An Entity of Type: Thing, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Francesco Benedetto Arese Lucini, count of Barlassina (Milan, 14 August 1805 – Florence, 25 May 1881) was a key figure of Italian unification, senator of the Kingdom of Italy, knight of the Supreme Order of the Most Holy Annunciation, son of Antonietta Fagnani Arese, and nephew of Francesco Teodoro Arese Lucini.

Property Value
dbo:abstract
  • Francesco Benedetto Arese Lucini, count of Barlassina (Milan, 14 August 1805 – Florence, 25 May 1881) was a key figure of Italian unification, senator of the Kingdom of Italy, knight of the Supreme Order of the Most Holy Annunciation, son of Antonietta Fagnani Arese, and nephew of Francesco Teodoro Arese Lucini. A descendant of the historic Milanese Arese family, Francesco authored "A trip to the prairies and in the interior of North America 1837-1838," a diary of his journey with childhood friend Luis Napoleon Bonaparte, later Napoleone III. He was unofficial ambassador of Count Camillo Cavour in Paris during establishment of the Kingdom of Italy, negotiating concession of Nice and Savoy to France. (en)
  • Francesco Benedetto Arese Lucini, VII conte di Barlassina (Milano, 14 agosto 1805 – Firenze, 25 maggio 1881), è stato un nobile e politico italiano, senatore e cavaliere dell'Ordine Supremo della Santissima Annunziata, figlio di Antonietta Fagnani Arese e nipote di Francesco Teodoro Arese Lucini. (it)
  • Francesco Arese Lucini, född 14 augusti 1805 och död 25 maj 1881, var en italiensk greve och statsman. Vid 16 års ålder dömdes Arese Lucini till döden för deltagande i det lombardiska upproret men benådades till följd av sin ungdom. Efter ett par års straffarbete och flera års landsflykt återvände han 1848 till Italien och invaldes 1854 i senaten. Under sin långa utomlandsvistelse hade han blivit intim vän med Louis Bonaparte och spelade efter dennes upphöjelse till kejsare av Frankrike som Napoleon III en politiskt betydande medlarroll mellan det enhetssträvande Italien och det andra franska kejsardömet. Efter fredspreliminärerna i Villafranca 1859 erhöll Arese Lucini uppdrag att bilda ministär men misslyckades. 1861 tjänstgjorde han som ambassadör i Frankrike och lyckades då utverka Napoleons formella erkännande av det nya kungariket Italien. 1866 genomdrev han tack vare sina personliga relationer med kejsaren Frankrikes godkännande av det preussisk-italienska förbundet. (sv)
  • Франческо Бенедетто Висконти-Арезе-Лучини (итал. Francesco Benedetto Arese Lucini; 14 августа 1805, Милан — 25 мая 1881, Флоренция) — итальянский граф Барлассина, политический и государственный деятель, сенатор. (ru)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageID
  • 63699188 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 1714 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1028691935 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dcterms:subject
rdfs:comment
  • Francesco Benedetto Arese Lucini, VII conte di Barlassina (Milano, 14 agosto 1805 – Firenze, 25 maggio 1881), è stato un nobile e politico italiano, senatore e cavaliere dell'Ordine Supremo della Santissima Annunziata, figlio di Antonietta Fagnani Arese e nipote di Francesco Teodoro Arese Lucini. (it)
  • Франческо Бенедетто Висконти-Арезе-Лучини (итал. Francesco Benedetto Arese Lucini; 14 августа 1805, Милан — 25 мая 1881, Флоренция) — итальянский граф Барлассина, политический и государственный деятель, сенатор. (ru)
  • Francesco Benedetto Arese Lucini, count of Barlassina (Milan, 14 August 1805 – Florence, 25 May 1881) was a key figure of Italian unification, senator of the Kingdom of Italy, knight of the Supreme Order of the Most Holy Annunciation, son of Antonietta Fagnani Arese, and nephew of Francesco Teodoro Arese Lucini. (en)
  • Francesco Arese Lucini, född 14 augusti 1805 och död 25 maj 1881, var en italiensk greve och statsman. Vid 16 års ålder dömdes Arese Lucini till döden för deltagande i det lombardiska upproret men benådades till följd av sin ungdom. Efter ett par års straffarbete och flera års landsflykt återvände han 1848 till Italien och invaldes 1854 i senaten. Under sin långa utomlandsvistelse hade han blivit intim vän med Louis Bonaparte och spelade efter dennes upphöjelse till kejsare av Frankrike som Napoleon III en politiskt betydande medlarroll mellan det enhetssträvande Italien och det andra franska kejsardömet. Efter fredspreliminärerna i Villafranca 1859 erhöll Arese Lucini uppdrag att bilda ministär men misslyckades. 1861 tjänstgjorde han som ambassadör i Frankrike och lyckades då utverka Napo (sv)
rdfs:label
  • Francesco Benedetto Arese Lucini (en)
  • Francesco Arese Lucini (senatore) (it)
  • Francesco Arese Lucini (sv)
  • Висконти-Арезе-Лучини, Франческо (ru)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageWikiLink of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License