This HTML5 document contains 394 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbpedia-dahttp://da.dbpedia.org/resource/
dbpedia-elhttp://el.dbpedia.org/resource/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
n20http://bn.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
n72http://pa.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-bghttp://bg.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
n11http://hy.dbpedia.org/resource/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
dbpedia-hrhttp://hr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-shhttp://sh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mshttp://ms.dbpedia.org/resource/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ethttp://et.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
n6http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
n18http://www-rohan.sdsu.edu/~aty/explain/optics/
n55http://te.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pmshttp://pms.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mkhttp://mk.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
dbpedia-kkhttp://kk.dbpedia.org/resource/
n14http://lv.dbpedia.org/resource/
n12http://dbpedia.org/resource/File:
dbphttp://dbpedia.org/property/
dbpedia-euhttp://eu.dbpedia.org/resource/
n75http://www.boldmethod.com/learn-to-fly/navigation/shoreline-effect/
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
n33http://ur.dbpedia.org/resource/
dbpedia-gahttp://ga.dbpedia.org/resource/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-lahttp://la.dbpedia.org/resource/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-skhttp://sk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
n23http://ilorentz.org/history/wallformulas/images/pages/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
n26http://ta.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
n54https://global.dbpedia.org/id/
yago-reshttp://yago-knowledge.org/resource/
n35http://materiaislamica.com/index.php/
dbpedia-slhttp://sl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
n28http://hi.dbpedia.org/resource/
n71http://demonstrations.wolfram.com/SnellsLawOfRefractionWaveFronts/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
dbpedia-nnhttp://nn.dbpedia.org/resource/
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbpedia-simplehttp://simple.dbpedia.org/resource/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
dbpedia-behttp://be.dbpedia.org/resource/
dbpedia-trhttp://tr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-glhttp://gl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#

Statements

Subject Item
dbr:Calculus_of_variations
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Rudolph_Snellius
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Scientific_law
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Electromagnetic_acoustic_transducer
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Electromagnetic_metasurface
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:List_of_eponymous_laws
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:List_of_eponyms_(L–Z)
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:List_of_examples_of_Stigler's_law
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Metamaterial
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Metamaterial_cloaking
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Angle_of_Refraction
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Angle_of_refraction
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Birefringence
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:List_of_Dutch_discoveries
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:René_Descartes
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Index_of_optics_articles
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Index_of_physics_articles_(S)
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Internal_structure_of_Earth
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Reflection_(physics)
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Refraction
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Luminiferous_aether
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:List_of_inventions_in_the_medieval_Islamic_world
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:List_of_physics_concepts_in_primary_and_secondary_education_curricula
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:List_of_scientific_laws_named_after_people
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Thin-film_interference
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Timeline_of_electromagnetism_and_classical_optics
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:1580_in_science
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:1621_in_science
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:1626_in_science
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Computation_of_radiowave_attenuation_in_the_atmosphere
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Geometrical_optics
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Shadow_zone
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Transparency_and_translucency
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Sea_ice_emissivity_modelling
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Timeline_of_fundamental_physics_discoveries
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Edward_Wright_(mathematician)
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Electromagnetic_radiation
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Fresnel_equations
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Gladstone–Dale_relation
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Glossary_of_physics
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Green's_law
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Brachistochrone_curve
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Bragg's_law
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Mirage
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Mirror
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:N-slit_interferometric_equation
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Crystallographic_database
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Thomas_Harriot
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Phase-contrast_X-ray_imaging
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Specular_holography
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Optical_overheating_protection
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Leiden
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Ludolph_van_Ceulen
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Snail's_law
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Snell's_Law
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Snell-Descartes_law
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Hamiltonian_optics
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Ibn_Sahl_(mathematician)
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Sir_Thomas_Aylesbury,_1st_Baronet
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Total_internal_reflection_fluorescence_microscope
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Maupertuis's_principle
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Augustin-Jean_Fresnel
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Adequality
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Timeline_of_scientific_discoveries
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Tom_Whiteside
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Total_internal_reflection
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Willebrord_Snellius
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
dbp:knownFor
dbr:Snell's_law
dbo:knownFor
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Dispersive_prism
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Diving_physics
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Minimum_deviation
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:22°_halo
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Etendue
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Federico_Capasso
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Fermat's_principle
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Brewster's_angle
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Numbers_(season_4)
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Numerical_aperture
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Caustic_(optics)
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Dielectric_Shader
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Geothermal_exploration
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:History_of_metamaterials
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:History_of_optics
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Underwater_photography
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Poynting_vector
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Cost_distance_analysis
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Snells_law
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Snell’s_law
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Aberration_(astronomy)
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:X-ray_reflectivity
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Dispersion_(optics)
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Aspheric_lens
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Plane_of_polarization
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Sonar
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Specular_reflection
rdfs:seeAlso
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Speed_of_light
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Guided_ray
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Ibn-Sahl's_law
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Ibn-Sahl_law
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Mineralogy
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Cartesian_oval
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Rainbow
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Refractive_index
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Snel
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
dbo:wikiPageDisambiguates
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Snell
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
dbo:wikiPageDisambiguates
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Snell's_law
rdf:type
yago:WikicatOptics yago:PhysicalEntity100001930 yago:WikicatGeometricalOptics yago:Thing100002452 yago:Eye105311054 yago:BodyPart105220461 owl:Thing yago:SenseOrgan105299178 yago:Part109385911 yago:Organ105297523
rdfs:label
Snells lag Lei de Snell Hukum Snellius قانون الانكسار Snellův zákon Leĝo de Snell Dlí Snell 斯涅尔定律 Legge di Snell Νόμος του Σνελ Закон Снеллиуса Lois de Snell-Descartes Snelliussches Brechungsgesetz 스넬의 법칙 Prawo Snelliusa Snell's law Llei de Snell スネルの法則 Snellen lege Wet van Snellius Ley de Snell Закон Снеліуса
rdfs:comment
Nell'ottica geometrica la legge di Snell, nota anche come legge di Descartes o legge di Snell-Descartes (o legge di Cartesio o legge di Snell-Cartesio), descrive le modalità di rifrazione di un raggio luminoso nella transizione tra due mezzi con indice di rifrazione diverso, e deriva dall'. Tugtar Dlí Snell (ar a dtugtar Dlí Snell-Descartes agus Dlí an athraonta freisin ) ar dhara dlí an athraonta, in onóir do Willebrord Snell (1591-1626), matamaiticeoir Dúitseach (ar a dtugtar Snellius freisin) a tháinig air sa bhliain 1621, Tugann Dlí Snell, san optaic, an gaol idir a thógann solais agus é ag trasnú teorainn nó dromchla an deighilte idir dhá shubstaint atá i dteagmháil lena chéile agus comhéifeacht athraonta éagsúil ag gach ceann acu. Níor foilsíodh cuntas ar dhlí Snell go dtí gur luaigh Christiaan Huygens é ina thráchtas ar sholas. في البصريات و الفيزياء، قانون الانكسار (بالإنجليزية: law of refraction)‏، ويعرف أيضًا بقانون سنيل نسبة لويلبرورد سنيليوس وكذلك بقانون ديكارت عند الفرانكوفون نسبةً لرينيه ديكارت وأيضًا باسم قانون سنيل - ديكارت، هو صيغة رياضية تصف العلاقة ما بين زوايا السقوط والانكسار، عندما ينتقل الضوء أو غيره من الأمواج ما بين وسطين مختلفين، مثل الهواء والماء، ويعتبر ابن سهل هو أول من اكتشف قانون الانكسار.يستخدم القانون في البصريات في عملية تتبع الشعاع حيث يستخدم في حساب زوايا السقوط أو الانكسار، وكذلك يستخدم في التجارب البصرية وفي علم الأحجار الكريمة لمعرفة قرينة الانكسار لمادة معينة.وقد سُمي القانون على اسم الفلكي والرياضي ويلبرورد سنيليوس وهو واحد من واضعي القانون، وينص قانون سنيل على أن النسبة بين جيوب زوايا السقوط أو الانكسار في وسطين تكون مساوية لنسبة السرعتين في الوسطين. De wet van Snellius of brekingswet is een natuurwet uit de optica die aangeeft hoe lichtstralen gebroken worden op de overgang van het ene medium naar het andere, bijvoorbeeld van lucht naar glas waarin het licht zich met verschillende fasesnelheden voortbeweegt. De wet is genoemd naar de Nederlandse wis- en sterrenkundige Willebrord Snel van Royen. Snellen Legeak adierazten du errefrakzio-indizearen eta intzidentzia-angeluaren sinuaren arteko biderkatzea konstantea dela edozein argi-izpirentzat, bi inguruneen arteko banaketan eragiten duenean. Nahiz eta Snellen legea argiaren errefrakzio-fenomenoak azaltzeko formulatua izan zen, uhin mota guztiei aplika dakieke, uhinek aldatzen den bi inguruneren arteko banaketa-azalera zeharkatzen dituztenean. La llei de Snell és una fórmula simple utilitzada per a calcular l'angle de refracció de la llum en travessar la superfície de separació entre dos medis de propagació de la llum (o qualsevol ona electromagnètica) amb índex de refracció diferent. El nom prové del seu descobridor, el matemàtic holandès Willebrord Snel van Royen (1580-1626). El seu nom llatinitzat és Snellius, i d'aquí que es vegi sovint amb dues eles. 스넬의 법칙(Snell's law), 굴절의 법칙(the laws of refraction)은 굴절에 관한 물리 법칙이다. 네덜란드의 수학자 빌러브로어트 스넬리우스(Willebrord Snellius)를 따라 이름 붙여졌다. 프랑스에서는 데카르트의 법칙(la loi de Descartes) 또는 스넬-데카르트의 법칙(la loi de Snell-Descartes)라고도 부른다. 굴절률이 n1과 n2로 서로 다른 두 매질이 맞닿아 있을 때 매질을 통과하는 빛의 경로는 매질마다 광속이 다르므로 휘게 되는데, 그 휜 정도를 빛의 입사 평면 상에서 각도로 표시하면 θ1과 θ2가 된다. 이때 스넬의 법칙은 다음과 같이 정의된다. 또는 Snellův zákon patří k základním zákonům popisujícím šíření vlnění, které přechází (tzv. lomem) přes rozhraní z jednoho prostředí do jiného prostředí, kde se skokově mění optické vlastnosti prostředí. Např. voda – vzduch, sklo – vzduch. Je důležitou součástí geometrické optiky, kde popisuje lom paprsku světla a obecněji elektromagnetického záření na rovinném rozhraní. Zákon v 10. století objevil arabský matematik . Nese jméno jeho znovuobjevitele, nizozemského matematika Willebrorda Snellia. En optiko, leĝo de Snell aŭ leĝo de Descartes aŭ kartezia leĝo aŭ leĝo de Snell-Descartes aŭ leĝo de refrakto estas leĝo, kiu priskribas la interrilaton inter la klino (incida angulo) kaj la refrakta angulo, kiam lumo aŭ alia ondo pasas tra rando inter du malsamaj izotropaj optikaj medioj (kiel ekzemple vakuo, aero, akvo, vitro). kie v1 kaj v2 estas rapidoj de la ondo en la du medioj, SI-aj unuoj estas m/s; n1 kaj n2 estas refraktaj indicoj, kiuj estas senmezurunuaj. La ley de Snell-Descartes es una fórmula utilizada para calcular el ángulo de refracción de la luz al atravesar la superficie de separación entre dos medios de propagación de la luz (o cualquier onda electromagnética) con índice de refracción distinto. El nombre proviene de su descubridor, el matemático neerlandés Willebrord Snel van Royen (1580-1626). Hukum Snellius adalah rumus yang memberikan hubungan antara sudut datang dan sudut bias pada cahaya atau gelombang lainnya yang melalui batas antara dua medium isotropik berbeda, seperti udara dan gelas. Nama hukum ini diambil dari matematikawan Belanda Willebrord Snellius, yang merupakan salah satu penemunya. Hukum ini juga dikenal sebagai Hukum Descartes atau Hukum Pembiasan. Perumusan matematis hukum Snellius adalah atau atau Hukum Snellius dapat digunakan untuk menghitung sudut datang atau sudut bias, dan dalam eksperimen untuk menghitung indeks bias suatu bahan. 當光波從一種介質傳播到另一種具有不同折射率的介質時,會發生折射現象,其入射角與折射角之間的關係,可以用斯涅尔定律(Snell's Law)來描述。斯涅尔定律是因荷兰物理学家威理博·斯涅尔而命名,又稱為「折射定律」。 在光學裏,光線跟蹤科技應用斯涅尔定律來計算入射角與折射角。在實驗光學與寶石學裏,這定律被應用來計算物質的折射率。對於具有負折射率的负折射率超材料(metamaterial),這定律也成立,允許光波因負折射角而朝後折射。 斯涅尔定律表明,當光波從介質1傳播到介质2時,假若兩種介質的折射率不同,則会发生折射現象,其入射光和折射光都處於同一平面,稱為「入射平面」,并且与界面法线的夹角满足如下关系: ; 其中,、分别是两種介质的折射率,和分别是入射光、折射光与界面法线的夹角,分别叫做「入射角」、「折射角」。 這公式稱為「斯涅尔公式」。 斯涅尔定律可以從費馬原理推導出來,也可以從惠更斯原理、平移對稱性或馬克士威方程組推導出來。 Зако́н Сне́ллиуса (также Снелля или Снелла) описывает преломление света на границе двух прозрачных сред. Также применим и для описания преломления волн другой природы, например, звуковых. Теоретическое объяснение закона Снеллиуса см. в статье Преломление. Закон был открыт в 1621 году голландским математиком Виллебрордом Снеллиусом. Несколько позднее опубликован (и, вероятно, независимо переоткрыт) Рене Декартом. Закон Снеліуса або закон Снела визначає напрям розповсюдження променя світла, який падає на плоску границю розділу двох середовищ. Закон Снеліуса записується , де — кут падіння, — кут заломлення, та — показники заломлення двох середовищ. Якщо показник заломлення другого середовища більший за показник заломлення того середовища, звідки світло падає, то кут заломлення менший за кут падіння.Якщо показник заломлення другого середовища менший за показник заломлення того середовища, звідки світло падає, то кут заломлення більший за кут падіння. Іншими законами Снеліуса є такі твердження: . Em ótica, a lei de Snell, ou simplesmente lei de refração, resume-se a uma expressão que dá o desvio angular sofrido por um raio de luz ao passar para um meio com índice de refração diferente do qual ele estava percorrendo. Em outras palavras, descreve a relação entre os ângulos de incidência e refração, quando referindo-se a luz ou outras ondas passando através de uma fronteira (interface) entre dois meios isotrópicos diferentes, tais como água e vidro. A lei de Snell-Descartes refere-se aos cientistas Willebrord Snellius e René Descartes. Das Brechungsgesetz, auch Snelliussches Brechungsgesetz, Snelliussches Gesetz oder Snellius-Gesetz beschreibt die Richtungsänderung der Ausbreitungsrichtung einer ebenen Welle beim Übergang in ein anderes Medium. Ursache der Brechung genannten Richtungsänderung ist die Änderung der materialabhängigen Phasengeschwindigkeit, die als Brechungsindex in das Brechungsgesetz eingeht. Das bekannteste Phänomen, welches durch das Brechungsgesetz beschrieben wird, ist die Richtungsablenkung eines Lichtstrahls beim Durchgang einer Mediengrenze. Das Gesetz ist aber nicht auf optische Phänomene begrenzt, sondern gültig für beliebige Wellen, insbesondere Ultraschallwellen. Les lois de Snell-Descartes décrivent le comportement de la lumière à l'interface de deux milieux. Ces lois sont au nombre de quatre, deux pour la réflexion et deux pour la réfraction. Avec la propagation rectiligne de la lumière dans les milieux homogènes et isotropes, ces lois sont à la base de l'optique géométrique. Leur nom fait référence à Willebrord Snell et René Descartes qui ont simultanément, mais indépendamment, découvert ces lois au XVIIe siècle. Prawo Snelliusa, prawo załamania światła, prawo refrakcji, prawo Snella – prawo fizyki opisujące zmianę kierunku biegu promienia światła przy przejściu przez granicę między dwoma ośrodkami przezroczystymi o różnych współczynnikach załamania. Prawo to wzięło swą nazwę od holenderskiego astronoma i matematyka Willebrorda Snella zwanego Snelliusem, który jako pierwszy opublikował poprawne rozumowanie dotyczące tego zagadnienia w roku 1621. Na mocy prawa załamania można uzasadnić zjawisko całkowitego wewnętrznego odbicia oraz określić warunki, w jakich ono zachodzi. スネルの法則(スネルのほうそく、英: Snell's law)とは、波動一般の屈折現象における二つの媒質中の進行波の伝播速度と入射角・屈折角の関係を表した法則のことである。屈折の法則(くっせつのほうそく)とも呼ばれる。この法則はホイヘンスの原理によって説明することができる。 Snell's law (also known as Snell–Descartes law and ibn-Sahl law and the law of refraction) is a formula used to describe the relationship between the angles of incidence and refraction, when referring to light or other waves passing through a boundary between two different isotropic media, such as water, glass, or air. This law was named after the Dutch astronomer and mathematician Willebrord Snellius (also called Snell). The law follows from Fermat's principle of least time, which in turn follows from the propagation of light as waves. Στην οπτική και στην φυσική ο νόμος του Σνελ (Snell) (γνωστός και ως ο νόμος του Descartes ή ο νόμος του Snell-Descartes ή ως ο νόμος της διάθλασης) είναι μια μαθηματική σχέση που περιγράφει την σχέση της με την γωνία διάθλασης του φωτός σε μια διαχωριστική επιφάνεια δύο οπτικών μέσων (π.χ. από αέρα-κενό σε νερό ή γυαλί). Στην επιστήμη της οπτικής ο νόμος αυτός χρησιμοποιείται για να βρούμε την τροχιά του φωτός που προσπίπτει ή διαθλάται σε μια επιφάνεια. Στην πειραματική οπτική και στην γεμολογία ο νόμος αυτός χρησιμοποιείται για την εύρεση του δείκτη διάθλασης ενός υλικού. Snells lag, även känd som brytningslagen eller allmänna brytningslagen, är formeln som används för att beräkna vinklarna vid refraktion (ljusbrytning) då ljus färdas mellan två medier med olika brytningsindex. Den är uppkallad efter dess holländske upptäckare Willebrord Snell (1580–1626).
rdfs:seeAlso
dbr:Specular_reflection dbr:Mathematical_descriptions_of_opacity
foaf:depiction
n6:RefractionReflextion.svg n6:Refraction_internal_reflection_diagram.svg n6:Snell_Law_of_Sines_1837.png n6:Snells_law_Diagram_B_vector.svg n6:Snells_law_wavefronts.gif n6:SnelliusLeiden1.jpg n6:Snells_law2.svg n6:Huygens_Refracted_Waves.png n6:Ibn_Sahl_manuscript.jpg
dcterms:subject
dbc:Geometrical_optics
dbo:wikiPageID
42964
dbo:wikiPageRevisionID
1120817188
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Wolfram_Demonstrations_Project n12:Huygens_Refracted_Waves.png dbr:Huygens–Fresnel_principle dbr:Isaac_Vossius dbr:Speed_of_light dbr:Drowning n12:Snells_law_Diagram_B_vector.svg dbr:Fermat's_principle n12:SnelliusLeiden1.jpg n12:Snells_law2.svg dbr:Fermat dbr:Book_of_Optics dbr:Phase_velocities dbr:Electromagnetic_radiation dbr:Crystal dbr:Rainbow dbr:Pappus_of_Alexandria n12:Ibn_Sahl_manuscript.jpg dbr:Angle_of_incidence_(optics) dbr:Stationary_point dbr:Electromagnetic_metasurface dbr:Electromagnetic_induction dbr:La_Géométrie dbr:Adequality dbr:Wavenumber dbr:Ibn_Sahl_(mathematician) dbr:Medium_(optics) dbr:Boundary_conditions dbr:Thomas_Harriot dbr:Ptolemy dbr:Mathematical_formula dbr:Derivative dbr:Alhazen dbr:Refractive_indices dbr:Total_internal_reflection dbr:Wave dbr:Maxwell_equations dbr:Traité_de_la_Lumière dbr:René_Descartes dbr:Fresnel_equations dbr:Dioptrique dbr:Birefringence dbr:Anisotropic dbr:Baghdad dbr:Optical_path_length dbr:Alexandria dbr:Christiaan_Huygens dbr:Wave_vector dbr:Isotropic n12:RefractionReflextion.svg dbr:Mathematician dbr:Chromatic_aberration n12:Snells_law_wavefronts.gif n12:Snell_Law_of_Sines_1837.png dbr:Refraction n12:Refraction_internal_reflection_diagram.svg dbr:Apollonius_of_Perga dbr:French_language dbr:Pierre_de_Fermat dbr:Metamaterials dbr:Confirmation_bias dbr:Astronomer dbr:Optical_phenomena dbc:Geometrical_optics dbr:Refractive_index dbr:Achromatic_lens dbr:Ray_tracing_(physics) dbr:Refracting_telescope dbr:Willebrord_Snellius dbr:Kepler dbr:Glass dbr:Radicand
dbo:wikiPageExternalLink
n18:discovery.html n23:page_4.html n35:History_of_Islamic_Physics_(Snell%27s_Law) n71: n75:
owl:sameAs
dbpedia-sk:Snellov_zákon n11:Սնելիուսի_օրենք dbpedia-no:Snells_brytningslov n14:Snelliusa_likums dbpedia-pms:Lej_dë_Snell dbpedia-nl:Wet_van_Snellius n20:স্নেলের_সূত্র dbpedia-hu:Snellius–Descartes-törvény dbpedia-zh:斯涅尔定律 dbpedia-sv:Snells_lag n26:சினெல்லின்_விதி dbpedia-bg:Закон_на_Снелиус n28:स्नेल_का_नियम dbpedia-fi:Snellin_laki dbpedia-de:Snelliussches_Brechungsgesetz dbpedia-ga:Dlí_Snell dbpedia-simple:Snell's_law n33:سنیل_کا_قانون dbpedia-uk:Закон_Снеліуса dbpedia-he:חוק_סנל dbpedia-pt:Lei_de_Snell dbpedia-et:Snelli_seadus dbpedia-sh:Snellov_zakon dbpedia-be:Закон_Снеліуса dbpedia-kk:Снеллиус_заңы dbpedia-ko:스넬의_법칙 dbpedia-ca:Llei_de_Snell wikidata:Q208391 dbpedia-hr:Snelliusov_zakon dbpedia-sl:Lomni_zakon dbpedia-fa:قانون_اسنل freebase:m.0bsz1 yago-res:Snell's_law dbpedia-cs:Snellův_zákon dbpedia-es:Ley_de_Snell dbpedia-eo:Leĝo_de_Snell dbpedia-eu:Snellen_lege n54:yVdh n55:స్నెల్_నియమం dbpedia-ar:قانون_الانكسار dbpedia-tr:Snell_yasası dbpedia-nn:Snells_lov dbpedia-da:Snells_lov dbpedia-gl:Lei_de_Snell dbpedia-id:Hukum_Snellius dbpedia-la:Lex_refractionis dbpedia-pl:Prawo_Snelliusa dbpedia-it:Legge_di_Snell dbpedia-ru:Закон_Снеллиуса dbpedia-mk:Снелов_закон dbpedia-ms:Hukum_Snell dbpedia-el:Νόμος_του_Σνελ n72:ਸਨੈੱਲ_ਦਾ_ਕਾਨੂੰਨ dbpedia-ja:スネルの法則 dbpedia-fr:Lois_de_Snell-Descartes
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Annotated_link dbt:Reflist dbt:Further dbt:Authority_control dbt:Main dbt:Short_description dbt:Clear dbt:See_also
dbo:thumbnail
n6:Snells_law2.svg?width=300
dbo:abstract
Nell'ottica geometrica la legge di Snell, nota anche come legge di Descartes o legge di Snell-Descartes (o legge di Cartesio o legge di Snell-Cartesio), descrive le modalità di rifrazione di un raggio luminoso nella transizione tra due mezzi con indice di rifrazione diverso, e deriva dall'. Snellen Legeak adierazten du errefrakzio-indizearen eta intzidentzia-angeluaren sinuaren arteko biderkatzea konstantea dela edozein argi-izpirentzat, bi inguruneen arteko banaketan eragiten duenean. Nahiz eta Snellen legea argiaren errefrakzio-fenomenoak azaltzeko formulatua izan zen, uhin mota guztiei aplika dakieke, uhinek aldatzen den bi inguruneren arteko banaketa-azalera zeharkatzen dituztenean. De wet van Snellius of brekingswet is een natuurwet uit de optica die aangeeft hoe lichtstralen gebroken worden op de overgang van het ene medium naar het andere, bijvoorbeeld van lucht naar glas waarin het licht zich met verschillende fasesnelheden voortbeweegt. De wet is genoemd naar de Nederlandse wis- en sterrenkundige Willebrord Snel van Royen. De brekingsindex van een stof in de wet van Snellius is de verhouding tussen de fasesnelheid van het licht in vacuüm en die in dat medium. Deze wet sluit aan bij het principe van Fermat, dat stelt dat het licht de snelste weg tussen twee punten kiest. Het scheidingsoppervlak tussen twee media waarvan de brekingsindex verschillend is, noemt men een diopter. In bijna alle gevallen waarin lichtbreking plaatsvindt wordt ook een gedeelte van het licht gereflecteerd. Snell's law (also known as Snell–Descartes law and ibn-Sahl law and the law of refraction) is a formula used to describe the relationship between the angles of incidence and refraction, when referring to light or other waves passing through a boundary between two different isotropic media, such as water, glass, or air. This law was named after the Dutch astronomer and mathematician Willebrord Snellius (also called Snell). In optics, the law is used in ray tracing to compute the angles of incidence or refraction, and in experimental optics to find the refractive index of a material. The law is also satisfied in meta-materials, which allow light to be bent "backward" at a negative angle of refraction with a negative refractive index. Snell's law states that, for a given pair of media, the ratio of the sines of angle of incidence and angle of refraction is equal to the refractive index of the second medium w.r.t the first (n21) which is equal to the ratio of the refractive indices (n2/n1) of the two media, or equivalently, to the ratio of the phase velocities (v1/v2) in the two media. The law follows from Fermat's principle of least time, which in turn follows from the propagation of light as waves. في البصريات و الفيزياء، قانون الانكسار (بالإنجليزية: law of refraction)‏، ويعرف أيضًا بقانون سنيل نسبة لويلبرورد سنيليوس وكذلك بقانون ديكارت عند الفرانكوفون نسبةً لرينيه ديكارت وأيضًا باسم قانون سنيل - ديكارت، هو صيغة رياضية تصف العلاقة ما بين زوايا السقوط والانكسار، عندما ينتقل الضوء أو غيره من الأمواج ما بين وسطين مختلفين، مثل الهواء والماء، ويعتبر ابن سهل هو أول من اكتشف قانون الانكسار.يستخدم القانون في البصريات في عملية تتبع الشعاع حيث يستخدم في حساب زوايا السقوط أو الانكسار، وكذلك يستخدم في التجارب البصرية وفي علم الأحجار الكريمة لمعرفة قرينة الانكسار لمادة معينة.وقد سُمي القانون على اسم الفلكي والرياضي ويلبرورد سنيليوس وهو واحد من واضعي القانون، وينص قانون سنيل على أن النسبة بين جيوب زوايا السقوط أو الانكسار في وسطين تكون مساوية لنسبة السرعتين في الوسطين. Tugtar Dlí Snell (ar a dtugtar Dlí Snell-Descartes agus Dlí an athraonta freisin ) ar dhara dlí an athraonta, in onóir do Willebrord Snell (1591-1626), matamaiticeoir Dúitseach (ar a dtugtar Snellius freisin) a tháinig air sa bhliain 1621, Tugann Dlí Snell, san optaic, an gaol idir a thógann solais agus é ag trasnú teorainn nó dromchla an deighilte idir dhá shubstaint atá i dteagmháil lena chéile agus comhéifeacht athraonta éagsúil ag gach ceann acu. Níor foilsíodh cuntas ar dhlí Snell go dtí gur luaigh Christiaan Huygens é ina thráchtas ar sholas. San optaic, úsáidtear an dlí i chun uillinneacha ionsaithe nó athraonta a ríomh, agus in optaic thurgnamhach chun comhéifeacht athraonta ábhair a fháil. Bíonn an dlí i bhfeidhm freisin i meitea-ábhair, a ligeann solas a bheith lúbtha "ar gcúl" ag uillinn diúltach athraonta le comhéifeacht athraonta diúltach . Luann dlí Snell go bhfuil an cóimheas idir na n-uillinneacha ionsaithe agus athraonta comhionann i gcomhréir le chóimheas na dtreoluas toinne sa dá mheán, nó i gcomhréir le deilín chóimheas na gcomhéifeachtaí athraonta 當光波從一種介質傳播到另一種具有不同折射率的介質時,會發生折射現象,其入射角與折射角之間的關係,可以用斯涅尔定律(Snell's Law)來描述。斯涅尔定律是因荷兰物理学家威理博·斯涅尔而命名,又稱為「折射定律」。 在光學裏,光線跟蹤科技應用斯涅尔定律來計算入射角與折射角。在實驗光學與寶石學裏,這定律被應用來計算物質的折射率。對於具有負折射率的负折射率超材料(metamaterial),這定律也成立,允許光波因負折射角而朝後折射。 斯涅尔定律表明,當光波從介質1傳播到介质2時,假若兩種介質的折射率不同,則会发生折射現象,其入射光和折射光都處於同一平面,稱為「入射平面」,并且与界面法线的夹角满足如下关系: ; 其中,、分别是两種介质的折射率,和分别是入射光、折射光与界面法线的夹角,分别叫做「入射角」、「折射角」。 這公式稱為「斯涅尔公式」。 斯涅尔定律可以從費馬原理推導出來,也可以從惠更斯原理、平移對稱性或馬克士威方程組推導出來。 La ley de Snell-Descartes es una fórmula utilizada para calcular el ángulo de refracción de la luz al atravesar la superficie de separación entre dos medios de propagación de la luz (o cualquier onda electromagnética) con índice de refracción distinto. El nombre proviene de su descubridor, el matemático neerlandés Willebrord Snel van Royen (1580-1626). La misma afirma que la multiplicación del índice de refracción por el seno del ángulo de incidencia respecto a la normal es constante para cualquier rayo de luz incidiendo sobre la superficie separatista de dos medios. Es decir, el componente del índice de refracción paralelo a la superficie es constante. Aunque la ley de Snell fue formulada para explicar los fenómenos de refracción de la luz se puede aplicar a todo tipo de ondas atravesando una superficie de separación entre dos medios en los que la velocidad de propagación de la onda varíe. 스넬의 법칙(Snell's law), 굴절의 법칙(the laws of refraction)은 굴절에 관한 물리 법칙이다. 네덜란드의 수학자 빌러브로어트 스넬리우스(Willebrord Snellius)를 따라 이름 붙여졌다. 프랑스에서는 데카르트의 법칙(la loi de Descartes) 또는 스넬-데카르트의 법칙(la loi de Snell-Descartes)라고도 부른다. 굴절률이 n1과 n2로 서로 다른 두 매질이 맞닿아 있을 때 매질을 통과하는 빛의 경로는 매질마다 광속이 다르므로 휘게 되는데, 그 휜 정도를 빛의 입사 평면 상에서 각도로 표시하면 θ1과 θ2가 된다. 이때 스넬의 법칙은 다음과 같이 정의된다. 또는 Snellův zákon patří k základním zákonům popisujícím šíření vlnění, které přechází (tzv. lomem) přes rozhraní z jednoho prostředí do jiného prostředí, kde se skokově mění optické vlastnosti prostředí. Např. voda – vzduch, sklo – vzduch. Je důležitou součástí geometrické optiky, kde popisuje lom paprsku světla a obecněji elektromagnetického záření na rovinném rozhraní. Zákon v 10. století objevil arabský matematik . Nese jméno jeho znovuobjevitele, nizozemského matematika Willebrorda Snellia. La llei de Snell és una fórmula simple utilitzada per a calcular l'angle de refracció de la llum en travessar la superfície de separació entre dos medis de propagació de la llum (o qualsevol ona electromagnètica) amb índex de refracció diferent. El nom prové del seu descobridor, el matemàtic holandès Willebrord Snel van Royen (1580-1626). El seu nom llatinitzat és Snellius, i d'aquí que es vegi sovint amb dues eles. La llei de Snell és molt utilitzada en molts casos.Aquesta afirma que el producte de l'índex de refracció pel sinus de l'angle d'incidència és constant per a qualsevol raig de llum incidint sobre la separatriu de dos medis. Encara que la llei de Snell va ser formulada per explicar els fenòmens de refracció de la llum, es pot aplicar a tot tipus d'ones que travessen una superfície de separació entre dos medis en els quals la velocitat de propagació de l'ona variï. スネルの法則(スネルのほうそく、英: Snell's law)とは、波動一般の屈折現象における二つの媒質中の進行波の伝播速度と入射角・屈折角の関係を表した法則のことである。屈折の法則(くっせつのほうそく)とも呼ばれる。この法則はホイヘンスの原理によって説明することができる。 Зако́н Сне́ллиуса (также Снелля или Снелла) описывает преломление света на границе двух прозрачных сред. Также применим и для описания преломления волн другой природы, например, звуковых. Теоретическое объяснение закона Снеллиуса см. в статье Преломление. Закон был открыт в 1621 году голландским математиком Виллебрордом Снеллиусом. Несколько позднее опубликован (и, вероятно, независимо переоткрыт) Рене Декартом. Em ótica, a lei de Snell, ou simplesmente lei de refração, resume-se a uma expressão que dá o desvio angular sofrido por um raio de luz ao passar para um meio com índice de refração diferente do qual ele estava percorrendo. Em outras palavras, descreve a relação entre os ângulos de incidência e refração, quando referindo-se a luz ou outras ondas passando através de uma fronteira (interface) entre dois meios isotrópicos diferentes, tais como água e vidro. A lei de Snell-Descartes refere-se aos cientistas Willebrord Snellius e René Descartes. Para um raio de luz monocromática passando de um meio para o outro, é constante o produto do seno do ângulo, formado pelo raio e pela normal, com o índice de refração em que se encontra esse raio. Matematicamente: em que e são os ângulos de incidência e refração, respectivamente, e e os índices de refração dos dois meios. Les lois de Snell-Descartes décrivent le comportement de la lumière à l'interface de deux milieux. Ces lois sont au nombre de quatre, deux pour la réflexion et deux pour la réfraction. Avec la propagation rectiligne de la lumière dans les milieux homogènes et isotropes, ces lois sont à la base de l'optique géométrique. Leur nom fait référence à Willebrord Snell et René Descartes qui ont simultanément, mais indépendamment, découvert ces lois au XVIIe siècle. Le profil célérimétrique et les lois de Snell déterminent la trajectoire des rayons dans l'eau. Les mêmes lois permettent de déterminer la courbure idéale de la cornée d'un œil dans l'atmosphère ou dans le milieu aquatique. Une de ces lois explique aussi le rapport mathématique simple qui existe entre l'angle d'incidence d'un rayon lumineux et son angle réfracté par l'eau ou encore le phénomène dit fenêtre de Snell. Закон Снеліуса або закон Снела визначає напрям розповсюдження променя світла, який падає на плоску границю розділу двох середовищ. Закон Снеліуса записується , де — кут падіння, — кут заломлення, та — показники заломлення двох середовищ. Якщо показник заломлення другого середовища більший за показник заломлення того середовища, звідки світло падає, то кут заломлення менший за кут падіння.Якщо показник заломлення другого середовища менший за показник заломлення того середовища, звідки світло падає, то кут заломлення більший за кут падіння. Заломлення світла пов'язане із зміною швидкості розповсюдження при переході від одного середовища до іншого. Іншими законами Снеліуса є такі твердження: * При заломленні світла промінь, який падає на границю поділу, відбитий промінь і промінь, який пройшов у інше середовище, лежать у одній площині. * Кут відбиття дорівнює куту падіння. Закон Снеліуса справедливий у випадку плоскої границі, на якій не відбувається дифузне розсіяння світла. При падінні світла із оптично густішого середовища може виникнути ситуація, коли . В такому випадку не існує такого кута , для якого закон Снеліуса виконувався б, тож світло не проникає в середовище з меншою оптичною густиною. Це явище має назву повного внутрішнього відбиття. Для деяких кристалів спостерігається явище подвійного промонезаломлення й закони заломлення світла складніші. Hukum Snellius adalah rumus yang memberikan hubungan antara sudut datang dan sudut bias pada cahaya atau gelombang lainnya yang melalui batas antara dua medium isotropik berbeda, seperti udara dan gelas. Nama hukum ini diambil dari matematikawan Belanda Willebrord Snellius, yang merupakan salah satu penemunya. Hukum ini juga dikenal sebagai Hukum Descartes atau Hukum Pembiasan. Hukum ini menyebutkan bahwa nisbah sinus sudut datang dan sudut bias adalah konstan, yang tergantung pada medium. Perumusan lain yang ekivalen adalah nisbah sudut datang dan sudut bias sama dengan nisbah kecepatan cahaya pada kedua medium, yang sama dengan kebalikan nisbah indeks bias. Perumusan matematis hukum Snellius adalah atau atau Lambang merujuk pada sudut datang dan sudut bias, dan pada kecepatan cahaya sinar datang dan sinar bias. Lambang merujuk pada indeks bias medium yang dilalui sinar datang, sedangkan adalah indeks bias medium yang dilalui sinar bias. Hukum Snellius dapat digunakan untuk menghitung sudut datang atau sudut bias, dan dalam eksperimen untuk menghitung indeks bias suatu bahan. Pada tahun 1637, René Descartes secara terpisah menggunakan argumen heuristik kekekalan momentum dalam bentuk sinus dalam tulisannya untuk menjelaskan hukum ini. Cahaya dikatakan mempunyai kecepatan yang lebih tinggi pada medium yang lebih padat karena cahaya adalah gelombang yang timbul akibat terusiknya plenum, substansi kontinu yang membentuk alam semesta. Dalam bahasa Prancis, hukum Snellius disebut la loi de Descartes atau loi de Snell-Descartes. Sebelumnya, antara tahun 100 hingga 170 Ptolemeus dari menemukan hubungan empiris sudut bias yang hanya akurat pada sudut kecil. Konsep hukum Snellius pertama kali dijelaskan secara matematis dengan akurat pada tahun 984 oleh dari Baghdad dalam manuskripnya On Burning Mirrors and Lenses. Dengan konsep tersebut mampu membuat lensa yang dapat memfokuskan cahaya tanpa yang dikenal sebagai kanta asperik. Manuskrip ditemukan oleh pada tahun 1602, tetapi tidak dipublikasikan walaupun ia bekerja dengan pada bidang ini. Pada tahun 1678, dalam Traité de la Lumiere, Christiaan Huygens menjelaskan hukum Snellius dari penurunan prinsip Huygens tentang sifat cahaya sebagai gelombang. Hukum Snellius dikatakan, berlaku hanya pada medium isotropik atau "teratur" pada kondisi cahaya monokromatik yang hanya mempunyai frekuensi tunggal, sehingga bersifat reversibel. Hukum Snellius dijabarkan kembali dalam rasio sebagai berikut: Prawo Snelliusa, prawo załamania światła, prawo refrakcji, prawo Snella – prawo fizyki opisujące zmianę kierunku biegu promienia światła przy przejściu przez granicę między dwoma ośrodkami przezroczystymi o różnych współczynnikach załamania. Prawo to wzięło swą nazwę od holenderskiego astronoma i matematyka Willebrorda Snella zwanego Snelliusem, który jako pierwszy opublikował poprawne rozumowanie dotyczące tego zagadnienia w roku 1621. Na mocy prawa załamania można uzasadnić zjawisko całkowitego wewnętrznego odbicia oraz określić warunki, w jakich ono zachodzi. Στην οπτική και στην φυσική ο νόμος του Σνελ (Snell) (γνωστός και ως ο νόμος του Descartes ή ο νόμος του Snell-Descartes ή ως ο νόμος της διάθλασης) είναι μια μαθηματική σχέση που περιγράφει την σχέση της με την γωνία διάθλασης του φωτός σε μια διαχωριστική επιφάνεια δύο οπτικών μέσων (π.χ. από αέρα-κενό σε νερό ή γυαλί). Στην επιστήμη της οπτικής ο νόμος αυτός χρησιμοποιείται για να βρούμε την τροχιά του φωτός που προσπίπτει ή διαθλάται σε μια επιφάνεια. Στην πειραματική οπτική και στην γεμολογία ο νόμος αυτός χρησιμοποιείται για την εύρεση του δείκτη διάθλασης ενός υλικού. Ο νόμος έχει πάρει το όνομα του Ολλανδού μαθηματικού Willebrond Snellius. Ο νόμος αναφέρει ότι ο λόγος των δεικτών διάθλασης (ο δείκτης αυτός εξαρτάται από το μέσο) είναι αντιστρόφως ανάλογος με το λόγο των ταχυτήτων στα δύο μέσα και αντιστρόφως ανάλογος του λόγου των ημιτόνων των γωνιών πρόσπτωσης και διάθλασης . v = ταχύτητα, οι μονάδες μέτρησης στο SI είναι m/s. n = δείκτης διάθλασης υλικού. Ο νόμος του Σνελ ακολουθεί την αρχή του ελαχίστου χρόνου (αρχή Φερμά) η οποία ακολουθεί την θεώρηση του φωτός ως κύματα. Das Brechungsgesetz, auch Snelliussches Brechungsgesetz, Snelliussches Gesetz oder Snellius-Gesetz beschreibt die Richtungsänderung der Ausbreitungsrichtung einer ebenen Welle beim Übergang in ein anderes Medium. Ursache der Brechung genannten Richtungsänderung ist die Änderung der materialabhängigen Phasengeschwindigkeit, die als Brechungsindex in das Brechungsgesetz eingeht. Das bekannteste Phänomen, welches durch das Brechungsgesetz beschrieben wird, ist die Richtungsablenkung eines Lichtstrahls beim Durchgang einer Mediengrenze. Das Gesetz ist aber nicht auf optische Phänomene begrenzt, sondern gültig für beliebige Wellen, insbesondere Ultraschallwellen. Das Brechungsgesetz ist nach dem niederländischen Astronomen und Mathematiker Willebrord van Roijen Snell benannt, in einigen Sprachen nach der latinisierten Form „Snellius“, der es 1621 zwar nicht als Erster fand, aber als Erster veröffentlichte. Snells lag, även känd som brytningslagen eller allmänna brytningslagen, är formeln som används för att beräkna vinklarna vid refraktion (ljusbrytning) då ljus färdas mellan två medier med olika brytningsindex. Den är uppkallad efter dess holländske upptäckare Willebrord Snell (1580–1626). En optiko, leĝo de Snell aŭ leĝo de Descartes aŭ kartezia leĝo aŭ leĝo de Snell-Descartes aŭ leĝo de refrakto estas leĝo, kiu priskribas la interrilaton inter la klino (incida angulo) kaj la refrakta angulo, kiam lumo aŭ alia ondo pasas tra rando inter du malsamaj izotropaj optikaj medioj (kiel ekzemple vakuo, aero, akvo, vitro). La leĝo statas ke la rilatumo de la sinusoj de la anguloj de klino kaj de refrakta angulo estas konstanto, kiu dependas de la medioj. La rilatumo de la sinusoj de la anguloj egalas al la rilatumo de rapidoj de la ondo en la du medioj, aŭ ekvivalente al la kontraŭa rilato de la indicoj de refrakto: kie v1 kaj v2 estas rapidoj de la ondo en la du medioj, SI-aj unuoj estas m/s; n1 kaj n2 estas refraktaj indicoj, kiuj estas senmezurunuaj. La indicoj de refrakto de la mediumoj estas uzataj por prezenti la faktorojn per kiuj lumrapido malpligrandiĝas kiam la lumo vojaĝas tra la refraktaj medioj, kompare al lumrapido en vakuo. Kiam lumo trapasas la randon inter medioj, dependante de la relativaj refraktaj indicoj de la du medioj, la lumo estas refraktata al la alia angulo. Ĉi tiuj anguloj estas mezurataj kun respekto al la ortanto, kiu estas perpendikularo al la rando. Ĉe lumo vojaĝanta de aero en akvon, lumo estas refraktata al la orta linio, ĉar la lumo estas malrapidigata en akvo; lumo vojaĝanta de akvo en aeron estas refraktata for de la orta linio. Refrakto inter du surfacoj estas ankaŭ nomata kiel reigebla ĉar se ĉiuj kondiĉoj estis identaj, la anguloj estas la samaj por lumo propaganta en la kontraŭa direkto. La leĝo de Snell estas ĝenerale vera nur por izotropaj medioj (kiel vitro). En neizotropaj medioj kiel iu kristaloj aŭ mekanike malformigitaj solidoj, duobla refrakto povas fendi la refraktitan radion en du radiojn, la ordinaran aŭ o-radion kiu sekvas leĝon de Snell, kaj la alian eksterordinaran aŭ e-radion, kiu povas ne esti en ebeno de la incida radio kaj la ortanto. Tiam povas esti dependeco ankaŭ de polarizo de la lumo. Kiam la lumo aŭ alia ondo koncernata estas de sola frekvenco, la leĝo de Snell povas ankaŭ esti esprimita per rilatumo de ondolongoj en la du medioj, λ1 kaj λ2: Kiam lumo trafas randon inter medioj, ĝi havas ĝenerale eblecojn esti refraktita kaj reflektita. La leĝo de Snell ne priskribas (helecojn) de la refraktita kaj reflektita radioj. La leĝo de Snell bone funkcias se ampleksoj de la medioj estas multe pli grandaj ol la ondolongoj, kio estas la kondiĉo de taŭgeco de .
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Snell's_law?oldid=1120817188&ns=0
dbo:wikiPageLength
25275
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Snell's_law
Subject Item
dbr:Snell_(surname)
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Wave
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Wavelength
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Negative-index_metamaterial
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Negative_refraction
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Total_external_reflection
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Fabry–Pérot_interferometer
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Polarizer
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Evanescent_field
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Science_in_the_medieval_Islamic_world
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Scientific_Revolution
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Scientific_phenomena_named_after_people
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Refractometer
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Physics_in_the_medieval_Islamic_world
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Optical_stretcher
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Outline_of_trigonometry
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Receiver_function
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Skin_effect
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Spacetime_wave_packets
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Superseded_theories_in_science
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Descartes_law
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Snel's_law
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Snel's_law_of_refraction
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Snell_Law
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Snell_law
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Snells'_Law
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Snells_Law
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Snell–Descartes_law
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Law_of_Refraction
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Law_of_refraction
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Snell's_law
Subject Item
dbr:Laws_of_Refraction
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Snell's_law
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Snell's_law
Subject Item
wikipedia-en:Snell's_law
foaf:primaryTopic
dbr:Snell's_law