| dbo:abstract
|
- في علم الجريمة الجريمة السياسية أو الإجرام السياسي هو جرم ينتهك مرتكبه التشريع الجنائي، إلا أنه يتميز عن الإجرام العادي بطبيعته الخاصة، وبنظرة المجتمع المتسامحة إلى مرتكبه. وهو جرم قديم جداً في تاريخ البشرية، لكنّ تطور معاملة مرتكبه إلى اللينً. وقد ازدهر في تلك الحقب مفهوم الجلالة البشرية في مقابله مفهوم الجلالة الإلهية للتخلص من الأشخاص الخطرين على النظام السياسي، واستصفاء أموالهم ومعاقبتهم بوحشية، والتنكيل بأسرهم وجماعتهم. ففي القديم كان المجرم السياسي يعدّ عدو المجتمع وكان يعاقب معاقبة في منتهى القسوة، لأنه كان يعمل على تغيير نظام المجتمع وتبديل قواعده السياسية أو الاجتماعية. ولما كان الرئيس أو الملك في المجتمعات القديمة هو رأس الدولة وممثلها، فقد كان المجرم السياسي عدواً شخصياً له ولدولته. عرّفت الشريعة الإسلامية الإجرام السياسي باسم البغي والمجرمين السياسيين باسم البغاة. وقد وضعت قواعد واضحة لمعاملة هؤلاء معاملة حسنة. فهم، في نظرها، مجتهدون يثورون على الإمام الظالم لخلعه، وتخليص الناس من آثامه. اعترفت الأمم المتحدة بحق كل إنسان في الحصول على ملجأ يقيه من الاضطهاد أو ما يسمى باللجوء السياسي، ولكن لا يجوز منح هذا الملجأ إذا كان هذا الإنسان مرتكباً جرماً عادياً، كما تنص المادة 14 من ميثاق الأمم المتحدة. (ar)
- Der Begriff politische Straftat ist eine zusammenfassende Bezeichnung für alle gegen den Bestand oder die Sicherheit des Staates, gegen die obersten Staatsorgane oder gegen die politischen Rechte der Bürger gerichteten Straftaten, insbesondere die Gefährdung des demokratischen Rechtsstaats. Historisch wurden damit nur Majestäts- oder Staatsverbrechen, lat. crimen majestatis, franz. crime politique, im Allgemeinen jeder verbrecherische Angriff gegen den Staat und die Träger der Staatsgewalt bezeichnet. In Gestalt der politischen Justiz dient ein politisches Strafrechtsverständnis allein der Herrschaftssicherung. Der Begriff wird heute in verschiedenen Gesetzestexten, insbesondere zum internationalen Rechtsverkehr, zwar erwähnt, aber nicht näher definiert. Beispiele sind § 6 des Gesetzes über die internationale Rechtshilfe in Strafsachen (IRG) und Art. 3 Abs. 1 des Europäischen Auslieferungsübereinkommens (EuAlÜbk). Art. 1 des Europäischen Übereinkommens zur Bekämpfung des Terrorismus (EuTerrÜbk) enthält lediglich eine Negativdefinition von Straftaten, die für Zwecke der Auslieferung nicht als politische Straftaten angesehen werden. (de)
- El delito político, en sentido amplio, es el delito cometido contra el Estado, pero su definición exacta es controvertida ya que hay estados, como España, que no lo incluyen en su Código Penal, aunque sí lo mencionan en los tratados de extradición con otros estados para excluir de los mismos a los acusados de haber cometido un delito político, siguiendo el mandato constitucional: "Quedan excluidos de la extradición los delitos políticos, no considerándose como tales los actos de terrorismo" (Art. 13.3.). (es)
- In criminology, a political crime or political offence is an offence involving overt acts or omissions (where there is a duty to act), which prejudice the interests of the state, its government, or the political system. It is to be distinguished from state crime, in which it is the states that break both their own criminal laws or public international law. States will define as political crimes any behaviour perceived as a threat, real or imagined, to the state's survival, including both violent and non-violent oppositional crimes. A consequence of such criminalisation may be that a range of human rights, civil rights, and freedoms are curtailed, and conduct which would not normally be considered criminal per se (in other words, that is not antisocial according to those who engage in it) is criminalised at the convenience of the group holding power. Thus, there may be a question of the morality of a law which simply criminalises ordinary political dissent, even though the majority of those who support the current regime may consider criminalisation of politically motivated behaviour an acceptable response when the offender is driven by more extreme political, ideological, religious or other beliefs. (en)
- Un crime politique est un crime dont le mobile a un caractère politique ou idéologique. (fr)
- 정치범죄(政治犯罪)는 범죄학에서 정부가 불협화하는 목적·수단에 의한 정치행위이다. 예를 들면 내란죄, 파괴활동의 죄, 사상범 등을 들 수 있다. 정치범을 구성하는 불법의 요건은 그때 그때의 정부에 의해서 다르며 해석도 주관적으로 된다. 이는 국가가 형법이나 국제법을 어기는 국가범죄와는 대별된다. 국가는 정치범죄를 폭력적인 범죄이든 비폭력적인 범죄이든 국가 생존의 위협으로 간주한다. 이러한 범죄화는 인권, 민권, 자유의 범위를 축소시키는 것일 수 있다. (ko)
- Nel codice penale italiano viene definito delitto politico, dall'art. 8, «ogni delitto, che offende un interesse politico dello Stato, ovvero un diritto politico del cittadino. È altresì considerato politico il delitto comune determinato in tutto o in parte da motivi politici». (it)
- Een politiek misdrijf of politiek delict is een begrip dat zich situeert op de kruising van politiek en het strafrecht. Een politiek misdrijf kan breed genomen omschreven worden als een strafbaar feit dat gericht is tegen de bestaande politieke orde of machthebbers, tegen de veiligheid van de staat of zijn instellingen of tegen de politieke rechten van burgers, of dat anderzijds gepleegd is om politieke redenen. Reeds sinds mensenheugnis hebben er tal van gebeurtenissen plaatsgevonden die men naar huidig inzicht als politieke misdrijven kan bestempelen. Daarbij kan men bijvoorbeeld denken aan de verschillende moordaanslagen op keizers, koningen en andere heersers die de geschiedenis rijk is. Hoewel het begrip 'politieke misdrijven' dus van alle tijden is, is het is echter moeilijk dit begrip sluitend te definiëren. Verschillende organisaties, landen en rechtsstelsels kunnen met name een verschillende invulling aan het begrip geven. Een feit dat in een land met een autoritair regime strafbaar is gesteld als politiek misdrijf, kan in een liberaal-democratisch land dan weer volstrekt toegelaten zijn. Ook kan de invulling van het begrip evolueren met de tijd: feiten die op een bepaald moment strafbaar zijn gesteld als politiek misdrijf, kunnen later gedecriminaliseerd of gelegaliseerd worden en andersom. Ook maken niet alle landen en rechtsstelsels een onderscheid tussen politieke en andere misdrijven, of doen ze dit enkel voor welbepaalde doeleinden. Daden en gedragingen die afhankelijk van het geldende recht als politieke misdrijven kunnen worden aangemerkt zijn bijvoorbeeld landverraad, spionage, collaboratie, terrorisme, dissidentie, majesteitsschennis of het plegen van een aanslag op een staatshoofd. In sommige landen en rechtsstelsels, die al dan niet een scheiding van kerk en staat kennen, kunnen bepaalde feiten als bijvoorbeeld godslastering, apostasie, afgoderij of kanselmisdrijf ook als politiek-religieuze misdrijven strafbaar gesteld zijn. (nl)
- Crime político é um crime que envolve de forma geral conceitual de Direito Internacional, atos ou omissões que prejudicam o interesse da chamada "Lei de Segurança Nacional de um determinado país em determinado tempo histórico", sendo ele de natureza interna ou externa. O princípio está presente tanto em todas as Constituições brasileiras desde 1820, quanto na maioria dos países, sendo a Segurança: do Estado, do governo ou do sistema político vigente no tempo histórico. O princípio é respeitado pela própria Organização das Nações Unidas (ONU), como o foi em organizações internacionais que se fizeram presentes antes da Organização das Nações Unidas. O crime político, contra a Segurança Nacional, pois, pode ser de dois tipos:
* Crime político próprio: é o de opinião - deliberada, isto é, aquele que causa ameaça à ordem institucional ou ao sistema vigente, um discurso inflamado de um "líder" (por exemplo), e/ou que procura a chamada liderança (por exemplo, por meios não - oficiais, em um momento histórico, determinado no tempo histórico).
* Crime político impróprio: é o crime comum conexo ao delito político ou seja, um crime de natureza comum porém dotado de conotação político-ideológica. Por exemplo: ato de guerrilha (conceito de "Pequena Guerra", ou seja e/ou que poderia ser simplesmente), no ato de assaltar e/ou simplesmente participar e/ou colaborar no assalto de um banco para obter fundos para determinado grupo político constitui crime político impróprio - perfeito e característico de delito, princípio esse aceito pelo chamado "Tribunal Internacional de Direito". Segundo Delmanto, os crimes políticos próprios "somente lesam ou põem em risco a organização política", ao passo que os impróprios "também ofendem outros interesses além da organização política". Ou, conforme Acquaviva: "O crime político próprio objetiva subverter apenas a ordem política instituída, sem atingir outros bens do Estado ou bens individuais; o crime político impróprio visa a lesar, também, bens jurídicos individuais e outros que não a segurança do Estado". (pt)
- Politisk brottslighet eller ideologiskt motiverade brott är brott som utförs med politiska eller ideologiska motiv. Politiska brott begås ofta av altruistiska skäl, till skillnad från konventionella brott som begås av privata (känslomässiga, ekonomiska), och med syfte att skapa en bättre värld och ett bättre liv för andra. De politiska brotten kan därför förklaras moraliskt av förövarna. De politiska brotten kan dock ha inslag av egoistiska skäl. Politisk brottslighet kan utföras som statsorganiserad brottslighet, när politikerna är i makthavande position, eller av personer utanför staten. Otillåten påverkan på demokratins företrädare av enskilda, som har enskilda och opolitiska motiv, kallas i stället rättshaveri. Till politisk brottslighet hör exempelvis folkmord, brott mot de mänskliga rättigheterna, politiskt motiverat polisövervåld, olagliga experiment på människor, spionage, olaglig övervakning, statsterrorism, och terrorism. Det avser brott begångna av staten samt brott mot staten och enskilda av politiska skäl. Brott mot staten kan gälla mord på företrädare för staten, attacker mot viktiga samhällsfunktioner, olagliga protester, vissa hatbrott, med mera. Propaganda, falsk angivelse, och falsk ryktesspridning, kan höra till de politiska brotten, liksom allmänfarliga brott om brotten är så motiverade. Brott som begås mot civilbefolkningen på grund av statens strukturella ordning, förs ofta till de politiska brotten, så våld mot kvinnor, religiös förföljelse, och rasdiskriminering. Synen på politiskt betingade brott, deras eventuella nödvändighet eller legitimitet, kan variera bland politiska grupper och bland personer. Detta kan sättas i relation till den politiska rättvisan, att politiken syftar till att skapa rättvisa, men också graden av juridisk immunitet för politiker, som kan leda till att rättvisa aldrig skipas mot uppleva politiska brott begångna av staten. Vidare kan politiska brott legitimeras av de inblandade genom att de utgör ett led i en revolution, vars handlingar av nödvändighet strider mot den rådande ordningen och den rådande lagstiftningen vilken syftar till att bevara den föreliggande ordningen. På motsvarande sätt kan staters behov av att upprätthålla lag och ordning leda till att dissidenter fängslas såsom politiska fångar. Brott som högförräderi och landsförräderi, är vanligen politiska brott. Om en medborgare i ett land deserterar av politiska skäl, kan det definieras som politiskt brott och då kan personen ha rätt att betraktas som flykting. Ett problem med bekämpningen av den politiska brottsligheten, sammanfaller med demokratins dilemma, huruvida pluralismen också ska omfatta dem som vill avskaffa den frihet som tillåter dem att verka, samt i vilken utsträckning tvångsmedel kan tillåtas i demokratins namn för att försvara sig från revolutioner. I många europeiska länder anses det förenligt med demokratin att förbjuda politisk extremism, som en inskränkning i åsiktsfriheten och yttrandefriheten. Sådant försvar av demokratin underkänns ibland från marxistiskt håll för att endast tjäna till att bevara det kapitalistiska systemet, varigenom situationer när klasskamp innebär lagbrott för somliga anses vara historiskt ofrånkomliga och nödvändiga. Från ett sådant synsätt, i synnerhet om brott förklaras med socioekonomisk marginalisering, är staters rättssystem ipso facto politiska brott som kriminaliserar de marginaliserades enda sätt att överleva. Också massmedia anses konstruera brottsdefinitioner, politiskt och kulturellt. I fall när den politiska ordningen omkastats vid en revolution, har media spelat en framträdande roll i att definiera vilka handlingar som är politiska brott och vilka som är politiskt nödvändiga. Efter lyckade revolutioner, som innefattat avrättningar av den tidigare ordningens makthavare, har media kommunicerat den nya ordningens damnatio memoriae över de avrättade. Efter oktoberrevolutionen i Ryssland kriminaliserades politiska brott, vilket avsåg brott mot den nya statsmakten, och därmed kontrarevolution, fall som avdömdes i tribunaler, jämför tjuvar i lagen. I demokratier finns ett sammanfall mellan politisk brottslighet och politisk extremism. Det handlar då exempelvis om brott mot allmän ordning (inklusive hets mot folkgrupp), skadegörelse, våldsbrott, i några fall om ärekränkningsbrott, , vapenbrott, och allmänfarliga brott. Brott begångna av personer som tillhör extremistgrupper, är emellertid inte alltid politiskt motiverade. Det förekommer flera fall när brotten i extremistmiljöer saknar sådant sammanhang, exempelvis brott i nära relationer, narkotikabrott, och ordningsstörningar vid idrottsevenemang. Syftet med de brott som är politiskt motiverade kan vara att förhindra politiska motståndare att utöva demokratiska rättigheter, att förändra statsskicket, eller att tvinga makthavare att fatta ett visst beslut. Till den ideologiskt motiverade brottsligheten kan förutom politiska extremister på vänster- och högerfalangerna föras religiös extremism och djurrättsaktivism. (sv)
- Государственные преступления, политические преступления — преступления, направленные против существующего в государстве политического строя (заговор с целью захвата власти, призывы к насильственному изменению конституционного строя и тому подобное), а также против внешней безопасности государства (государственная измена, шпионаж и тому подобное). В более узком смысле государственные или политические преступления подразумевают все преступления (преступные деяния), предметом которых являются публичные и государственные права. На Западе, в конце XIX столетия, они назывались в германском праве нем. Staatsverbrechen (государственные преступления) и во французском праве — фр. Crimes contre l'Etat (преступления против государства), и под этими терминами разумели совокупность преступных деяний, направленных против государства как политического целого. (ru)
|
| rdfs:comment
|
- El delito político, en sentido amplio, es el delito cometido contra el Estado, pero su definición exacta es controvertida ya que hay estados, como España, que no lo incluyen en su Código Penal, aunque sí lo mencionan en los tratados de extradición con otros estados para excluir de los mismos a los acusados de haber cometido un delito político, siguiendo el mandato constitucional: "Quedan excluidos de la extradición los delitos políticos, no considerándose como tales los actos de terrorismo" (Art. 13.3.). (es)
- Un crime politique est un crime dont le mobile a un caractère politique ou idéologique. (fr)
- 정치범죄(政治犯罪)는 범죄학에서 정부가 불협화하는 목적·수단에 의한 정치행위이다. 예를 들면 내란죄, 파괴활동의 죄, 사상범 등을 들 수 있다. 정치범을 구성하는 불법의 요건은 그때 그때의 정부에 의해서 다르며 해석도 주관적으로 된다. 이는 국가가 형법이나 국제법을 어기는 국가범죄와는 대별된다. 국가는 정치범죄를 폭력적인 범죄이든 비폭력적인 범죄이든 국가 생존의 위협으로 간주한다. 이러한 범죄화는 인권, 민권, 자유의 범위를 축소시키는 것일 수 있다. (ko)
- Nel codice penale italiano viene definito delitto politico, dall'art. 8, «ogni delitto, che offende un interesse politico dello Stato, ovvero un diritto politico del cittadino. È altresì considerato politico il delitto comune determinato in tutto o in parte da motivi politici». (it)
- في علم الجريمة الجريمة السياسية أو الإجرام السياسي هو جرم ينتهك مرتكبه التشريع الجنائي، إلا أنه يتميز عن الإجرام العادي بطبيعته الخاصة، وبنظرة المجتمع المتسامحة إلى مرتكبه. وهو جرم قديم جداً في تاريخ البشرية، لكنّ تطور معاملة مرتكبه إلى اللينً. وقد ازدهر في تلك الحقب مفهوم الجلالة البشرية في مقابله مفهوم الجلالة الإلهية للتخلص من الأشخاص الخطرين على النظام السياسي، واستصفاء أموالهم ومعاقبتهم بوحشية، والتنكيل بأسرهم وجماعتهم. ففي القديم كان المجرم السياسي يعدّ عدو المجتمع وكان يعاقب معاقبة في منتهى القسوة، لأنه كان يعمل على تغيير نظام المجتمع وتبديل قواعده السياسية أو الاجتماعية. ولما كان الرئيس أو الملك في المجتمعات القديمة هو رأس الدولة وممثلها، فقد كان المجرم السياسي عدواً شخصياً له ولدولته. (ar)
- Der Begriff politische Straftat ist eine zusammenfassende Bezeichnung für alle gegen den Bestand oder die Sicherheit des Staates, gegen die obersten Staatsorgane oder gegen die politischen Rechte der Bürger gerichteten Straftaten, insbesondere die Gefährdung des demokratischen Rechtsstaats. Historisch wurden damit nur Majestäts- oder Staatsverbrechen, lat. crimen majestatis, franz. crime politique, im Allgemeinen jeder verbrecherische Angriff gegen den Staat und die Träger der Staatsgewalt bezeichnet. In Gestalt der politischen Justiz dient ein politisches Strafrechtsverständnis allein der Herrschaftssicherung. (de)
- In criminology, a political crime or political offence is an offence involving overt acts or omissions (where there is a duty to act), which prejudice the interests of the state, its government, or the political system. It is to be distinguished from state crime, in which it is the states that break both their own criminal laws or public international law. (en)
- Een politiek misdrijf of politiek delict is een begrip dat zich situeert op de kruising van politiek en het strafrecht. Een politiek misdrijf kan breed genomen omschreven worden als een strafbaar feit dat gericht is tegen de bestaande politieke orde of machthebbers, tegen de veiligheid van de staat of zijn instellingen of tegen de politieke rechten van burgers, of dat anderzijds gepleegd is om politieke redenen. Reeds sinds mensenheugnis hebben er tal van gebeurtenissen plaatsgevonden die men naar huidig inzicht als politieke misdrijven kan bestempelen. Daarbij kan men bijvoorbeeld denken aan de verschillende moordaanslagen op keizers, koningen en andere heersers die de geschiedenis rijk is. Hoewel het begrip 'politieke misdrijven' dus van alle tijden is, is het is echter moeilijk dit begr (nl)
- Crime político é um crime que envolve de forma geral conceitual de Direito Internacional, atos ou omissões que prejudicam o interesse da chamada "Lei de Segurança Nacional de um determinado país em determinado tempo histórico", sendo ele de natureza interna ou externa. O princípio está presente tanto em todas as Constituições brasileiras desde 1820, quanto na maioria dos países, sendo a Segurança: do Estado, do governo ou do sistema político vigente no tempo histórico. O princípio é respeitado pela própria Organização das Nações Unidas (ONU), como o foi em organizações internacionais que se fizeram presentes antes da Organização das Nações Unidas. (pt)
- Politisk brottslighet eller ideologiskt motiverade brott är brott som utförs med politiska eller ideologiska motiv. Politiska brott begås ofta av altruistiska skäl, till skillnad från konventionella brott som begås av privata (känslomässiga, ekonomiska), och med syfte att skapa en bättre värld och ett bättre liv för andra. De politiska brotten kan därför förklaras moraliskt av förövarna. De politiska brotten kan dock ha inslag av egoistiska skäl. Politisk brottslighet kan utföras som statsorganiserad brottslighet, när politikerna är i makthavande position, eller av personer utanför staten. Otillåten påverkan på demokratins företrädare av enskilda, som har enskilda och opolitiska motiv, kallas i stället rättshaveri. (sv)
- Государственные преступления, политические преступления — преступления, направленные против существующего в государстве политического строя (заговор с целью захвата власти, призывы к насильственному изменению конституционного строя и тому подобное), а также против внешней безопасности государства (государственная измена, шпионаж и тому подобное). (ru)
|
