This HTML5 document contains 112 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
n32https://www.biblegateway.com/passage/%3Fsearch=titus3:
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
dbpedia-mshttp://ms.dbpedia.org/resource/
n37http://www.revneal.org/Writings/page-2/
n16http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
n21https://www.biblegateway.com/passage/%3Fsearch=ac2:
n24https://www.biblegateway.com/passage/%3Fsearch=1co11:
n10https://web.archive.org/web/20051029150617/http:/www.gbod.org/smallgroup/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
n9http://www.revneal.org/Writings/Writings/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
n12https://web.archive.org/web/20051101101224/http:/gbgm-umc.org/UMhistory/Wesley/sermons/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
n11https://web.archive.org/web/20051102045849/http:/gbgm-umc.org/Umhistory/Wesley/sermons/
n33http://dbpedia.org/resource/File:
dbphttp://dbpedia.org/property/
n22https://www.biblegateway.com/passage/%3Fsearch=mk16:
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
n7https://web.archive.org/web/20050616034913/http:/gbgm-umc.org/UMhistory/Wesley/sermons/
n20https://www.biblegateway.com/passage/%3Fsearch=1peter1:
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
n31https://www.biblegateway.com/passage/%3Fsearch=mt28:
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
yago-reshttp://yago-knowledge.org/resource/
n27https://global.dbpedia.org/id/
n29https://web.archive.org/web/20050818025719/http:/www.lcms.org/pages/
n35https://web.archive.org/web/20001209101500/http:/gbgm-umc.org/UMW/Wesley/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
n36https://web.archive.org/web/20141110150935/http:/gbgm-umc.org/umw/wesley/
n23https://www.biblegateway.com/passage/%3Fsearch=mt26:
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#

Statements

Subject Item
dbr:Means_of_grace
rdf:type
yago:YagoPermanentlyLocatedEntity yago:WikicatSacraments yago:Sacrament101034925 yago:PsychologicalFeature100023100 yago:Abstraction100002137 yago:Activity100407535 yago:Act100030358 yago:Event100029378 yago:ReligiousCeremony101028082 yago:Ceremony101027379
rdfs:label
恩寵の手段 은총의 방도 Nådemedel Means of grace
rdfs:comment
The means of grace in Christian theology are those things (the means) through which God gives grace. Just what this grace entails is interpreted in various ways: generally speaking, some see it as God blessing humankind so as to sustain and empower the Christian life; others see it as forgiveness, life, and salvation. 은혜의 방도, 또는 은혜의 방편은 기독교 신학 용어로서 야훼가 그의 백성들에게 은혜를 베풀기 위해 정한 방도(means)들을 말한다. 정확히 그 은혜가 무엇인지, 또 그 방도들이 무엇인지는 신학 사조에 따라 차이가 있다. Nådemedel (latin: media gratiae), kallas inom den kristna teologin, de medel – ordet och sakramenten –, varigenom Gud genom Anden träder i gemenskap med människan och gör henne delaktig av sin nåd. En särskild betydelse har detta begrepp inom lutherdomen. Den lutherska läran om nådemedlen är utbildad i motsats dels till den romerska katolicismens, dels till de mystisk-spiritualistiska riktningarnas, dels slutligen i viss mån till den reformerta kyrkans åskådning. Motsatsen till den romerska katolicismen framträder tydligast i den helt olika betydelse, som på den ena och den andra sidan tillkommer "ordet". Enligt romersk-katolsk åskådning är det blott genom sakramenten, som, på ett sätt, som inte kan för medvetandet klargöras, en verklig nådemeddelelse sker; ordet, som här fattas väsentlige 恩寵の手段（おんちょうのしゅだん、Means of Grace）は、キリスト教用語で、キリストに依り頼み、その救いに与ったキリスト者が、信仰に成長するための手段のこと。 救いの恵みを受けるのは、聖書の教えや宗教改革者たちの主張によれば「ただ信仰による」とされているが、その後、受けた恵みの世界に成長するために、聖書に示された手段がいくつかあるとされる。 * 聖書を日々読む * 祈りの時を聖別する * クリスチャンとしての証しに励む * 財を捧げることを含めて、奉仕に励む などがその一例である。 ジョン・ウェスレーは、このような「神によって定められた恩寵の手段」のほかに、個人個人のクリスチャンが、自分の信仰の成長のため自ら定める手段もあることを教えた。前者は「Institutional Means of Grace」と呼ばれ、後者は「Prudencial Means of Grace」と称されている。これには、自分で定めて行う特定の善行などが含まれる。
foaf:depiction
n16:AugsburgConfessionArticle7OftheChurch.jpg
dcterms:subject
dbc:Christian_terminology dbc:Methodism dbc:Arminianism dbc:Sacraments dbc:Catholic_theology_and_doctrine dbc:Lutheran_theology
dbo:wikiPageID
1392796
dbo:wikiPageRevisionID
1119112396
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Calvinism dbr:Emmanuel_Association dbr:Confession_(religion) dbr:Conservative_holiness_movement dbr:Christian_soteriology dbr:Baptism dbr:Good_works dbr:Salvation dbr:Sacrament dbc:Methodism dbr:Sanctification dbr:Faith dbr:Sacramental_union dbr:Scripture dbc:Christian_terminology dbc:Arminianism dbr:Absolution_(religious) dbr:Catholic_Church dbc:Sacraments dbr:Divine_grace dbr:Gospel dbc:Catholic_theology_and_doctrine dbr:Real_presence_of_Christ_in_the_Eucharist dbr:Infant_Baptism dbr:Methodism dbr:Works_of_Mercy dbr:John_Wesley dbc:Lutheran_theology dbr:Slavery dbr:Forgiveness_of_sin dbr:Prevenient_Grace dbr:Total_depravity n33:AugsburgConfessionArticle7OftheChurch.jpg dbr:Methodist_theology dbr:Sacramentals dbr:Eucharist_in_the_Lutheran_Church dbr:Sacraments dbr:Eucharist dbr:Baptismal_regeneration dbr:Christian_Perfection dbr:Christian_theology dbr:Holy_Communion dbr:Irenaeus dbr:Works_of_Piety dbr:Holy_Spirit
dbo:wikiPageExternalLink
n7:serm-101.stm n9:giving.html n10:practicing.asp n11:serm-104.stm n12:serm-016.stm n20:23&version=NIV n21:38&version=NIV n22:16&version=NIV n23:28&version=NIV n24:29&version=NIV n29:internal.asp%3FNavID=3968 n31:19&version=NIV n32:5&version=NIV n35:mission.stm n9:WesMean.htm n36:disciple.stm n37:marord.html
owl:sameAs
dbpedia-ms:Sarana_rahmat dbpedia-fa:واسطه_فیض dbpedia-ko:은총의_방도 n27:4oECW freebase:m.04y_fs yago-res:Means_of_grace dbpedia-sv:Nådemedel wikidata:Q6142574 dbpedia-ja:恩寵の手段
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Short_description dbt:Quotation dbt:ISBN dbt:Reflist dbt:Expand_section dbt:Christian_Soteriology
dbo:thumbnail
n16:AugsburgConfessionArticle7OftheChurch.jpg?width=300
dbo:abstract
Nådemedel (latin: media gratiae), kallas inom den kristna teologin, de medel – ordet och sakramenten –, varigenom Gud genom Anden träder i gemenskap med människan och gör henne delaktig av sin nåd. En särskild betydelse har detta begrepp inom lutherdomen. Den lutherska läran om nådemedlen är utbildad i motsats dels till den romerska katolicismens, dels till de mystisk-spiritualistiska riktningarnas, dels slutligen i viss mån till den reformerta kyrkans åskådning. Motsatsen till den romerska katolicismen framträder tydligast i den helt olika betydelse, som på den ena och den andra sidan tillkommer "ordet". Enligt romersk-katolsk åskådning är det blott genom sakramenten, som, på ett sätt, som inte kan för medvetandet klargöras, en verklig nådemeddelelse sker; ordet, som här fattas väsentligen som dogmatisk och etisk lärolag, har för frälsningstillägnelsen egentligen blott betydelsen av ett incitament, som driver människan att söka Guds nåd. I den evangelisk-lutherska kyrkan åter träder ordets betydelse som nådemedel så starkt i förgrunden, att termen "ordet" ofta används som den sammanfattande beteckningen för nådemedlen (ordet i trängre mening och sakramenten) över huvud och att också i fråga om sakramenten, vilka ofta, utan att därmed en uttömmande bestämning avses, betecknas som "synliga ord", den avgörande tonvikten läggs på det sakramentshandlingen beledsagande och uppbärande gudomliga instiftelse- och löftesordet. Denna skillnad är tydligen en omedelbar följd av olikheten i själva nådebegreppet. Lika fjärran som det måste ligga att tänka sig ordet som bärare av den romerska katolicismens naturartat uppfattade "nåd", lika naturligt framgår betoningen av ordet – det främsta medlet för all meddelelse och all innerligare gemenskap personligheter emellan – som nådemedel som en konsekvens av lutherdomens personliga uppfattning av nåden. Denna betydelse har ordet då inte som förmedlare av något slags substantiell "kraft" eller dylikt, utan just genom sitt innehåll, som evangeliet om Guds kärlek i och genom Kristus. Dock får detta inte förstås så, som om ordets betydelse skulle uppgå i meddelandet av ett visst läroinnehåll, som tillägnas av människan på reflexionens väg, utan beteckningen av ordet som nådemedel, liksom läran om att Anden verkar och ges i och genom ordet, innebär, att Gud själv genom ordet handlar med människan och med henne träder i en gemenskap, som från en sida är tillgänglig för den klara, psykologiska analysen, men dock inte låter sig fattas till hela sitt djup på denna väg – också här är analogin med ordets betydelse för gemenskapen människor emellan lärorik. Innesluter sålunda den lutherska nådemedelsläran ett starkt moment av personlighetsmystik, så kommer dess motsats till den mystisk-spiritualistiska åskådningen med dess åberopande av "det inre ordet" eller "ljuset" till uttryck i satsen, att Anden ges endast genom (det "yttre") ordet – en omedelbar konsekvens av betonandet av trons beroende av uppenbarelsen i Kristus. Precis som en bärkraftig visshet om Gud endast kan stödjas på honom, så kan också en verklig gemenskap till Gud förverkligas endast i, genom och under det ständigt förnyade tillägnandet av evangeliet om honom. I avvisandet av den romersk-katolska liksom av den "svärmiskt" mystiska åskådningen är den reformerta kyrkan i huvudsak ense med den lutherska. Dock består också mellan dem en väsentlig skillnad i detta hänseende. Å ena sidan har den reformerta kyrkans predestinationslära till följd, att nådemedlen för den över huvud inte får samma konstitutiva betydelse som för den lutherska: de snarare bekräftar än egentligen förmedlar nåden, och om Anden än i regel betjänar sig av dem, är hans verksamhet dock på intet sätt bunden vid dem. Å andra sidan för det halvt deistiska draget i det reformerta gudsbegreppet med sig, att den djupa mystiken i den lutherska nådemedelsläran här går förlorad. I senare hänseendet framträder motsatsen tydligast i sakramentsläran, men gör sig dock på alldeles analogt sätt gällande även i uppfattningen av ordet i trängre mening. The means of grace in Christian theology are those things (the means) through which God gives grace. Just what this grace entails is interpreted in various ways: generally speaking, some see it as God blessing humankind so as to sustain and empower the Christian life; others see it as forgiveness, life, and salvation. 은혜의 방도, 또는 은혜의 방편은 기독교 신학 용어로서 야훼가 그의 백성들에게 은혜를 베풀기 위해 정한 방도(means)들을 말한다. 정확히 그 은혜가 무엇인지, 또 그 방도들이 무엇인지는 신학 사조에 따라 차이가 있다. 恩寵の手段（おんちょうのしゅだん、Means of Grace）は、キリスト教用語で、キリストに依り頼み、その救いに与ったキリスト者が、信仰に成長するための手段のこと。 救いの恵みを受けるのは、聖書の教えや宗教改革者たちの主張によれば「ただ信仰による」とされているが、その後、受けた恵みの世界に成長するために、聖書に示された手段がいくつかあるとされる。 * 聖書を日々読む * 祈りの時を聖別する * クリスチャンとしての証しに励む * 財を捧げることを含めて、奉仕に励む などがその一例である。 ジョン・ウェスレーは、このような「神によって定められた恩寵の手段」のほかに、個人個人のクリスチャンが、自分の信仰の成長のため自ら定める手段もあることを教えた。前者は「Institutional Means of Grace」と呼ばれ、後者は「Prudencial Means of Grace」と称されている。これには、自分で定めて行う特定の善行などが含まれる。
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Means_of_grace?oldid=1119112396&ns=0
dbo:wikiPageLength
16421
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Means_of_grace