This HTML5 document contains 232 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
dbpedia-elhttp://el.dbpedia.org/resource/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
n7http://viaf.org/viaf/
schemahttp://schema.org/
n23http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kkhttp://kk.dbpedia.org/resource/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
n9http://d-nb.info/gnd/
n13http://dbpedia.org/resource/File:
dbphttp://dbpedia.org/property/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-lahttp://la.dbpedia.org/resource/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-skhttp://sk.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
n25http://data.bibliotheken.nl/id/thes/
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-brhttp://br.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
dbpedia-rohttp://ro.dbpedia.org/resource/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
yago-reshttp://yago-knowledge.org/resource/
n34https://global.dbpedia.org/id/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbpedia-glhttp://gl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#

Statements

Subject Item
dbr:List_of_ancient_Greeks
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Fisherman_and_the_Little_Fish
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Eagle_Wounded_by_an_Arrow
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:An_ass_eating_thistles
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:Wilhelm_Hertzberg
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:George_Cornewall_Lewis
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:La_Fontaine's_Fables
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:Pandora's_box
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Farmer_and_the_Stork
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:Babrius
rdf:type
yago:YagoLegalActor yago:YagoLegalActorGeo yago:Speaker110630188 yago:WikicatAncientGreekPoets yago:LivingThing100004258 yago:Poet110444194 yago:Fabulist110075529 yago:WikicatWriters yago:WikicatFabulists yago:Communicator109610660 yago:Writer110794014 yago:Articulator109811712 yago:WikicatRoman-eraPoets yago:Narrator110345804 yago:WikicatAncientRomanWriters owl:Thing yago:PhysicalEntity100001930 yago:WikicatIambicPoets dbo:Person yago:Whole100003553 yago:CausalAgent100007347 yago:Organism100004475 yago:Object100002684 yago:Wikicat1st-centuryPoets yago:Wikicat2nd-centuryPoets yago:Person100007846
rdfs:label
Babri Babrio Babrios Бабрий Bábrio Babrio Babrios Βαβρίας Babrios بابريوس Babrius Babrios Бабрій Babrios Babrius
rdfs:comment
Valerius Babrios byl řecky píšící autor bajek žijící nejpravděpodobněji ve 2. století na východě, možná v Sýrii. Ze zvláštností stylu jeho básní se usuzuje, že byl helenizovaný Říman. Při své tvorbě se inspiroval Ezopem. Známo o něm není skoro nic. Babrios oder auch Babrius war ein griechischer Fabeldichter vermutlich italischer Herkunft, der im späten 1. Jahrhundert oder im 2. Jahrhundert n. Chr. im Osten des Römischen Reiches, wohl in Syrien, lebte. Babrios of gelatiniseerd Babrius (Oudgrieks: Βάβριος) was een Griekse fabeldichter werkzaam in de 2e of in de late 1e eeuw. Hij was vermoedelijk van Italische afkomst en schreef in het oosten van het Romeinse Rijk, waarschijnlijk in Syrië. Вале́рій Бабрі́й (II ст. н. е.) — давньогрецький поет, байкар часів імператорів Траяна та Адріана. Valerio Babrio (in greco antico: Βάβριος, Bábrios; fine II secolo – prima metà del III secolo) è stato uno scrittore di favole in lingua greca, probabilmente di origine romana. Babrio o Valerius Babrius fue un poeta latino que vivió en Siria y escribió en griego fábulas a fines del siglo I d. de C. y comienzos del II.​ Babri o Bàbries (en llatí Babrius o Babrias, en grec Βάβριος o Βαβρίας), també anomenat Gàbries (Gabrias, Γαβρίας) va ser un poeta grec que va convertir les faules d'Isop en vers. En parla per primer cop l'emperador Julià l'Apòstata, però el poeta va viure abans del temps d'August. Flavi Avià diu que era anterior a Fedre. بابريوس هو مؤلف لمجموعة من الخرافات مكتوب باللغة اليونانية. جمع العديد من الخرافات التي هي معروفة لنا اليوم مجرد .ومن المعروف عمليا أي شيء منه. ومن المفترض أنه تعرض للروماني باليونانية، الذي كان ربما فاليريوس اسم غير اليهود، الذين يعيشون في الشرق، وربما في سوريا، حيث يبدو أن الخرافات أول من اكتسبت شعبية. وقد تسبب العنوان إلى «أحد أبناء الملك الكسندر» الكثير من التكهنات، ونتيجة لذلك يعود متفاوتة بين القرن الثامن قبل الميلاد 3 والقرن الميلادي 3rd تم تعيينها إلى Babrius. وأشار الكسندر لربما كان الكسندر سيفيروس (222-235 م)، الذي كان مولعا وجود الرجال من جميع الأنواع الأدبية عن محكمته. «ابن الكسندر» وقد تم تحديد مزيد مع بعض Branchus المذكورة في الخرافات، ويقترح أن Babrius ربما كان المعلم له؛ الأرجح، ومع ذلك، Branchus هو اسم وهمي بحتة. لا توجد أي إشارة من Babrius في الكتاب القدماء قبل بداية الق Ο Βαβρίας ή Βάβριος ήταν συγγραφέας έμμετρων μύθων που άκμασε περί το 200 μ.Χ. και έγραψε στην ελληνική γλώσσα. Ελάχιστα πράγματα γνωρίζουμε για τον ίδιο τον Βαβρία. Δεν είναι γνωστό αν ήταν Ρωμαίος ή Έλληνας. Πιθανολογείται από μερικούς ότι κατοικούσε στη Συρία. Μάλλον ήταν εξελληνισμένος Ρωμαίος, όπως διαφαίνεται από τον τύπο του ονόματος και τη λατινικής δομής στιχουργική του. Αποσπάσματα μύθων του πρωτοαναφέρονται σε κείμενα του 3ου αιώνα μ.Χ.. Στους ίδιους τους μύθους δεν υπάρχουν χρονολογικές ενδείξεις. Babrius (ou Gabrias, ou Babrias, grec ancien : Βαβρίας) est un fabuliste romain de langue grecque du Ier ou IIe siècle, sans doute originaire de la région de l’actuelle Syrie. À la fin du Ier siècle, il réécrit les fables d'Ésope, et il sera imité par La Fontaine. Babrios eller Babrias (latin Babrius) var en grekisk fabeldiktare aktiv omkring 150 e.Kr. Babrios samlade Aisopos fabler och upptecknade dem i trimetrar. Hans samling ligger till grund för alla senare såväl poetiska som prosaiska bearbetningar av de aisopiska fablerna. Av Babrios egna fabler fanns endast fragment kända, till dess greken Minoides Minas i klostret S:ta Laura på berget Athos år 1842 upptäckte 123 av dem; 1857 påstod han sig ha funnit ytterligare 95, men dessa anses förfalskade. Babrios (stgr. Βάβριος; I – II w.) – bajkopisarz grecki żyjący w Syrii. Pochodził prawdopodobnie z Italii. Opracował w cholijambach bajki Ezopa, z których zachowało się tylko 123, odnalezionych w 1844 w jednym z klasztorów na górze Athos. Utwory te były lekturami szkolnymi w Bizancjum. Na język polski bajki Babriosa przełożył Zygmunt Węclewski. Bábrio (em latim: Babrius) foi um poeta romano que escrevia fábulas em grego, entre os séculos II e III. Fez várias fábulas como "O pássaro e o galo" ou "O Sol e as rãs"… Babrius (Greek: Βάβριος, Bábrios; fl. c. 2nd century), also known as Babrias (Βαβρίας) or Gabrias (Γαβρίας), was the author of a collection of Greek fables, many of which are known today as Aesop's Fables. Ба́брий (др.-греч. Βάβριος, лат. Valerius Babrius; Валерий Бабрий) — древнегреческий поэт-баснописец италийского происхождения, живший во II веке на востоке Римской империи (предположительно, на территории Сирии).
foaf:depiction
n23:Babrius.jpg n23:PAmherst_II_26.jpg
dcterms:subject
dbc:Greek_literature_(post-classical) dbc:Ancient_Greek_poets dbc:Iambic_poets dbc:2nd-century_poets dbc:Year_of_death_unknown dbc:Year_of_birth_unknown dbc:Roman-era_poets
dbo:wikiPageID
235109
dbo:wikiPageRevisionID
1033750896
dbo:wikiPageWikiLink
n13:PAmherst_II_26.jpg dbr:Ancient_Romans dbr:Meter_(poetry) dbc:Ancient_Greek_poets dbc:Greek_literature_(post-classical) dbr:Maximus_Planudes dbr:Richard_Bentley dbr:Thomas_Tyrwhitt dbr:John_Conington dbr:Great_Lavra dbr:Hellenization dbr:Spondee dbr:Mount_Athos dbr:Karl_Konrad_Friedrich_Wilhelm_Lachmann dbr:Aesop dbr:Aesop's_Fables dbr:George_Cornewall_Lewis dbr:Alexander_Severus dbc:Iambic_poets dbc:2nd-century_poets dbr:Fable dbr:Jean_François_Boissonade_de_Fontarabie dbr:Choliamb dbr:Iamb_(foot) dbc:Year_of_birth_unknown dbc:Year_of_death_unknown dbr:Greek_language dbr:Otto_Crusius_(1857–1918) dbr:William_Gunion_Rutherford dbr:British_Museum n13:Babrius.jpg dbr:Minoides_Mynas dbc:Roman-era_poets dbr:Syria
owl:sameAs
n7:279133630 freebase:m.01j541 n7:262067470 n9:118978160 n7:4149366287485602109 dbpedia-la:Babrius n7:137160307238957740321 dbpedia-el:Βαβρίας n7:36151776765518010879 dbpedia-ru:Бабрий n7:375159474199827661384 dbpedia-pt:Bábrio dbpedia-uk:Бабрій n7:3344160668011803560002 dbpedia-ca:Babri n9:1089824416 dbpedia-fa:بابریوس n25:p069867364 dbpedia-cs:Babrios dbpedia-ro:Babrios dbpedia-sk:Valerius_Babrius dbpedia-br:Valerius_Babrius dbpedia-it:Babrio wikidata:Q455523 dbpedia-pl:Babrios n34:4DQi7 dbpedia-fr:Babrius dbpedia-ar:بابريوس dbpedia-hu:Babriosz n7:45154380963330291397 n7:19646296 dbpedia-sv:Babrios n7:253581910 n9:1089152930 dbpedia-de:Babrios n7:232145858090723021921 dbpedia-gl:Babrio dbpedia-es:Babrio n7:214151776736018010306 dbpedia-nl:Babrios yago-res:Babrius dbpedia-kk:Бабрий n7:74158790507738850891 n7:286228667
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Sfn dbt:Internet_Archive_author dbt:Cite_EB1911 dbt:Citation_needed dbt:Cite_EB9 dbt:Circa dbt:Reflist dbt:Authority_control dbt:Librivox_author dbt:Wikisource_author-inline dbt:Fl. dbt:Lang-grc-gre
dbo:thumbnail
n23:Babrius.jpg?width=300
dbo:abstract
Babrius (Greek: Βάβριος, Bábrios; fl. c. 2nd century), also known as Babrias (Βαβρίας) or Gabrias (Γαβρίας), was the author of a collection of Greek fables, many of which are known today as Aesop's Fables. Babrios (stgr. Βάβριος; I – II w.) – bajkopisarz grecki żyjący w Syrii. Pochodził prawdopodobnie z Italii. Opracował w cholijambach bajki Ezopa, z których zachowało się tylko 123, odnalezionych w 1844 w jednym z klasztorów na górze Athos. Utwory te były lekturami szkolnymi w Bizancjum. Na język polski bajki Babriosa przełożył Zygmunt Węclewski. Ο Βαβρίας ή Βάβριος ήταν συγγραφέας έμμετρων μύθων που άκμασε περί το 200 μ.Χ. και έγραψε στην ελληνική γλώσσα. Ελάχιστα πράγματα γνωρίζουμε για τον ίδιο τον Βαβρία. Δεν είναι γνωστό αν ήταν Ρωμαίος ή Έλληνας. Πιθανολογείται από μερικούς ότι κατοικούσε στη Συρία. Μάλλον ήταν εξελληνισμένος Ρωμαίος, όπως διαφαίνεται από τον τύπο του ονόματος και τη λατινικής δομής στιχουργική του. Αποσπάσματα μύθων του πρωτοαναφέρονται σε κείμενα του 3ου αιώνα μ.Χ.. Στους ίδιους τους μύθους δεν υπάρχουν χρονολογικές ενδείξεις. Babrio o Valerius Babrius fue un poeta latino que vivió en Siria y escribió en griego fábulas a fines del siglo I d. de C. y comienzos del II.​ Babrios of gelatiniseerd Babrius (Oudgrieks: Βάβριος) was een Griekse fabeldichter werkzaam in de 2e of in de late 1e eeuw. Hij was vermoedelijk van Italische afkomst en schreef in het oosten van het Romeinse Rijk, waarschijnlijk in Syrië. بابريوس هو مؤلف لمجموعة من الخرافات مكتوب باللغة اليونانية. جمع العديد من الخرافات التي هي معروفة لنا اليوم مجرد .ومن المعروف عمليا أي شيء منه. ومن المفترض أنه تعرض للروماني باليونانية، الذي كان ربما فاليريوس اسم غير اليهود، الذين يعيشون في الشرق، وربما في سوريا، حيث يبدو أن الخرافات أول من اكتسبت شعبية. وقد تسبب العنوان إلى «أحد أبناء الملك الكسندر» الكثير من التكهنات، ونتيجة لذلك يعود متفاوتة بين القرن الثامن قبل الميلاد 3 والقرن الميلادي 3rd تم تعيينها إلى Babrius. وأشار الكسندر لربما كان الكسندر سيفيروس (222-235 م)، الذي كان مولعا وجود الرجال من جميع الأنواع الأدبية عن محكمته. «ابن الكسندر» وقد تم تحديد مزيد مع بعض Branchus المذكورة في الخرافات، ويقترح أن Babrius ربما كان المعلم له؛ الأرجح، ومع ذلك، Branchus هو اسم وهمي بحتة. لا توجد أي إشارة من Babrius في الكتاب القدماء قبل بداية القرن الميلادي 3rd. كما يبدو من الباقين على قيد الحياة شظايا ورق البردي، وعمله هو أن تكون مؤرخة قبل ج. 200 م (وربما ليس قبل ذلك بكثير، لغته وأسلوبه يبدو لإظهار أنه ينتمي إلى تلك الفترة).كان الناقد الأول الذي جعل Babrius أكثر من مجرد اسم ريتشارد بنتلي، في أطروحته على الخرافات إيسوب. في دراسة متأنية من هذه الخرافات Aesopian النثر، التي كانت قد صدرت في مجموعات مختلفة من وقت ، اكتشف بنتلي آثار نظم الشعر، وكان قادراً على استخراج عدد من الآيات التي فأسند إلى Babrius. يتبع (دي Babrio 1776) حتى الأبحاث من بنتلي، وبالنسبة لبعض الوقت وجهت جهود العلماء نحو إعادة بناء الأصلي متري من الخرافات النثر.في عام 1842 جاء Minoides Mynas اليونانية على مخطوطة من Babrius في دير سانت لورا في جبل آثوس، والآن في المتحف البريطاني. وتضمنت هذه المخطوطة 123 الخرافات من العدد الأصلي المفترض، 160. وهي مرتبة أبجدياً، ولكن تقطع في حرف O. تتم كتابة الخرافات في ، وهذا هو، يعرج أو الآية الكمال، وجود كما سفح الماضي، خصصت أصلاً متر إلى الآية سخرية. الأسلوب هو جيد للغاية، والتعبير كونها مقتضب ومدببة، ونظم الشعر الصحيح وأنيقة، وبناء قصص يساوي تماما لأنه في الإصدارات النثر. وقد اعترف صدق هذه المجموعة من الخرافات عموماً من قبل العلماء. في عام 1857 المعلن ميناس قد اكتشفت في جبل آثوس مخطوطة أخرى تحتوي على 94 الخرافات ومقدمة. كما رفض الرهبان لبيع هذه المخطوطة، وقدم نسخة منه، والتي تم بيعها إلى المتحف البريطاني، ونشرت في عام 1859 من قبل . هذا، ومع ذلك، وقد ثبت ليكون قريبا من التزوير. ونقل ستة أكثر الخرافات للضوء بواسطة P الربوة من مخطوط الفاتيكان (الذي حرره A ايبرهارد، منتخبات أدبية Babriana، 1879). Babrios oder auch Babrius war ein griechischer Fabeldichter vermutlich italischer Herkunft, der im späten 1. Jahrhundert oder im 2. Jahrhundert n. Chr. im Osten des Römischen Reiches, wohl in Syrien, lebte. Er schrieb aesopische und libysche Fabeln in Choliamben um und dichtete ferner eigene Fabeln, die er in zwei Büchern, den „Mythiamben“, veröffentlichte, von denen 144 vollständig überliefert sind.Er bezog sich zwar wie seine Vorgänger Phaedrus und Aesop weiterhin auf das Leben sozial niederer Schichten, der pädagogische Gehalt (die Lehre) der Fabel ging aber unter der Bevorzugung der poetischen Ausschmückung zurück, so dass seine Fabeln zu unterhaltsamen Episoden wurden, denen das Promythion und auch das Epimythion bisweilen sogar völlig fehlen. Die Textüberlieferung der babrianischen Fabeln ist sehr komplex und wenig übersichtlich. Von ursprünglich etwa 200 Fabeln sind 123 im sogenannten Codex Athous (London, British Museum, Addit. 22087 [10. Jh.]), überliefert, die 1842 von Minoides Minas in einem Kloster auf dem Berg Athos gefunden wurde. Weiterhin finden sich einige seiner Fabeln in der sogenannten (Vatikanstadt, Biblioteca Apostolica Vaticana, Vat. gr. 777 [14. Jh.]). Wichtig ist ferner die Handschrift New York, Pierpont Morgan Library, Ms. 397 (11. Jh.). Hinzu kommen drei Papyri (P. Oxyrhynchos X, 1249 [2./3. Jh.]; P. Amherst II 26 [3/4. Jh.]; P. Bouriant I [5./6. Jh.]) und die nach ihrem Entdecker H. van Assendelft de Coningh sogenannten Tabulae Assendelftianae, Wachstafeln aus Palmyra (Leiden, Universiteitsbibliotheek, bibl. publ. Gr. 109 [2./3. Jh.]). Luzzatto versuchte aus 21 Paraphrasen eine bruchstückhafte Rekonstruktion. Babri o Bàbries (en llatí Babrius o Babrias, en grec Βάβριος o Βαβρίας), també anomenat Gàbries (Gabrias, Γαβρίας) va ser un poeta grec que va convertir les faules d'Isop en vers. En parla per primer cop l'emperador Julià l'Apòstata, però el poeta va viure abans del temps d'August. Flavi Avià diu que era anterior a Fedre. La seva obra la va escriure en vers coriàmbic i es titulava Μύθοι i Μυθίαμβοι en deu llibres (segons Suides) o en dos volums (segons Avià). La seva versió, que no té cap mèrit especial, és la base de totes les faules d'Isop que s'han conservat en diverses formes. Més endavant, alguns autors com ara Planudes, van convertir en prosa les obres de Babri, de vegades de forma maldestra, i encara es poden rastrejar els versos coriàmbics en les seves versions. Aquest fet va ser constatat per primer cop per Richard Bentley i confirmat per a la seva dissertació "De Babrio, Fabularum Aesopearum Scriptore" (Londres 1776). Вале́рій Бабрі́й (II ст. н. е.) — давньогрецький поет, байкар часів імператорів Траяна та Адріана. Babrios eller Babrias (latin Babrius) var en grekisk fabeldiktare aktiv omkring 150 e.Kr. Babrios samlade Aisopos fabler och upptecknade dem i trimetrar. Hans samling ligger till grund för alla senare såväl poetiska som prosaiska bearbetningar av de aisopiska fablerna. Av Babrios egna fabler fanns endast fragment kända, till dess greken Minoides Minas i klostret S:ta Laura på berget Athos år 1842 upptäckte 123 av dem; 1857 påstod han sig ha funnit ytterligare 95, men dessa anses förfalskade. Däremot har sex hittats i en vatikansk handskrift. De är utgivna i flera upplagor, av bland andra (1876), (1883) och Otto Crusius (1897). Valerius Babrios byl řecky píšící autor bajek žijící nejpravděpodobněji ve 2. století na východě, možná v Sýrii. Ze zvláštností stylu jeho básní se usuzuje, že byl helenizovaný Říman. Při své tvorbě se inspiroval Ezopem. Známo o něm není skoro nic. Babrius (ou Gabrias, ou Babrias, grec ancien : Βαβρίας) est un fabuliste romain de langue grecque du Ier ou IIe siècle, sans doute originaire de la région de l’actuelle Syrie. À la fin du Ier siècle, il réécrit les fables d'Ésope, et il sera imité par La Fontaine. Ба́брий (др.-греч. Βάβριος, лат. Valerius Babrius; Валерий Бабрий) — древнегреческий поэт-баснописец италийского происхождения, живший во II веке на востоке Римской империи (предположительно, на территории Сирии). Valerio Babrio (in greco antico: Βάβριος, Bábrios; fine II secolo – prima metà del III secolo) è stato uno scrittore di favole in lingua greca, probabilmente di origine romana. Bábrio (em latim: Babrius) foi um poeta romano que escrevia fábulas em grego, entre os séculos II e III. Fez várias fábulas como "O pássaro e o galo" ou "O Sol e as rãs"…
gold:hypernym
dbr:Author
schema:sameAs
n7:19646296
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Babrius?oldid=1033750896&ns=0
dbo:wikiPageLength
6500
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Babrius
Subject Item
dbr:Heinrich_Steinhöwel
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:Karl_Lachmann
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:Lion's_share
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:Loeb_Classical_Library
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Frogs_and_the_Sun
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Ass_in_the_Lion's_Skin
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:Aesop
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:Aesop's_Fables
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:Otto_Crusius_(1857–1918)
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:God_helps_those_who_help_themselves
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:Konstantinos_Minas
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:William_Gunion_Rutherford
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:Henri_Congnet
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Fox_and_the_Grapes
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:Aesop_and_the_Ferryman
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:Hercules_and_the_Wagoner
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:Jean_François_Boissonade_de_Fontarabie
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:Thalassa
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Fox_and_the_Crow_(Aesop)
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Lion_in_Love_(fable)
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:Avianus
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Mischievous_Dog
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Wolf_and_the_Lamb
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:Fable
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Ant_and_the_Grasshopper
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:Polemos
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Frog_and_the_Ox
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Man_with_Two_Mistresses
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Wolf_and_the_Crane
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Statue_of_Hermes
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Town_Mouse_and_the_Country_Mouse
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Deer_without_a_Heart
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Bulls_and_the_Lion
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Fly_in_the_Soup
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Frog_and_the_Fox
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Oxen_and_the_Creaking_Cart
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Tortoise_and_the_Birds
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Old_Man_and_his_Sons
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Snake_and_the_Crab
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Cat_and_the_Mice
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Dog_and_the_Wolf
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:The_Impertinent_Insect
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
Subject Item
dbr:Babrias
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Babrius
dbo:wikiPageRedirects
dbr:Babrius
Subject Item
wikipedia-en:Babrius
foaf:primaryTopic
dbr:Babrius