This HTML5 document contains 318 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
dbpedia-dahttp://da.dbpedia.org/resource/
dbpedia-elhttp://el.dbpedia.org/resource/
n56http://dbpedia.org/resource/10P/
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
n41http://dbpedia.org/resource/Template:Infobox_spaceflight/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
dbpedia-hrhttp://hr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
n35http://www.ontologydesignpatterns.org/ont/dul/DUL.owl#
n9https://ntrs.nasa.gov/archive/nasa/casi.ntrs.nasa.gov/
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
n43http://viaf.org/viaf/
schemahttp://schema.org/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
n30http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
n31http://irsa.ipac.caltech.edu/Missions/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
n49http://dbpedia.org/resource/161P/
n16http://d-nb.info/gnd/
n14http://dbpedia.org/resource/File:
dbphttp://dbpedia.org/property/
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
dbpedia-euhttp://eu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-gahttp://ga.dbpedia.org/resource/
dbpedia-lbhttp://lb.dbpedia.org/resource/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
n12http://sbn.psi.edu/pds/resource/
n55http://dbpedia.org/resource/Template:F/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-skhttp://sk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
n52http://ta.dbpedia.org/resource/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
n50https://global.dbpedia.org/id/
yago-reshttp://yago-knowledge.org/resource/
n60http://wikisky.org/
dbpedia-slhttp://sl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
n45http://hi.dbpedia.org/resource/
n25http://dbpedia.org/resource/126P/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
dbpedia-nnhttp://nn.dbpedia.org/resource/
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
n18http://lt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-glhttp://gl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-trhttp://tr.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#

Statements

Subject Item
dbr:IRAS
rdf:type
yago:Equipment103294048 dbo:SocietalEvent yago:Magnifier103709206 yago:Instrument103574816 yago:Instrumentality103575240 wikidata:Q1656682 schema:Event yago:Object100002684 yago:Telescope104403638 n35:Event yago:ScientificInstrument104147495 yago:Whole100003553 dbo:Event yago:Craft103125870 dbo:Place yago:Device103183080 owl:Thing yago:Satellite104137444 yago:PhysicalEntity100001930 yago:Vehicle104524313 wikidata:Q2133344 yago:Spacecraft104264914 dbo:ArtificialSatellite yago:Artifact100021939 yago:WikicatInfraredTelescopes yago:Conveyance103100490 dbo:SpaceMission
rdfs:label
IRAS IRAS IRAS 紅外線天文衛星 IRAS IRAS IRAS (kosma observatorio) IRAS Infrared Astronomical Satellite IRAS إراس IRAS IRAS Infrared Astronomical Satellite IRAS IRAS IRAS (satelliet) IRAS IRAS Infrared Astronomical Satellite IRAS
rdfs:comment
IRAS (Infrared Astronomical Satellite) infragorri uhin luzeratan zerua osorik eskaneatu zuen bat izan zen. 1983ko urtarrilak 25ean jaurtia izan zen, Ameriketako Estatu Batuak (NASA), Herbehereak eta Erresuma Batuaen arteko proiektu bateratu bezala. Misioak 10 hilabete iraun zuen, 1983ko azaroak 21ean atmosferan erre zen arte. Gaur egun, Spitzer Espazio Teleskopioa da teleskopio infragorririk hoberena, astronomoei IRASek eginiko aurkikuntzekin jarraitzea ahalbidetuz. Gainera, IRASek hiru asteroide aurkitu zituen, 3200 Phaethon horien artean, baita aldikako kometa ere. IRAS (por "InfraRed Astronomical Satellite" =infraruĝa astronomasatelito) estas kosma observatoriofunkciante en la infraruĝo, kreita per kunlaboraprojekto de la NASA (Usono), de la nederlandakosma agentejo kaj de la britiaesplora agentejo . Ĝi funkciis inter januaro kaj novembro 1983. Infrared Astronomical Satellite (IRAS) var ett rymdbaserat observatorium som utförde en kartläggning av hela himlen i infraröda våglängder. IRAS sköts upp 25 januari 1983, och var verksamt i tio månader. Det var ett gemensamt projekt mellan USA (NASA), Nederländerna, och Storbritannien. Idag (2006), är Spitzerteleskopet det bästa tillgängliga infraröda teleskopet. Det har gjort det möjligt för astronomer att följa upp många av upptäckterna som gjordes av IRAS. Der 1983 gestartete Infrared Astronomical Satellite (IRAS; niederländisch Infra-Rood Astronomische Satelliet; deutsch Infrarot-astronomischer Satellit) war das erste Weltraumteleskop für das mittlere und ferne Infrarot. Mit seiner Hilfe wurde der IRAS Catalog of Point Sources, Version 2.0 erstellt. El IRAS (Infrared Astronomical Satellite) fue un observatorio espacial que realizó un escaneo completo del cielo a longitudes de onda infrarrojas. Fue lanzado el 25 de enero de 1983, como proyecto conjunto entre los Estados Unidos (NASA), los Países Bajos y el Reino Unido. La misión duró un total de diez meses hasta que fue quemado en la atmósfera el 21 de noviembre de 1983. Más adelante, el telescopio espacial Spitzer ocupó su puesto como predecesor, permitiendo a los astrónomos continuar con los descubrimientos realizados por el IRAS hasta su desactivación el 30 de enero de 2020. 紅外線天文衛星(英語:Infrared Astronomical Satellite,簡稱IRAS)是在太空中的天文台,以紅外線巡天,執行勘查整個天空的任務。 IRAS (InfraRed Astronomical Satellite) je astronomický teleskop na oběžné dráze kolem Země pracující v infračerveném oboru spektra. Od svého vypuštění v roce 1983 raketou Delta zaznamenala družice statisíce opticky neviditelných . Jako první nasnímala i samotné jádro naší Galaxie. Objevila také šest nových komet a získala nové údaje o dalších 25 už známých kometách.Samotný je umístěn v Dewarově nádobě obsahující 500 litrů tekutého hélia, aby nasnímané údaje nepřekrylo infračervené záření samotné družice. Infračervený dalekohled tvořící hlavní část jejího vědeckého vybavení a má průměr objektivu 570 mm a sekundární zrcadlo odráží paprsky na soustavu celkově 70 detektorů, ze kterých 8 pracuje ve viditelné části spektra a ostatní v infračervené. Ba é IRAS an chéad réadlann ar bhord satailíte a ceapadh le suirbhéireacht a dhéanamh ar an radaíocht infridhearg ar fud na spéire. Seasann na litreacha IRAS do na focail Bhéarla Infrared Astronomical Satellite, is é sin, Satailít Infridhearg Réalteolaíochta. Is éard atá i gceist leis an infridhearg ná an cineál radaíochta atá suite idir na radathonnta (na tonnta raidió) agus an solas infheicthe ó thaobh an tonnfhaid de. Mar theas a aithníonn an duine an radaíocht infridhearg. Infrared Astronomical Satellite (IRAS) était un télescope spatial dont l'objectif de réaliser un relevé complet des sources émettant dans les fréquences infrarouges à 12, 25, 60 et 100 µm. IRAS était un projet associant la NASA, NIVR et le (en). Le télescope spatial est placé sur une orbite héliosynchrone le 25 janvier 1983. Il fonctionne durant dix mois jusqu'à l'épuisement de l'hélium liquide qui refroidit ses détecteurs qui intervient le 21 novembre 1983. Le satellite se désorbite le 19 novembre 2016.[Quoi ?] IRAS(Infrared Astronomical Satellite, 아이라스)는 미국의 NASA, 네덜란드의 NIVR, 영국의 SERC 가 공동으로 계획한 적외선 천문 위성이다. 1983년 1월 25일에 발사되어 10개월 동안 관찰했다. كان القمر الصناعي الفلكي بالأشعة تحت الحمراء ( IRAS ) أول تلسكوب فضاء من أي وقت مضى يقوم بإجراء مسح لسماء الليل بأكملها في أطوال موجات الأشعة تحت الحمراء وقد بدأ في 25 يناير 1983 استغرقت مهمتها عشرة أشهر كان التليسكوب مشروعًا مشتركًا بين الولايات المتحدة ( ناسا ) وهولندا ( NIVR ) والمملكة المتحدة ( SERC ). وقد لوحظ وجود أكثر من 250000 مصدر للأشعة تحت الحمراء عند 12 و 25 و 60 و 100 ميكرومتر. ساهم دعم معالجة وتحليل البيانات من IRAS من مركز المعالجة والتحليل بالأشعة تحت الحمراء في معهد كاليفورنيا للتكنولوجيا . في الوقت الحالي ، يحتفظ أرشيف العلوم بالأشعة تحت الحمراء في IPAC بأرشيف IRAS IRAS (acrônimo de Infrared Astronomical Satellite) foi um observatório espacial conjunto entre a NASA, os Países Baixos e o Reino Unido, lançado em 26 de janeiro de 1983 por um foguete Delta 3910 a partir da Base da Força Aérea de Vandenberg. IRAS (InfraRed Astronomical Satellite) — інфрачервона орбітальна обсерваторія, була запущена 25 січня 1983 року з космодрому Ванденберг за допомогою ракети-носія Дельта 3910 в рамках міжнародного проекту NASA (США), (Нідерланди) та (Велика Британія). Основним завданням обсерваторії були пошуки джерел довгохвильового інфрачервоного випромінювання й складання карти неба в інфрачервоному діапазоні. Основним устаткуванням, що містилося на супутнику, був телескоп-рефлектор з діаметром дзеркала 0,57 м і детектори реєстрації інфрачервоного випромінювання з довжинами хвиль 12, 25, 60 і 100 мкм. L'IRAS (Infrared Astronomical Satellite) fou un observatori espacial. IRAS(Infrared Astronomical Satellite、アイラス)は、アメリカのNASA、オランダのNIVR、イギリスのが共同で計画した赤外線天文衛星である。1983年1月25日に打ち上げられ、10ヶ月間で25万回もの観測を行った。 一般に赤外線天文衛星では観測装置を絶対零度近くまで冷却する必要がある。IRASの場合、720リットルの液体ヘリウムを冷却剤として搭載し、これが蒸発することで観測装置を1.6Kに保っていた。しかし1983年11月に冷却剤が尽きたため、運用終了した。 IRAS (InfraRed Astronomical Satellite, in italiano Satellite Astronomico Infrarosso) era un telescopio spaziale dedicato ad osservazioni astronomiche nell'infrarosso, realizzato da una collaborazione delle agenzie spaziali di USA, Regno Unito e Paesi Bassi. Ha cessato di essere operativo nel novembre 1983. De Infrarood Astronomische Satelliet (afgekort IRAS, Engelse naam Infrared Astronomical Satellite) was een zeer succesvolle satelliet voor het waarnemen van infraroodstraling die gelanceerd werd op 26 januari 1983 en die bijna tien maanden actief bleef tot 23 november 1983. IRAS voerde de eerste 'all sky survey' uit in het infrarode deel van het spectrum. Met de resultaten werd de eerste hemelatlas van infrarode stralingsbronnen samengesteld. De missie stond onder leiding van , , en Harm Habing. Ο Υπέρυθρος Αστρονομικός Δορυφόρος (Infrared Astronomical Satellite, IRAS) ήταν το πρώτο διαστημικό τηλεσκόπιο που πραγματοποίησε έρευνα ολόκληρου του νυχτερινού ουρανού σε μήκη κύματος υπέρυθρης ακτινοβολίας. Μετά το τέλος της αποστολής του, ο δορυφόρος μετρικού τόνου 1,1 δεν απορροφήθηκε και συνιστά διαστημικό κίνδυνο. Η υποστήριξη για την επεξεργασία και ανάλυση δεδομένων από το IRAS συνεισφέρθηκε από το Κέντρο Επεξεργασίας και Ανάλυσης Υπέρυθρων στο Τεχνολογικό Ινστιτούτο της Καλιφόρνια. Επί του παρόντος, το Αρχείο υπέρυθρης Επιστήμης στο IPAC κατέχει το αρχείο IRAS. IRAS (англ. InfraRed Astronomical Satellite) — инфракрасная орбитальная обсерватория, была запущена 25 января 1983 года с космодрома Ванденберг с помощью ракеты-носителя Дельта 3910 в рамках международного проекта в котором приняли участие США, Великобритания и Нидерланды. Основной задачей обсерватории были поиски источников длинноволнового инфракрасного излучения и составления карт неба в инфракрасном диапазоне. The Infrared Astronomical Satellite (Dutch: Infrarood Astronomische Satelliet) (IRAS) was the first space telescope to perform a survey of the entire night sky at infrared wavelengths. Launched on 25 January 1983, its mission lasted ten months. The telescope was a joint project of the United States (NASA), the Netherlands (NIVR), and the United Kingdom (SERC). Over 250,000 infrared sources were observed at 12, 25, 60, and 100 micrometer wavelengths. Infrared Astronomical Satellite (IRAS) – pierwszy sztuczny satelita zbudowany specjalnie do badań promieniowania podczerwonego. Była to wspólna misja amerykańskiej agencji NASA, Wielkiej Brytanii i Holandii. Budowa satelity rozpoczęła się w 1977 roku. Z USA dostarczono teleskop podczerwieni (Jet Propulsion Laboratory w Pasadena), z Wielkiej Brytanii uzyskano wyposażenie do kierowania lotem satelity (Rutherford and Appleton Laboratory). Wytwórnia Fokker i konsorcjum ICIRAS zajmowały się budową struktury obiektu i podzespołów.
foaf:name
Infrared Astronomical Satellite / Infrarood Astronomische Satelliet
foaf:homepage
n31:iras.html
dbp:name
Infrared Astronomical Satellite / Infrarood Astronomische Satelliet
foaf:depiction
n30:IRAS_all-sky_infrared_survey.jpg n30:IRAS_in_orbit.jpg n30:IRAS_launch_USAF-1369th_audiovisual_squadron-(MAC).jpg n30:IRAS_overview.jpg n30:Comet_IRAS-Araki-Alckock-1983.jpg
dcterms:subject
dbc:Space_telescopes dbc:Discoveries_by_IRAS dbc:Spacecraft_launched_in_1983 dbc:IRAS_catalogue_objects dbc:Satellites_of_the_Netherlands dbc:Infrared_telescopes dbc:Astronomical_surveys dbc:Minor-planet_discovering_observatories dbc:Asteroid_surveys
dbo:wikiPageID
301728
dbo:wikiPageRevisionID
1105596551
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Infrared_astronomy dbr:Infrared_cirrus dbr:Infrared dbr:Star_formation dbr:Infrared_Processing_and_Analysis_Center dbr:Infrared_Science_Archive dbr:Thales_Nederland dbc:Discoveries_by_IRAS dbr:Earth dbr:Simon_F._Green n14:IRAS_in_orbit.jpg dbr:Sun-synchronous_orbit dbr:Meteor_shower dbr:Ball_Aerospace_&_Technologies dbr:Evaporation dbr:List_of_largest_infrared_telescopes dbr:3200_Phaethon n25:IRAS dbr:Science_and_Engineering_Research_Council dbr:Apollo_asteroid dbr:Jupiter dbr:Geminids dbr:Solar_and_Heliospheric_Observatory dbr:Geocentric_orbit dbc:Spacecraft_launched_in_1983 dbr:List_of_asteroid-discovering_observatories dbr:Wide-field_Infrared_Survey_Explorer dbr:Delta_II dbc:IRAS_catalogue_objects dbr:Starburst_galaxy dbr:NASA dbr:California_Institute_of_Technology dbr:GGSE-4 dbr:Hubble_Space_Telescope dbr:Akari_(satellite) dbr:Comet_IRAS–Araki–Alcock dbr:Near-Earth_Object_Surveillance_Mission dbr:Vega dbr:Night_sky dbr:Infrared_Space_Observatory dbr:Spitzer_Space_Telescope dbr:Space_telescope dbr:Solar_System dbr:Vandenberg_AFB_Space_Launch_Complex_2 dbr:STS-51-F dbc:Satellites_of_the_Netherlands dbr:John_K._Davies_(astronomer) dbr:Wavelength n49:Hartley–IRAS n56:Tempel dbr:Planetary_system dbr:Delta_3000 dbc:Infrared_telescopes dbr:Comet dbr:Helium dbr:Fokker dbc:Minor-planet_discovering_observatories dbr:Ritchey–Chrétien_telescope dbc:Astronomical_surveys dbr:Dutch_language dbr:Asteroid dbr:Debris_disk dbr:Astronomical_survey dbr:Netherlands_Agency_for_Aerospace_Programmes dbr:3728_IRAS dbr:UTC dbr:Vandenberg_Air_Force_Base dbr:Milky_Way dbr:NEOWISE dbr:Cosmic_Background_Explorer dbc:Asteroid_surveys dbr:Near_Infrared_Camera_and_Multi-Object_Spectrometer dbr:Superfluid dbr:Space_observatory dbr:Diffuse_Infrared_Background_Experiment dbc:Space_telescopes
dbo:wikiPageExternalLink
n9:19890004823.pdf n12:imps.html n31:iras.html n60:%3Fimg_source=IRAS
owl:sameAs
dbpedia-tr:IRAS dbpedia-pt:IRAS n16:1086790200 dbpedia-cs:IRAS n18:IRAS_kosminė_observatorija dbpedia-pl:IRAS n16:4499149-6 yago-res:IRAS dbpedia-sl:Infrardeči_astronomski_observatorij dbpedia-sk:IRAS dbpedia-lb:Infrared_Astronomical_Satellite dbpedia-el:IRAS dbpedia-nl:IRAS_(satelliet) dbpedia-fi:IRAS dbpedia-de:Infrared_Astronomical_Satellite dbpedia-zh:紅外線天文衛星 wikidata:Q724913 dbpedia-es:IRAS dbpedia-gl:IRAS dbpedia-eu:IRAS dbpedia-hr:IRAS_(satelit) dbpedia-ca:IRAS n45:आईआरएएस dbpedia-nn:IRAS dbpedia-ar:إراس freebase:m.01rzq0 n50:4tmBv dbpedia-ko:IRAS n52:அகச்சிவப்பு_வானவியல்_செயற்கைக்கோள் dbpedia-ru:IRAS dbpedia-no:IRAS dbpedia-fr:Infrared_Astronomical_Satellite dbpedia-he:טלסקופ_החלל_IRAS dbpedia-ga:IRAS dbpedia-hu:Infrared_Astronomical_Satellite n43:312821839 dbpedia-sv:Infrared_Astronomical_Satellite dbpedia-it:IRAS dbpedia-da:IRAS dbpedia-eo:IRAS_(kosma_observatorio) dbpedia-ja:IRAS dbpedia-fa:ایراس dbpedia-uk:IRAS
dbp:telescopeFocalLength
,
dbp:telescopeType
Ritchey–Chrétien
dbp:telescopeWavelength
Long-wavelength to far-infrared
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Sfn dbt:Portal_bar dbt:Short_description dbt:Astronomical_Surveys dbt:Space_observatories dbt:LoMP dbt:SfnRef dbt:Section_link dbt:Convert dbt:Orbital_launches_in_1983 dbt:Start-date dbt:Time_interval dbt:About dbt:Infobox_spaceflight n41:Instruments dbt:Commons_category dbt:Reflist dbt:Mp n55: dbt:'s dbt:Multiple_image dbt:Cite_book dbt:Authority_control dbt:End-date dbt:Small dbt:Jet_Propulsion_Laboratory
dbo:thumbnail
n30:IRAS_overview.jpg?width=300
dbp:align
left
dbp:apsis
gee
dbp:auto
all
dbp:caption
Launch of IRAS in 1983 False color image of comet IRAS–Araki–Alcock by IRAS Infrared all-sky survey by IRAS
dbp:cosparId
1983
dbp:direction
vertical
dbp:image
IRAS launch USAF-1369th audiovisual squadron-.jpg IRAS all-sky infrared survey.jpg Comet IRAS-Araki-Alckock-1983.jpg
dbp:imageCaption
IRAS montage with all-sky images
dbp:imageSize
275
dbp:launchDate
0001-01-25
dbp:launchRocket
dbr:Delta_3000
dbp:launchSite
dbr:Vandenberg_Air_Force_Base dbr:Vandenberg_AFB_Space_Launch_Complex_2
dbp:manufacturer
dbr:Fokker dbr:Thales_Nederland dbr:Ball_Aerospace_&_Technologies
dbp:missionDuration
0001-01-25
dbp:missionType
Infrared space observatory
dbp:operator
dbr:Science_and_Engineering_Research_Council dbr:Netherlands_Agency_for_Aerospace_Programmes dbr:NASA
dbp:orbitInclination
98.95
dbp:orbitPeriod
6168.0
dbp:orbitReference
dbr:Geocentric_orbit
dbp:orbitRegime
dbr:Sun-synchronous_orbit
dbp:satcat
13777
dbp:website
n31:iras.html
dbp:width
200
dbo:abstract
IRAS (InfraRed Astronomical Satellite) — інфрачервона орбітальна обсерваторія, була запущена 25 січня 1983 року з космодрому Ванденберг за допомогою ракети-носія Дельта 3910 в рамках міжнародного проекту NASA (США), (Нідерланди) та (Велика Британія). Основним завданням обсерваторії були пошуки джерел довгохвильового інфрачервоного випромінювання й складання карти неба в інфрачервоному діапазоні. Основним устаткуванням, що містилося на супутнику, був телескоп-рефлектор з діаметром дзеркала 0,57 м і детектори реєстрації інфрачервоного випромінювання з довжинами хвиль 12, 25, 60 і 100 мкм. Супутник пропрацював 10 місяців, поки не вичерпався запас холодагента — рідкого гелію. Супутник зафіксував понад 250 тисяч джерел інфрачервоного випромінювання. Крім того, за допомогою телескопа було відкрито пиловий диск у Веги, а в Сонячній системі IRAS відкрив три астероїди (3200 Фаетон, 3728 IRAS і (10714) 1983 QG) та три комети (126P/IRAS, 161P/Гартлі — IRAS і C/1983 H1 (IRAS — Аракі — Олкока)) У грудні 2009 року був запущений на орбіту новий сучасніший інфрачервоний телескоп WISE. كان القمر الصناعي الفلكي بالأشعة تحت الحمراء ( IRAS ) أول تلسكوب فضاء من أي وقت مضى يقوم بإجراء مسح لسماء الليل بأكملها في أطوال موجات الأشعة تحت الحمراء وقد بدأ في 25 يناير 1983 استغرقت مهمتها عشرة أشهر كان التليسكوب مشروعًا مشتركًا بين الولايات المتحدة ( ناسا ) وهولندا ( NIVR ) والمملكة المتحدة ( SERC ). وقد لوحظ وجود أكثر من 250000 مصدر للأشعة تحت الحمراء عند 12 و 25 و 60 و 100 ميكرومتر. ساهم دعم معالجة وتحليل البيانات من IRAS من مركز المعالجة والتحليل بالأشعة تحت الحمراء في معهد كاليفورنيا للتكنولوجيا . في الوقت الحالي ، يحتفظ أرشيف العلوم بالأشعة تحت الحمراء في IPAC بأرشيف IRAS يؤدي نجاح نظام IRAS إلى الاهتمام ببعثة تلسكوب الأشعة تحت الحمراء IRT لعام 1985 حول مكوك الفضاء ، ومرفق تلسكوب الأشعة تحت الحمراء المكوك الذي تحول في النهاية إلى مرفق التلسكوب الفضائي بالأشعة تحت الحمراء ، SIRTF ، والذي تم تطويره بدوره إلى تليسكوب سبيتزر الفضائي. ، أطلقت في عام 2003 نجاح مبكر علم الفلك الفضاء بالأشعة تحت الحمراء أدى إلى مزيد من البعثات، مثل المرصد الفضائي بالأشعة تحت الحمراء (1990s) و تلسكوب الفضاء هابل الصورة NICMOS . IRAS (InfraRed Astronomical Satellite) je astronomický teleskop na oběžné dráze kolem Země pracující v infračerveném oboru spektra. Od svého vypuštění v roce 1983 raketou Delta zaznamenala družice statisíce opticky neviditelných . Jako první nasnímala i samotné jádro naší Galaxie. Objevila také šest nových komet a získala nové údaje o dalších 25 už známých kometách.Samotný je umístěn v Dewarově nádobě obsahující 500 litrů tekutého hélia, aby nasnímané údaje nepřekrylo infračervené záření samotné družice. Infračervený dalekohled tvořící hlavní část jejího vědeckého vybavení a má průměr objektivu 570 mm a sekundární zrcadlo odráží paprsky na soustavu celkově 70 detektorů, ze kterých 8 pracuje ve viditelné části spektra a ostatní v infračervené. Ο Υπέρυθρος Αστρονομικός Δορυφόρος (Infrared Astronomical Satellite, IRAS) ήταν το πρώτο διαστημικό τηλεσκόπιο που πραγματοποίησε έρευνα ολόκληρου του νυχτερινού ουρανού σε μήκη κύματος υπέρυθρης ακτινοβολίας. Μετά το τέλος της αποστολής του, ο δορυφόρος μετρικού τόνου 1,1 δεν απορροφήθηκε και συνιστά διαστημικό κίνδυνο. Ξεκίνησε στις 25 Ιανουαρίου 1983 και η αποστολή του διήρκεσε δέκα μήνες. Το τηλεσκόπιο ήταν ένα κοινό έργο των Ηνωμένων Πολιτειών (NASA), της Ολλανδίας και του Ηνωμένου Βασιλείου. Πάνω από 250.000 υπέρυθρες πηγές παρατηρήθηκαν στα μήκη κύματος 12, 25, 60 και 100 μικρομέτρων. Η υποστήριξη για την επεξεργασία και ανάλυση δεδομένων από το IRAS συνεισφέρθηκε από το Κέντρο Επεξεργασίας και Ανάλυσης Υπέρυθρων στο Τεχνολογικό Ινστιτούτο της Καλιφόρνια. Επί του παρόντος, το Αρχείο υπέρυθρης Επιστήμης στο IPAC κατέχει το αρχείο IRAS. Η επιτυχία του IRAS οδήγησε στο ενδιαφέρον για την αποστολή (IRT) του 1985 στο Διαστημικό Λεωφορείο και στην προγραμματισμένη εγκατάσταση Shuttle Infrared Telescope Facility που τελικά μετατράπηκε σε Space Infrared Telescope Facility, SIRTF, η οποία με τη σειρά της αναπτύχθηκε στο Διαστημικό τηλεσκόπιο Σπίτζερ, που ξεκίνησε το 2003. Η επιτυχία των πρώτων υπερύθρων χώρο της αστρονομίας οδήγησε σε περαιτέρω αποστολές, όπως το (1990) και την κάμερα NICMOS στο διαστημικό τηλεσκόπιο Χαμπλ. The Infrared Astronomical Satellite (Dutch: Infrarood Astronomische Satelliet) (IRAS) was the first space telescope to perform a survey of the entire night sky at infrared wavelengths. Launched on 25 January 1983, its mission lasted ten months. The telescope was a joint project of the United States (NASA), the Netherlands (NIVR), and the United Kingdom (SERC). Over 250,000 infrared sources were observed at 12, 25, 60, and 100 micrometer wavelengths. Support for the processing and analysis of data from IRAS was contributed from the Infrared Processing and Analysis Center at the California Institute of Technology. Currently, the Infrared Science Archive at IPAC holds the IRAS archive. The success of IRAS led to interest in the 1985 Infrared Telescope (IRT) mission on the Space Shuttle, and the planned Shuttle Infrared Telescope Facility which eventually transformed into the Space Infrared Telescope Facility, SIRTF, which in turn was developed into the Spitzer Space Telescope, launched in 2003. The success of early infrared space astronomy led to further missions, such as the Infrared Space Observatory (1990s) and the Hubble Space Telescope's NICMOS instrument. L'IRAS (Infrared Astronomical Satellite) fou un observatori espacial. IRAS (InfraRed Astronomical Satellite, in italiano Satellite Astronomico Infrarosso) era un telescopio spaziale dedicato ad osservazioni astronomiche nell'infrarosso, realizzato da una collaborazione delle agenzie spaziali di USA, Regno Unito e Paesi Bassi. Ha cessato di essere operativo nel novembre 1983. IRAS (Infrared Astronomical Satellite) infragorri uhin luzeratan zerua osorik eskaneatu zuen bat izan zen. 1983ko urtarrilak 25ean jaurtia izan zen, Ameriketako Estatu Batuak (NASA), Herbehereak eta Erresuma Batuaen arteko proiektu bateratu bezala. Misioak 10 hilabete iraun zuen, 1983ko azaroak 21ean atmosferan erre zen arte. IRASek zeruaren %96a lau aldiz mapatu zuen, 12, 25, 60 eta 100 mikrometroko uhin luzeratan, 0,5 eta 2 arku minutuzko erresoluzioarekin. 500.000 infragorri igorle aurkitu zituen, horietako asko oraindik identifikatzeke daudelarik. Uste denez, igorle hauetatik 75.000 eratzen ari diren galaxiak dira, beste asko bere inguruan hauts disko bat duten izarrak izan daitezkeelarik, beharbada planeta sistema bat eratzeko lehen urratsak ematen. Vegaren inguruan hauts disko bat ere aurkitu zuen eta Esne Bidearen nukleoaren lehen irudiak ere lortu zituen. IRAS misioaren iraupena, infragorrizko satelite gehienen kasuan bezala, bere hozte sistemak mugatzen zuen, uhin luzera hauetan behar bezala lan egiteko sateliteak bereziki baxuak diren tenperaturetan hoztua egon behar bait du. IRASen kasuan, 720 litrok satelitea 1,6 K (-272º C)ko tenperaturan mantentzen zuten. Likidoak, lurruntzen zen bitartean satelitea hotz mantentzen zuen. Behin guztiz lurrundu zenean, satelitearen tenperatura igo egin zen, hortik aurrerako behaketak ezinezko bihurtuz. Gaur egun, Spitzer Espazio Teleskopioa da teleskopio infragorririk hoberena, astronomoei IRASek eginiko aurkikuntzekin jarraitzea ahalbidetuz. Gainera, IRASek hiru asteroide aurkitu zituen, 3200 Phaethon horien artean, baita aldikako kometa ere. El IRAS (Infrared Astronomical Satellite) fue un observatorio espacial que realizó un escaneo completo del cielo a longitudes de onda infrarrojas. Fue lanzado el 25 de enero de 1983, como proyecto conjunto entre los Estados Unidos (NASA), los Países Bajos y el Reino Unido. La misión duró un total de diez meses hasta que fue quemado en la atmósfera el 21 de noviembre de 1983. IRAS mapeó el 96 % del cielo cuatro veces, a longitudes de onda de 12, 25, 60 y 100 micrómetros, con resoluciones de entre 0,5 y 2 minutos de arco. Encontró unas 500 000 fuentes de infrarrojos, muchas de las cuales siguen pendientes de identificación. Se cree que unas 75 000 de estas fuentes son galaxias en formación, mientras que muchas otras pueden ser estrellas con un disco de polvo a su alrededor, probablemente en las primeras etapas de formar un sistema planetario. Descubrió también un disco de polvo alrededor de Vega y obtuvo las primeras imágenes del núcleo de la Vía Láctea. La duración de la misión IRAS, como la de la mayoría de los satélites de infrarrojos, estaba limitada por su sistema de enfriamiento, ya que para trabajar correctamente a estas longitudes de onda, el satélite debe estar refrigerado a temperaturas especialmente bajas. En el caso del IRAS, 720 litros de helio líquido mantenían al satélite a una temperatura de 1,6 K (aproximadamente -272 °C). El fluido mantenía el satélite frío mientras se evaporaba, una vez se evaporó completamente, la temperatura del satélite aumentó, haciendo inviables futuras observaciones. Más adelante, el telescopio espacial Spitzer ocupó su puesto como predecesor, permitiendo a los astrónomos continuar con los descubrimientos realizados por el IRAS hasta su desactivación el 30 de enero de 2020. Además, el IRAS descubrió también tres asteroides incluyendo el (3200) Phaethon, así como el cometa periódico . IRAS (acrônimo de Infrared Astronomical Satellite) foi um observatório espacial conjunto entre a NASA, os Países Baixos e o Reino Unido, lançado em 26 de janeiro de 1983 por um foguete Delta 3910 a partir da Base da Força Aérea de Vandenberg. Ba é IRAS an chéad réadlann ar bhord satailíte a ceapadh le suirbhéireacht a dhéanamh ar an radaíocht infridhearg ar fud na spéire. Seasann na litreacha IRAS do na focail Bhéarla Infrared Astronomical Satellite, is é sin, Satailít Infridhearg Réalteolaíochta. Is éard atá i gceist leis an infridhearg ná an cineál radaíochta atá suite idir na radathonnta (na tonnta raidió) agus an solas infheicthe ó thaobh an tonnfhaid de. Mar theas a aithníonn an duine an radaíocht infridhearg. Scaoileadh an tsatailít seo chun bóthair ar an 25 Eanáir 1983 agus chaith sí deich mí ag suirbhéireacht na spéire. Ba iad údarás spáis na Stát Aontaithe (NASA), Institiúid na hÍsiltíre um Fhorbairt na nEitleán agus na Spáseitilte (NIVR, Nederlandse Instituut voor Vliegtuigontwikkeling en Ruimtevaart - tháinig NSO, nó Netherlands Space Office, Oifig Spáis na hÍsiltíre, ina háit idir an dá linn), agus Comhairle Taighde Eolaíochta agus Innealtóireachta na Ríocht Aontaithe (Science and Engineering Research Council nó SERC) a chuaigh le chéile leis an tsatailít seo a fhorbairt agus a chur ag obair. D'aithin an réadlann satailíte seo breis is dhá chéad caoga míle d'fhoinsí radaíochta infridheirge ar an spéir, agus í ag suirbhéireacht na spéire ag tonnfhaid 12, 25, 60, agus 100 micriméadar (is ionann 1000 micriméadar agus aon mhéadar amháin). Is iomaí foinse acu nach bhfuil a fhios againn go fóill cén cineál réad atá ann. Glactar leis gur réaltraí réaltroisteacha iad a lán de na foinsí seo, is é sin réaltraí ina mbíonn réaltaí nua ag teacht chun saoil go tiubh. Cuid eile de na réid a d'aithin an tsatailít, creidtear gur réaltaí iad a bhfuil diosca mór dusta ina dtimpeall - diosca den chineál a bheidh ina shíol do phláinéid nua. Bhí an tsatailít in ann diosca den chineál seo a aithint timpeall ar , an réalta is gile i réaltbhuíon na Lire. IRAS (англ. InfraRed Astronomical Satellite) — инфракрасная орбитальная обсерватория, была запущена 25 января 1983 года с космодрома Ванденберг с помощью ракеты-носителя Дельта 3910 в рамках международного проекта в котором приняли участие США, Великобритания и Нидерланды. Основной задачей обсерватории были поиски источников длинноволнового инфракрасного излучения и составления карт неба в инфракрасном диапазоне. IRAS (por "InfraRed Astronomical Satellite" =infraruĝa astronomasatelito) estas kosma observatoriofunkciante en la infraruĝo, kreita per kunlaboraprojekto de la NASA (Usono), de la nederlandakosma agentejo kaj de la britiaesplora agentejo . Ĝi funkciis inter januaro kaj novembro 1983. IRAS(Infrared Astronomical Satellite, 아이라스)는 미국의 NASA, 네덜란드의 NIVR, 영국의 SERC 가 공동으로 계획한 적외선 천문 위성이다. 1983년 1월 25일에 발사되어 10개월 동안 관찰했다. IRAS(Infrared Astronomical Satellite、アイラス)は、アメリカのNASA、オランダのNIVR、イギリスのが共同で計画した赤外線天文衛星である。1983年1月25日に打ち上げられ、10ヶ月間で25万回もの観測を行った。 一般に赤外線天文衛星では観測装置を絶対零度近くまで冷却する必要がある。IRASの場合、720リットルの液体ヘリウムを冷却剤として搭載し、これが蒸発することで観測装置を1.6Kに保っていた。しかし1983年11月に冷却剤が尽きたため、運用終了した。 De Infrarood Astronomische Satelliet (afgekort IRAS, Engelse naam Infrared Astronomical Satellite) was een zeer succesvolle satelliet voor het waarnemen van infraroodstraling die gelanceerd werd op 26 januari 1983 en die bijna tien maanden actief bleef tot 23 november 1983. IRAS voerde de eerste 'all sky survey' uit in het infrarode deel van het spectrum. Met de resultaten werd de eerste hemelatlas van infrarode stralingsbronnen samengesteld. De missie stond onder leiding van , , en Harm Habing. Infrared Astronomical Satellite (IRAS) était un télescope spatial dont l'objectif de réaliser un relevé complet des sources émettant dans les fréquences infrarouges à 12, 25, 60 et 100 µm. IRAS était un projet associant la NASA, NIVR et le (en). Le télescope spatial est placé sur une orbite héliosynchrone le 25 janvier 1983. Il fonctionne durant dix mois jusqu'à l'épuisement de l'hélium liquide qui refroidit ses détecteurs qui intervient le 21 novembre 1983. Le satellite se désorbite le 19 novembre 2016.[Quoi ?] Infrared Astronomical Satellite (IRAS) var ett rymdbaserat observatorium som utförde en kartläggning av hela himlen i infraröda våglängder. IRAS sköts upp 25 januari 1983, och var verksamt i tio månader. Det var ett gemensamt projekt mellan USA (NASA), Nederländerna, och Storbritannien. IRAS kartlade 96% av himlen fyra gånger, i våglängderna 12, 25, 60 and 100 µm, med en upplösning som varierade från 0,5' vid 12 µm, till 2' vid 100 µm. Det upptäckte ungefär 500 000 infraröda källor, av vilka många fortfarande väntar på identifikation. Ungefär 75 000 av dessa tros vara starburst-galaxer, som fortfarande genomgår sitt stjärnbildningsstadium. Många andra källor är normala stjärnor med stoftskivor runt sig, möjligtvis tidiga stadier i bildandet av planetsystem. Bland nyupptäckterna fanns en fragmentskiva kring Vega och de första bilderna på Vintergatans kärna. IRAS livslängd, som de flesta infraröda satelliter, begränsades av dess kylsystem: för att effektivt kunna utföra infraröd teleskopi måste sensorerna kylas ner till väldigt låga temperaturer. I IRAS fall användes 720 liter flytande helium som kylvätska för att hålla teleskopet nedkylt till 1,6 kelvin (ungefär −272°C). Genom avdunstning kyldes de värmekänsliga sensorerna ner. När kylvätskan var helt bortångad steg teleskopets temperatur; detta omöjliggjorde fortsatta observationer. Idag (2006), är Spitzerteleskopet det bästa tillgängliga infraröda teleskopet. Det har gjort det möjligt för astronomer att följa upp många av upptäckterna som gjordes av IRAS. Utöver sina huvuduppgifter upptäckte IRAS även fyra asteroider, särskilt noterbar är 3200 Phaethon (en Apollo-asteroid och moderkroppen till meteorsvärmen Geminiderna), såväl som de periodiska kometerna och . Der 1983 gestartete Infrared Astronomical Satellite (IRAS; niederländisch Infra-Rood Astronomische Satelliet; deutsch Infrarot-astronomischer Satellit) war das erste Weltraumteleskop für das mittlere und ferne Infrarot. Mit seiner Hilfe wurde der IRAS Catalog of Point Sources, Version 2.0 erstellt. IRAS wurde gemeinsam von den USA, Großbritannien und den Niederlanden entwickelt. Das IRAS-Teleskop war ein Ritchey-Chrétien-Cassegrain-Teleskop mit einem Beryllium-Hauptspiegel von 60 cm Durchmesser. Die Brennweite war 5.5 m, f/9.6 und die Apertur 0,57 m. Zur Unterdrückung der eigenen Wärmestrahlung wurden die Spiegel und die Detektorplatte mit flüssigem Helium als Kühlmittel auf eine Temperatur von 2 bis 5 Kelvin gekühlt. Hauptinstrument war eine Anordnung aus 62 Infrarotdetektoren (Survey Array), mit der eine vollständige Durchmusterung des Himmels bei Wellenlängen von 12, 25, 60 und 100 µm mit einer Winkelauflösung von einigen Bogenminuten gewonnen wurde. Weitere Instrumente waren ein niedrig auflösendes Infrarotspektrometer für Wellenlängen von 8 bis 23 µm (Low Resolution Spectrometer, LRS), mit dem etwa 5000 Spektren gewonnen wurden, sowie ein Photometer für die Wellenlängen 50 und 100 µm (Chopped Photometric Channel, CPC). Infrared Astronomical Satellite (IRAS) – pierwszy sztuczny satelita zbudowany specjalnie do badań promieniowania podczerwonego. Była to wspólna misja amerykańskiej agencji NASA, Wielkiej Brytanii i Holandii. Budowa satelity rozpoczęła się w 1977 roku. Z USA dostarczono teleskop podczerwieni (Jet Propulsion Laboratory w Pasadena), z Wielkiej Brytanii uzyskano wyposażenie do kierowania lotem satelity (Rutherford and Appleton Laboratory). Wytwórnia Fokker i konsorcjum ICIRAS zajmowały się budową struktury obiektu i podzespołów. Satelita został wystrzelony 25 stycznia 1983 roku. Jego zadaniem było badanie i przegląd prawie całego nieba w czterech zakresach średniej i dalekiej podczerwieni. Pracował na falach o długości 12, 25, 60 i 100 μm. IRAS dokonał przeglądu 96% powierzchni nieba za pomocą teleskopu o średnicy 60 cm. Dla zminimalizowania tła podczerwonego, którego źródłem był sam satelita, cały teleskop schłodzony był ciekłym helem do temperatury 2,5 kelwina. Zapas helu wyczerpał się 21 listopada 1983 (miesiąc wcześniej niż oczekiwano) i oznaczało to koniec misji. Informacje przekazywane z IRASa odbierano dwa razy na dobę w Laboratorium Rutherforda – Appletona w Wielkiej Brytanii. Stamtąd też kierowano rozkazy, określające zadania obserwacyjne satelity na każde następne 12 godzin. Ostatecznie opracowanie informacji zebranych przez IRAS wykonane zostało w Jet Propulsion Laboratory w Kalifornii. Satelita działał na orbicie biegunowej odległej o ok. 900 km od Ziemi i wykazującej precesję o szybkości 360 stopni na rok. W ten sposób IRAS krążył stale nad terminatorem Ziemi, a jego teleskop omiatał niebo w kierunku prostopadłym do linii łączącej Ziemię ze Słońcem. Wystarczyło mniej więcej sześć miesięcy, by przejrzana została cała sfera niebieska. Dzięki udanym badaniom odkryto kilkaset tysięcy źródeł promieniowania podczerwonego, kilkadziesiąt tysięcy galaktyk, dysk pyłowy wokół Wegi (alfa Lyrae), 6 komet (m.in. kometę IRAS-Araki-Alcock, 1983f, 1983j, 1983k i 1983o), 4 planetoidy (m.in. (3728) IRAS i (3200) Phaethon) oraz wiele gwiazd i protogwiazd. 紅外線天文衛星(英語:Infrared Astronomical Satellite,簡稱IRAS)是在太空中的天文台,以紅外線巡天,執行勘查整個天空的任務。
dbp:deactivated
1983-11-21
dbp:disposalType
Decommissioned
dbp:enteredService
1983-02-09
dbp:orbitEccentricity
0.001857
dbp:orbitEpoch
0001-11-19
dbp:orbitMeanMotion
14
gold:hypernym
dbr:Observatory
schema:sameAs
n43:312821839
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:IRAS?oldid=1105596551&ns=0
dbo:wikiPageLength
18274
dbo:cosparId
1983-004A
dbo:launchDate
1983-01-25
dbo:satcat
13777
dbo:launchVehicle
dbr:Delta_3000
dbo:manufacturer
dbr:Thales_Nederland dbr:Ball_Aerospace_&_Technologies dbr:Fokker
dbo:operator
dbr:NASA dbr:Netherlands_Agency_for_Aerospace_Programmes dbr:Science_and_Engineering_Research_Council
dbo:type
dbr:Infrared
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:IRAS