| dbo:abstract
|
- Franz Seraphin Lauska (Brno, 13 de gener de 1764 – Berlín, 18 d'abril de 1825) fou un pianista i compositor moravià. Durant un cert temps va romandre a la capella de l'elector de Baviera, i després viatjà arreu d'Europa donant concerts, residint des de 1803 a Berlín, on fou professor del compositor Giacomo Meyerbeer. Deixà compostes diverses sonates, poloneses, arranjaments i un Mètode per a piano. Lauska fou considerat un dels més brillants executants de piano del seu temps. (ca)
- Franz Seraphinus Lauska, auch František Ignác Louska (* 13. Januar 1764 in Brünn als Franciscus Ignatius Joannes Nepomucensis Carolus Boromaeus; † 18. April 1825 in Berlin) war ein deutscher Pianist mährischer Herkunft, Komponist und Lehrer von Giacomo Meyerbeer. Lauska galt als „einer der brillantesten Klaviervirtuosen seiner Zeit“. (de)
- Franz Seraphin Lauska (13 January 1764 – 18 April 1825), baptised as Franciscus Ignatius Joannes Nepomucensis Carolus Boromaeus, was a Moravian pianist, composer, and teacher of Giacomo Meyerbeer. The name "Seraphin" was a later name affix, which Lauska never used. Lauska was considered "one of the most brilliant executants of his time." (en)
- Franz Seraphinus Lauska, född den 13 januari 1764 i Brünn (nu Brno i Tjeckien), död den 18 april 1825 i Berlin, var en tysk pianist och tonsättare. Fadern bestämde honom för den vetenskapliga banan. Han fortsatte emellertid sina pianostudier samt studerade komposition för Albrechtsberger. På talrika konsertresor, bland annat till Köpenhamn, väckte han beundran både som virtuos och gedigen tonsättare för sitt instrument. I Berlin rönte han 1798 en så lysande framgång, att han beslöt bosätta sig där. Här utvecklade han även en storartad verksamhet som pianolärare, även vid hovet. Meyerbeer var en av hans lärjungar. Hans spel utmärktes av en högt driven färdighet, en fin smak och ädel känsla. Hans tonsättningar – kammarmusikverk, pianostycken, sånger – åtnjöt på sin tid en sällsynt popularitet. Han utgav även en pianoskola. Carl Maria von Weber tillägnade honom sin stora sonat opus 39 (i ass-dur). Hans hustru var en framstående harpist. (sv)
- Франц Серафин Лауска (нем. Franz Seraphinus Lauska; 13 января 1764, Брюнн — 18 апреля 1825, Берлин) — немецкий пианист, композитор и музыкальный педагог. (ru)
|
| dbo:wikiPageExternalLink
| |
| dbo:wikiPageID
| |
| dbo:wikiPageLength
|
- 8024 (xsd:nonNegativeInteger)
|
| dbo:wikiPageRevisionID
| |
| dbo:wikiPageWikiLink
| |
| dbp:wikiPageUsesTemplate
| |
| dcterms:subject
| |
| gold:hypernym
| |
| schema:sameAs
| |
| rdf:type
| |
| rdfs:comment
|
- Franz Seraphin Lauska (Brno, 13 de gener de 1764 – Berlín, 18 d'abril de 1825) fou un pianista i compositor moravià. Durant un cert temps va romandre a la capella de l'elector de Baviera, i després viatjà arreu d'Europa donant concerts, residint des de 1803 a Berlín, on fou professor del compositor Giacomo Meyerbeer. Deixà compostes diverses sonates, poloneses, arranjaments i un Mètode per a piano. Lauska fou considerat un dels més brillants executants de piano del seu temps. (ca)
- Franz Seraphinus Lauska, auch František Ignác Louska (* 13. Januar 1764 in Brünn als Franciscus Ignatius Joannes Nepomucensis Carolus Boromaeus; † 18. April 1825 in Berlin) war ein deutscher Pianist mährischer Herkunft, Komponist und Lehrer von Giacomo Meyerbeer. Lauska galt als „einer der brillantesten Klaviervirtuosen seiner Zeit“. (de)
- Franz Seraphin Lauska (13 January 1764 – 18 April 1825), baptised as Franciscus Ignatius Joannes Nepomucensis Carolus Boromaeus, was a Moravian pianist, composer, and teacher of Giacomo Meyerbeer. The name "Seraphin" was a later name affix, which Lauska never used. Lauska was considered "one of the most brilliant executants of his time." (en)
- Франц Серафин Лауска (нем. Franz Seraphinus Lauska; 13 января 1764, Брюнн — 18 апреля 1825, Берлин) — немецкий пианист, композитор и музыкальный педагог. (ru)
- Franz Seraphinus Lauska, född den 13 januari 1764 i Brünn (nu Brno i Tjeckien), död den 18 april 1825 i Berlin, var en tysk pianist och tonsättare. Fadern bestämde honom för den vetenskapliga banan. Han fortsatte emellertid sina pianostudier samt studerade komposition för Albrechtsberger. På talrika konsertresor, bland annat till Köpenhamn, väckte han beundran både som virtuos och gedigen tonsättare för sitt instrument. I Berlin rönte han 1798 en så lysande framgång, att han beslöt bosätta sig där. Här utvecklade han även en storartad verksamhet som pianolärare, även vid hovet. Meyerbeer var en av hans lärjungar. Hans spel utmärktes av en högt driven färdighet, en fin smak och ädel känsla. Hans tonsättningar – kammarmusikverk, pianostycken, sånger – åtnjöt på sin tid en sällsynt popularite (sv)
|
| rdfs:label
|
- Franz Lauska (ca)
- Franz Lauska (de)
- Franz Lauska (en)
- Лауска, Франц Серафин (ru)
- Franz Lauska (sv)
|
| owl:sameAs
| |
| prov:wasDerivedFrom
| |
| foaf:isPrimaryTopicOf
| |
| is dbo:wikiPageRedirects
of | |
| is dbo:wikiPageWikiLink
of | |
| is foaf:primaryTopic
of | |
