| dbo:abstract
|
- فرانز أنجر (بالألمانية: Franz Unger) (و. 1800 – 1870 م) هو عالم نبات، وإحاثي، وأستاذ جامعي من النمسا .وكان عضو في الأكاديمية البروسية للعلوم .توفي في غراتس ، عن عمر يناهز 70 عاماً. (ar)
- Franz Joseph Andreas Nicolaus Unger (30. listopadu 1800 Gut Amthof u obce , Habsburská monarchie – 13. února 1870 Graz, Rakousko-Uhersko) byl rakouský paleontolog a botanik. Zabýval se fyziologií a anatomií rostlin. Franz Unger má v Mezinárodním rejstříku jmen rostlin zkratku Unger. (cs)
- Franz Joseph Andreas Nicolaus Unger (* 30. November 1800 auf Gut Amthofen bei Leutschach in der Steiermark, Österreich; † 13. Februar 1870 in Graz) war ein k. k. österreichischer Botaniker, Paläontologe und Pflanzenphysiologe. Sein offizielles botanisches Autorenkürzel lautet „Unger“. (de)
- Franz Joseph Andreas Nicolaus Unger (30 November 1800 in Gut Amthof near village Leutschach in Styria, Austria – 13 February 1870 in Graz) was an Austrian botanist, paleontologist and plant physiologist. (en)
- Franz Joseph Andreas Nicolaus Unger ( 30 de noviembre 1800 Ducado de Estiria, Austria - 13 de febrero 1870, Graz) fue un médico, botánico, paleontólogo, y especialista en fisiología vegetal austríaco. Unger estudia derecho en la Universidad de Graz antes de orientarse, en 1820 hacia medicina en la Universidad de Viena. En 1822, estudia en la Universidad de Praga para luego regresar a Viena el año siguiente. Obtiene su título de doctor en medicina en 1827. Hace práctica de la medicina en Stockerau, y luego en Viena para luego partir en 1830, como médico de la corte, a Kitzbühel en el Tirol. En 1836, es profesor de botánica en la Universidad de Graz; y en 1850, profesor de fisiología vegetal en Viena. Emprende en 1852 un viaje por el norte de Europa y el Oriente. Y se retira en 1866, instalándose en Graz. Unger se interesó además por la paleontología antes de consagrarse a la fisiología. (es)
- Franz Joseph Andreas Nicolaus Unger est un botaniste, un paléontologue et un spécialiste de la physiologie végétale autrichien, né le 30 novembre 1800 en Styrie, archiduché d'Autriche et mort le 13 février 1870 à Graz. (fr)
- フランツ・ヨーゼフ・アンドレアス・ニコラウス・ウンガー（Franz Joseph Andreas Nicolaus Unger、1800年11月30日 - 1870年2月13日）は、オーストリアの植物学者、古生物学者。 (ja)
- Franz Joseph Andreas Nicolaus Unger (Gut Amthofen, 20 novembre 1800 – Graz, 27 febbraio 1870) è stato un botanico, paleontologo e fisiologo vegetale austriaco. (it)
- Franz Unger (ur. 30 listopada 1800 w , zm. 13 lutego 1870 w Grazu) – austriacki botanik, mykolog, fizjolog roślin i paleontolog. (pl)
- Nota: Se procura o político brasileiro, consulte Roberto Mangabeira Unger. Franz Joseph Andreas Nicolaus Unger (Steiermark, Áustria, 30 de novembro de 1800 – Graz, 13 de fevereiro de 1870) foi um botânico, paleontologista austríaco, especialista em fisiologia vegetal Unger é a abreviatura padrão usada para indicar Franz Unger como autoridade na descrição e classificação científica de um nome botânico.(Lista dos táxones descritos por este autor no IPNI) (pt)
- Франц Унгер (нем. Franz Unger, 1800—1870) — австрийский ботаник и педагог. Один из первых членов Венской Императорской академии наук (1847). (ru)
- Franz Joseph Andreas Nicolaus Unger, född 30 november 1800 i Steiermark, död 13 februari 1870 i Graz, var en österrikisk botaniker och paleontolog. Unger blev 1827 medicine doktor, 1835 professor i botanik och zoologi samt föreståndare för botaniska trädgården i Graz. Åren 1849-68 var han professor i botanisk anatomi och fysiologi vid universitetet i Wien. Emedan han 1823 företagit en resa genom Tyskland, utan myndigheternas tillstånd, blev han vid återkomsten misstänkt för rabulistiska tendenser och hölls fängslad i sju månader. År 1856 försökte jesuiterna störta honom eftersom de ansåg att hans naturvetenskapliga arbeten stred mot religionen, ett försök, som dock misslyckades och i stället väckte den lärda världens sympati för honom. År 1852 företog han en rekreationsresa i Skandinavien och lämnade från densamma en skildring av Linnés Hammarby. År 1858 besökte han Egypten och Syrien, 1859 Joniska öarna och Grekland samt 1862 Cypern, varjämte han tillbringade flera somrar i Dalmatien. I sin ungdom författade han några skrifter av naturfilosofiskt innehåll, men lämnade snart spekulationernas område. Hans iakttagelser över Vaucherias svärmsporer (1826) väckte stor uppmärksamhet, liksom även hans senare upptäckt av dessa sporers cilier (1843). Lika uppseendeväckande var hans upptäckt av vitmossornas (1834), vilken sedan kompletterades genom motsvarande iakttagelser hos flera blad- och levermossor. Han studerade även så kallad "röd snö" och andra lågt stående alger. Ett viktigt arbete av växtgeografiskt innehåll, Über den Einfluss des Bodens auf die Vertheilung der Gewächse, publicerades 1836. År 1840 meddelade han sina undersökningar Über den Bau und das Wachsthum des Dicotyledonenstammes. Tillsammans med Stephan Ladislaus Endlicher utgav han Grundzüge der Botanik (1843), vars anatomisk-fysiologiska del helt är författad av Unger, och 1846 publicerade han Grundzüge der Anatomie und Physiologie der Pflanzen (svensk översättning med tillägg och anmärkningar av Nils Johan Andersson, 1852). I samband härmed kan nämnas hans Anatomie und Physiologie der Pflanzen (1855) samt Grundlinien der Physiologie und Anatomie der Pflanzen (1866), vilken sistnämnda begagnats som lärobok även vid Sveriges universitet. Åren 1854-68 utgav han en serie Beiträge zur Physiologie der Pflanzen, omfattande 15 olika uppsatser. Unger var en av de första, som efter britterna Nicol och Pritchard försökte framställa mikroskopiska slipprov av fossila växter. Han redogjorde 1842 i en särskild uppsats för den av honom därvid använda metoden och tog vid sina paleobotaniska arbeten, där så var möjligt, alltid hänsyn till fossilens inre byggnad. Av arbeten på detta område kan nämnas Der versteinerte Wald bei Cairo (1858). De rika fyndorterna för tertiära växtfossil i omgivningarna kring Graz samt de i därvarande museum befintliga samlingarna av sådana föranledde honom att även studera dessa, och han var en av de första, som mera vetenskapligt undersökte den tertiära floran. Hans viktigaste paleobotaniska arbeten är Chloris protogæa (1841-47), Synopsis plantarum fossilium (1845), Genera et species plantarum fossilium (1850), Die fossile Flora von Sotzka (1850), Iconographia plantarum fossilium (1852), Sylloge plantarum fossilium (1859-65), Die fossile Flora von Kumi in Euböa (1866) samt de mera populära Ueber die versunkene Insel Atlantis (1860), Neuholland in Europa (1861), Geologie der europäischen Waldbäume (1869) och Die Urwelt in ihren verschiedenen Bildungsperioden (1851), omfattande 14 ideella landskapsbilder från olika skeden av Jordens utvecklingshistoria med beskrivningar. Under titeln Botanische Streifzüge auf dem Gebiete der Culturgeschichte utgav han nio uppsatser (1857-67) om människornas näringsmedel, om det gamla Egyptens växter, om växtlämningar i fornegyptiskt tegel från muren vid El Kab, om organiska lämningar, inneslutna i tegel från den gamla staden Ramses, m.m. Av andra arbeten kan nämnas Die wissenschaftlichen Ergebnisse einer Reise nach Griechenland und den Jonischen Inseln (1862) och (tillsammans med Kotschy) Die Insel Cypern (1865). (sv)
|
| rdfs:comment
|
- فرانز أنجر (بالألمانية: Franz Unger) (و. 1800 – 1870 م) هو عالم نبات، وإحاثي، وأستاذ جامعي من النمسا .وكان عضو في الأكاديمية البروسية للعلوم .توفي في غراتس ، عن عمر يناهز 70 عاماً. (ar)
- Franz Joseph Andreas Nicolaus Unger (30. listopadu 1800 Gut Amthof u obce , Habsburská monarchie – 13. února 1870 Graz, Rakousko-Uhersko) byl rakouský paleontolog a botanik. Zabýval se fyziologií a anatomií rostlin. Franz Unger má v Mezinárodním rejstříku jmen rostlin zkratku Unger. (cs)
- Franz Joseph Andreas Nicolaus Unger (* 30. November 1800 auf Gut Amthofen bei Leutschach in der Steiermark, Österreich; † 13. Februar 1870 in Graz) war ein k. k. österreichischer Botaniker, Paläontologe und Pflanzenphysiologe. Sein offizielles botanisches Autorenkürzel lautet „Unger“. (de)
- Franz Joseph Andreas Nicolaus Unger (30 November 1800 in Gut Amthof near village Leutschach in Styria, Austria – 13 February 1870 in Graz) was an Austrian botanist, paleontologist and plant physiologist. (en)
- Franz Joseph Andreas Nicolaus Unger est un botaniste, un paléontologue et un spécialiste de la physiologie végétale autrichien, né le 30 novembre 1800 en Styrie, archiduché d'Autriche et mort le 13 février 1870 à Graz. (fr)
- フランツ・ヨーゼフ・アンドレアス・ニコラウス・ウンガー（Franz Joseph Andreas Nicolaus Unger、1800年11月30日 - 1870年2月13日）は、オーストリアの植物学者、古生物学者。 (ja)
- Franz Joseph Andreas Nicolaus Unger (Gut Amthofen, 20 novembre 1800 – Graz, 27 febbraio 1870) è stato un botanico, paleontologo e fisiologo vegetale austriaco. (it)
- Franz Unger (ur. 30 listopada 1800 w , zm. 13 lutego 1870 w Grazu) – austriacki botanik, mykolog, fizjolog roślin i paleontolog. (pl)
- Nota: Se procura o político brasileiro, consulte Roberto Mangabeira Unger. Franz Joseph Andreas Nicolaus Unger (Steiermark, Áustria, 30 de novembro de 1800 – Graz, 13 de fevereiro de 1870) foi um botânico, paleontologista austríaco, especialista em fisiologia vegetal Unger é a abreviatura padrão usada para indicar Franz Unger como autoridade na descrição e classificação científica de um nome botânico.(Lista dos táxones descritos por este autor no IPNI) (pt)
- Франц Унгер (нем. Franz Unger, 1800—1870) — австрийский ботаник и педагог. Один из первых членов Венской Императорской академии наук (1847). (ru)
- Franz Joseph Andreas Nicolaus Unger ( 30 de noviembre 1800 Ducado de Estiria, Austria - 13 de febrero 1870, Graz) fue un médico, botánico, paleontólogo, y especialista en fisiología vegetal austríaco. Unger estudia derecho en la Universidad de Graz antes de orientarse, en 1820 hacia medicina en la Universidad de Viena. En 1822, estudia en la Universidad de Praga para luego regresar a Viena el año siguiente. Obtiene su título de doctor en medicina en 1827. Unger se interesó además por la paleontología antes de consagrarse a la fisiología. (es)
- Franz Joseph Andreas Nicolaus Unger, född 30 november 1800 i Steiermark, död 13 februari 1870 i Graz, var en österrikisk botaniker och paleontolog. Unger blev 1827 medicine doktor, 1835 professor i botanik och zoologi samt föreståndare för botaniska trädgården i Graz. Åren 1849-68 var han professor i botanisk anatomi och fysiologi vid universitetet i Wien. Emedan han 1823 företagit en resa genom Tyskland, utan myndigheternas tillstånd, blev han vid återkomsten misstänkt för rabulistiska tendenser och hölls fängslad i sju månader. År 1856 försökte jesuiterna störta honom eftersom de ansåg att hans naturvetenskapliga arbeten stred mot religionen, ett försök, som dock misslyckades och i stället väckte den lärda världens sympati för honom. År 1852 företog han en rekreationsresa i Skandinavien (sv)
|
