An Entity of Type: television show, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The Milgram experiment(s) on obedience to authority figures were a series of social psychology experiments conducted by Yale University psychologist Stanley Milgram. They measured the willingness of study participants, 40 men in the age range of 20 to 50 from a diverse range of occupations with varying levels of education, to obey an authority figure who instructed them to perform acts conflicting with their personal conscience. Participants were led to believe that they were assisting an unrelated experiment, in which they had to administer electric shocks to a "learner". These fake electric shocks gradually increased to levels that would have been fatal had they been real.

Property Value
dbo:abstract
  • Es coneix com a experiment de Milgram una sèrie d'experiments de psicologia social portats a terme per Stanley Milgram, psicòleg de la Universitat Yale, descrits en un article publicat el 1963 a la revista Journal of Abnormal and Social Psychology sota el títol Behavioral Study of Obedience (Estudi del comportament de l'obediència) i resumits el 1974 al seu llibre Obedience to authority. An experimental view (Obediència a l'autoritat. Un punt de vista experimental ). La finalitat de la prova era mesurar la disposició d'un participant a obeir les ordres d'una autoritat encara que poguessin entrar en conflicte amb la seva consciència personal. Els experiments van començar el juliol de 1961, tres mesos després que Adolf Eichmann fos jutjat i sentenciat a mort a Jerusalem per crims contra la humanitat durant el règim nazi a Alemanya. Milgram va idear aquests experiments per respondre a la pregunta: Podria ser que Eichmann i el seu milió de còmplices en l'Holocaust només estiguessin seguint ordres? Podríem anomenar-los còmplices a tots? Milgram resumiria l'experiment al seu article "Els perills de l'obediència" el 1974 escrivint: (ca)
  • Milgramův experiment je název pro experiment amerického sociálního psychologa Stanleyho Milgrama, jenž se v roce 1963 pokusil ověřit, jak daleko jsou lidé schopni zajít ve své poslušnosti k autoritě. Milgram se tak pokusil přispět k vysvětlení psychologických příčin holokaustu. (cs)
  • اختبار ملغرام اختبار مشهور في علم النفس الاجتماعي يعنى بدراسة مدى الانصياع للسلطة. كان ستانلي ملغرام أول من شرحه في مقالة تحت عنوان (دراسة سلوكية للطاعة) عام 1963، ومن ثم وبشكل مطول قدمها في كتاب نشر عام 1974 تحت عنوان: (الانصياع للسلطة ؛ نظرة خارجية). كان الهدف من الدراسة قياس مدى استعداد المشاركين لإطاعة سلطة تأمر بتنفيذ ما يتناقض مع ضمائرهم. أراد ملغرام من الاختبار أن يجيب على السؤال التالي: هل يعقل أن دور الجنود الذين نفذوا الهولوكوست لم يتعد تنفيذ الأوامر؟ هل يمكن أن يكونوا شركاء في الجريمة؟. (ar)
  • La Milgram-eksperimento estis eksperimento komencita en julio 1961 fare de la usona psikologiisto Stanley Milgram pri la emoj de homoj je submetiĝo antaŭ aŭtoritato, kaj pri la demando, ĝis kiu grado tio povas iri. La rezultoj estis tiom maltrankviligaj kaj pensigaj, ke neniu pripenso pri politiko, povo, homaj rajtoj, psikologio, povas plu esti sama poste. La ĝenerala principo estas: la subjekto de la eksperimento (kiu ne scias, ke li/ŝi estas la subjekto studota!) alvenas en malsanulejo, kie oni diras al li, ke oni bezonas lian helpon en eksperimento pri memorigado. Tiu eksperimento estus bazita sur la uzo de punoj ligitaj kun ĉiu malbona respondo, kaj li/ŝi (la subjekto) devos dikti vortojn parkerigendajn al (falsa) subjekto kaj puni tiun ĉi per elektaj skuoj, pli kaj pli fortaj en kazo de eraro.La falsa subjekto estas fakte aktoro, kiu ŝajnigas suferi pli kaj pli, ĉar la elektraj skuoj ne estas veraj, sed tion la (vera) subjekto ne scias. La tria rolulo estas «kuracisto» (ankaŭ falsa, sed malfalsa esploristo de la eksperimento) surhavanta blankan kuracistan kitelon. Komence la «lernanto» recitas kelkajn vortojn, poste eraras; do la vera subjekto irigas je li malfortan elektran skuon. Iom post iom la skuo iĝas pli kaj forta, kaj la aktoro «tordiĝas pro doloro» sur sia seĝo; La vera subjekto ĝenerale komencas maltranviliĝi (des pli, ke oni lin antaŭe avertis, ke certa tensinivelo kaŭzas morton) kaj petegas la «doktoron», ke li ĉesigu la eksperimenton. Tiu ĉi diras, ke li/ŝi devas pluiri, ke estas nepre, ke tio estas por la bono de scienco, ktp. Celo de la eksperimento do estas vidi, ĝis kie la vera subjekto iros en sia submetiĝo al aŭtoritato (nur aŭtoritato, li/ŝi ĉiam estas neniel trudata, nur persvadaj rimedoj el prestiĝo de la blanka kitelo, scienco, aŭtoritao, ktp uzatas sur li/ŝi). Kaj la eksperimento ripetatas multajn fojojn kun diversaj subjektoj, variigante diversajn kondiĉojn por elsperti ties efikojn. Oni pluiras en la eksperimento kiel eble plej malproksime, ĝis la subjekto, fine ... finrifuzas kunlabori eĉ post diversaj admonoj. La rezultoj estas ege maltrankviligaj, ĉar oni konstatis, ke fakte la kritika kaj morala sentoj estas tiel obtuzitaj de tia kunteksto, ke ne nur ili pluiras malgraŭ la videbla sufero de la aktoro/falsa subjekto, sed 65 % el la subjektoj iras ĝis apliki tension priskribitan al ili kiel kaŭzanta morton. Kelkaj kontestoj kaj duboj certe aperas kaŭ progreso de la eksperimento, sed ĝenerale kaj ĝis miriga (kaj maltrankviliga) grado, la argumentoj de la "doktoro" sufiĉas por venki ilin ("estas dure sed bone por li, li devas lerni", "estas necese por la scienco", "se vi ne obeas, vi fuŝos la eksperimenton", "vi ne plu povas retroiri nun"). Variigaj faktoroj: * Ju pli la aktoro estas malproksima de la subjekto, des pli ties obeo iras malproksime. (kp: citaĵo de Denis Diderot: "Iu, kiu ne kuraĝus sufoki bovon per propraj manoj, ne ŝanceliĝus pafmortigi homon je distanco, kie tiu aperas kiel hirundo.") * Ofte la virinoj iras eĉ pli malproksime ol la viroj, kaj demandite kial, ili klarigas, ke ili bone komprenis, ke oni ne devas «aŭskulti» la «lernantojn», ke estas tiel, kiel kun infanoj. (Inter aliaj la eksperimenton komentis Catherine Baker en sia libro.) * la blanka kitelo kaj scienceca aspekto pliigas la obeon. * Alia konkludriĉa konstato estas "grupoefiko": kiam respondeco estas partigita de pluraj, ĝi ŝajnas diluita, obeo estas pli forta, kaj kontraŭstaro malpli aperas. * Alia, pli konsola, konstato, estas, ke proksimume 10 % (ne pli!) el la ekperimentuloj ribelas je ĉiaj psikologiaj premoj. (eo)
  • Das Milgram-Experiment ist ein erstmals 1961 in New Haven durchgeführtes psychologisches Experiment, das von dem Psychologen Stanley Milgram entwickelt wurde, um die Bereitschaft durchschnittlicher Personen zu testen, autoritären Anweisungen auch dann Folge zu leisten, wenn sie in direktem Widerspruch zu ihrem Gewissen stehen. Der Versuch bestand darin, dass ein „Lehrer“ nach Anweisungen eines „Versuchsleiters“ einem „Schüler“ bei Fehlern elektrische Schläge versetzen und deren Intensität nach jedem weiteren Fehler erhöhen sollte. Sowohl die „Versuchsleiter“ als auch die „Schüler“ waren Schauspieler und die Stromschläge erfolgten nicht real. Dies blieb den eigentlichen Versuchspersonen, den „Lehrern“, jedoch verborgen, so dass sie davon ausgehen mussten, den „Schülern“ echte Schmerzen zuzufügen. (de)
  • Milgramen esperimentua, Yale Unibertsitatean egindako gizarte psikologiaren inguruko esperimentu batzuei deritzo. Stanley Milgramek holokausto ikertu zuen bereziki eta hortik atera zuen bere esperimentuaren ideia. Autoritate batek zerbait aginduz gero, ohikoena, esaten duena pentsatu gabe betetzea da. Portaera sumiso hori noraino iritsi daiteken jakin nahian, eta gizakiaren etika pertsonala hausteko gai garen jakin nahian, Stanley Milgram psikologoak, 1963an pertsona batzuekin honako esperimentu hau egin zuenː Bildu egin zituen eta autoritatea erabiliz, konbentzitu zituen, beste pertsona bati deskarga elektrikoak emateko esperimentu baten parte zela esanez (memoria eta ikasketari buruzkoa). Hau egiteko, makina bat jarri zuen, non boltio maximoak 450 ziren eta minimoak 25. Makina horretan, boluntarioak arriskuaz konturatzeko, 3 marka jarri zituen: 1- 75 etik 120ra Moderatua 2-135 etik 180ra Indartsua 3- 435etik 450ra Arriskua Hortaz aparte, hainbat gauza egin zituzten. Lehenik, aktore bat kontratatu zuten, deskargak jasotzen zituen itxura egiteko. Ondoren, bolondresei, esperimentua grabatuta zegoela abisatu zieten, esperimentuaren emaitzak zuzenak zirela bermatzeko. Azkenik, bolondresek ezezkoa esan ezkero, erantzun hauek jasotzen zituzten: 1-Mesedez jarraitu. 2-Esperimentuarentzako zuk jarraitzea beharrezkoa da. 3-Zuk jarraitzea behar beharrezkoa da esperimentuarentzako. 4-Zuk ez daukazu aukerarik jarraitu behar duzu. Autoritateak 4 erantzun horiek eman ezkero, bolondresak 5. aldi batean ezezkoa esaten bazuen ez zitzaion gehiago insistitzen. (eu)
  • The Milgram experiment(s) on obedience to authority figures were a series of social psychology experiments conducted by Yale University psychologist Stanley Milgram. They measured the willingness of study participants, 40 men in the age range of 20 to 50 from a diverse range of occupations with varying levels of education, to obey an authority figure who instructed them to perform acts conflicting with their personal conscience. Participants were led to believe that they were assisting an unrelated experiment, in which they had to administer electric shocks to a "learner". These fake electric shocks gradually increased to levels that would have been fatal had they been real. The experiment found, unexpectedly, that a very high proportion of subjects would fully obey the instructions, with every participant going up to 300 volts, and 65% going up to the full 450 volts. Milgram first described his research in a 1963 article in the Journal of Abnormal and Social Psychology and later discussed his findings in greater depth in his 1974 book, Obedience to Authority: An Experimental View. The experiments began on August 7, 1961 (after the grant proposal was approved in July), in the basement of Linsly-Chittenden Hall at Yale University, three months after the start of the trial of German Nazi war criminal Adolf Eichmann in Jerusalem. Milgram devised his psychological study to explain the psychology of genocide and answer the popular contemporary question: "Could it be that Eichmann and his million accomplices in the Holocaust were just following orders? Could we call them all accomplices?" The experiment was repeated many times around the globe, with fairly consistent results. (en)
  • El experimento de Milgram fue una serie de experimentos de psicología social llevada a cabo por Stanley Milgram, psicólogo en la Universidad de Yale, y descrita en un artículo publicado en 1963 en la revista Journal of Abnormal and Social Psychology bajo el título «Behavioral Study of Obedience» («Estudio comportamental de la obediencia») y resumida en 1974 en su libro Obedience to authority. An experimental view (Obediencia a la autoridad. Una perspectiva experimental). El fin de la prueba era medir la disposición de un participante para obedecer las órdenes de una autoridad aun cuando estas pudieran entrar en conflicto con su conciencia personal. Los experimentos comenzaron en julio de 1961, tres meses después de que Adolf Eichmann fuera juzgado y sentenciado a muerte en Jerusalén por crímenes contra la humanidad durante el régimen nazi en Alemania. Milgram ideó estos experimentos para responder a la pregunta: ¿Podría ser que Eichmann y su millón de cómplices en el Holocausto solo estuvieran siguiendo órdenes? ¿Podríamos llamarlos a todos cómplices? Milgram resumiría el experimento en su artículo Los peligros de la obediencia en 1974 escribiendo: Los aspectos legales y filosóficos de la obediencia son de enorme importancia, pero dicen muy poco sobre cómo la mayoría de la gente se comporta en situaciones concretas. Monté un simple experimento en la Universidad de Yale para probar cuánto dolor infligiría un ciudadano corriente a otra persona simplemente porque se lo pedían para un experimento científico. La férrea autoridad se impuso a los fuertes imperativos morales de los sujetos (participantes) de lastimar a otros y, con los gritos de las víctimas sonando en los oídos de los sujetos (participantes), la autoridad subyugaba con mayor frecuencia. La extrema buena voluntad de los adultos de aceptar casi cualquier requerimiento ordenado por la autoridad constituye el principal descubrimiento del estudio. Stanley Milgram. The Perils of Obedience (Los peligros de la obediencia. 1974) (es)
  • L’expérience de Milgram est une expérience de psychologie publiée en 1963 par le psychologue américain Stanley Milgram. Cette expérience évalue le degré d'obéissance d'un habitant des États-Unis du tout début des années 1960 devant une autorité qu'il juge légitime et permet d'analyser le processus de soumission à l'autorité, notamment quand elle induit des actions posant des problèmes de conscience au sujet. L'expérience a suscité de nombreux commentaires dans l’opinion publique, ainsi que dans le milieu de la psychologie et de la philosophie des sciences, et a inspiré de nombreuses œuvres de fiction ou de télévision. (fr)
  • Percobaan Milgram atau dikenal juga sebagai percobaan kepatuhan kepada otoritas adalah sebuah percobaan yang dilakukan oleh , seorang profesor psikologi dari Universitas Yale untuk mencari tahu sampai sejauh mana orang-orang akan mematuhi figur otoritas ketika disuruh untuk melakukan hal yang berlawanan dengan hati nurani dan berbahaya. Percobaan ini dilakukan oleh Milgram pada 1961 setelah terhadap kriminal Perang Dunia II, Adolf Eichmann diadakan. Eichmann yang adalah seorang Nazi diadili karena perbuatannya yang telah membunuh banyak orang Yahudi. Eichmann ketika itu berdalih bahwa ia hanya menuruti perintah atasannya. Peristiwa ini menjadi dasar bagi Stanley Milgram untuk melakukan percobaannya. (in)
  • L'esperimento di Milgram fu un esperimento di psicologia sociale condotto nel 1961 dallo psicologo statunitense Stanley Milgram il cui obiettivo era lo studio del comportamento di soggetti ai quali un'autorità, nel caso specifico uno scienziato, ordinava di eseguire delle azioni in conflitto con i valori etici e morali dei soggetti stessi. L'esperimento cominciò tre mesi dopo l'inizio del processo a Gerusalemme contro il criminale di guerra nazista Adolf Eichmann. Milgram concepiva l'esperimento come un tentativo di risposta alla domanda "È possibile che Eichmann e i suoi milioni di complici stessero semplicemente eseguendo degli ordini?". (it)
  • ミルグラム実験(ミルグラムじっけん、英語: Milgram experiment)とは、閉鎖的な状況における権威者の指示に従う人間の心理状況を実験したものである。アイヒマン実験・アイヒマンテストとも言う。50年近くに渡って何度も再現できた社会心理学を代表する模範となる実験でもある。 アメリカ、イェール大学の心理学者、スタンリー・ミルグラム(Stanley Milgram)が1963年にアメリカの社会心理学会誌『Journal of Abnormal and Social Psychology』に投稿した、権威者の指示に従う人間の心理状況を実験したものである。 東欧地域の数百万人のユダヤ人を絶滅収容所に輸送する責任者であったアドルフ・アイヒマンは、ドイツ敗戦後、南米アルゼンチンに逃亡して「リカルド・クレメント」の偽名を名乗り、自動車工場の主任としてひっそり暮らしていた。彼を追跡するイスラエル諜報機関が、クレメントは大物戦犯のアイヒマンであると判断した直接の証拠は、クレメントが妻との結婚記念日に、彼女に贈る花束を花屋で購入したことであった。その日付は、アイヒマンの結婚記念日と一致した。またイスラエルにおけるアイヒマン裁判の過程で描き出されたアイヒマンの人間像は人格異常者などではなく、真摯に「職務」に励む、一介の平凡で小心な公務員の姿だった。 このことから「アイヒマンはじめ多くの戦争犯罪を実行したナチス戦犯たちは、そもそも特殊な人物であったのか。それとも妻との結婚記念日に花束を贈るような平凡な愛情を持つ普通の市民であっても、一定の条件下では、誰でもあのような残虐行為を犯すものなのか」という疑問が提起された。この実験は、アイヒマン裁判(1961年)の翌年に、上記の疑問を検証しようと実施されたため、「アイヒマン実験」とも言う。 実験の結果は、普通の平凡な市民でも、一定の条件下では冷酷で非人道的な行為を行うことを証明するものであった。そのような現象をミルグラム効果とも言う。 実験から約50年後の2015年、オーストラリアの制作会社が、シドニーで役者を用いてこの実験を再現した番組を発表した。 (ja)
  • 밀그램 실험(영어: Milgram Experiment)은 1961년 예일 대학교의 심리학과 조교수 스탠리 밀그램(Stanley Milgram)이 실시한, 권위에 대한 복종에 관한 실험이다. 밀그램은 권위에 대한 복종을 연구하던 중, 사람들이 파괴적인 권위에 굴복하는 이유가 성격보다 상황에 있다고 믿고, 굉장히 설득력 있는 상황이 생기면 아무리 이성적인 사람이라도 윤리적, 도덕적인 규칙을 무시하고 명령에 따라 잔혹한 행위를 저지를 수 있다고 주장했다. 밀그램은 "징벌에 의한 학습 효과"를 측정하는 실험에 참여할 사람들을 모집하고 들을 선생과 학생으로 나누었다. 그리고 선생 역할과 학생 역할의 피실험자를 각각 1명씩 그룹을 지어 실험을 실시했다. 학생 역할의 피실험자를 의자에 묶고 양쪽에 전기 충격 장치를 연결했다. 그리고 선생이 학생에게 문제를 내고 학생이 틀리면 선생이 학생에게 전기 충격을 가할 수 있도록 했다. 그러나 사실 학생 역할의 피실험자는 배우였으며, 전기 충격 장치도 가짜였다. (ko)
  • Het experiment van Milgram was een serie wetenschappelijke experimenten waarin Stanley Milgram, een psycholoog aan de Yale-universiteit, de bereidheid naging om te gehoorzamen aan wat wordt ervaren als legitiem gezag, zelfs als dit inging tegen het eigen geweten. In de beroemdste variant van het experiment bleek ongeveer twee derde van de proefpersonen dusdanig gevoelig te zijn voor autoriteit dat zij in een wetenschappelijk experiment een medemens konden doden. Over de hele reeks bekeken was een meerderheid uiteindelijk ongehoorzaam (57%). Milgram publiceerde zijn resultaten in 1963 in een artikel getiteld Behavioral study of obedience (Gedragstudie van gehoorzaamheid). Later werd het experiment samengevat in zijn boek Obedience to Authority: An Experimental View (Gehoorzaamheid aan autoriteit: een experimentele benadering) uit 1974. (nl)
  • A Experiência de Milgram (ou Experimento de Milgram) foi uma experiência científica desenvolvida pelo psicólogo Stanley Milgram. A experiência tinha como objectivo responder à questão de como é que os participantes observados tendem a obedecer às autoridades, mesmo que as suas ordens contradigam o bom-senso individual. A experiência pretendia inicialmente explicar os crimes bárbaros do tempo do Nazismo. Em 1964, Milgram recebeu por este trabalho o prémio anual em psicologia social, atribuído pela American Association for the Advancement of Science.Os resultados da experiência foram apresentados no artigo Behavioral Study of Obedience no Journal of Abnormal and Social Psychology (Vol. 67, 1963 Pág. 371-378) e, posteriormente, no seu livro Obedience to Authority: An Experimental View 1974. No final da Segunda Guerra Mundial, emergiu a questão de como pessoas aparentemente saudáveis e socialmente bem-ajustadas puderam cometer assassinato, tortura e outros abusos contra civis durante o Holocausto, e outros crimes contra a humanidade. O objetivo da experiência de Milgram foi verificar a obediência e o efeito da autoridade na capacidade do sujeito prejudicar outro ser humano. Os experimentos começaram em julho de 1961, três meses após o julgamento de Adolf Eichmann começar em Jerusalém. O experimento foi concebido para responder à pergunta: "Será possível que Eichmann e milhões de seus cúmplices estivessem apenas a seguir ordens? Será que devemos chamar cúmplices a todos eles ?" Depois, Milgram resume o experimento: Os aspectos jurídicos e filosóficos da obediência têm enorme significado, mas dizem muito pouco sobre como as pessoas realmente se comportam numa situação concreta e particular. Eu projetei um experimento simples em Yale, para testar quanta dor um cidadão comum estaria disposto a infligir a outra pessoa somente por um simples cientista ter dado a ordem. Foi imposta autoridade total à cobaia [ao participante] para testar as suas crenças morais de que não deveria prejudicar os outros, e, com os gritos de dor da vítima ainda zumbindo nas orelhas das cobaias [dos participantes], a autoridade falou mais alto na maior parte das vezes. A extrema disposição para seguir cegamente o comando de uma autoridade mostrada por adultos foi o resultado principal do experimento, e que ainda necessita de explicação. Milgram realizou 18 variações de seu estudo, alterando a situação para ver como o participante era afetado. (pt)
  • Экспериме́нт Стэ́нли Ми́лгрэма (англ. Stanley Milgram) — серия экспериментов в социальной психологии, первый из которых был описан в 1963 году психологом Стэнли Милгрэмом из Йельского университета в статье «Подчинение: исследование поведения» (Behavioral Study of Obedience), а позднее в книге (Obedience to Authority: An Experimental View; 1974). (ru)
  • Milgrams lydnadsexperiment eller Milgramexperimentet är en serie berömda socialpsykologiska experiment. Försöken avsåg att belysa och mäta försökspersoners benägenhet att lyda en auktoritet som instruerar försökspersonen att utföra handlingar som personen normalt inte skulle vilja utföra av samvetsskäl. Försöket beskrevs första gången 1963 av Stanley Milgram, psykolog vid Yale University. 1974 publicerade han ytterligare en bok i ämnet, Obedience to Authority: An Experimental View. Vid andra världskrigets slut överraskades många i västvärlden av hur till synes friska och socialt välanpassade människor kunde göra sig skyldiga till mord, tortyr och andra övergrepp mot civila under Förintelsen och liknande brott mot mänskligheten. Ett av Milgramexperimentets syften var att undersöka lydnad och auktoriteters inverkan på en försökspersons förmåga att skada en annan människa. Experimenten inleddes i juli 1961, tre månader efter att rättegången mot Adolf Eichmann inletts i Jerusalem. Experimentet utformades för att besvara frågan "Kan det vara så att Eichmann och hans miljoner medbrottslingar bara lydde order? Borde vi kalla dem alla medbrottslingar?" Efteråt skulle Milgram sammanfatta erfarenheterna: De lagliga och filosofiska aspekterna av lydnad är enormt viktiga, men säger väldigt lite om hur människor faktiskt beter sig i en viss konkret situation. Jag utformade ett enkelt experiment vid Yale för att testa hur mycket smärta en vanlig medborgare skulle vara villig att åsamka en annan människa om en vetenskapsman gav ordern. Ren auktoritet ställdes emot försökspersonens [deltagarens] yttersta moraliska övertygelser om att inte skada andra, och, med offrets skrik av smärta fortfarande ringande i försökspersonens [deltagarens] öron, vann auktoriteten för det mesta. Vuxna människors extrema villighet att med alla medel tillmötesgå en auktoritär persons befallning utgör studiens viktigaste resultat och är det faktum som mest pockar på förklaring. (sv)
  • Eksperyment Milgrama – eksperyment psychologiczny zaprojektowany i przeprowadzony w pierwotnej wersji przez psychologa społecznego Stanleya Milgrama. Eksperyment badał posłuszeństwo wobec autorytetów. Przeprowadzany był w latach 1961-1962. Pierwsze publikacje na jego temat pojawiły się w 1963. W ciągu następnych kilku lat przeprowadzono serie kolejnych doświadczeń opartych na pomyśle Milgrama. (pl)
  • Експериме́нт Мі́лґрема — серія класичних експериментів з соціальної психології, які провів Стенлі Мілґрем — психолог із Єльського університету, в якому була показана готовність учасників підкорятись «керівнику» і виконувати накази, навіть якщо їхня совість протестує. Мілґрем вперше описав свої дослідження в 1963 році в статті опублікованій в журналі Journal of Abnormal and Social Psychology і пізніше глибше обдумав свої висновки в 1974 в книзі Obedience to Authority: An Experimental View. Експеримент почався в липні 1961, три місяці після того, як почався процес над нацистським військовим злочинцем Адольфом Ейхманом в Єрусалимі. Мілґрем задумав експеримент, щоб дати відповідь на питання: «Чи міг Ейхман і мільйони його спільників по Голокосту просто виконувати накази? Чи можемо ми їх всіх називати спільниками?» У 2008 році американські дослідники повторили експеримент і отримали такі самі результати. У 2015 році зняв фільм «Експериментатор». (uk)
  • 米爾格倫實驗(英語:Milgram experiment),又稱權力服從研究(Obedience to Authority Study)是一個針對社会心理学非常知名的科學實驗。 實驗的概念最先開始於1963年由耶魯大學心理學家斯坦利·米尔格拉姆在《變態心理學期刊》裡所發表的《Behavioral Study of Obedience》一文,稍後也在他於1974年出版的《》裡所討論。這個實驗的目的,是為了測試受測者,在面對權威者下達違背良心的命令時,人性所能發揮的拒絕力量到底有多少。 實驗開始於1961年7月,也就是納粹黨徒阿道夫·艾希曼被抓回耶路撒冷審判並被判處死刑後的一年。米爾格倫設計了這個實驗,便是為了測試“艾希曼以及其他千百萬名參與了猶太人大屠殺的納粹追隨者,有沒有可能只是單純的服從了上級的命令呢?我們能稱呼他們為大屠殺的兇手嗎?” (zh)
dbo:imdbId
  • tt2872270
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 19009 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 53372 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1115808595 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:fmt
  • eq (en)
dbp:id
  • tt2872270 (en)
dbp:index
  • US (en)
dbp:startYear
  • 1961 (xsd:integer)
dbp:title
  • Obedience (en)
dbp:value
  • 4 (xsd:integer)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Milgramův experiment je název pro experiment amerického sociálního psychologa Stanleyho Milgrama, jenž se v roce 1963 pokusil ověřit, jak daleko jsou lidé schopni zajít ve své poslušnosti k autoritě. Milgram se tak pokusil přispět k vysvětlení psychologických příčin holokaustu. (cs)
  • اختبار ملغرام اختبار مشهور في علم النفس الاجتماعي يعنى بدراسة مدى الانصياع للسلطة. كان ستانلي ملغرام أول من شرحه في مقالة تحت عنوان (دراسة سلوكية للطاعة) عام 1963، ومن ثم وبشكل مطول قدمها في كتاب نشر عام 1974 تحت عنوان: (الانصياع للسلطة ؛ نظرة خارجية). كان الهدف من الدراسة قياس مدى استعداد المشاركين لإطاعة سلطة تأمر بتنفيذ ما يتناقض مع ضمائرهم. أراد ملغرام من الاختبار أن يجيب على السؤال التالي: هل يعقل أن دور الجنود الذين نفذوا الهولوكوست لم يتعد تنفيذ الأوامر؟ هل يمكن أن يكونوا شركاء في الجريمة؟. (ar)
  • Percobaan Milgram atau dikenal juga sebagai percobaan kepatuhan kepada otoritas adalah sebuah percobaan yang dilakukan oleh , seorang profesor psikologi dari Universitas Yale untuk mencari tahu sampai sejauh mana orang-orang akan mematuhi figur otoritas ketika disuruh untuk melakukan hal yang berlawanan dengan hati nurani dan berbahaya. Percobaan ini dilakukan oleh Milgram pada 1961 setelah terhadap kriminal Perang Dunia II, Adolf Eichmann diadakan. Eichmann yang adalah seorang Nazi diadili karena perbuatannya yang telah membunuh banyak orang Yahudi. Eichmann ketika itu berdalih bahwa ia hanya menuruti perintah atasannya. Peristiwa ini menjadi dasar bagi Stanley Milgram untuk melakukan percobaannya. (in)
  • 밀그램 실험(영어: Milgram Experiment)은 1961년 예일 대학교의 심리학과 조교수 스탠리 밀그램(Stanley Milgram)이 실시한, 권위에 대한 복종에 관한 실험이다. 밀그램은 권위에 대한 복종을 연구하던 중, 사람들이 파괴적인 권위에 굴복하는 이유가 성격보다 상황에 있다고 믿고, 굉장히 설득력 있는 상황이 생기면 아무리 이성적인 사람이라도 윤리적, 도덕적인 규칙을 무시하고 명령에 따라 잔혹한 행위를 저지를 수 있다고 주장했다. 밀그램은 "징벌에 의한 학습 효과"를 측정하는 실험에 참여할 사람들을 모집하고 들을 선생과 학생으로 나누었다. 그리고 선생 역할과 학생 역할의 피실험자를 각각 1명씩 그룹을 지어 실험을 실시했다. 학생 역할의 피실험자를 의자에 묶고 양쪽에 전기 충격 장치를 연결했다. 그리고 선생이 학생에게 문제를 내고 학생이 틀리면 선생이 학생에게 전기 충격을 가할 수 있도록 했다. 그러나 사실 학생 역할의 피실험자는 배우였으며, 전기 충격 장치도 가짜였다. (ko)
  • Экспериме́нт Стэ́нли Ми́лгрэма (англ. Stanley Milgram) — серия экспериментов в социальной психологии, первый из которых был описан в 1963 году психологом Стэнли Милгрэмом из Йельского университета в статье «Подчинение: исследование поведения» (Behavioral Study of Obedience), а позднее в книге (Obedience to Authority: An Experimental View; 1974). (ru)
  • Eksperyment Milgrama – eksperyment psychologiczny zaprojektowany i przeprowadzony w pierwotnej wersji przez psychologa społecznego Stanleya Milgrama. Eksperyment badał posłuszeństwo wobec autorytetów. Przeprowadzany był w latach 1961-1962. Pierwsze publikacje na jego temat pojawiły się w 1963. W ciągu następnych kilku lat przeprowadzono serie kolejnych doświadczeń opartych na pomyśle Milgrama. (pl)
  • 米爾格倫實驗(英語:Milgram experiment),又稱權力服從研究(Obedience to Authority Study)是一個針對社会心理学非常知名的科學實驗。 實驗的概念最先開始於1963年由耶魯大學心理學家斯坦利·米尔格拉姆在《變態心理學期刊》裡所發表的《Behavioral Study of Obedience》一文,稍後也在他於1974年出版的《》裡所討論。這個實驗的目的,是為了測試受測者,在面對權威者下達違背良心的命令時,人性所能發揮的拒絕力量到底有多少。 實驗開始於1961年7月,也就是納粹黨徒阿道夫·艾希曼被抓回耶路撒冷審判並被判處死刑後的一年。米爾格倫設計了這個實驗,便是為了測試“艾希曼以及其他千百萬名參與了猶太人大屠殺的納粹追隨者,有沒有可能只是單純的服從了上級的命令呢?我們能稱呼他們為大屠殺的兇手嗎?” (zh)
  • Es coneix com a experiment de Milgram una sèrie d'experiments de psicologia social portats a terme per Stanley Milgram, psicòleg de la Universitat Yale, descrits en un article publicat el 1963 a la revista Journal of Abnormal and Social Psychology sota el títol Behavioral Study of Obedience (Estudi del comportament de l'obediència) i resumits el 1974 al seu llibre Obedience to authority. An experimental view (Obediència a l'autoritat. Un punt de vista experimental ). La finalitat de la prova era mesurar la disposició d'un participant a obeir les ordres d'una autoritat encara que poguessin entrar en conflicte amb la seva consciència personal. (ca)
  • Das Milgram-Experiment ist ein erstmals 1961 in New Haven durchgeführtes psychologisches Experiment, das von dem Psychologen Stanley Milgram entwickelt wurde, um die Bereitschaft durchschnittlicher Personen zu testen, autoritären Anweisungen auch dann Folge zu leisten, wenn sie in direktem Widerspruch zu ihrem Gewissen stehen. Der Versuch bestand darin, dass ein „Lehrer“ nach Anweisungen eines „Versuchsleiters“ einem „Schüler“ bei Fehlern elektrische Schläge versetzen und deren Intensität nach jedem weiteren Fehler erhöhen sollte. Sowohl die „Versuchsleiter“ als auch die „Schüler“ waren Schauspieler und die Stromschläge erfolgten nicht real. Dies blieb den eigentlichen Versuchspersonen, den „Lehrern“, jedoch verborgen, so dass sie davon ausgehen mussten, den „Schülern“ echte Schmerzen zuzu (de)
  • La Milgram-eksperimento estis eksperimento komencita en julio 1961 fare de la usona psikologiisto Stanley Milgram pri la emoj de homoj je submetiĝo antaŭ aŭtoritato, kaj pri la demando, ĝis kiu grado tio povas iri. La rezultoj estis tiom maltrankviligaj kaj pensigaj, ke neniu pripenso pri politiko, povo, homaj rajtoj, psikologio, povas plu esti sama poste. La tria rolulo estas «kuracisto» (ankaŭ falsa, sed malfalsa esploristo de la eksperimento) surhavanta blankan kuracistan kitelon. Variigaj faktoroj: (eo)
  • Milgramen esperimentua, Yale Unibertsitatean egindako gizarte psikologiaren inguruko esperimentu batzuei deritzo. Stanley Milgramek holokausto ikertu zuen bereziki eta hortik atera zuen bere esperimentuaren ideia. 1- 75 etik 120ra Moderatua 2-135 etik 180ra Indartsua 3- 435etik 450ra Arriskua 1-Mesedez jarraitu. 2-Esperimentuarentzako zuk jarraitzea beharrezkoa da. 3-Zuk jarraitzea behar beharrezkoa da esperimentuarentzako. 4-Zuk ez daukazu aukerarik jarraitu behar duzu. Autoritateak 4 erantzun horiek eman ezkero, bolondresak 5. aldi batean ezezkoa esaten bazuen ez zitzaion gehiago insistitzen. (eu)
  • El experimento de Milgram fue una serie de experimentos de psicología social llevada a cabo por Stanley Milgram, psicólogo en la Universidad de Yale, y descrita en un artículo publicado en 1963 en la revista Journal of Abnormal and Social Psychology bajo el título «Behavioral Study of Obedience» («Estudio comportamental de la obediencia») y resumida en 1974 en su libro Obedience to authority. An experimental view (Obediencia a la autoridad. Una perspectiva experimental). El fin de la prueba era medir la disposición de un participante para obedecer las órdenes de una autoridad aun cuando estas pudieran entrar en conflicto con su conciencia personal. (es)
  • The Milgram experiment(s) on obedience to authority figures were a series of social psychology experiments conducted by Yale University psychologist Stanley Milgram. They measured the willingness of study participants, 40 men in the age range of 20 to 50 from a diverse range of occupations with varying levels of education, to obey an authority figure who instructed them to perform acts conflicting with their personal conscience. Participants were led to believe that they were assisting an unrelated experiment, in which they had to administer electric shocks to a "learner". These fake electric shocks gradually increased to levels that would have been fatal had they been real. (en)
  • ミルグラム実験(ミルグラムじっけん、英語: Milgram experiment)とは、閉鎖的な状況における権威者の指示に従う人間の心理状況を実験したものである。アイヒマン実験・アイヒマンテストとも言う。50年近くに渡って何度も再現できた社会心理学を代表する模範となる実験でもある。 アメリカ、イェール大学の心理学者、スタンリー・ミルグラム(Stanley Milgram)が1963年にアメリカの社会心理学会誌『Journal of Abnormal and Social Psychology』に投稿した、権威者の指示に従う人間の心理状況を実験したものである。 東欧地域の数百万人のユダヤ人を絶滅収容所に輸送する責任者であったアドルフ・アイヒマンは、ドイツ敗戦後、南米アルゼンチンに逃亡して「リカルド・クレメント」の偽名を名乗り、自動車工場の主任としてひっそり暮らしていた。彼を追跡するイスラエル諜報機関が、クレメントは大物戦犯のアイヒマンであると判断した直接の証拠は、クレメントが妻との結婚記念日に、彼女に贈る花束を花屋で購入したことであった。その日付は、アイヒマンの結婚記念日と一致した。またイスラエルにおけるアイヒマン裁判の過程で描き出されたアイヒマンの人間像は人格異常者などではなく、真摯に「職務」に励む、一介の平凡で小心な公務員の姿だった。 (ja)
  • L’expérience de Milgram est une expérience de psychologie publiée en 1963 par le psychologue américain Stanley Milgram. Cette expérience évalue le degré d'obéissance d'un habitant des États-Unis du tout début des années 1960 devant une autorité qu'il juge légitime et permet d'analyser le processus de soumission à l'autorité, notamment quand elle induit des actions posant des problèmes de conscience au sujet. (fr)
  • L'esperimento di Milgram fu un esperimento di psicologia sociale condotto nel 1961 dallo psicologo statunitense Stanley Milgram il cui obiettivo era lo studio del comportamento di soggetti ai quali un'autorità, nel caso specifico uno scienziato, ordinava di eseguire delle azioni in conflitto con i valori etici e morali dei soggetti stessi. (it)
  • Het experiment van Milgram was een serie wetenschappelijke experimenten waarin Stanley Milgram, een psycholoog aan de Yale-universiteit, de bereidheid naging om te gehoorzamen aan wat wordt ervaren als legitiem gezag, zelfs als dit inging tegen het eigen geweten. In de beroemdste variant van het experiment bleek ongeveer twee derde van de proefpersonen dusdanig gevoelig te zijn voor autoriteit dat zij in een wetenschappelijk experiment een medemens konden doden. Over de hele reeks bekeken was een meerderheid uiteindelijk ongehoorzaam (57%). (nl)
  • A Experiência de Milgram (ou Experimento de Milgram) foi uma experiência científica desenvolvida pelo psicólogo Stanley Milgram. A experiência tinha como objectivo responder à questão de como é que os participantes observados tendem a obedecer às autoridades, mesmo que as suas ordens contradigam o bom-senso individual. A experiência pretendia inicialmente explicar os crimes bárbaros do tempo do Nazismo. Em 1964, Milgram recebeu por este trabalho o prémio anual em psicologia social, atribuído pela American Association for the Advancement of Science.Os resultados da experiência foram apresentados no artigo Behavioral Study of Obedience no Journal of Abnormal and Social Psychology (Vol. 67, 1963 Pág. 371-378) e, posteriormente, no seu livro Obedience to Authority: An Experimental View 1974. (pt)
  • Milgrams lydnadsexperiment eller Milgramexperimentet är en serie berömda socialpsykologiska experiment. Försöken avsåg att belysa och mäta försökspersoners benägenhet att lyda en auktoritet som instruerar försökspersonen att utföra handlingar som personen normalt inte skulle vilja utföra av samvetsskäl. Försöket beskrevs första gången 1963 av Stanley Milgram, psykolog vid Yale University. 1974 publicerade han ytterligare en bok i ämnet, Obedience to Authority: An Experimental View. Efteråt skulle Milgram sammanfatta erfarenheterna: (sv)
  • Експериме́нт Мі́лґрема — серія класичних експериментів з соціальної психології, які провів Стенлі Мілґрем — психолог із Єльського університету, в якому була показана готовність учасників підкорятись «керівнику» і виконувати накази, навіть якщо їхня совість протестує. Мілґрем вперше описав свої дослідження в 1963 році в статті опублікованій в журналі Journal of Abnormal and Social Psychology і пізніше глибше обдумав свої висновки в 1974 в книзі Obedience to Authority: An Experimental View. У 2008 році американські дослідники повторили експеримент і отримали такі самі результати. (uk)
rdfs:label
  • اختبار ملغرام (ar)
  • Experiment de Milgram (ca)
  • Milgramův experiment (cs)
  • Milgram-Experiment (de)
  • Milgram-eksperimento (eo)
  • Experimento de Milgram (es)
  • Milgramen esperimentua (eu)
  • Expérience de Milgram (fr)
  • Percobaan Milgram (in)
  • Esperimento di Milgram (it)
  • 밀그램 실험 (ko)
  • Milgram experiment (en)
  • ミルグラム実験 (ja)
  • Experiment van Milgram (nl)
  • Eksperyment Milgrama (pl)
  • Experiência de Milgram (pt)
  • Milgrams lydnadsexperiment (sv)
  • Эксперимент Милгрэма (ru)
  • Експеримент Мілґрема (uk)
  • 米爾格倫實驗 (zh)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:knownFor of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:knownFor of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License