About: Apocalypse

An Entity of Type: music genre, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org:8891

Apocalypse (from Ancient Greek ἀποκάλυψις (apokálupsis) 'revelation, disclosure') is a literary genre in which a supernatural being reveals cosmic mysteries or the future to a human intermediary. The means of mediation include dreams, visions and heavenly journeys, and they typically feature symbolic imagery drawn from the Hebrew Bible, cosmological and (pessimistic) historical surveys, the division of time into periods, esoteric numerology, and claims of ecstasy and inspiration. Almost all are written under pseudonyms (false names), claiming as author a venerated hero from previous centuries, as with Book of Daniel, composed during the 2nd century BCE but bearing the name of the legendary Daniel.

Property Value
dbo:abstract
  • Apokalypsa (řecky ἀποκάλυψις apokalypsis zjevení, odhalení) je starověký literární žánr, jehož typickou ukázkou je zejména poslední biblická kniha stejného názvu. Člověku (prorokovi) je skrze nebeského (andělského) prostředníka zjevena nadpřirozená pravda o dějinách a jejich smyslu (s důrazem na boží jednání v dějinách ve prospěch trpících), ale může se jednat i o zjevení nebeského světa jako takového (viz např. knihu Ezechiel, 1. knihu Henochovu apod.). Text obsahuje i výzvu k určitému jednání nebo naopak zdržení se něčeho a výzvy ke sledování dějinných znamení (kniha Daniel). V přeneseném smyslu se termínu „apokalypsa“ užívá též pro charakteristiku katastrofy či válečného konfliktu, jejichž rozměry vedou k možnému zničení světa či jeho části. (cs)
  • العبارة نهاية العالم تعبر عن وقت معين حيث سيتم تدمير الكون أو الأرض أو البشرية فقط. نجد هذه العبارة والمفهوم في جميع الديانات الإبراهيمية وأغلب الديانات الأخرى والمفاهيم الفلسفية وبعض الأساطير في الميثولوجيا الإغريقية والشمالية. يستعمل المفهوم في الفن والخيال العلمي. دراسة المفهوم تسمى الإسكاتولوجيا. (ar)
  • Apokalypse (griechisch ἀποκάλυψις „Enthüllung“, im Christentum übersetzt als „Offenbarung“) ist eine thematisch bestimmte Gattung der religiösen Literatur, die „Gottes Gericht“, „Weltuntergang“, „Zeitenwende“ und die „Enthüllung göttlichen Wissens“ in den Mittelpunkt stellt. In prophetisch-visionärer Sprache berichtet eine Apokalypse vom katastrophalen „Ende der Geschichte“ und vom Kommen und Sein des „Reichs Gottes“. Im weiteren Sinn kann auch säkulare Literatur, „Science-Fiction“ etwa, die charakteristischen Merkmale einer „Apokalypse“ haben. Der Begriff Apokalyptik bezeichnet den gesamten Vorstellungskomplex, der in den Apokalypsen zum Ausdruck kommt. Der theologische Fachterminus für prophetische und apokalyptische Zukunftserwartungen ist Eschatologie. Apokalypsen reagieren oft auf konkrete historische Ereignisse. Sie schildern radikale innerweltliche Veränderungen in Metaphern des Weltuntergangs oder deuten sie geistlich, indem sie sich auf eine endzeitliche Äonenwende und das göttliche Endgericht beziehen. Dazu verwenden sie eine metaphorische und mythische Sprache: Historische Nationen, Personen und Ereignisse werden als Symbole und Bildmotive – häufig als „Tiere“ – beschrieben. Oft erscheinen Engel als Offenbarer der Zukunft oder Deuter der Zukunftsvisionen. So ist ihre Enthüllung eng mit einer Engellehre (Angelologie) verbunden. Apokalypsen sind also theologische Geschichtsdeutungen, die die kommende Geschichte aus der vergangenen und die vergangene von der zukünftigen her zu interpretieren suchen und so ein umfassendes Bild vom Weltlauf entwerfen. (de)
  • Apocalypse (from Ancient Greek ἀποκάλυψις (apokálupsis) 'revelation, disclosure') is a literary genre in which a supernatural being reveals cosmic mysteries or the future to a human intermediary. The means of mediation include dreams, visions and heavenly journeys, and they typically feature symbolic imagery drawn from the Hebrew Bible, cosmological and (pessimistic) historical surveys, the division of time into periods, esoteric numerology, and claims of ecstasy and inspiration. Almost all are written under pseudonyms (false names), claiming as author a venerated hero from previous centuries, as with Book of Daniel, composed during the 2nd century BCE but bearing the name of the legendary Daniel. Eschatology, from Greek eschatos, last, concerns expectations of the end of the present age, and apocalyptic eschatology is the application of the apocalyptic world-view to the end of the world, when God will punish the wicked and reward the faithful. An apocalypse will often contain much eschatological material, but need not: the baptism of Jesus in Matthew's gospel, for example, can be considered apocalyptic in that the heavens open for the presence of a divine mediator (the dove representing the spirit of God) and a voice communicates supernatural information, but there is no eschatological element. Scholars have identified examples of the genre ranging from the mid-2nd century BCE to the 2nd century CE, and examples are to be found in Persian and Greco-Roman literature as well as Jewish and Christian. The sole clear case in the Jewish Bible (Old Testament) is chapters 7-12 of the Book of Daniel, but there are many examples from non-canonical Jewish works; the Book of Revelation is the only apocalypse in the New Testament, but passages reflecting the genre are to be found in the gospels and in nearly all the genuine Pauline epistles. (en)
  • Apokalipso, laŭ frua Judismo kaj kristanismo estis iu malkaŝo de sekretaj, kaŝitaj aferoj, kiujn Dio konigis tra speciale tiucele elektita profeto. La vorto indikas kaj la ĝenron entute kaj ankaŭ povas indiki specifan verkon - plej konata kompreneble estas la Nov-Testamenta libro Apokalipso de Johano. Ekzistas pluraj apokalipsoj. Tiu speco de literaturo estas grava en la historio de l' , ĉar nocioj kiel resurekto el la mortintoj, aŭ Lasta Juĝo kaj ankaŭ la Infero mem ĝuste en tiaj revelaciaj tekstoj fariĝis eksplicitaj. La vorto, Greka de-origine, signifas fakte "Malkaŝiĝo" aŭ "Malkaŝo" ("Levo de vualo"). Origine uzis ĝin Greke-parolantaj Judoj, poste Kristanismo transprenis la terminon. (eo)
  • Apokalips (bahasa Yunani: αποκαλυψις -transliterasi: "Apokalypsis"), secara harafiah berarti: penyingkapan kain penutup atau cadar), adalah sebuah istilah yang diartikan sebagai penyingkapan kepada orang-orang tertentu yang mendapatkan hak istimewa tentang sesuatu yang tersembunyi dari umat manusia pada umumnya. Akar kata Yunaninya di dalam Septuaginta sama dengan kata dalam bahasa Ibrani galah (גלה), "menyingkapkan". Kitab terakhir dari Perjanjian Baru dalam bahasa Yunani berjudul Αποκαλυψις Ιωαννου (Penyingkapan kepada Yohanes), dan sering kali diterjemahkan sebagai Wahyu kepada Santo Yohanes, atau Kitab Wahyu. Sebelumnya di antara orang-orang Yahudi helenistik, istilah ini digunakan untuk sejumlah tulisan yang menggambakan dalam cara nubuat dan perumpamaan, akhir atau keadaan dunia yang akan datang (mis. Apokalips Barukh). Kini seluruh karya tulis seperti ini biasanya dikenal sebagai ''. Namun, Apokalips secara teknis merujuk kepada penyingkapan Allah, dalam penyamarannya sebagai sang Mesias, dan bukan kepada seluruh kehancuran dunia yang akan menyertai Penyataan Diri Allah sendiri kepada umat manusia. Dalam terminologi literatur Yahudi dan Kristen perdana, istilah ini merujuk pada penyingkapan tentang hal-hal yang tersembunyi yang diberikan oleh Allah kepada seorang nabi pilihan. Istilah ini lebih sering digunakan untuk menggambarkan laporan tertulis tentang penyingkapan tersebut. Sastra apokaliptik cukup penting dalam sejarah tradisi Yahudi-Kristen-Islam, sebagai keyakinan seperti misalnya kebangkitan orang yang sudah mati, , surga dan neraka dijelaskan secara eksplisit di dalamnya. Keyakinan apokaliptik telah ada sebelum hadirnya Kekristenan. Ia muncul dalam agama-agama lain, dan telah bergabung ke dalam masyarakat sekuler pada masa kini, khususnya melalui budaya populer (lihat Apokaliptisisme). Keyakinan-keyakinan seperti apokalips juga muncul dalam sistem-sistem keagamaan lainnya. Contohnya adalah konsep Hindu tentang . Dari abad kedua, istilah "Apokalips" diberlakukan kepada sejumlah buku, baik Yahudi dan Kristen, yang memperlihatkan ciri-ciri khas yang sama. Selain Apokalips Yohanes (yang kini biasanya disebut Kitab Wahyu) termasuk dalam Perjanjian Baru, fragmen Muratori, Klemens dari Alexandria, dan lain-lainnya menyebutkan . Apokalips Adam dan Abraham (Epifanius) dan (Hieronimus) juga disebutkan; lihat, misalnya, keenam judul seperti ini dalam "Daftar ke-60 Kitab Kanonik". Jadi, penggunaan kata benda Yunani untuk menunjuk kepada tulisan-tulisan yang tergolong pada kelompok produk sastra tertentu berasal dari orang-orang Kristen, dengan menggunakan Kitab Wahyu dalam Perjanjian Baru sebagai norma aslinya. Pada 1832 menjajaki kata "Apokalips" sebagai deskripsi untuk Kitab Wahyu. Penggunaannya diambil dari kata-kata pembukaan kitab ini yang merujuk kepada sebuah apokalips (nubuat) Yesus Kristus yang diberikan kepada Yohanes, yang menuliskan teksnya. Dalam bahasa Yunani kata-kata pembukaannya berbunyi 'Aπōκάλυψις 'Iησōῦ Χριστōῦ. (in)
  • Il termine apocalisse deriva dal greco apokálypsis (ἀποκάλυψις), composto di apó (ἀπό, "da", usato come prefissoide anche in apostrofo, apogeo, apostasia) e kalýptō (καλύπτω, "nascondo", come in Calipso), significa un gettar via ciò che copre, un togliere il velo, letteralmente scoperta o disvelamento, rivelazione. Il concetto sembrerebbe essersi originato presso gli ebrei che parlavano greco, per poi passare ai cristiani che lo svilupparono ulteriormente. Nella terminologia della letteratura del primo Ebraismo e Cristianesimo, indica una rivelazione a un profeta scelto di cose nascoste da Dio; questo termine è più spesso usato per descrivere il resoconto scritto di tale esperienza. San Giovanni evangelista a Patmos scrive l'Apocalisse (it)
  • 黙示(もくし、古希: Ἀποκάλυψις、希: apocalypsis、アポカリプス)は、初期のユダヤ教およびキリスト教において、神が選ばれた預言者に与えたとする「異言」、またそれを記録したもの。黙示を記録した書を黙示文学(もくしぶんがく)という。黙示文学はユダヤ教・キリスト教・イスラム教の伝統において極めて重要である。 黙示文学では、天地創造以来現代を経て終末に至るまでの時代区分の説明、善と悪の対立、現代が悪しき者の支配する時代であるという認識、終末による悪の時代の終焉、死者の復活、最後の審判、天国と地獄などの教義が与えられている。 黙示文学は元来、ギリシア語を話すユダヤ人に向けて書かれたものだったようであるが、キリスト教徒にも受け容れられ用いられるようになり、さらに発展していった。 (ja)
  • 묵시(默示, Απōκάλυψις, apocalypsis, 아포칼립스)는 초기의 크리스트교에서 신이 선택된 예언자에게 주었다는 「」, 또 그것을 기록한 것이다. 묵시를 기록한 책을 묵시문학(默示文學)이라 한다. 묵시문학은 유태교·크리스트교·이슬람교의 전통에서 지극히 중요하다. 묵시문학에서는 천지창조 이래 현대를 거쳐 종말에 이르기까지의 시대구분의 설명, 선과 악의 대립, 현대가 악의 지배하는 시대이라는 인식, 종말에 의한 악의 시대의 임종, 사망자의 부활, 마지막 심판, 천국과 지옥 등의 교의가 주어진다. 묵시문학은 원래 그리스어를 이야기하는 유태인에게 향해서 쓰여진 것 같지만, 크리스트교도에게도 받아져, 한층 더 발전했다. (ko)
  • Een apocalyps (Oudgrieks: ἀποκάλυψις, apokálypsis, "een onthulling") is een onthulling van kennis of een openbaring, verwijzend naar de Openbaring van Johannes uit het Nieuwe Testament. Omdat dit boek de ultieme overwinning van het goede over het slechte beschrijft en het einde van de huidige wereld, wordt de term in de dagelijkse taal gebruikt om een situatie te beschrijven waarin de wereld lijkt onder te gaan. De oorspronkelijke betekenis van apocalyps in de Grieks-joodse en vroegchristelijke literatuur is een openbaring van verborgen dingen door God aan een profeet. De term wordt vaker gebruikt om de geschreven uiteenzettingen van een dergelijke revelatie te beschrijven. De apocalyptische literatuur is van groot belang in de geschiedenis van de joodse, christelijke en islamitische tradities, aangezien de overtuigingen zoals de verrijzenis uit de doden, de dag des oordeels, de hemel en de hel daarin alle expliciet worden gemaakt. (nl)
  • Apokalipsa (z gr. ἀποκάλυψις apokalypsis „odsłonięcie, zdjęcie zasłony, objawienie” od apokalýptein „odsłaniać, ujawniać”; apó „od” i kalýptein „zasłonić”) – w terminologii judaistycznej i chrześcijańskiej literatury religijnej to opis szczególnego rodzaju proroctwa, dotyczącego tego, co ma się wydarzyć w dniach ostatecznych, przekazywanego przez Boga wybranemu prorokowi. Badania historyczne wskazują, że zwyczaj pisania apokalips powstał wśród zhellenizowanych Żydów, a następnie rozpowszechnił się również wśród chrześcijan. W Starym Testamencie księgą apokaliptyczną jest Księga Daniela. Apokaliptyczny charakter mają też fragmenty innych ksiąg, jak Iz 24 - 27. Najbardziej znaną apokalipsą jest Apokalipsa św. Jana, stanowiąca ostatnią część Nowego Testamentu. Księga ta pierwotnie była nazywana „Objawieniem Jana”, zaś jej bardziej popularna nazwa została wywiedziona z pierwszych słów tej księgi „Ἀποκάλυψις Ἰησοῦ Χριστοῦ”, gdzie słowo „apokalipsa” było użyte w kontekście objawienia. Od tego utworu pochodzi określenie gatunku literackiego, była to pierwsza księga nazwana apokalipsą/objawieniem, chociaż gatunek ten istniał wcześniej. Apokalipsą nazywano też inne podobne księgi, których autorami byli zarówno wyznawcy judaizmu, jak i chrześcijanie. Od II w. n.e. powstawało wiele różnych apokalips, zarówno chrześcijańskich, jak i żydowskich. Oprócz ogólnie znanego nowotestamentowego Objawienia Jana, Muratori i Klemens Aleksandryjski wspominają w swoich dziełach o Apokalipsie Piotra, która jednak nie zachowała się w całości do naszych czasów. Inne apokalipsy, których fragmenty dotrwały do czasów dzisiejszych, to (autorstwa prawdopodobnie Epifanusa), Apokalipsa Tomasza oraz Apokalipsa Eliasza, której autorstwo przypisuje się Łukaszowi, jednemu z Ewangelistów. Literatura apokaliptyczna miała, i ma nadal, duży wpływ na tradycję religijną judaizmu, chrześcijaństwa oraz niektórych odłamów islamu. (pl)
  • Apokalyps betyder uppenbarelse, från grekiskans αποκάλυψη (apokalypsis) vars grundbetydelse är "avtäckelse" eller "avslöjande". De två grekiska orden apo ("bort") och kalyptein ("det som döljer") bildar tillsammans ett begrepp som innebär att man avtäcker något. Med apokalyps avses idag ofta en uppenbarelse som handlar om eskatos – den yttersta tiden med jordens och mänsklighetens undergång. Vanligast i den västerländska kulturen är att man fått för sig att eskatos och apokalypsen är samma sak. I de stora religionerna som har sydvästasiatiskt eller iranskt ursprung, är Gud (eller Jehova, Allah, Ahura Mazda) involverad tillsammans med sina medhjälpare i en gigantisk kamp mot det onda (Satan, Djävulen, Ahriman, etc.). I flertalet levande eller utdöda religioner och trosföreställningar finns en undergång och ett slut på tiden med i kalkylerna. I den förkristna tron i Norden var eskatos Ragnarök. Apokalypser eller uppenbarelser föreställer sig två huvudsakliga former av eskatos kopplade till den egna kulturens tidsbegrepp – den linjära där allt går under för evigt, och den cirkulära där de överlevande människorna eller deras efterträdare får en ny chans. Ordet apokalyps hade ursprungligen inte denna stränga koppling till världens undergång. På ett ställe i Nya testamentet sägs exempelvis: "Jag har tagit emot det [evangeliet] genom en uppenbarelse (apokalypsis) från Jesus Kristus" (Gal 1:12), på ett annat "Jag ber att vår Herre Jesu Kristi Gud, härlighetens Fader, skall ge er vishetens och uppenbarelsens (apokalypsis) Ande" (Ef 1:17). Begreppet apokalyps har således ändrat betydelse och kopplats samman med sammanbrott, tillintetgörelse och mänsklighetens utradering eller världens slut. Det beror på den mest kända uppenbarelsen eller apokalypsen, som mottogs av Johannes – en kristen församlingsledare från Efesus som år 95 landsförvisats till ön Patmos i Egeiska havet, blev så välkänd och betydelsefull. Den kallas för "Johannesapokalypsen" och är Bibelns sista bok, "Uppenbarelseboken", som efter en lång debatt blev införlivad i den kristna kanon så sent som år 397 vid konsiliet i Kartago. Denna apokalyps är inte själva katastrofen, utan enbart uppenbarelsen, allmänt tolkad som den yttersta tiden och de dramatiska händelser som ska utspelas omedelbart före Messias ankomst. (sv)
  • Um apocalipse (em grego clássico: ἀποκάλυψις apokálypsis, em grego: ἀπό e em grego: καλύπτω, que significa literalmente "uma descoberta") é uma divulgação ou revelação de grande conhecimento. Em conceitos religiosos, um apocalipse geralmente revela algo muito importante que estava oculto ou fornece o que Bart Ehrman denominou de "Uma visão dos segredos celestiais que pode dar sentido às realidades terrenas". Em adição, certas culturas pagãs costumam ter visões assemelhadas a respeito desse tema muito embora o apocalipse pagão tenha mudado com o tempo. O jejum, principalmente como parte de uma disciplina espiritual, pode levar uma pessoa a uma visão profética apocalíptica. Um exemplo disso é encontrado no livro de Daniel, que é o primeiro relato do apocalipse da Bíblia protestante. Depois de um longo período de jejum, Uma parte sobre o julgamento final de Deus lida com as forças do mal e as forças do bem e na Bíblia, Deus derrota uma força do mal para sempre e traz justiça e misericórdia ao mundo. Ap 20–22. Artigo “Dia do Senhor”. (pt)
  • 默示 (英语:apocalypse/古希腊:ἀποκάλυψις apocálypsis),此字來自希臘語 ἀπό 和 καλύπτω,意思是揭开面纱、发现,直译為知识的揭蔽。这一词直到传入英语,在宗教内容中他通常只某些被揭露的事物。(例如:圣经是神所默示的) 在新约的最后一卷书《启示录》中,约翰收到预言:正义最终战胜了邪恶的偉大胜利,也是全新的,由彌賽亞掌管的時代的開始。这是此詞最初的含义。直至今日,这个词通常用在代表任何先知预言和的所谓的末日故事,也就是世界末日。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 58970 (xsd:integer)
dbo:wikiPageInterLanguageLink
dbo:wikiPageLength
  • 12416 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1121985585 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • العبارة نهاية العالم تعبر عن وقت معين حيث سيتم تدمير الكون أو الأرض أو البشرية فقط. نجد هذه العبارة والمفهوم في جميع الديانات الإبراهيمية وأغلب الديانات الأخرى والمفاهيم الفلسفية وبعض الأساطير في الميثولوجيا الإغريقية والشمالية. يستعمل المفهوم في الفن والخيال العلمي. دراسة المفهوم تسمى الإسكاتولوجيا. (ar)
  • 黙示(もくし、古希: Ἀποκάλυψις、希: apocalypsis、アポカリプス)は、初期のユダヤ教およびキリスト教において、神が選ばれた預言者に与えたとする「異言」、またそれを記録したもの。黙示を記録した書を黙示文学(もくしぶんがく)という。黙示文学はユダヤ教・キリスト教・イスラム教の伝統において極めて重要である。 黙示文学では、天地創造以来現代を経て終末に至るまでの時代区分の説明、善と悪の対立、現代が悪しき者の支配する時代であるという認識、終末による悪の時代の終焉、死者の復活、最後の審判、天国と地獄などの教義が与えられている。 黙示文学は元来、ギリシア語を話すユダヤ人に向けて書かれたものだったようであるが、キリスト教徒にも受け容れられ用いられるようになり、さらに発展していった。 (ja)
  • 묵시(默示, Απōκάλυψις, apocalypsis, 아포칼립스)는 초기의 크리스트교에서 신이 선택된 예언자에게 주었다는 「」, 또 그것을 기록한 것이다. 묵시를 기록한 책을 묵시문학(默示文學)이라 한다. 묵시문학은 유태교·크리스트교·이슬람교의 전통에서 지극히 중요하다. 묵시문학에서는 천지창조 이래 현대를 거쳐 종말에 이르기까지의 시대구분의 설명, 선과 악의 대립, 현대가 악의 지배하는 시대이라는 인식, 종말에 의한 악의 시대의 임종, 사망자의 부활, 마지막 심판, 천국과 지옥 등의 교의가 주어진다. 묵시문학은 원래 그리스어를 이야기하는 유태인에게 향해서 쓰여진 것 같지만, 크리스트교도에게도 받아져, 한층 더 발전했다. (ko)
  • 默示 (英语:apocalypse/古希腊:ἀποκάλυψις apocálypsis),此字來自希臘語 ἀπό 和 καλύπτω,意思是揭开面纱、发现,直译為知识的揭蔽。这一词直到传入英语,在宗教内容中他通常只某些被揭露的事物。(例如:圣经是神所默示的) 在新约的最后一卷书《启示录》中,约翰收到预言:正义最终战胜了邪恶的偉大胜利,也是全新的,由彌賽亞掌管的時代的開始。这是此詞最初的含义。直至今日,这个词通常用在代表任何先知预言和的所谓的末日故事,也就是世界末日。 (zh)
  • Apokalypsa (řecky ἀποκάλυψις apokalypsis zjevení, odhalení) je starověký literární žánr, jehož typickou ukázkou je zejména poslední biblická kniha stejného názvu. Člověku (prorokovi) je skrze nebeského (andělského) prostředníka zjevena nadpřirozená pravda o dějinách a jejich smyslu (s důrazem na boží jednání v dějinách ve prospěch trpících), ale může se jednat i o zjevení nebeského světa jako takového (viz např. knihu Ezechiel, 1. knihu Henochovu apod.). Text obsahuje i výzvu k určitému jednání nebo naopak zdržení se něčeho a výzvy ke sledování dějinných znamení (kniha Daniel). (cs)
  • Apocalypse (from Ancient Greek ἀποκάλυψις (apokálupsis) 'revelation, disclosure') is a literary genre in which a supernatural being reveals cosmic mysteries or the future to a human intermediary. The means of mediation include dreams, visions and heavenly journeys, and they typically feature symbolic imagery drawn from the Hebrew Bible, cosmological and (pessimistic) historical surveys, the division of time into periods, esoteric numerology, and claims of ecstasy and inspiration. Almost all are written under pseudonyms (false names), claiming as author a venerated hero from previous centuries, as with Book of Daniel, composed during the 2nd century BCE but bearing the name of the legendary Daniel. (en)
  • Apokalypse (griechisch ἀποκάλυψις „Enthüllung“, im Christentum übersetzt als „Offenbarung“) ist eine thematisch bestimmte Gattung der religiösen Literatur, die „Gottes Gericht“, „Weltuntergang“, „Zeitenwende“ und die „Enthüllung göttlichen Wissens“ in den Mittelpunkt stellt. In prophetisch-visionärer Sprache berichtet eine Apokalypse vom katastrophalen „Ende der Geschichte“ und vom Kommen und Sein des „Reichs Gottes“. Im weiteren Sinn kann auch säkulare Literatur, „Science-Fiction“ etwa, die charakteristischen Merkmale einer „Apokalypse“ haben. (de)
  • Apokalipso, laŭ frua Judismo kaj kristanismo estis iu malkaŝo de sekretaj, kaŝitaj aferoj, kiujn Dio konigis tra speciale tiucele elektita profeto. La vorto indikas kaj la ĝenron entute kaj ankaŭ povas indiki specifan verkon - plej konata kompreneble estas la Nov-Testamenta libro Apokalipso de Johano. Ekzistas pluraj apokalipsoj. Tiu speco de literaturo estas grava en la historio de l' , ĉar nocioj kiel resurekto el la mortintoj, aŭ Lasta Juĝo kaj ankaŭ la Infero mem ĝuste en tiaj revelaciaj tekstoj fariĝis eksplicitaj. (eo)
  • Apokalips (bahasa Yunani: αποκαλυψις -transliterasi: "Apokalypsis"), secara harafiah berarti: penyingkapan kain penutup atau cadar), adalah sebuah istilah yang diartikan sebagai penyingkapan kepada orang-orang tertentu yang mendapatkan hak istimewa tentang sesuatu yang tersembunyi dari umat manusia pada umumnya. Akar kata Yunaninya di dalam Septuaginta sama dengan kata dalam bahasa Ibrani galah (גלה), "menyingkapkan". Kitab terakhir dari Perjanjian Baru dalam bahasa Yunani berjudul Αποκαλυψις Ιωαννου (Penyingkapan kepada Yohanes), dan sering kali diterjemahkan sebagai Wahyu kepada Santo Yohanes, atau Kitab Wahyu. Sebelumnya di antara orang-orang Yahudi helenistik, istilah ini digunakan untuk sejumlah tulisan yang menggambakan dalam cara nubuat dan perumpamaan, akhir atau keadaan dunia yang (in)
  • Il termine apocalisse deriva dal greco apokálypsis (ἀποκάλυψις), composto di apó (ἀπό, "da", usato come prefissoide anche in apostrofo, apogeo, apostasia) e kalýptō (καλύπτω, "nascondo", come in Calipso), significa un gettar via ciò che copre, un togliere il velo, letteralmente scoperta o disvelamento, rivelazione. San Giovanni evangelista a Patmos scrive l'Apocalisse (it)
  • Een apocalyps (Oudgrieks: ἀποκάλυψις, apokálypsis, "een onthulling") is een onthulling van kennis of een openbaring, verwijzend naar de Openbaring van Johannes uit het Nieuwe Testament. Omdat dit boek de ultieme overwinning van het goede over het slechte beschrijft en het einde van de huidige wereld, wordt de term in de dagelijkse taal gebruikt om een situatie te beschrijven waarin de wereld lijkt onder te gaan. (nl)
  • Apokalipsa (z gr. ἀποκάλυψις apokalypsis „odsłonięcie, zdjęcie zasłony, objawienie” od apokalýptein „odsłaniać, ujawniać”; apó „od” i kalýptein „zasłonić”) – w terminologii judaistycznej i chrześcijańskiej literatury religijnej to opis szczególnego rodzaju proroctwa, dotyczącego tego, co ma się wydarzyć w dniach ostatecznych, przekazywanego przez Boga wybranemu prorokowi. Badania historyczne wskazują, że zwyczaj pisania apokalips powstał wśród zhellenizowanych Żydów, a następnie rozpowszechnił się również wśród chrześcijan. (pl)
  • Um apocalipse (em grego clássico: ἀποκάλυψις apokálypsis, em grego: ἀπό e em grego: καλύπτω, que significa literalmente "uma descoberta") é uma divulgação ou revelação de grande conhecimento. Em conceitos religiosos, um apocalipse geralmente revela algo muito importante que estava oculto ou fornece o que Bart Ehrman denominou de "Uma visão dos segredos celestiais que pode dar sentido às realidades terrenas". Em adição, certas culturas pagãs costumam ter visões assemelhadas a respeito desse tema muito embora o apocalipse pagão tenha mudado com o tempo. (pt)
  • Apokalyps betyder uppenbarelse, från grekiskans αποκάλυψη (apokalypsis) vars grundbetydelse är "avtäckelse" eller "avslöjande". De två grekiska orden apo ("bort") och kalyptein ("det som döljer") bildar tillsammans ett begrepp som innebär att man avtäcker något. Med apokalyps avses idag ofta en uppenbarelse som handlar om eskatos – den yttersta tiden med jordens och mänsklighetens undergång. Vanligast i den västerländska kulturen är att man fått för sig att eskatos och apokalypsen är samma sak. I de stora religionerna som har sydvästasiatiskt eller iranskt ursprung, är Gud (eller Jehova, Allah, Ahura Mazda) involverad tillsammans med sina medhjälpare i en gigantisk kamp mot det onda (Satan, Djävulen, Ahriman, etc.). I flertalet levande eller utdöda religioner och trosföreställningar finns (sv)
rdfs:label
  • Apocalypse (en)
  • نهاية العالم (ar)
  • Apokalypsa (cs)
  • Apokalypse (de)
  • Apokalipso (ĝenro) (eo)
  • Apokalips (in)
  • Apocalisse (it)
  • 黙示 (ja)
  • 묵시 (ko)
  • Apokalipsa (pl)
  • Apocalyps (nl)
  • Apocalipse (pt)
  • Apokalyps (sv)
  • 默示 (zh)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:genre of
is dbo:language of
is dbo:mainInterest of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:aux of
is dbp:category of
is dbp:mainInterests of
is dbp:title of
is dc:subject of
is gold:hypernym of
is rdfs:seeAlso of
is owl:differentFrom of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License