rdfs:comment
| - Hans Lietzmann (* 2. März 1875 in Düsseldorf; † 25. Juni 1942 in Locarno) war ein deutscher Kirchenhistoriker und evangelischer Theologe. (de)
- Hans Lietzmann (Düsseldorf, 2 marzo 1875 – Locarno, 25 giugno 1942) è stato un teologo e filologo tedesco. Professò fede evangelica. Nel 1905 divenne professore di Storia della Chiesa all'Università di Jena; nel 1923 successe sulla cattedra di Adolf von Harnack all'Università di Berlino. Lietzmann unì la ricerca sul Nuovo Testamento e sulla storia della Chiesa e della liturgia con i suoi interessi di filologia classica, archeologia e storia delle religioni. (it)
- Hans Lietzmann (2 March 1875 – 25 June 1942) was a German Protestant theologian and church historian who was a native of Düsseldorf. He initially studied in Jena, then continued his education in Bonn, where he was a student of Hermann Usener (1834–1905). In 1905 he was appointed professor of church history at the University of Jena, and in 1923 was a successor to Adolf von Harnack (1851–1930) at the University of Berlin. During his career he obtained an honorary doctorate from the University of Athens, and in 1927 became a member of the Prussian Academy of Sciences. He died in Locarno, Switzerland on 25 June 1942. (en)
- Hans Lietzmann, född 2 mars 1875 i Düsseldorf, död 25 juni 1942 i Locarno, var en tysk kyrkohistoriker. Lietzmann blev 1900 docent i Bonn, 1905 e.o. och 1908 ordinarie professor i Jena och 1924 (efter Adolf von Harnack) professor i Berlin. Han ägnade med stort skarpsinne och idérikedom sin forskning åt gamla kyrkans historia och särskilt övergången från den nytestamentliga tiden samt kultens arkeologi. Han ansågs vara en av sin tids främsta tyska forskare. Vid det stora Lutherjubileet i Eisenach 1921 höll han ett mycket uppmärksammat föredrag om Martin Luthers bibelöversättning. Han invaldes 1938 som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien. (sv)
|