| rdfs:comment
| - Karl Mathy (né le 17 mars 1807 à Mannheim - mort le 3 février 1868 à Karlsruhe) est un journaliste et homme politique badois. (fr)
- Карл Мати (нем. Karl Mathy; 17 марта 1807, Мангейм — 3 февраля 1868, Карлсруэ) — баденский государственный деятель. (ru)
- Karl Friedrich Wilhelm Mathy (* 17. März 1807 in Mannheim; † 3. Februar 1868 in Karlsruhe) war ein badischer Journalist und Politiker. Nachdem er in jungen Jahren aus politischen Gründen in die Schweiz emigrieren musste und auch nach seiner Rückkehr nach Baden 1840 noch zur linken Opposition zählte, wurde er kurz vor Ausbruch der Märzrevolution zu einem der führenden Vertreter des gemäßigten süddeutschen Liberalismus. (de)
- Karl Friedrich Wilhelm Mathy (March 17, 1807 – February 3, 1868), was a Badensian statesman. He was born at Mannheim. He studied law and politics at Heidelberg, and entered the Baden government department of finance in 1829. His sympathy with the revolutionary ideas of 1830, expressed in his paper the Zeitgeist, cost him his appointment in 1834, and he made his way to Switzerland, where he contributed to the Jeune Suisse directed by Mazzini. His letters during the years 1846-1848 were edited by Ludwig Mathy (Leipzig, 1899), and his life was written by Gustav Freytag (Leipzig, 1869). (en)
- Karl Friedrich Wilhelm Mathy, född 17 mars 1807 i Mannheim, död 3 februari 1868 i Karlsruhe, var en tysk politiker. Mathy var finanstjänsteman i storhertigdömet Baden, då han, gripen av den rörelse, som julirevolutionen 1830 framkallade, gav sig in på liberal publicistisk verksamhet. Han tvingades 1835 att lämna Baden och slog sig ned i Schweiz som publicist och lärare, men återvände 1840 hem och inträdde 1842 i badensiska lantdagens andra kammare, där han blev en av oppositionens ledare. Han bekämpade 1848 i de republikanskt sinnade ytterlighetsmännen och blev för en kort tid ledamot av badensiska statsministeriet. Han var därefter i Frankfurtparlamentet en av Heinrich von Gagerns mest framstående meningsfränder och blev understatssekreterare i riksministeriet för finanserna, men tvingad (sv)
|
| has abstract
| - Karl Friedrich Wilhelm Mathy (* 17. März 1807 in Mannheim; † 3. Februar 1868 in Karlsruhe) war ein badischer Journalist und Politiker. Nachdem er in jungen Jahren aus politischen Gründen in die Schweiz emigrieren musste und auch nach seiner Rückkehr nach Baden 1840 noch zur linken Opposition zählte, wurde er kurz vor Ausbruch der Märzrevolution zu einem der führenden Vertreter des gemäßigten süddeutschen Liberalismus. Er war unter anderem Herausgeber der Deutschen Zeitung, Mitorganisator der Heppenheimer Tagung, Mitglied des Fünfzigerausschusses und führender Vertreter der Casino-Fraktion in der Frankfurter Nationalversammlung. Nach der Niederschlagung der Revolution begann er eine Karriere als Bankier, wechselte später wieder in den badischen Staatsdienst und wurde schließlich 1866 als Präsident des Staatsministeriums Regierungschef in Baden. (de)
- Karl Friedrich Wilhelm Mathy (March 17, 1807 – February 3, 1868), was a Badensian statesman. He was born at Mannheim. He studied law and politics at Heidelberg, and entered the Baden government department of finance in 1829. His sympathy with the revolutionary ideas of 1830, expressed in his paper the Zeitgeist, cost him his appointment in 1834, and he made his way to Switzerland, where he contributed to the Jeune Suisse directed by Mazzini. On his return to Baden in 1840 he edited the Landtagszeitung at Karlsruhe, and in 1842 he entered the estates for the town of Konstanz. In 1843 Mathy founded a publishing house in Heidelberg together with Friedrich Daniel Bassermann, that would later become known as Bassermann'sche Verlagsbuchhandlung. He became one of the opposition leaders and in 1847 helped to found the Deutsche Zeitung, a paper which eventually did much to further the cause of German unity. He took part in the preliminary parliament and in the Frankfurt Parliament, where he supported the policy of Heinrich von Gagern, and after the refusal of Frederick William IV to accept the imperial crown he still worked for the cause of unity. He was made finance minister in Baden in May 1849, but was dismissed after a few days of office. He then applied his financial knowledge to banking business in Cologne, Berlin, Gotha and Leipzig. He was recalled to Baden in 1862, and in 1864 became president of the new ministry of commerce. He sought to bring Baden institutions into line with those of northern Germany with a view to ultimate union, and when in 1866 Baden took sides with Austria against Prussia he sent in his resignation. After the war he became president of a new cabinet, but he did not live to see the realization of the policy for which he had striven. He died at Karlsruhe. His letters during the years 1846-1848 were edited by Ludwig Mathy (Leipzig, 1899), and his life was written by Gustav Freytag (Leipzig, 1869). Wikimedia Commons has media related to Karl Mathy. This article incorporates text from a publication now in the public domain: Chisholm, Hugh, ed. (1911). "Mathy, Karl". Encyclopædia Britannica. Vol. 17 (11th ed.). Cambridge University Press. p. 888. (en)
- Karl Mathy (né le 17 mars 1807 à Mannheim - mort le 3 février 1868 à Karlsruhe) est un journaliste et homme politique badois. (fr)
- Карл Мати (нем. Karl Mathy; 17 марта 1807, Мангейм — 3 февраля 1868, Карлсруэ) — баденский государственный деятель. (ru)
- Karl Friedrich Wilhelm Mathy, född 17 mars 1807 i Mannheim, död 3 februari 1868 i Karlsruhe, var en tysk politiker. Mathy var finanstjänsteman i storhertigdömet Baden, då han, gripen av den rörelse, som julirevolutionen 1830 framkallade, gav sig in på liberal publicistisk verksamhet. Han tvingades 1835 att lämna Baden och slog sig ned i Schweiz som publicist och lärare, men återvände 1840 hem och inträdde 1842 i badensiska lantdagens andra kammare, där han blev en av oppositionens ledare. Han bekämpade 1848 i de republikanskt sinnade ytterlighetsmännen och blev för en kort tid ledamot av badensiska statsministeriet. Han var därefter i Frankfurtparlamentet en av Heinrich von Gagerns mest framstående meningsfränder och blev understatssekreterare i riksministeriet för finanserna, men tvingades på samma gång som sina partivänner (maj 1849) avträda från den politiska skådebanan. Senare, under reaktionsåren, ägnade han sig åt industriella privatföretag, men blev 1862 chef för badensiska hovdomänkammaren och 1864 president i handelsministeriet. Vid Badens anslutning till Österrike 1866 trädde han tillbaka (30 juni), men kallades efter Preussens seger till statsminister och president för handels- och finansdepartementen (27 juli samma år). (sv)
|
![[RDF Data]](/fct/images/sw-rdf-blue.png)
![[cxml]](/fct/images/cxml_doc.png)
![[csv]](/fct/images/csv_doc.png)
![[text]](/fct/images/ntriples_doc.png)
![[turtle]](/fct/images/n3turtle_doc.png)
![[ld+json]](/fct/images/jsonld_doc.png)
![[rdf+json]](/fct/images/json_doc.png)
![[rdf+xml]](/fct/images/xml_doc.png)
![[atom+xml]](/fct/images/atom_doc.png)
![[html]](/fct/images/html_doc.png)
