dbo:abstract
|
- Eduard Rudolf Kobert (* 3. Januar 1854 in Bitterfeld; † 27. Dezember 1918 in Rostock) war ein deutscher Medizinhistoriker und Pharmakologe. (de)
- Rudolf Kobert (3 January 1854 – 27 December 1918) was a German pharmacologist and toxicologist born in Bitterfeld. In 1877 he graduated from the University of Halle, afterwards working as an assistant to physiologist Friedrich Goltz (1834-1902) and pharmacologist Oswald Schmiedeberg (1838–1920) at the University of Strasbourg. In 1887 he was appointed professor of pharmacology, dietetics and history of medicine at the University of Dorpat. One of his students was Peter Hermann Stillmark who was the founder of lectinology with the publication of his thesis about ricin. Due to "Russification" of the university, Kobert left Dorpat in 1896, subsequently becoming director of the Brehmerschen Heilanstalten (a sanatorium founded decades earlier by Hermann Brehmer) in Gorbersdorf. In 1899 he was appointed to the chair of pharmacology, pharmacognosy, chemistry and physiological history of medicine at the University of Rostock, a position he kept until his death. Kobert's work largely involved investigations of ergot alkaloids, scopolamine, saponins and various plant and animal poisons. He was the author of popular textbooks, and was especially known for his release of Historischen Studien aus dem Pharmakologischen Institut der Universität Dorpat (Historical studies in the Institute of Pharmacology at the University of Dorpat; 5 volumes 1889-96). (en)
- Rudolf Kobert (Bitterfeld, 3 febbraio 1854 – Rostock, 27 dicembre 1918) è stato un farmacologo tedesco. (it)
- Eduard Rudolf Kobert, född 3 januari 1854 i Bitterfeld, död 27 december 1918 i Rostock, var en tysk farmakolog. Kobert blev medicine doktor i Halle an der Saale 1877 och var därefter assistent hos Friedrich Goltz och Oswald Schmiedeberg i Strassburg, 1886–94 professor i farmakologi, dietetik och medicinhistoria vid universitetet i Dorpat och direktor för det farmakologiska laboratoriet där, sedermera verksam vid Brehmerska anstalten för behandling av lungtuberkulos i byn Görbersdorf i Schlesien och 1899 professor vid och direktor för farmakologiska institutet i Rostock. Kober utvecklade en kolossal litterär produktion och utövat ett betydande inflytande inom sitt verksamhetsområde. Utöver nedanstående skrifter utgav han "Arbeiten des Pharmakologischen Instituts zu Dorpat" (I–XIV, 1888–96), "Historische Studien des pharmakologischen Instituts zu Dorpat" (I–V, 1889-96) och "Görbersdorfer Veröffentlichungen" (två band, 1897–98). Flera år redigerade han "Zeitschrift für Krankenpflege". Han och hans talrika lärjungar bearbetade en mängd särskilda kapitel av farmakologin och toxikologin, såsom verkningarna av , fosforsyra, lustgas, den flyktiga , bensoesyra, karbolsyra, , mangan och järn, samt djurgifter. (sv)
- Рудольф Эдвард Коберт (нем. Rudolf Eduard Kobert; 3 января 1854, Биттерфельд — 27 декабря 1918, Росток) — немецкий историк медицины, фармаколог и токсиколог, учёный, педагог. (ru)
|
rdfs:comment
|
- Eduard Rudolf Kobert (* 3. Januar 1854 in Bitterfeld; † 27. Dezember 1918 in Rostock) war ein deutscher Medizinhistoriker und Pharmakologe. (de)
- Rudolf Kobert (Bitterfeld, 3 febbraio 1854 – Rostock, 27 dicembre 1918) è stato un farmacologo tedesco. (it)
- Рудольф Эдвард Коберт (нем. Rudolf Eduard Kobert; 3 января 1854, Биттерфельд — 27 декабря 1918, Росток) — немецкий историк медицины, фармаколог и токсиколог, учёный, педагог. (ru)
- Rudolf Kobert (3 January 1854 – 27 December 1918) was a German pharmacologist and toxicologist born in Bitterfeld. In 1877 he graduated from the University of Halle, afterwards working as an assistant to physiologist Friedrich Goltz (1834-1902) and pharmacologist Oswald Schmiedeberg (1838–1920) at the University of Strasbourg. In 1887 he was appointed professor of pharmacology, dietetics and history of medicine at the University of Dorpat. One of his students was Peter Hermann Stillmark who was the founder of lectinology with the publication of his thesis about ricin. (en)
- Eduard Rudolf Kobert, född 3 januari 1854 i Bitterfeld, död 27 december 1918 i Rostock, var en tysk farmakolog. Kobert blev medicine doktor i Halle an der Saale 1877 och var därefter assistent hos Friedrich Goltz och Oswald Schmiedeberg i Strassburg, 1886–94 professor i farmakologi, dietetik och medicinhistoria vid universitetet i Dorpat och direktor för det farmakologiska laboratoriet där, sedermera verksam vid Brehmerska anstalten för behandling av lungtuberkulos i byn Görbersdorf i Schlesien och 1899 professor vid och direktor för farmakologiska institutet i Rostock. (sv)
|