δυναμικό και ψυχθούν σε θερμοκρασίες πολύ κοντά στο απόλυτο μηδέν (0 Κ). Σε τέτοιες συνθήκες υψηλής ψύξης, ένα σημαντικό ποσοστό των ατόμων (μποζονίων) βρίσκονται στη θεμελιώδη κατάσταση του εξωτερικού δυναμικού, με αποτέλεσμα να εμφανίζονται κβαντικά φαινόμενα στο μακροσκοπικό αυτό επίπεδο. Kondensat Bose–Einstein adalah sebuah fase benda yang terbentuk oleh boson didinginkan ke suhu yang mendekati nol mutlak. Kondensat pertama dibuat oleh Eric Cornell dan Carl Wieman pada 1995 di Universitas Colorado Boulder, menggunakan gas atom rubidium yang didinginkan sampai 170 nanoKelvin (nK). Dalam kondisi tersebut, sebagian besar atom jatuh ke keadaan kuantum terendah.
foaf:depiction
n66:Bose_Einstein_condensate.png
dcterms:subject
dbc:Albert_Einstein dbc:Exotic_matter dbc:Condensed_matter_physics dbc:Articles_containing_video_clips dbc:Bose–Einstein_condensates dbc:Phases_of_matter
dbo:wikiPageID
4474
dbo:wikiPageRevisionID
1124638958
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Cylindrical_coordinate_system dbr:Helium-3 dbr:Helium-4 dbr:Scattering_length dbr:Leiden_University dbr:University_of_British_Columbia dbr:Atomtronics dbr:Boltzmann_constant dbr:Density dbr:Exciton dbr:Fallturm_Bremen dbr:Harvard_University dbr:Trivial_topology dbr:Identical_particles dbr:University_of_Colorado_at_Boulder dbr:Atomic_coherence dbr:Periodic_potential dbr:Photon dbr:Kelvin dbr:Vitaly_Ginzburg dbr:Schrödinger_equation dbc:Albert_Einstein dbr:Eric_Cornell dbr:Gas_in_a_box dbr:Superconductivity dbr:Cooper_pairs dbr:Wave_interference dbr:Vortex dbr:Thermalisation dbr:Logarithmic_Schrödinger_equation dbr:Three-dimensional_space dbr:Fritz_London dbr:Viscosity dbr:Lene_Hau dbc:Exotic_matter dbr:Nobel_Prize_in_Physics dbc:Condensed_matter_physics dbr:Excitons dbr:Ernst_M._Rasel dbr:Hexaquark dbr:Boson dbr:Self-energy dbr:Schrödinger_field dbr:Chlorine dbr:Stealth_technology dbr:Number_density dbr:Pyotr_Leonidovich_Kapitsa dbr:National_Institute_of_Standards_and_Technology dbr:Uncertainty_principle dbr:Slow_light dbr:Tonks–Girardeau_gas dbr:Analogue_gravity dbr:Mott_insulator dbr:Lambda_point dbc:Articles_containing_video_clips dbr:Interference_(wave_propagation) dbr:Feshbach_resonance dbc:Bose–Einstein_condensates dbr:Wolfgang_Ketterle n45:Bose-Einstein_Condensation.ogv dbr:Tachyon_condensation dbr:Rudolf_Grimm dbr:Atom_interferometer dbr:Atom_laser dbr:Soliton dbr:Quantum_statistics n45:Bose_Einstein_condensate.png dbr:Quasiparticle dbr:Rubidium dbr:Crank-Nicolson dbr:Superfluidity dbr:Steady_state dbr:Magnon dbr:Dipolar_interaction dbr:Exciton-polaritons dbr:Cornell_University dbr:Degenerate_matter dbr:Optical_lattice dbr:Lanthanide dbr:Superfluid_film dbr:Superfluid_helium-4 dbr:Eric_Allin_Cornell dbr:Magnetic_evaporative_cooling dbr:University_of_Amsterdam dbr:Superfluid dbr:Dark_matter dbr:Integer dbr:Leibniz_University_Hannover dbr:Contact_interaction dbr:Sodium dbr:Thermal_de_Broglie_wavelength dbr:Nature_(journal) dbr:Polaritons dbr:Gas dbr:Bose–Einstein_statistics dbr:Condensed_matter_physics dbr:Massachusetts_Institute_of_Technology dbr:Ultracold_atom dbr:Wiener_sausage dbr:Quantum_mechanics dbr:University_of_Colorado_Boulder dbr:Temperature dbr:Don_Misener dbr:Carl_Wieman dbr:Laser_cooling dbr:Wave–particle_duality dbr:Approximation dbr:Black_hole dbr:Hyperfine_coupling dbr:State_of_matter dbr:NIST dbr:Quantum_state dbr:Atom dbr:Riemann_zeta_function dbr:Supersolid dbr:Zeitschrift_für_Physik dbr:Fourier_spectral dbr:Quantum_vortex dbr:Transuranium_element dbr:Gross–Pitaevskii_equation dbr:Macroscopic_quantum_phenomena dbr:Macroscopic_quantum_self-trapping dbr:Absolute_zero dbr:Steven_Chu dbr:Anisotropy dbr:Axions dbr:Bosons n81:_a_network_theory_approach dbr:Electromagnetically_induced_transparency dbr:Bose–Einstein_integral dbr:Cold_dark_matter dbr:Alkali_metal dbr:Fermion dbr:Emmanuel_David_Tannenbaum dbr:Satyendra_Nath_Bose dbr:Bose_gas dbr:Mass_Effect dbr:BCS_theory dbr:International_Space_Station dbr:Spin_(physics) dbr:Alkaline_earth_metal dbr:Fermionic_condensate dbr:Chemical_potential dbr:Fugacity dbr:Isotope dbr:William_D._Phillips dbr:Spectral dbr:University_of_Innsbruck dbr:Planck's_law dbr:Mean-field_theory dbr:Down_quark dbr:Bose–Einstein_condensation_of_polaritons dbr:Bose–Einstein_condensation_of_quasiparticles dbr:Bose–Einstein_correlations dbr:Axion_Dark_Matter_Experiment dbr:Nikolay_Bogolyubov dbr:Molecule dbr:Up_quark dbr:Planck_constant dbr:Copper dbr:Deborah_S._Jin dbr:Cold_Atom_Laboratory dbr:Forschungszentrum_Jülich dbr:Pauli_exclusion_principle dbr:Timeline_of_low-temperature_technology dbr:Claude_Cohen-Tannoudji dbr:Blind_Lake_(novel) dbr:Albert_Einstein dbr:John_F._Allen_(physicist) dbr:Randall_G._Hulet dbr:Flavor_text dbr:Thallium dbr:Lithium dbc:Phases_of_matter dbr:Ferromagnetism dbr:JILA dbr:Wavefunction dbr:Atmosphere_of_Earth
dbo:wikiPageExternalLink
n11:fringes.ps n12:27876_p3969_1 n25:15968-bose-einstein-condensates-the-coldest-matter-in-the-universe n26:verging-absolute-zero n27:27876_p3969_1 n31: n33: n36: n46: n58:theme3.py%3Flevel=2&index1=145786 n59: n62:1233267 n63:index.html n65:home.htm n72: n73:verging-absolute-zero n84:index.html n88:article1.htm n91:fringes.ps%23 n95:
owl:sameAs
dbpedia-nn:Bose-Einsteinkondensat dbpedia-hu:Bose–Einstein-kondenzáció n10:Kondensadang_Bose-Einstein dbpedia-da:Bose-Einstein-kondensat dbpedia-gl:Condensado_de_Bose-Einstein n17:Бозе_—_Эйнштейн_тупланышы dbpedia-ca:Condensat_de_Bose-Einstein dbpedia-ms:Hasil_pemeluwapan_Bose-Einstein n22:बोस-आइंस्टाइन_संघनन dbpedia-es:Condensado_de_Bose-Einstein n29:Бозе-Эйнштейний_конденцат dbpedia-vi:Ngưng_tụ_Bose-Einstein dbpedia-sl:Bose-Einsteinov_kondenzat n35:ਬੋਸ-ਆਈਨਸਟਾਈਨ_ਕੰਡਨਸੇਟ dbpedia-sk:Boseho-Einsteinov_kondenzát n38:ബോസ്-ഐൻസ്റ്റൈൻ_കണ്ടൻസേറ്റ് n39:Boze_suyuqligi dbpedia-fr:Condensat_de_Bose-Einstein dbpedia-it:Condensato_di_Bose-Einstein dbpedia-ja:ボース=アインシュタイン凝縮 dbpedia-el:Συμπύκνωμα_Μπόζε-Αϊνστάιν n44:Բոզե-Այնշտայնի_կոնդենսատ n47:Bozė-Einšteino_kondensatas dbpedia-sh:Bose–Einsteinov_kondenzat wikidata:Q46202 dbpedia-sr:Бозе-Ајнштајнов_кондензат dbpedia-cs:Boseho–Einsteinův_kondenzát dbpedia-als:Bose-Einstein-Kondensat dbpedia-pl:Kondensat_Bosego-Einsteina dbpedia-bg:Бозе-Айнщайнова_кондензация dbpedia-no:Bose-Einstein-kondensasjon dbpedia-fa:چگالش_بوز–اینشتین freebase:m.01fjn n61:போசு-ஐன்ஸ்டைன்_செறிபொருள் dbpedia-zh:玻色–爱因斯坦凝聚 dbpedia-he:עיבוי_בוז-איינשטיין dbpedia-th:ของเหลวผลควบแน่นโพส–ไอน์สไตน์ dbpedia-pt:Condensado_de_Bose-Einstein dbpedia-de:Bose-Einstein-Kondensat dbpedia-eu:Bose-Einstein_kondentsatu n74:Bose–Einstein_condensate dbpedia-oc:Condensat_de_Bose-Einstein dbpedia-af:Bose-Einsteinkondensaat dbpedia-kk:Бозе–Эйнштейн_конденсаттануы dbpedia-tr:Bose-Einstein_yoğunlaşması dbpedia-ro:Condensatul_Bose-Einstein dbpedia-nl:Bose-einsteincondensaat dbpedia-ko:보스-아인슈타인_응축 dbpedia-ar:تكاثف_بوز-أينشتاين dbpedia-id:Kondensat_Bose–Einstein n86:4HFcd dbpedia-uk:Конденсація_Бозе_—_Ейнштейна dbpedia-sv:Bose–Einstein-kondensat n90:বোস-আইনস্টাইন_ঘনীভবন dbpedia-ka:ბოზე-აინშტაინის_კონდენსატი n93:Entestáu_de_Bose-Einstein dbpedia-simple:Bose–Einstein_condensate dbpedia-hr:Bose-Einsteinova_kondenzacija dbpedia-ru:Конденсат_Бозе_—_Эйнштейна dbpedia-fi:Bosen–Einsteinin_kondensaatti n99:4402897-0
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Cite_journal dbt:Clarify dbt:Webarchive dbt:Main_article dbt:Main dbt:Citation_needed dbt:Portal dbt:Use_dmy_dates dbt:SimpleNuclide dbt:Authority_control dbt:Chem dbt:Div_col dbt:Div_col_end dbt:Condensed_matter_physics dbt:More_citations_needed_section dbt:Redirect dbt:Refbegin dbt:Unsolved dbt:Reflist dbt:Refend dbt:Einstein dbt:State_of_matter dbt:ISBN dbt:Short_description dbt:Commons_category dbt:Wikiquote
dbo:thumbnail
n66:Bose_Einstein_condensate.png?width=300
dbp:date
January 2010 2008-11-22
dbp:reason
group velocity and not actual velocity?
dbp:url
n26:verging-absolute-zero
dbo:abstract
Boseho-Einsteinův kondenzát je látka tvořená bosony při teplotě blížící se absolutní nule (0 kelvinů neboli −273,15 °C). Za takovýchto podmínek má velká část atomů minimální kvantovou energii. Kvantový efekt je pozorovatelný na makromolekulární úrovni. Tento stav látky byl, po zavedení kvantové mechaniky, předpokládán Albertem Einsteinem. Indický fyzik Šatendranáth Bose tento nízkoenergetický materiál objevil v roce 1925 a o 70 let později jej vyrobili Eric Cornell a Carl Wieman v laboratořích Coloradské university. Plynné rubidium bylo zchlazeno na 170 nanokelvinů (nK). Cornell, Wieman a Wolfgang Ketterle z Massachusettského technologického institutu (MIT) byli v roce 2001 za tento výkon oceněni Nobelovou cenou za fyziku. Příkladem Boseho-Einsteinovy kondenzace je extrémně zchlazený oblak atomů s celočíselným spinem, kdy všechny atomy přejdou do stejného kvantového stavu a vykazují makroskopicky pozorovatelné . Obrázek zobrazuje hustotu kondenzátu v ploše (od červené, přes žlutou a zelenou až po modrou a nejhustší bílou) pro tři různé teploty (vlevo 400 nK, uprostřed 200 nK a vpravo 50 nK). Kondensat Bose–Einstein adalah sebuah fase benda yang terbentuk oleh boson didinginkan ke suhu yang mendekati nol mutlak. Kondensat pertama dibuat oleh Eric Cornell dan Carl Wieman pada 1995 di Universitas Colorado Boulder, menggunakan gas atom rubidium yang didinginkan sampai 170 nanoKelvin (nK). Dalam kondisi tersebut, sebagian besar atom jatuh ke keadaan kuantum terendah. Das Bose-Einstein-Kondensat (nach Satyendranath Bose und Albert Einstein; Abkürzung BEK, englisch BEC) ist ein extremer Aggregatzustand eines Systems ununterscheidbarer Teilchen, in dem sich der überwiegende Anteil der Teilchen im selben quantenmechanischen Zustand befindet. Das ist nur möglich, wenn die Teilchen Bosonen sind und somit der Bose-Einstein-Statistik unterliegen. Bose-Einstein-Kondensate sind makroskopische Quantenobjekte, in denen die einzelnen Bosonen vollständig delokalisiert sind. Dies wird auch als makroskopischer Quantenzustand bezeichnet. Die Bosonen sind vollständig ununterscheidbar. Der Zustand kann daher durch eine einzige Wellenfunktion beschrieben werden. Daraus resultierende Eigenschaften sind Suprafluidität, Supraleitung, Suprasolidität oder Kohärenz über makroskopische Entfernungen. Letztere erlaubt Interferenzexperimente mit Bose-Einstein-Kondensaten sowie die Herstellung eines Atomlasers, den man durch kontrollierte Auskopplung eines Teils der Materiewelle aus der das Kondensat haltenden Falle erhalten kann. 보스-아인슈타인 응축(영어: Bose-Einstein condensate)은 보손 입자들이 절대 영도에 가까운 온도로 냉각되었을 때 나타나는 물질의 상이다. Конденса́т Бо́зе — Эйнште́йна (бо́зе-эйнште́йновский конденса́т, бо́зе-конденса́т) — агрегатное состояние вещества, основу которого составляют бозоны, охлаждённые до температур, близких к абсолютному нулю (меньше миллионной доли кельвина). В таком сильно охлаждённом состоянии достаточно большое число атомов оказывается в своих минимально возможных квантовых состояниях, и квантовые эффекты начинают проявляться на макроскопическом уровне. Теоретически предсказан как следствие из законов квантовой механики Альбертом Эйнштейном на основе работ Шатьендраната Бозе в 1925 году. 70 лет спустя, в 1995 году, первый бозе-конденсат был получен в Объединённом институте лабораторной астрофизики (JILA) (относящемся к Университету штата Колорадо в Боулдере и Национальному институту стандартов) Эриком Корнеллом и Карлом Виманом. Учёные использовали газ из атомов рубидия, охлаждённый до 170 нанокельвин (нК) (1,7⋅10−7 кельвин). За эту работу им, совместно с Вольфгангом Кеттерле из Массачусетского технологического института, была присуждена Нобелевская премия по физике 2001 года. 玻色–爱因斯坦凝态(Bose-Einstein condensate)又称玻色–爱因斯坦凝聚态,简称玻爱凝聚态,是玻色子原子在冷却到接近绝对零度所呈现出的一种气态的、超流性的物质状态(物态)。这种大量具有玻色统计性质的粒子,如同原子“凝聚”到同一状态,称为玻色–爱因斯坦凝聚(Bose-Einstein condensation,BEC)。 1995年,麻省理工學院的沃夫岡·凱特利與科罗拉多大学博尔德分校的埃里克·康奈尔和卡尔·威曼使用气态的铷原子在170 nK(1.7×10−7 K)的低温下首次获得了玻色-爱因斯坦凝態。在这种状态下,几乎全部原子都聚集到能量最低的量子态,形成一个宏观的量子状态。 En física, condensado de Bose-Einstein es el estado de la materia que se da en ciertos materiales a temperaturas cercanas a 0 K (cero absoluto). ​ La propiedad que lo caracteriza es que una cantidad macroscópica de las partículas del material pasan al nivel de mínima energía, denominado estado fundamental. El condensado es una propiedad cuántica que no tiene análogo clásico. Debido al principio de exclusión de Pauli, solo las partículas bosónicas pueden tener este estado de agregación: si las partículas que se han enfriado son fermiones, lo que se obtiene es un Líquido de Fermi. En junio de 2020, científicos de la Estación Espacial Internacional lograron sintetizar el condensado de Bose-Einstein, conocido como quinto estado de agregación de la materia, en condiciones de microgravedad. Бозе-конденсація або конденсація Бозе — Ейнштейна (БЕК) — явище надлишкового накопичення бозонів у стані з мінімальною енергією за температур, нижчих за певну критичну температуру. Попри назву, йдеться не про реальну конденсацію на зразок зрідження газів, а радше про конденсацію у просторі енергій чи імпульсів. Бозе-конденсація відбувається не внаслідок взаємодії між бозонами (розглядається ідеальний бозе-газ), а внаслідок особливості розподілу Бозе — Ейнштейна. У червні 2020 р. дослідники з NASA повідомили про успішне досягнення п’ятого стану речовини у Лабораторії холодного атома (Cold Atom Laboratory) на МКС. Un condensat de Bose-Einstein est un état de la matière apparent au niveau macroscopique, formé de bosons identiques (typiquement des atomes se comportant comme des bosons), tel qu'un grand nombre de ces particules, à une température suffisamment basse, occupent un unique état quantique de plus basse énergie (état fondamental) lui donnant des propriétés spécifiques. Ce phénomène a été prédit en 1925 par Albert Einstein, qui a généralisé au cas des atomes les travaux de Satyendranath Bose sur les statistiques quantiques des photons (travaux ouvrant la voie vers les lasers). En 1938, Piotr Kapitsa, (en) et Don Misener ont découvert le caractère superfluide de l'hélium 4, pour des températures inférieures à 2,17 K. Cette propriété a rapidement été reliée à la condensation de Bose-Einstein d'une partie des atomes d'hélium 4, qui sont des bosons, par Fritz London. Le premier condensat gazeux a été produit en 1995 par Eric Cornell et Carl Wieman, ouvrant la voie à l'étude des gaz atomiques dilués ultra-froids dans le régime quantique et leur offrant le prix Nobel de physique en 2001. Un condensat de Bose-Einstein és un estat de la matèria format per bosons refredats a temperatures molt properes al zero absolut. En aquestes condicions, una gran part dels àtoms cauen a l'estat quàntic més baix, permetent que els efectes quàntics esdevinguin aparents en una escala macroscòpica. El primer d'aquests condensats va ser produït per Eric Cornell i Carl Wieman el 1995 a la Universitat de Colorado a Boulder, al laboratori NIST-, fent servir un gas d'àtoms de rubidi refredats fins a 170 nanokelvins (nK). Kondensacja Bosego-Einsteina – efekt kwantowy zachodzący w układach podległych rozkładowi Bosego-Einsteina. W temperaturach niższych od temperatury krytycznej część cząstek (bozonów) przechodzi w zerowy stan pędowy – cząstki te mają identyczny pęd. Oznacza to, że w zerowej objętości może znajdować się niezerowa liczba cząstek. Mówi się wtedy o makroskopowym obsadzeniu stanu podstawowego. Efektem kondensacji jest kolektywne zachowanie wszystkich cząstek biorących w niej udział (w przybliżeniu wszystkie zachowują się jak jedna cząstka). Nie chodzi tu o kondensację w zwykłym sensie w przestrzeni położeń – cząstki nie znajdują się w jednym miejscu, lecz o "kondensację" cząstek w przestrzeni pędów – znaczna liczba cząstek ma taki sam pęd. Rozkład przestrzenny cząstek "skondensowanych" pozostaje równomierny (jeśli nie ma pól zewnętrznych). W kondensacie Bosego-Einsteina zachodzi zjawisko nadciekłości. Kondensat opisywany jest w przybliżeniu nieliniowym równaniem Grossa-Pitajewskiego. Równanie to ma rozwiązania solitonowe, o wielkim znaczeniu eksperymentalnym. Występują zarówno "jasne" jak i "ciemne" rozwiązania solitonowe. Przybliżenie można polepszyć stosując rachunek zaburzeń – . كثافة بوز-أينشتاين في الفيزياء هي حالة تتخذها ذرات الغاز إذا كانت من البوزونات فتصبح حالة كمومية واحدة، شرط اقتراب درجة حرارتها إلى درجه الصفر المطلق، تنبأ بها كل من ساتيندرا ناث بوز سنة 1924 وألبرت أينشتاين بين عامي 1924 و1925، وأثبت بالتجربة سنة 1995 أي بعد 70 عاما من التكهن بوجود هذه الظاهرة. وتكاثف بوز وأينشتاين يعد حاله من حالات المادة وقد بَرهن على وجودها تجريبياً كل من كارل ويمان وإيريك ألين كورنيل من جامعة كولورادو بولدر في مخابر المعهد الوطني للمعايير والتكنولوجيا وبعدهما بفترة ولفجانج كيترلي في معهد ماساتشوستس للتقنية وكلا الفريقين برهنها سنة 1995 واستحق الفريقان بموجب ذاك جائزة نوبل في الفيزياء لسنة 2001 بالتشارك فيما بينهماوتعتبر كثافة بوز أينشتاين حالة مادية لغاز مُمَدد من البوزونات المبردة إلى درجات من الحرارة قريبة جداً من الصفر المطلق، في هذه الشروط يشغل جزء كبير من البوزونات أخفض حالة كمومية، تظهر فيها ظواهر كمومية مجهرية نقطية وبشكل خاص تداخل التوابع الموجية، تتشكل BEC بتبريد غاز منخفض الكثافة للغاية تقدر بنحو جزء من مئة ألف جزء من كثافة الهواء العادي إلى درجات فائقة الانخفاض. Een bose-einsteincondensaat is een laag-energetische niet-klassieke aggregatietoestand, die slechts voorkomt bij temperaturen nabij het absolute nulpunt. In deze toestand overlappen de debroglie­golven (materiegolven) van de deeltjes zodanig, dat ze niet meer van elkaar onderscheiden kunnen worden en er één grote materiegolf waarneembaar is, die ook wel superatoom wordt genoemd.Deze toestand wordt ook wel de vijfde aggregatietoestand genoemd, naast vast, vloeibaar, gas en plasma. Een bose-einsteincondensaat van interagerende deeltjes is supervloeibaar, hetgeen door Nikolaj Bogoljoebov theoretisch werd voorspeld en door de experimentele observatie van gekwantiseerde wervelingen (vortices) werd bewezen. Deze kwantumfaseovergang was het eerst voorspeld in 1924 door Albert Einstein gebaseerd op het werk van Satyendra Nath Bose. Het verschijnsel werd voor het eerst waargenomen in 1995 door de groep van Eric Cornell en Carl Wieman van JILA. In 2001 kregen zij daarvoor, samen met Wolfgang Ketterle van het MIT de Nobelprijs voor de Natuurkunde. O condensado de Bose-Einstein é uma fase da matéria formada por bósons a uma temperatura muito próxima do zero absoluto. Nestas condições, uma grande fracção de átomos atinge o mais baixo estado quântico, e nestas condições os efeitos quânticos podem ser observados à escala macroscópica. A existência deste estado da matéria como consequência da mecânica quântica foi inicialmente prevista por Albert Einstein em 1925, no seguimento do trabalho efetuado por Satyendra Nath Bose. O primeiro condensado deste tipo foi produzido setenta anos mais tarde por Eric Cornell e Carl Wieman em 1995, na Universidade do Colorado em Boulder, usando um gás de átomos de rubídio arrefecido a 170 nK (nano Kelvin). Il condensato di Bose-Einstein (o BEC, dall'inglese Bose-Einstein condensate) è un particolare stato della materia in cui i bosoni sono raffreddati a una frazione di grado superiore allo zero assoluto, iniziando a comportarsi come un unicum anziché come particelle separate e mantenendo anche a livello macroscopico tutte le proprietà quantistiche che esibiscono a livello microscopico: ad esempio comportandosi come onde e non come particelle. Il BEC può essere formato a partire da gas a bassa densità di atomi ultrafreddi o da alcune quasiparticelle all'interno di solidi, come gli eccitoni o i polaritoni. Teorizzato nel 1924 da Albert Einstein e Satyendranath Bose, fu osservato per la prima volta nel 1995. Το συμπύκνωμα Μπόζε-Αϊνστάιν (Bose-Einstein Condensate, BEC) είναι η κατάσταση της ύλης, που δημιουργείται όταν μποζόνια περιοριστούν από ένα εξωτερικό δυναμικό και ψυχθούν σε θερμοκρασίες πολύ κοντά στο απόλυτο μηδέν (0 Κ). Σε τέτοιες συνθήκες υψηλής ψύξης, ένα σημαντικό ποσοστό των ατόμων (μποζονίων) βρίσκονται στη θεμελιώδη κατάσταση του εξωτερικού δυναμικού, με αποτέλεσμα να εμφανίζονται κβαντικά φαινόμενα στο μακροσκοπικό αυτό επίπεδο. Η πρόβλεψη για τη δημιουργία του συμπυκνώματος έγινε πρώτη φορά από τον Σατέντραναθ Μπόους το 1925. Χρειάστηκαν 70 χρόνια για να πραγματοποιηθεί η συμπύκνωση ΒΕC, το 1995, από τους Έρικ Κορνέλ και Καρλ Βίμαν στο Εργαστήριο NIST του Πανεπιστημίου Μπόλντερ στο Κολοράντο, ψύχοντας άτομα Ρουβιδίου στους 170° nanoKelvin. Μοιράστηκαν το βραβείο Νόμπελ 2001 μαζί με τον Βόλφγκανγκ Κέτερλε (Wolfgang Ketterle) του MIT για την ανακάλυψή τους. In condensed matter physics, a Bose–Einstein condensate (BEC) is a state of matter that is typically formed when a gas of bosons at very low densities is cooled to temperatures very close to absolute zero (−273.15 °C or −459.67 °F). Under such conditions, a large fraction of bosons occupy the lowest quantum state, at which point microscopic quantum mechanical phenomena, particularly wavefunction interference, become apparent macroscopically. A BEC is formed by cooling a gas of extremely low density (about 100,000 times less dense than normal air) to ultra-low temperatures. This state was first predicted, generally, in 1924–1925 by Albert Einstein following and crediting a pioneering paper by Satyendra Nath Bose on the new field now known as quantum statistics. In 1995, the Bose-Einstein condensate was created by Eric Cornell and Carl Wieman of the University of Colorado at Boulder using rubidium atoms; later that year, Wolfgang Ketterle of MIT produced a BEC using sodium atoms. In 2001 Cornell, Wieman and Ketterle shared the Nobel Prize in Physics "for the achievement of Bose-Einstein condensation in dilute gases of alkali atoms, and for early fundamental studies of the properties of the condensates." ボース=アインシュタイン凝縮(ボース=アインシュタインぎょうしゅく、英: Bose–Einstein condensation)、または略してBECとは、ある転移温度以下で巨視的な数のボース粒子がある1つの1粒子状態に落ち込む相転移現象。量子力学的なボース粒子の満たす統計性であるボース=アインシュタイン統計の性質から導かれる。BECの存在はアルベルト・アインシュタインの1925年の論文の中で予言された。粒子間の相互作用による他の相転移現象とは異なり、純粋に量子統計性から引き起こされる相転移であり、アインシュタインは「引力なしの凝縮」と呼んだ。粒子間相互作用が無視できる理想ボース気体に近い中性原子気体のBECは、アインシュタインの予言から70年経った1995年に実現された。1995年にコロラド大学の研究グループはルビジウム87(87Rb)、マサチューセッツ工科大学(MIT)の研究グループはナトリウム23(23Na)の希薄な中性アルカリ原子気体でのBECを実現させた。中性アルカリ原子気体でBECが起こる数マイクロKから数百ナノKという極低温状態の実現には、レーザー冷却などの冷却技術やなどの捕獲技術の確立が不可欠であった。2001年のノーベル物理学賞は、これらのBEC実現の実験的成果に対し、授与された。 Fisikan, Bose-Einstein kondentsatua material batzuetan zero absolututik gertuko tenperaturetan gertatzen den materiaren egoera bat da. Bere propietate bereizgarria materialaren partikulen kopuru makroskopiko bat deritzon energia gutxieneko mailara pasatzen direla da. Kondentsatu hau fisika klasikoan baliokiderik ez duen propietate kuantiko bat da. Pauliren bazterketa printzipioaren ondorioz, materiaren egoera honetan soilik bosoiak egon daitezke. Hoztutako partikulak fermioiak badira, lortzen dena bat da. Ett Bose–Einstein-kondensat är ett aggregationstillstånd som en förtunnad gas av bosoner, till exempel atomer med heltaligt spinn, kan övergå till vid extremt låga temperaturer. Då sjunker bosonernas rörelseenergi och därmed deras rörelsemängd, vilket leder till att osäkerheten i deras position ökar. När osäkerheten överstiger avståndet mellan bosonerna blir de ourskiljbara partiklar. De hamnar i samma kvantmekaniska grundtillstånd med samma vågfunktion. Bosonernas fas blir koherent och det kan ge upphov till interferens- och diffraktionsmönster på ett sätt som är jämförbart med laserljus. Ett Bose–Einstein-kondensat framställdes första gången 1995, då Eric Cornell och Carl Wieman lyckades kyla ner en gas av rubidiumatomer till temperaturen 1,7×10−7 kelvin (−273,14999983 °C). För detta tilldelades de, tillsammans med Wolfgang Ketterle, Nobelpriset i fysik 2001. Detta tillstånd av materia förutspåddes först av Satyendra Nath Bose och Albert Einstein 1924–1925. Bose skickade en uppsats om kvantstatistik som handlade om ljuskvanta (nu kallade fotoner) till Einstein. Uppsatsen innehöll en alternativ härledning av Plancks strålningslag. Einstein blev imponerad; han översatte själv uppsatsen från engelska till tyska och såg till att den blev publicerad i . Sedan utvidgade Einstein tillämpningen av Boses idéer till partiklar med massa i två andra artiklar. I november 2010 lyckades man få fotoner i Bose–Einstein-kondensatform. I juni 2020 framställdes Bose–Einstein-kondensat för första gången på den internationella rymdstationen ISS i anordningen CAL - Cold Atom Lab. På grund av den rådande mikrogravitationen på ISS kunde fenomenet studeras med större noggrannhet och under längre tid än vad som tidigare varit möjligt.
gold:hypernym
dbr:State
skos:closeMatch
n9:bose-einstein-condensates
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Bose–Einstein_condensate?oldid=1124638958&ns=0
dbo:wikiPageLength
79920
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Bose–Einstein_condensate