About: Neuropsychological assessment     Goto   Sponge   NotDistinct   Permalink

An Entity of Type : owl:Thing, within Data Space : dbpedia.org associated with source document(s)
QRcode icon
http://dbpedia.org/describe/?url=http%3A%2F%2Fdbpedia.org%2Fresource%2FNeuropsychological_assessment

Neuropsychological assessment was traditionally carried out to assess the extent of impairment to a particular skill and to attempt to determine the area of the brain which may have been damaged following brain injury or neurological illness. With the advent of neuroimaging techniques, location of space-occupying lesions can now be more accurately determined through this method, so the focus has now moved on to the assessment of cognition and behaviour, including examining the effects of any brain injury or neuropathological process that a person may have experienced.

AttributesValues
rdfs:label
  • Neuropsychological assessment (en)
  • تقييم نفسي عصبي (ar)
  • Neuropsykologisk utredning (sv)
rdfs:comment
  • يُجرى التقييم النفسي العصبي تقليديًا لاختبار مدى ضعف مهارة معينة ما ولمحاولة تحديد الباحة الدماغية التي تضررت بعد أذية دماغية أو مرض عصبي. أصبح الآن تحديد موقع الآفات التي تشغل حيزًا ما أكثر دقة مع ظهور تقنيات التصوير العصبي، لذا انتقل التركيز الآن إلى التقييم المعرفي والسلوكي، بما في ذلك اختبار آثار أي أذية دماغية أو عملية مرضية عصبية قد يعاني منها الفرد. قد تُجرى التقييمات من أجل العديد من الأسباب، مثل: (ar)
  • Neuropsychological assessment was traditionally carried out to assess the extent of impairment to a particular skill and to attempt to determine the area of the brain which may have been damaged following brain injury or neurological illness. With the advent of neuroimaging techniques, location of space-occupying lesions can now be more accurately determined through this method, so the focus has now moved on to the assessment of cognition and behaviour, including examining the effects of any brain injury or neuropathological process that a person may have experienced. (en)
  • En neuropsykologisk utredning utförs av en psykolog och har som syfte att kartlägga olika funktionsområden hos personen som blir testad. Anledningen till att en person behöver genomgå en neuropsykologisk utredning kan variera. Gemensamt för personerna är att det finns en undran hos personen själv, anhöriga och/eller exempelvis skola, arbetsförmedling eller sjukvård om personen har svårigheter inom ett eller flera funktionsområden, om dessa svårigheter är så stora att de uppfyller kriterierna för en diagnos samt hur personen kan hjälpas på bästa sätt. Svårigheterna kan vara medfödda eller förvärvade exempelvis genom skada eller sjukdom. Både vuxna och barn kan genomgå en neuropsykologisk utredning. (sv)
dcterms:subject
Wikipage page ID
Wikipage revision ID
Link from a Wikipage to another Wikipage
Link from a Wikipage to an external page
sameAs
dbp:wikiPageUsesTemplate
colwidth
small
  • yes (en)
has abstract
  • يُجرى التقييم النفسي العصبي تقليديًا لاختبار مدى ضعف مهارة معينة ما ولمحاولة تحديد الباحة الدماغية التي تضررت بعد أذية دماغية أو مرض عصبي. أصبح الآن تحديد موقع الآفات التي تشغل حيزًا ما أكثر دقة مع ظهور تقنيات التصوير العصبي، لذا انتقل التركيز الآن إلى التقييم المعرفي والسلوكي، بما في ذلك اختبار آثار أي أذية دماغية أو عملية مرضية عصبية قد يعاني منها الفرد. يُعتبر تنفيذ الاختبارات النفسية العصبية من أجل تقييم الوظيفة المعرفية جزءًا أساسيًا من التقييم النفسي العصبي، على الرغم من أن الاختبارات النفسية العصبية تجمع ما هو أكثر من مجرد تنفيذ وتسجيل الاختبارات وأدوات الفحص. من الضروري أن يشمل التقييم النفسي العصبي أيضًا تقييمًا لحالة الفرد العقلية. وبشكل خاص في تقييم مرض ألزهايمر والأشكال الأخرى من الخرف. تتضمن جوانب الوظيفة المعرفية المقيمة عادةً الميل والتوجه، والتعلم الجديد أو الذاكرة، والذكاء، واللغة، والإدراك البصري والوظيفة التنفيذية. مع ذلك، يشمل التقييم النفسي العصبي السريري ما هو أكثر من ذلك، فيركز أيضًا على حالات الفرد من الناحية النفسية، والشخصية، والعلاقات بين الأشخاص، والحالات السياقية الأوسع. قد تُجرى التقييمات من أجل العديد من الأسباب، مثل: * التقييم السريري، من أجل فهم الأنماط الخاصة بنقاط القوة المعرفية بالإضافة لأي صعوبات قد يمتلكها الشخص، ومن أجل المساعدة في اتخاذ القرارات واستخدامها في الوسط الطبي أو التأهيلي. * التقصي العلمي، من أجل تقصي فرضية ما حول اختبار بنية المعرفة ووظيفتها، أو لتوفير المعلومات التي تسمح برؤية الاختبارات التجريبية في سياق الإطار المعرفي الأوسع. * التقييم القانوني الطبي، لاستخدامه في محاكم القضاء دليلًا في الإدعاء القانوني أو التحقيق في الجرائم. حدد ميلر ثلاثة أهداف كبرى للتقييم النفسي العصبي. أولًا، التشخيص؛ لتحديد الطبيعة الخاصة بالمشكلة. ثانيًا، لفهم طبيعة أي أذية دماغية أو مشكلة معرفية ناجمة عنها (انظر عجز معرفي عصبي) وتأثيرها على الفرد، باعتبارها وسيلة لاستنباط برنامج تأهيلي أو تقديم النصائح الخاصة بقدرة الفرد على تنفيذ مهام معينة (على سبيل المثال، اللياقة من أجل القيادة، أو العودة للعمل). وأخيرًا، قد تُجرى التقييمات لقياس التغير في الوظيفة مع الوقت، مثل تحديد عواقب عملية جراحية أو تأثيرها على برنامج تأهيلي مع الوقت. (ar)
  • Neuropsychological assessment was traditionally carried out to assess the extent of impairment to a particular skill and to attempt to determine the area of the brain which may have been damaged following brain injury or neurological illness. With the advent of neuroimaging techniques, location of space-occupying lesions can now be more accurately determined through this method, so the focus has now moved on to the assessment of cognition and behaviour, including examining the effects of any brain injury or neuropathological process that a person may have experienced. A core part of neuropsychological assessment is the administration of neuropsychological tests for the formal assessment of cognitive function, though neuropsychological testing is more than the administration and scoring of tests and screening tools. It is essential that neuropsychological assessment also include an evaluation of the person's mental status. This is especially true in assessment of Alzheimer's disease and other forms of dementia. Aspects of cognitive functioning that are assessed typically include orientation, new-learning/memory, intelligence, language, visuoperception, and executive function. However, clinical neuropsychological assessment is more than this and also focuses on a person's psychological, personal, interpersonal and wider contextual circumstances. Assessment may be carried out for a variety of reasons, such as: * Clinical evaluation, to understand the pattern of cognitive strengths as well as any difficulties a person may have, and to aid decision making for use in a medical or rehabilitation environment. * Scientific investigation, to examine a hypothesis about the structure and function of cognition to be tested, or to provide information that allows experimental testing to be seen in context of a wider cognitive profile. * Medico-legal assessment, to be used in a court of law as evidence in a legal claim or criminal investigation. Miller outlined three broad goals of neuropsychological assessment. Firstly, diagnosis, to determine the nature of the underlying problem. Secondly, to understand the nature of any brain injury or resulting cognitive problem (see neurocognitive deficit) and its impact on the individual, as a means of devising a rehabilitation programme or offering advice as to an individual's ability to carry out certain tasks (for example, fitness to drive, or returning to work). And lastly, assessments may be undertaken to measure change in functioning over time, such as to determine the consequences of a surgical procedure or the impact of a rehabilitation programme over time. (en)
  • En neuropsykologisk utredning utförs av en psykolog och har som syfte att kartlägga olika funktionsområden hos personen som blir testad. Anledningen till att en person behöver genomgå en neuropsykologisk utredning kan variera. Gemensamt för personerna är att det finns en undran hos personen själv, anhöriga och/eller exempelvis skola, arbetsförmedling eller sjukvård om personen har svårigheter inom ett eller flera funktionsområden, om dessa svårigheter är så stora att de uppfyller kriterierna för en diagnos samt hur personen kan hjälpas på bästa sätt. Svårigheterna kan vara medfödda eller förvärvade exempelvis genom skada eller sjukdom. Både vuxna och barn kan genomgå en neuropsykologisk utredning. Till funktionsområden räknas: * Uppmärksamhet och exekutiva funktioner * Språkliga funktioner * funktioner * funktioner * Minne och inlärning * Socialt samspel och kommunikation När en neuropsykologisk utredning genomförs börjar psykologen med en allmän psykologisk bedömning. I den kan ingå exempelvis begåvningstest, intervju om uppväxt och utveckling, skattningsskalor om hur man fungerar i olika situationer och vad man klarar i vardagen. Därefter kan fler specifika funktionsområden testas. Vilka test som psykologen väljer beror på vad psykologen behöver veta mer om, både utifrån den frågeställning som har föranlett utredningen, men också utifrån vad som framkommit vid den allmänna psykologiska bedömningen. De funktionsområden som testas skall ge en bild av hur viktiga förmågor som används i det verkliga livet fungerar för personen. Till skillnad från exempelvis ett blodprov för att utreda fysisk sjukdom så kräver neuropsykologisk testning ett aktivt deltagande av testpersonen, och det är till stor del ett samarbete mellan testperson och psykologen som administrerar testet. Många test är så kallade psykometriska test, test där svaren poängsätts och sätts samman till en numerisk skala. Personens poäng kan sedan jämföras med hur personer generellt presterar på det aktuella testet. Testet är i dessa fall normerat, det är alltså provat på en stor grupp människor där man har fått fram en så kallad normalfördelning. Genom att sedan jämföra det resultat som personen som testas får med normeringen kan psykologen undersöka om personen klarar ungefär lika mycket som andra, eller om personen har betydligt svårare (eller lättare) än andra inom ett visst eller flera funktionsområden. En neuropsykologisk bedömning är ofta en del av neuropsykiatrisk utredning. Denna görs i samarbete med läkare och ibland även med andra professioner, som arbetsterapeut och logoped. Bland annat neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD och autism utreds genom en neuropsykiatrisk utredning. En utredning skall alltid leda fram till ett utlåtande där de resultat som psykologen kommit fram till finns redovisade. Det skall vara en kartläggning över personens styrkor och svårigheter, en eventuell diagnos samt rekommendationer om vilken typ av hjälp som personen behöver. Resultaten bör också ges till testpersonen muntligt av psykologen i en återgivning. När ett barn utretts är det viktigt att både barn och föräldrar får återgivning, barnet behöver få information på en åldersadekvat nivå. Detta kan för yngre barn göras exempelvis genom en individualiserad berättelse i sagoform. Det har visat sig att hur återgivning görs kan påverka både föräldrarnas empati och förståelse för sina barn samt vilka anpassningar som behövs, och även barnets förståelse för sig själv. (sv)
prov:wasDerivedFrom
page length (characters) of wiki page
foaf:isPrimaryTopicOf
is Link from a Wikipage to another Wikipage of
Faceted Search & Find service v1.17_git139 as of Feb 29 2024


Alternative Linked Data Documents: ODE     Content Formats:   [cxml] [csv]     RDF   [text] [turtle] [ld+json] [rdf+json] [rdf+xml]     ODATA   [atom+xml] [odata+json]     Microdata   [microdata+json] [html]    About   
This material is Open Knowledge   W3C Semantic Web Technology [RDF Data] Valid XHTML + RDFa
OpenLink Virtuoso version 08.03.3330 as of Mar 19 2024, on Linux (x86_64-generic-linux-glibc212), Single-Server Edition (61 GB total memory, 37 GB memory in use)
Data on this page belongs to its respective rights holders.
Virtuoso Faceted Browser Copyright © 2009-2024 OpenLink Software