This HTML5 document contains 241 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
dbpedia-shhttp://sh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hrhttp://hr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
n55http://www.ontologydesignpatterns.org/ont/dul/DUL.owl#
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
schemahttp://schema.org/
n40http://ml.dbpedia.org/resource/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
n9http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
dbpedia-azhttp://az.dbpedia.org/resource/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
n22http://dbpedia.org/resource/File:
dbphttp://dbpedia.org/property/
dbpedia-euhttp://eu.dbpedia.org/resource/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-lahttp://la.dbpedia.org/resource/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
dbpedia-srhttp://sr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-vihttp://vi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
dbpedia-anhttp://an.dbpedia.org/resource/
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-thhttp://th.dbpedia.org/resource/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
n42https://global.dbpedia.org/id/
yago-reshttp://yago-knowledge.org/resource/
dbpedia-slhttp://sl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ochttp://oc.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbpedia-simplehttp://simple.dbpedia.org/resource/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
n49http://lt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-trhttp://tr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
n20http://arz.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#

Statements

Subject Item
dbr:Antonine_Plague
rdf:type
yago:Epidemic107435533 yago:Wikicat2nd-centuryDisasters wikidata:Q1656682 yago:Pandemic107435713 yago:Calamity107314838 yago:Trouble107289014 yago:Outbreak107435273 dbo:Event wikidata:Q495513 dbo:Outbreak owl:Thing yago:WikicatAncientHealthDisasters yago:Happening107283608 yago:YagoPermanentlyLocatedEntity yago:WikicatPandemics yago:Event100029378 yago:Misfortune107304852 yago:WikicatEpidemics schema:Event yago:Wikicat3rd-centuryDisasters yago:Abstraction100002137 n55:Event yago:PsychologicalFeature100023100 yago:WikicatSmallpoxEpidemics
rdfs:label
안토니누스 역병 الطاعون الأنطوني Антонинова чума Antoninský mor Antoninska pesten Peste antonine Wabah Antoninus Antoninische Pest 安東尼大瘟疫 Чума Антоніна Peste antonina Antoniar izurria Zaraza Antoninów Pest van Antoninus Peste antonina Pesta antonina Antonine Plague Peste antonina
rdfs:comment
Wabah Antoninus dari tahun 165–180 Masehi, yang juga dikenal sebagai Wabah Galen (dari nama dokter Yunani yang tinggal di Kekaisaran Romawi yang menjelaskannya), adalah sebuah wabah kuno yang terbawa ke Kekaisaran Romawi oleh pasukan yang kembali dari kampanye-kampanye di Timur Dekat. Para sarjana menduga bahwa wabah tersebut adalah variola atau campak, namun sebab pastinya masih belum jelas. Wabah tersebut merenggut nyawa kaisar Romawi, Lucius Verus, yang wafat pada 169 dan salah satu pemangku raja Marcus Aurelius Antoninus, yang marganya, Antoninus, dikaitkan dengan wabah tersebut. Penyakit tersebut terjadi lagi sembilan tahun kemudian, menurut sejarawan Romawi Dio Cassius (155–235), yang menyebabkan 2,000 orang tewas sehari di Roma, satu dari empat orang terkena dampaknya, yang membuat On appelle peste antonine l’épidémie qui frappa l’Empire romain à la fin de la dynastie antonine, durant les règnes de Marc Aurèle et Commode, entre 165 et 190. Elle doit son surnom « antonine » à la dynastie qui dirigeait alors l'Empire romain : les Antonins. Les historiens anglais la nomment parfois aussi Galenic plague (« peste galénique ») du nom de Galien, le célèbre médecin de l'époque. Cette peste fait l'objet de débats quant à sa contribution au déclin de l'Empire romain d'Occident. La peste antonina (165-180), nota anche come peste di Galeno, dal medico Galeno che la descrisse, fu una pandemia di vaiolo, o morbillo, o meno probabilmente tifo, propagata entro i confini dell'impero romano dai soldati dell'esercito di ritorno dalle campagne militari contro i Parti. L'epidemia potrebbe avere anche causato la morte dell'imperatore romano Lucio Vero, morto nel 169, co-reggente con Marco Aurelio, il cui patronimico "Antoninus" diede il nome all'epidemia. Zaraza Antoninów (łac. Pestis Antonini), nazywana niekiedy Zarazą Galena – epidemia rozwijająca się na terenie Imperium Rzymskiego w drugiej połowie II wieku n.e. Jej apogeum przypadło na lata 161-181. Rozprzestrzenieniu się epidemii sprzyjały prowadzone wówczas wojny przeciw Markomanom oraz, w latach 161-166, kampania Lucjusza Werusa przeciwko Partom. الطاعون الأنطوني (بالإنجليزية: Antonine Plague)‏ هو وباء ضرب الإمبراطورية الرومانية في نهاية السلالة الأنطونية، خلال عهد ماركوس أوريليوس وخلفه كومودوس، بين سنتي 165 و190 م. حيث أرجع هذا الوباء أو بالأحرى الجائحة إلى الإمبراطورية الرومانية من طرف القوات العائدين من الحملات التي قاموا بها في الشرق الأدنى. وفقا للمؤرخ الروماني كاسيوس ديو (235-155)، فقد تسبب هذا الوباء في تدمير الجيش الروماني وفاة ما يصل إلى 2000 حالة يوميا، وتم تقدير العدد الإجمالي للوفيات بحوالي 5 ملايين شخص. قتل المرض ما يصل إلى ثلث السكان في بعض المناطق ودمر الجيش الروماني. De Pest van Antoninus (165-180 n.Chr.) ook wel bekend als de plaag van Galenus, de medicus die de ziekte beschreef, was een antieke pandemie, of van de pokken of van de mazelen, die door troepen, die van de Romeins-Parthische Oorlog (161-166) terugkeerden, in het Romeinse Rijk werden geïntroduceerd. Антонинова чума — эпидемия (в 2019 году стала называться «пандемией») инфекционной болезни в 165—180 годах нашей эры, также известная как Чума Галена (от имени греческого врача, жившего в Римской империи, который её описал), была принесена в Римскую империю войсками, возвращавшимися из Месопотамии после неудачной войны с Парфией. La Pesta antonina del 165-180 dC, també coneguda com la plaga de Galè -nom del metge grec que va viure a l'Imperi Romà, i que la va descriure-, va ser una antiga pandèmia portada de tornada a l'imperi Romà per les tropes que tornaven de les campanyes del Pròxim Orient. Els investigadors han sospitat que podria haver estat la verola, o el xarampió, però la veritable causa encara era indeterminada. L'epidèmia va poder haver cobrat la vida d'un emperador romà, Luci Aureli Ver, que va morir el 169 i va ser el corregent de Marc Aureli, el nom de la família del qual, Antoní, s'ha associat amb l'epidèmia. La malaltia es va manifestar novament nou anys més tard, d'acord amb l'historiador romà Cassi Dió (155-235), causant fins a 2.000 morts al dia a Roma, una quarta part dels afectats, donant a la Die Antoninische Pest (von lateinisch pestis, „Seuche“, und zu Marcus Aurelius Antoninus) war eine Pandemie, die in den Jahren von 165 bis 180 (eventuell bis 190) nahezu im gesamten Gebiet des Römischen Reichs herrschte. Sie ist nach dem Gentilnamen des römischen Kaisers Mark Aurel († 180) benannt, der eigentlich Marcus Aurelius Antoninus hieß. Umstritten ist die Hypothese, dass dieser und ebenso sein Mitregent Lucius Verus († 169) der Seuche zum Opfer gefallen seien. Antoninský mor v letech 165 až 180 n. l., známý také jako Galénův mor (podle lékaře Galéna, který jej popsal), byl první známou pandemií v Římské říši, kterou se pravděpodobně nakazili a dále ji rozšířili vojáci vracející se z tažení na Blízký východ. Vědci se obecně domnívají, že šlo o neštovice, nikoliv o mor jako takový, ale hovoří se také o spalničkách. Mor si možná vyžádal i život římského císaře Lucia Vera, který zemřel v roce 169 a byl spoluvládcem Marka Aurelia. Oba císaři se dostali na trůn díky tomu, že byli adoptováni předchozím císařem Antoninem Piem, a v důsledku toho se jejich příjmení Antoninus začalo spojovat s pandemií. Den antoninska pesten var en epidemi som ägde rum i Romarriket mellan 165 och 180. Den fördes till romarriket av romerska soldater som smittats av den under ett fälttåg i öster, och spred sig sedan genom romarriket upp till Gallien och Rhen. Den har föreslagits vara smittkoppor eller mässling, men dess exakta natur är okänd. La peste antonina, 165-180, conocida también como la plaga de Galeno,​ porque fue este famoso médico quien la describió, fue una epidemia de viruela​ o sarampión que afectó al Imperio romano. Fue llevada por las tropas que regresaban de la guerra pártica de Lucio Vero en Mesopotamia. La epidemia pudo causar la muerte del emperador romano Lucio Vero, quien falleció en 169 como corregente de Marco Aurelio, cuyo nombre de familia «Antonino» quedó asociado a la pandemia. La enfermedad volvió a estallar nueve años más tarde, según el historiador romano Dion Casio, y causó hasta 2000 muertes por día en Roma, una cuarta parte de las personas infectadas. Se ha estimado que perecieron cinco millones en total, aproximadamente un tercio de la población en algunas zonas, y, además, diezmó al ejército (영어: The Antonine Plague)은 165년에서 180년 사이에 발생한 전염병이다. 갈렌의 전염병(Plague of Galen)이라고도 부르는데, 로마 제국에 거주하던 그리스 의사이자 작가인 갈렌이 이를 기술했기 때문이다. 로마 군대가 로마-파르티아 전쟁 중에 로마 전역에 복귀한 군인들로 인해 로마 전역에 전염병이 퍼지게 되었다. 학자들은 천연두 혹은 홍역으로 생각하고 있지만, 실제 원인은 완전히 규명되지 않았다. Чума Антоніна (також відома як Моровиця Антоніна, Чума Галена) — пандемія невідомої інфекційної хвороби, яка відбулася упродовж 165—180 років на теренах Римської імперії та країнах Близького Сходу. Науковці достеменно не знають, яка хвороба спричинила цю ймовірно першу пандемію в історії людства. Підозрюють чуму, натуральну віспу, кір. Пандемія, ймовірно, забрала життя римського імператора Луція Вера, який помер у 169 році і був співправителем Марка Аврелія Антоніна, когномен якого Антонін (іноді Антоній), став асоціюватися з пандемією. За словами римського історика Діона Кассія (155—235), хвороба спричиняла до 2000 смертей на день в Римі, захворіло чверть населення Риму, близько 25 % з них померло. Загальна кількість померлих в усіх місцях поширення епідемії оцінюється в 5 мільйонів, хвор The Antonine Plague of 165 to 180 AD, also known as the Plague of Galen (after Galen, the physician who described it), was the first known pandemic impacting the Roman Empire, possibly contracted and spread by soldiers who were returning from campaign in the Near East. Scholars generally believe the plague was smallpox, although measles has also been suggested. The plague may have claimed the life of the Roman emperor Lucius Verus in 169 AD, who was co-regnant with Marcus Aurelius. These two emperors had risen to the throne by virtue of being adopted by the previous emperor, Antoninus Pius, and as a result, their family name, Antoninus, has become associated with the pandemic. Antonina izurria edo Galenoren izurria, 165-180 artean Erromatar Inperioan jazotako izurri bat izan zen. Lehen izendapena Antoniar leinuaren agintaldian jazo izanagatik datorkio, eta bigarrena Galeno greziar medikuak baztanga edo elgorri pandemia bat bezala deskribatu izanagatik. Denera milioi bat heriotz eragin zituela uste da, zenbait eremuetan biztanlegoaren herena, eta gainera, Erromatar Armada murriztu zuen. * Datuak: Q599141 A peste antonina ou peste dos Antoninos foi uma epidemia que iniciou-se no ano 165, atingindo Roma em 166. Perdurou até 180, afetando todo o mundo Romano e além. Seu nome deriva da família que governava a região na época. Esta epidemia tinha como sintomas febre, erupções cutâneas e diarreia, de acordo com Cláudio Galeno. Esta doença pode ter causado a morte dos imperadores Lúcio Vero e Marco Aurélio, nos anos de 169 e 180.
foaf:depiction
n9:Aurelius180AD.png n9:Marcus_Aurelius_Sestertius_177_860042.jpg n9:The_angel_of_death_striking_a_door_during_the_plague_of_Rome_Wellcome_V0010664.jpg n9:Galenosgruppe_(Wiener_Dioskurides).jpg
dcterms:subject
dbc:2nd-century_disasters dbc:160s dbc:Ancient_Roman_medicine dbc:Nerva–Antonine_dynasty dbc:Ancient_health_disasters dbc:Pandemics dbc:160s_in_the_Roman_Empire dbc:170s_in_the_Roman_Empire dbc:Smallpox_epidemics dbc:170s
dbo:wikiPageID
845862
dbo:wikiPageRevisionID
1122160548
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Aelius_Aristides dbr:Indian_Ocean dbr:Journal_of_the_American_Oriental_Society dbr:Muslim_conquest_of_Egypt dbc:2nd-century_disasters dbr:Augustus_(honorific) dbc:160s dbr:Epidemic dbr:Pus dbr:Hans_Zinsser dbr:Fever dbr:Seleucia dbr:Diarrhea n22:Galenosgruppe_(Wiener_Dioskurides).jpg dbr:Cosmas_Indicopleustes dbr:Cassius_Dio dbr:Rhine dbr:Roman_Empire dbc:Nerva–Antonine_dynasty dbr:Marcus_Aurelius dbr:Roman_Egypt dbc:Ancient_Roman_medicine dbr:Spice_trade dbr:Pharyngitis dbr:Faith_healing dbr:Pax_Romana dbr:List_of_epidemics dbr:Galen dbr:Aquileia dbr:Antoninus_Pius dbr:Lucius_Verus dbr:Emperor_Huan_of_Han n22:Aurelius180AD.png dbr:Pandemic dbc:Pandemics dbc:Ancient_health_disasters dbr:Rats,_Lice_and_History dbr:Rashidun_Caliphate dbr:Sino-Roman_relations dbr:Near_East dbr:Measles dbr:Eurasia dbr:Indo-Roman_relations dbr:Smallpox dbr:Smyrna dbr:Indo-Roman_trade_relations dbr:Dio_Cassius dbr:Rome dbr:Southeast_Asia dbr:Roman_army dbr:Traditional_Chinese_medicine dbr:Roman_commerce dbr:Slovakia dbr:Ammianus_Marcellinus dbr:Emperor_Ling_of_Han dbc:160s_in_the_Roman_Empire dbr:Jiaozhi dbr:Yellow_Turban_Rebellion dbr:Czech_Republic dbr:Gaul dbr:Danube_River dbr:Eutropius_(historian) dbr:Barthold_Georg_Niebuhr dbr:History_of_silk dbr:American_Journal_of_Philology dbr:Jules-Elie_Delaunay dbr:Marcomannic_Wars dbr:Periplus_of_the_Erythraean_Sea dbr:Zhang_Jue dbr:Roman_legion n22:Marcus_Aurelius_Sestertius_177_860042.jpg dbr:Rafe_de_Crespigny dbr:Plague_of_Cyprian dbc:170s_in_the_Roman_Empire dbr:Ge_Hong dbr:Asclepius dbc:170s dbr:Mesopotamia dbr:Roman_emperor dbc:Smallpox_epidemics dbr:William_Hardy_McNeill dbr:Daqin dbr:Eastern_Han dbr:Edwin_Pulleyblank dbr:Christian_Topography dbr:Asia_Minor
owl:sameAs
dbpedia-no:Antoninuspesten dbpedia-cs:Antoninský_mor dbpedia-hu:Antoninusi_járvány freebase:m.03gkdy dbpedia-ru:Антонинова_чума dbpedia-sh:Antoninska_kuga n20:الطاعون_الانطونى dbpedia-es:Peste_antonina dbpedia-sr:Антонинијева_куга yago-res:Antonine_Plague dbpedia-sl:Antoninska_kuga dbpedia-pl:Zaraza_Antoninów dbpedia-vi:Đại_dịch_Antonine dbpedia-an:Plaga_antonina dbpedia-simple:Antonine_Plague dbpedia-la:Pestis_Antonina dbpedia-zh:安東尼大瘟疫 dbpedia-ar:الطاعون_الأنطوني dbpedia-az:Antonin_vəbası dbpedia-hr:Antoninska_kuga dbpedia-de:Antoninische_Pest dbpedia-uk:Чума_Антоніна dbpedia-sv:Antoninska_pesten dbpedia-ca:Pesta_antonina n40:ആന്റൊണീൻ_പ്ലേഗ് dbpedia-fr:Peste_antonine n42:4mxgd dbpedia-eu:Antoniar_izurria dbpedia-tr:Antoninus_vebası dbpedia-fi:Antoninuksen_rutto dbpedia-pt:Peste_antonina dbpedia-oc:Pèsta_antonina dbpedia-id:Wabah_Antoninus n49:Antonino_maras dbpedia-ko:안토니누스_역병 dbpedia-it:Peste_antonina dbpedia-he:המגפה_האנטונינית dbpedia-th:โรคระบาดแอนโทนิน dbpedia-fa:طاعون_آنتونین wikidata:Q599141 dbpedia-nl:Pest_van_Antoninus
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:ISBN dbt:Epidemics dbt:Infobox_epidemic dbt:Cite_journal dbt:Sfn dbt:Short_description dbt:Snf dbt:Reflist dbt:Ancient_Roman_medicine dbt:'%22
dbo:thumbnail
n9:The_angel_of_death_striking_a_door_during_the_plague_of_Rome_Wellcome_V0010664.jpg?width=300
dbp:firstReported
dbr:Seleucia
dbp:deaths
5
dbp:disease
probably smallpox
dbp:caption
The angel of death striking a door during the plague of Rome: an engraving by Levasseur after Jules-Elie Delaunay
dbp:imageSize
260
dbp:fatalityRate
25.0
dbo:abstract
Die Antoninische Pest (von lateinisch pestis, „Seuche“, und zu Marcus Aurelius Antoninus) war eine Pandemie, die in den Jahren von 165 bis 180 (eventuell bis 190) nahezu im gesamten Gebiet des Römischen Reichs herrschte. Sie ist nach dem Gentilnamen des römischen Kaisers Mark Aurel († 180) benannt, der eigentlich Marcus Aurelius Antoninus hieß. Umstritten ist die Hypothese, dass dieser und ebenso sein Mitregent Lucius Verus († 169) der Seuche zum Opfer gefallen seien. Aufgrund der antiken Schilderungen der Symptome ist davon auszugehen, dass es sich bei der beschriebenen Infektionskrankheit nicht um die Beulenpest handelte, die durch das Bakterium Yersinia pestis hervorgerufen wird, sondern um eine Variante der Pocken, verursacht von einem besonders virulenten Stamm der Pockenviren (Orthopoxvirus variolae). Diese Infektionskrankheit war damals im Orient seit langer Zeit endemisch. Der zeitgenössische Arzt Galen beschreibt die Symptome 168 in seinem Traktat Methodus medendi („Die therapeutische Methode“) als Fieber, Durchfall und Rachenentzündung sowie einen makulösen bis pustulösen Hautausschlag etwa ab dem neunten Krankheitstag. Diese Beschreibung lässt sich am ehesten mit den Pocken vereinbaren. La peste antonina, 165-180, conocida también como la plaga de Galeno,​ porque fue este famoso médico quien la describió, fue una epidemia de viruela​ o sarampión que afectó al Imperio romano. Fue llevada por las tropas que regresaban de la guerra pártica de Lucio Vero en Mesopotamia. La epidemia pudo causar la muerte del emperador romano Lucio Vero, quien falleció en 169 como corregente de Marco Aurelio, cuyo nombre de familia «Antonino» quedó asociado a la pandemia. La enfermedad volvió a estallar nueve años más tarde, según el historiador romano Dion Casio, y causó hasta 2000 muertes por día en Roma, una cuarta parte de las personas infectadas. Se ha estimado que perecieron cinco millones en total, aproximadamente un tercio de la población en algunas zonas, y, además, diezmó al ejército romano. Den antoninska pesten var en epidemi som ägde rum i Romarriket mellan 165 och 180. Den fördes till romarriket av romerska soldater som smittats av den under ett fälttåg i öster, och spred sig sedan genom romarriket upp till Gallien och Rhen. Den har föreslagits vara smittkoppor eller mässling, men dess exakta natur är okänd. Wabah Antoninus dari tahun 165–180 Masehi, yang juga dikenal sebagai Wabah Galen (dari nama dokter Yunani yang tinggal di Kekaisaran Romawi yang menjelaskannya), adalah sebuah wabah kuno yang terbawa ke Kekaisaran Romawi oleh pasukan yang kembali dari kampanye-kampanye di Timur Dekat. Para sarjana menduga bahwa wabah tersebut adalah variola atau campak, namun sebab pastinya masih belum jelas. Wabah tersebut merenggut nyawa kaisar Romawi, Lucius Verus, yang wafat pada 169 dan salah satu pemangku raja Marcus Aurelius Antoninus, yang marganya, Antoninus, dikaitkan dengan wabah tersebut. Penyakit tersebut terjadi lagi sembilan tahun kemudian, menurut sejarawan Romawi Dio Cassius (155–235), yang menyebabkan 2,000 orang tewas sehari di Roma, satu dari empat orang terkena dampaknya, yang membuat penyakit tersebut memberikan tingkat kematian sekitar 25%. Jumlah korban tewasnya sekitar lima juta, dan penyakit tersebut menewaskan dua dari tiga populasi di beberapa tempat dan melumpuhkan tentara Romawi. Sumber-sumber kuno sepakat bahwa wabah tersebut mula-mula muncul pada masa pengepungan oleh Romawi pada musim dingin 165–166. Ammianus Marcellinus melaporkan bahwa wabah tersebut menyebar sampai Gaul dan legiun-legiun di sepanjang Rhine. Eutropius memperkirakan bahwa populasi besar tewas di seluruh Kekaisaran tersebut. Rafe de Crespigny berkesimpulan bahwa wabah tersebut juga terjadi di Tiongkok Han Timur sebelum tahun 166, dengan memberikan catatan-catatan wabah dalam catatan-catatan Tiongkok. Wabah tersebut berdampak pada dan , dan berdampak pada hubungan dagang India dengan Romawi di Samudra Hindia. Antonina izurria edo Galenoren izurria, 165-180 artean Erromatar Inperioan jazotako izurri bat izan zen. Lehen izendapena Antoniar leinuaren agintaldian jazo izanagatik datorkio, eta bigarrena Galeno greziar medikuak baztanga edo elgorri pandemia bat bezala deskribatu izanagatik. Ekialde Hurbiletik itzulitako soldaduek ekarria izan zen. Baliteke izurriak Luzio Vero enperadorearen heriotza eragin izana, 169an Marko Aurelioren erregeorde bezala zendu zena. Gaixotasuna handik bederatzi urtera berragertu zen, Dion Kasio erromatar historialariaren arabera, eta Erroman bakarrik egunero 2.000 heriotz eragin zituen, alegia, kutsatutako jende kopuruaren laurdena. Denera milioi bat heriotz eragin zituela uste da, zenbait eremuetan biztanlegoaren herena, eta gainera, Erromatar Armada murriztu zuen. * Datuak: Q599141 Чума Антоніна (також відома як Моровиця Антоніна, Чума Галена) — пандемія невідомої інфекційної хвороби, яка відбулася упродовж 165—180 років на теренах Римської імперії та країнах Близького Сходу. Науковці достеменно не знають, яка хвороба спричинила цю ймовірно першу пандемію в історії людства. Підозрюють чуму, натуральну віспу, кір. Пандемія, ймовірно, забрала життя римського імператора Луція Вера, який помер у 169 році і був співправителем Марка Аврелія Антоніна, когномен якого Антонін (іноді Антоній), став асоціюватися з пандемією. За словами римського історика Діона Кассія (155—235), хвороба спричиняла до 2000 смертей на день в Римі, захворіло чверть населення Риму, близько 25 % з них померло. Загальна кількість померлих в усіх місцях поширення епідемії оцінюється в 5 мільйонів, хвороба призвела до смерті приблизно третини населення в деяких районах і спустошила римську армію. Мор Антоніна, ймовірно, спричинив більше смертей, ніж будь-яка інша епідемія в Римській імперії до середини III століття. A peste antonina ou peste dos Antoninos foi uma epidemia que iniciou-se no ano 165, atingindo Roma em 166. Perdurou até 180, afetando todo o mundo Romano e além. Seu nome deriva da família que governava a região na época. Esta epidemia tinha como sintomas febre, erupções cutâneas e diarreia, de acordo com Cláudio Galeno. Esta doença pode ter causado a morte dos imperadores Lúcio Vero e Marco Aurélio, nos anos de 169 e 180. De acordo com o historiador romano Dião Cássio, no auge, a praga matava mais de 2000 pessoas por dia na cidade de Roma, com uma taxa de mortalidade de 25% dentre os adoecidos. Estudos modernos estimam o total de mortos em mais de 5 milhões de pessoas, com algumas cidades perdendo até um-terço de suas populações. Em particular, o exército romano foi bem enfraquecido pela peste, com milhares de soldados adoecendo e morrendo, especialmente no leste. Fontes antigas concordam que a epidemia apareceu primeiramente durante o cerco romano a cidade de Selêucia, durante o inverno de 165–166. Amiano Marcelino reportou que a peste rapidamente se espalhou para a Gália Romana e entre as legiões ao longo do rio Reno. Eutrópio afirmou que a praga se alastrou por todo o Império. O historiador australiano Rafe de Crespigny especula que a praga pode ter se originado na China, durante a Dinastia Han, antes do ano 166 da era Cristã, segundo relatos feitos em registros chineses históricos. A peste afetou profundamente a cultura e literatura romanas, e pode ter afetado as relações indo-romanas no Oceano Índico. De Pest van Antoninus (165-180 n.Chr.) ook wel bekend als de plaag van Galenus, de medicus die de ziekte beschreef, was een antieke pandemie, of van de pokken of van de mazelen, die door troepen, die van de Romeins-Parthische Oorlog (161-166) terugkeerden, in het Romeinse Rijk werden geïntroduceerd. De Romeinse keizer Lucius Verus, die in 169 stierf, zou een slachtoffer van de ziekte zijn geweest. Hij was mede-regent van Marcus Aurelius Antoninus, naar wiens achternaam, Antoninus, deze pandemie werd vernoemd. Negen jaar later brak de ziekte volgens de Romeinse historicus Dio Cassius opnieuw uit. Op het hoogtepunt zouden er in Rome tot 2000 doden per dag zijn gevallen. Een kwart van de besmette mensen overleed. Het totaal aantal doden is wel op vijf miljoen geraamd. De ziekte zou in sommige gebieden tot een derde van de bevolking hebben gedood en het Romeinse leger hebben gedecimeerd. On appelle peste antonine l’épidémie qui frappa l’Empire romain à la fin de la dynastie antonine, durant les règnes de Marc Aurèle et Commode, entre 165 et 190. Elle doit son surnom « antonine » à la dynastie qui dirigeait alors l'Empire romain : les Antonins. Les historiens anglais la nomment parfois aussi Galenic plague (« peste galénique ») du nom de Galien, le célèbre médecin de l'époque. Cette peste fait l'objet de débats quant à sa contribution au déclin de l'Empire romain d'Occident. Zaraza Antoninów (łac. Pestis Antonini), nazywana niekiedy Zarazą Galena – epidemia rozwijająca się na terenie Imperium Rzymskiego w drugiej połowie II wieku n.e. Jej apogeum przypadło na lata 161-181. Rozprzestrzenieniu się epidemii sprzyjały prowadzone wówczas wojny przeciw Markomanom oraz, w latach 161-166, kampania Lucjusza Werusa przeciwko Partom. W porównaniu z innymi zarazami starożytnego świata, plaga Antoninów jest stosunkowo dokładnie opisana przez pisarzy z epoki. Większość danych o epidemii bazuje na pracach lekarza Galena, który był jej naocznym świadkiem. Ponadto plagę wzmiankują między innymi Kasjusz Dion, Ammian Marcelinus, Eutropiusz czy Orozjusz. Historycy klasyfikują tę epidemię jako jedną z trzech wielkich zaraz świata starożytnego, obok zarazy w Atenach i Dżumy Justyniana. Antoninský mor v letech 165 až 180 n. l., známý také jako Galénův mor (podle lékaře Galéna, který jej popsal), byl první známou pandemií v Římské říši, kterou se pravděpodobně nakazili a dále ji rozšířili vojáci vracející se z tažení na Blízký východ. Vědci se obecně domnívají, že šlo o neštovice, nikoliv o mor jako takový, ale hovoří se také o spalničkách. Mor si možná vyžádal i život římského císaře Lucia Vera, který zemřel v roce 169 a byl spoluvládcem Marka Aurelia. Oba císaři se dostali na trůn díky tomu, že byli adoptováni předchozím císařem Antoninem Piem, a v důsledku toho se jejich příjmení Antoninus začalo spojovat s pandemií. (영어: The Antonine Plague)은 165년에서 180년 사이에 발생한 전염병이다. 갈렌의 전염병(Plague of Galen)이라고도 부르는데, 로마 제국에 거주하던 그리스 의사이자 작가인 갈렌이 이를 기술했기 때문이다. 로마 군대가 로마-파르티아 전쟁 중에 로마 전역에 복귀한 군인들로 인해 로마 전역에 전염병이 퍼지게 되었다. 학자들은 천연두 혹은 홍역으로 생각하고 있지만, 실제 원인은 완전히 규명되지 않았다. The Antonine Plague of 165 to 180 AD, also known as the Plague of Galen (after Galen, the physician who described it), was the first known pandemic impacting the Roman Empire, possibly contracted and spread by soldiers who were returning from campaign in the Near East. Scholars generally believe the plague was smallpox, although measles has also been suggested. The plague may have claimed the life of the Roman emperor Lucius Verus in 169 AD, who was co-regnant with Marcus Aurelius. These two emperors had risen to the throne by virtue of being adopted by the previous emperor, Antoninus Pius, and as a result, their family name, Antoninus, has become associated with the pandemic. Ancient sources agree that the plague likely appeared during the Roman siege of the Mesopotamian city of Seleucia in the winter of 165–166. Ammianus Marcellinus reported that the plague spread to Gaul and to the legions along the Rhine. Eutropius stated that a large proportion of the empire's population died from this outbreak. According to the contemporary Roman historian Cassius Dio, the disease broke out again nine years later in 189 AD and caused up to 2,000 deaths a day in the city of Rome, one quarter of those who were affected. The total death count has been estimated at 5–10 million, roughly 10 percent of the population of the empire. The disease was particularly deadly in the cities and in the Roman army. The Antonine plague occurred during the last years of what is called the Pax Romana, the high point in the influence, territorial control, and population of the Roman Empire. Historians differ in their opinions of the impact of the plague on the empire in the increasingly troubled eras after its appearance. La peste antonina (165-180), nota anche come peste di Galeno, dal medico Galeno che la descrisse, fu una pandemia di vaiolo, o morbillo, o meno probabilmente tifo, propagata entro i confini dell'impero romano dai soldati dell'esercito di ritorno dalle campagne militari contro i Parti. L'epidemia potrebbe avere anche causato la morte dell'imperatore romano Lucio Vero, morto nel 169, co-reggente con Marco Aurelio, il cui patronimico "Antoninus" diede il nome all'epidemia. Le fonti antiche concordano sul fatto che l'epidemia apparve la prima volta durante l'assedio portato dai Romani a Seleucia, nell'inverno del 165–66, durante le campagne partiche di Lucio Vero. الطاعون الأنطوني (بالإنجليزية: Antonine Plague)‏ هو وباء ضرب الإمبراطورية الرومانية في نهاية السلالة الأنطونية، خلال عهد ماركوس أوريليوس وخلفه كومودوس، بين سنتي 165 و190 م. حيث أرجع هذا الوباء أو بالأحرى الجائحة إلى الإمبراطورية الرومانية من طرف القوات العائدين من الحملات التي قاموا بها في الشرق الأدنى. يرجع أصل تسمية هذا الطاعون «أنطوني» إلى اسم السلالة التي حكمت الإمبراطورية الرومانية آن ذاك: الأنطونيون. كما ويطلق عليه المؤرخون الإنجليز أحيانا اسم الطاعون الجالينيسي (الطاعون الغالينيكي) نسبة لإسم جالينوس، الطبيب الشهير في ذلك الوقت. يشتبه العلماء في أنه كان إما مرض الجدري أو الحصبة، ليبقى السبب الحقيقي وراءه غير محدد. وفقا للمؤرخ الروماني كاسيوس ديو (235-155)، فقد تسبب هذا الوباء في تدمير الجيش الروماني وفاة ما يصل إلى 2000 حالة يوميا، وتم تقدير العدد الإجمالي للوفيات بحوالي 5 ملايين شخص. قتل المرض ما يصل إلى ثلث السكان في بعض المناطق ودمر الجيش الروماني. تتفق المصادر القديمة على أن الوباء ظهر لأول مرة خلال فترة الحصار الروماني لسلوقية في شتاء 166-165. أكدت تقارير أميانوس مارسيليانوس أن هذا الطاعون قد انتشر إلى بلاد الغال وإلى الجحافل على طول نهر الراين. ويؤكد يوتروبيوس أن عدد كبير من السكان ماتوا في جميع أنحاء الإمبراطورية. من جهته يعتقد أن الطاعون ربما يكون قد اندلع أيضا في شرق هان الصينية قبل سنة 166 م، وذلك بالنظر إلى إشعارات الطاعون في السجلات الصينية. كان للوباء تأثير على الثقافة والأدب الروماني، وربما أثر أيضا تأثيرا شديدا على العلاقات التجارية الهندية الرومانية في المحيط الهندي. Антонинова чума — эпидемия (в 2019 году стала называться «пандемией») инфекционной болезни в 165—180 годах нашей эры, также известная как Чума Галена (от имени греческого врача, жившего в Римской империи, который её описал), была принесена в Римскую империю войсками, возвращавшимися из Месопотамии после неудачной войны с Парфией. Учёные предполагают, что это была оспа или корь, но истинная причина остаётся достоверно неопределённой. Эпидемия, возможно, унесла жизнь римского императора Луция Вера, который умер в 169 году и был соправителем Марка Аврелия Антонина, чей когномен, Антонин, дал название эпидемии. По словам римского историка Диона Кассия (155—235 годы), болезнь снова вспыхнула девять лет спустя, в результате чего в Риме погибало до 2000 человек в день — четверть от числа болевших, что привело к уровню смертности около 25 % (что нехарактерно для чумы). Общая смертность оценивается в 5 миллионов человек. В результате в некоторых провинциях империи погибло до трети населения, что, в свою очередь, повлекло заметное сокращение численности римской армии. La Pesta antonina del 165-180 dC, també coneguda com la plaga de Galè -nom del metge grec que va viure a l'Imperi Romà, i que la va descriure-, va ser una antiga pandèmia portada de tornada a l'imperi Romà per les tropes que tornaven de les campanyes del Pròxim Orient. Els investigadors han sospitat que podria haver estat la verola, o el xarampió, però la veritable causa encara era indeterminada. L'epidèmia va poder haver cobrat la vida d'un emperador romà, Luci Aureli Ver, que va morir el 169 i va ser el corregent de Marc Aureli, el nom de la família del qual, Antoní, s'ha associat amb l'epidèmia. La malaltia es va manifestar novament nou anys més tard, d'acord amb l'historiador romà Cassi Dió (155-235), causant fins a 2.000 morts al dia a Roma, una quarta part dels afectats, donant a la malaltia una taxa de mortalitat a la ratlla del 25%. La malaltia va arribar a matar com un terç de la població en algunes zones i va devastar l'exèrcit romà. Les fonts antigues estan d'acord que l'epidèmia va aparèixer per primera vegada durant el setge romà de Selèucia del Tigris a l'hivern del 165-166.l llarg del Rin. Eutropi afirma que una gran població va morir per tot l'imperi. Rafe de Crespigny especula que la plaga va poder també haver esclatat durant la Dinastia Han de la Xina abans del 166, tenint en compte els avisos de plagues als registres xinesos de les Vint-i-quatre històries. Aquesta plaga va tenir un impacte en la cultura i la literatura romana, i va poder afectat greument les relacions comercials indo-romanes a l'Oceà Índic.
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Antonine_Plague?oldid=1122160548&ns=0
dbo:wikiPageLength
30064
dbo:fatalityRate
25
dbo:pendamicDeaths
5
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Antonine_Plague