About: Gustaf Komppa

An Entity of Type: person, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Gustaf Komppa (28 July 1867 in Viipuri – 20 January 1949 in Helsinki) was a Finnish chemist best known for a world-first in commercializing total synthesis, that of camphor in 1903. Komppa was born in Viipuri in 1867. While in secondary school in Viborg, Hugo Zilliacus, the teacher of arithmetic and science, cemented Komppa's interest in scientific research. Komppa furnished his own chemistry laboratory in the carriage shed of his parents' house after the instructions in Julius Adolph Stöckhard's book Schule der Chemie. He graduated from the Helsinki University of Technology in 1891 and subsequently worked for a while in Switzerland with Arthur Hantzsch before obtaining his Ph.D. Shortly after returning to Finland he became the professor of chemistry at the Helsinki University of Technolog

Property Value
dbo:abstract
  • Gustaf Komppa (Víborg, 28 de juliol de 1867 – Hèlsinki, 20 de gener de 1949) va ser un quimíc finlandès conegut especialment per haver la primera comercialització d'un producte obtingut mitjançant la síntesi total, la càmfora, l'any 1903. Komppa es va graduar a la Universitat de Hèlsinki el 1891 i treballà durant un temps a Suïssa abans de doctorar-se. A Finlàndia va ser professor de química a la Universitat de tecnologia de Hèlsinki. Va ser membre fundador de l'Acadèmia Finlandesa de Ciència. Les universitats d'Uppsala, Copenhaguen i Heidelberg el van fer Doctor honorari. Komppa treballà molt en la síntesi orgànica de diversos compostos especialment de la càmfora i terpenoides. També va desenvolupar mètodes per convertir la torba (molt abundosa a Finlàndia) en combustible. (ca)
  • Gustaf Komppa, auch Gustav, (* 28. Juli 1867 in Wyborg; † 20. Januar 1949 in bei Turku) war ein finnischer Chemiker. (de)
  • Gustaf Komppa (28 July 1867 in Viipuri – 20 January 1949 in Helsinki) was a Finnish chemist best known for a world-first in commercializing total synthesis, that of camphor in 1903. Komppa was born in Viipuri in 1867. While in secondary school in Viborg, Hugo Zilliacus, the teacher of arithmetic and science, cemented Komppa's interest in scientific research. Komppa furnished his own chemistry laboratory in the carriage shed of his parents' house after the instructions in Julius Adolph Stöckhard's book Schule der Chemie. He graduated from the Helsinki University of Technology in 1891 and subsequently worked for a while in Switzerland with Arthur Hantzsch before obtaining his Ph.D. Shortly after returning to Finland he became the professor of chemistry at the Helsinki University of Technology. From 1935 to 1945 he was chancellor of the University of Turku. He was also a board member in several major Finnish corporations and a founding member of Finnish Academy of Science and Letters. Universities of Uppsala, Copenhagen and Heidelberg invited him as an honorary doctor. Komppa worked extensively with organic synthesis of several compounds, most notably camphor and terpenoids. The camphor synthesis was an important breakthrough, especially because he proceeded to commercialize a semisynthesis from tall oil-derived pinene. He also developed methods for converting peat into fuel. During his career Komppa published more than 200 research papers. (en)
  • Gustaf Komppa (Viipuri, 1867ko uztailaren 28a - Helsinki, 1949ko urtarrilaren 20a) kimikari finlandiar bat izan zen, 1903an kanforraren munduan komertzializatu zuen lehena izateagatik ezagunagoa dena. Komppa Vyborgen jaio zen 1867an. Helsinkiko Unibertsitatean graduatu zen 1891n eta jarraian Suitzan lan egin zuen lortu baino lehen. Denbora laburrez Finlandiara itzuli ondoren kimika irakaslea izan zen . Zenbait finlandiar erkunde handitan kide zuzendaria ere izan zen, eta kide sortzailea. Uppsalako Unibertsitateak, Kopenhageko Unibertsitateak eta Heidelbergeko Unibertsitateak ohorezko doktore bezala gonbidatu zuten. Komppak estentsiboki lan egin zuen konposatu ugariren sintesi organikoarekin, batez ere kanforra eta . Kanforraren sintesia aurrerapen handi bat izan zen, bereziki, eratorritako pinenoaren erdisintesia komertzializatu zuelako. Gainera, turba fuela bihurtzeko metodoak garatu zituen. Bere karreran zehar Komppak 200 ikerketa artikulu baino gehiago argitaratu zituen. * Datuak: Q3750494 (eu)
  • グスタフ・コムッパ(Gustaf Komppa、1867年7月28日 - 1949年1月20日)は、フィンランドの化学者であった。世界初の商業化された全合成である1903年の樟脳の全合成で最も良く知られている。 (ja)
  • Gustaf Komppa (Vyborg, 28 juli 1867 – Helsinki, 20 januari 1949) was een Fins scheikundige, bekend om de industrialisering van de eerste totaalsynthese van een natuurproduct, namelijk kamfer in 1903. Hij ontving eredoctoraten van de universiteiten van Uppsala, Kopenhagen en Heidelberg. Komppa studeerde aan de Universiteit van Helsinki, waar hij in 1891 zijn diploma behaalde. Voordat hij zijn doctorstitel verkreeg, werkte hij gedurende een korte periode in Zwitserland. Kort nadat hij terugkeerde naar Finland werd hij aangesteld tot professor in de scheikunde aan de Universiteit van Aalto voor Wetenschap en Technologie. Komppa was lid van de diverse raden van bestuur van Finse bedrijven en stichtend lid van de . Gustaf Komppa werkte hoofdzakelijk op de organische synthese van diverse verbindingen, in het bijzonder kamfer en terpenoïden. Zijn totaalsynthese van kamfer betekende een belangrijke doorbraak, omdat hij erin slaagde het proces te commercialiseren als een semisynthese vanuit het gemakkelijk beschikbare pineen. Dit liet toe de stof op een grotere schaal te maken, waardoor de afhankelijkheid van natuurlijke bronnen (de kamferboom) sterk daalde. (nl)
  • Gustaf Komppa (Vyborg, 28 de julho de 1867 - Helsinque, 20 de janeiro de 1949) foi um químico finlandês conhecido por ser o primeiro a sintetizar a cânfora, em 1903. (pt)
  • Gustaf Komppa, född 28 juli 1867 i Viborg, död 20 januari 1949 i Helsingfors, var en finländsk kemist. Komppa studerade vid Polytekniska institutet. Han blev filosofie licentiat år 1893 på avhandlingen Ueber kernsubstituirte Styrole, docent i kemi vid Helsingfors universitet år 1898. Han var lärare i kemi vid Polytekniska institutet från år 1894 och efter dess ombildning till teknisk högskola professor där 1908–37. Från 1935 till 1945 var han kansler vid Åbo universitet. Komppa var en framgångsrik forskare, särskilt inom kamfergruppen, och erhöll för sina syntetiska arbeten på detta område Längmanska priset 1903. Han var generalsekreterare i finska Vetenskapsakademien sedan dess grundande 1908 och ordförande i Kordelinska stiftelsens styrelse. Han invaldes år 1908 i Finska Vetenskaps-Societeten och år 1935 i svenska Ingenjörsvetenskapsakademien. (sv)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 6470356 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 2718 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1111604426 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
schema:sameAs
rdf:type
rdfs:comment
  • Gustaf Komppa, auch Gustav, (* 28. Juli 1867 in Wyborg; † 20. Januar 1949 in bei Turku) war ein finnischer Chemiker. (de)
  • グスタフ・コムッパ(Gustaf Komppa、1867年7月28日 - 1949年1月20日)は、フィンランドの化学者であった。世界初の商業化された全合成である1903年の樟脳の全合成で最も良く知られている。 (ja)
  • Gustaf Komppa (Vyborg, 28 de julho de 1867 - Helsinque, 20 de janeiro de 1949) foi um químico finlandês conhecido por ser o primeiro a sintetizar a cânfora, em 1903. (pt)
  • Gustaf Komppa (Víborg, 28 de juliol de 1867 – Hèlsinki, 20 de gener de 1949) va ser un quimíc finlandès conegut especialment per haver la primera comercialització d'un producte obtingut mitjançant la síntesi total, la càmfora, l'any 1903. Komppa es va graduar a la Universitat de Hèlsinki el 1891 i treballà durant un temps a Suïssa abans de doctorar-se. A Finlàndia va ser professor de química a la Universitat de tecnologia de Hèlsinki. Va ser membre fundador de l'Acadèmia Finlandesa de Ciència. Les universitats d'Uppsala, Copenhaguen i Heidelberg el van fer Doctor honorari. (ca)
  • Gustaf Komppa (28 July 1867 in Viipuri – 20 January 1949 in Helsinki) was a Finnish chemist best known for a world-first in commercializing total synthesis, that of camphor in 1903. Komppa was born in Viipuri in 1867. While in secondary school in Viborg, Hugo Zilliacus, the teacher of arithmetic and science, cemented Komppa's interest in scientific research. Komppa furnished his own chemistry laboratory in the carriage shed of his parents' house after the instructions in Julius Adolph Stöckhard's book Schule der Chemie. He graduated from the Helsinki University of Technology in 1891 and subsequently worked for a while in Switzerland with Arthur Hantzsch before obtaining his Ph.D. Shortly after returning to Finland he became the professor of chemistry at the Helsinki University of Technolog (en)
  • Gustaf Komppa (Viipuri, 1867ko uztailaren 28a - Helsinki, 1949ko urtarrilaren 20a) kimikari finlandiar bat izan zen, 1903an kanforraren munduan komertzializatu zuen lehena izateagatik ezagunagoa dena. Komppak estentsiboki lan egin zuen konposatu ugariren sintesi organikoarekin, batez ere kanforra eta . Kanforraren sintesia aurrerapen handi bat izan zen, bereziki, eratorritako pinenoaren erdisintesia komertzializatu zuelako. Gainera, turba fuela bihurtzeko metodoak garatu zituen. Bere karreran zehar Komppak 200 ikerketa artikulu baino gehiago argitaratu zituen. * Datuak: Q3750494 (eu)
  • Gustaf Komppa (Vyborg, 28 juli 1867 – Helsinki, 20 januari 1949) was een Fins scheikundige, bekend om de industrialisering van de eerste totaalsynthese van een natuurproduct, namelijk kamfer in 1903. Hij ontving eredoctoraten van de universiteiten van Uppsala, Kopenhagen en Heidelberg. (nl)
  • Gustaf Komppa, född 28 juli 1867 i Viborg, död 20 januari 1949 i Helsingfors, var en finländsk kemist. Komppa studerade vid Polytekniska institutet. Han blev filosofie licentiat år 1893 på avhandlingen Ueber kernsubstituirte Styrole, docent i kemi vid Helsingfors universitet år 1898. Han var lärare i kemi vid Polytekniska institutet från år 1894 och efter dess ombildning till teknisk högskola professor där 1908–37. Från 1935 till 1945 var han kansler vid Åbo universitet. (sv)
rdfs:label
  • Gustaf Komppa (ca)
  • Gustaf Komppa (de)
  • Gustaf Komppa (eu)
  • Gustaf Komppa (en)
  • グスタフ・コムッパ (ja)
  • Gustaf Komppa (nl)
  • Gustaf Komppa (pt)
  • Gustaf Komppa (sv)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageWikiLink of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License