| dbo:abstract
|
- Taiping Jing (chinesisch 太平經 / 太平经, Pinyin Tàipíng Jīng, W.-G. Tai P'ing Ching, englisch The Classic of Great Peace) ist die Bezeichnung für verschiedene daoistische Texte. Zumindest zwei Werke sind unter diesem Titel bekannt:
* 天官歷包元太平經 / 天官历包元太平经, Tiānguānlì bāoyuán tàipíng jīng, 12 Kap., unbekannter Inhalt, Autor: 甘忠可
* 太平清領書 / 太平清领书, Tàipíng qīnglǐngshū, 170 Kap., nur noch 57 im Daozang erhalten, Autor unbekannt. Die Bezeichnung Taiping jing bezieht sich gewöhnlich auf das im Daozang (aus der Ming-Zeit) enthaltene Werk, das als eine wertvolle Quelle für die Erforschung des frühen daoistischen Glaubens und der Gesellschaft am Ende der Östlichen Han-Dynastie betrachtet wird. Die Form des Daoismus, der Taiping-Daoismus (太平道) von Zhang Jue (gest. 184), dem Anführer des Aufstands der Gelben Turbane, gründete auf diesem Werk. Der Inhalt des Taiping jing ist vielgestaltig, beschäftigt sich aber primär mit Themen wie Himmel und Erde, der Fünf-Elemente-Lehre, Yin und Yang und dem Sechzigerzyklus. (de)
- Taipingjing ("Scriptures of the Great Peace") is the name of several different Taoist texts. At least two works were known by this title:
* Chinese: 天官歷包元太平經; pinyin: Tiānguān lì Bāoyuán Tàipíng jīng, 12 Chapters, contents unknown, author: 甘忠可
* Chinese: 太平清領書; pinyin: Tàipíng Qīnglǐng Shū, 170 Chapters, only 57 of which survive via the Taoist Canon, author: unknown Taipingjing usually refers to the work which has been preserved in the Taoist Canon. It is considered to be a valuable resource for researching early Taoist beliefs and the society at the end of the Eastern Han dynasty. Zhang Jue (d. 184), the leader of the Yellow Turban Rebellion, taught "Taiping Taoism" (太平道) based on this work. The contents of the Taipingjing are diverse but it primarily deals with subjects such as heaven and earth, the five elements, yin and yang and the sexagenary cycle. (en)
- 《태평경》 (太平經)은 중국 최초의 도교 경전(經典)이며, 전한(前漢)의 방사(方士) 감충가(甘忠可)가 저술했다고 알려진 《천관역포원태평경(天官歷包元太平經)》 12권과 신인(神人)이 후한(後漢) 말의 방사 우길(于吉)에게 전수했다고 전해지는 《태평청령서(太平淸領書)》 170여권을 의미한다. 역대 도교의 경전을 모은 도장(道藏)의 분류인 《(三洞四輔)》 중 태평부(太平部)에 해당하며, 하늘의 뜻을 전달하는 도참서(圖讖書)로 간주된다. 태평경은 한나라(漢) 대부터 당나라(唐) 때까지 도교에서 중요한 위치를 차지했으나, 송나라(宋) 이후부터는 점차 잊혀지게 되었다. 태평경은 몇 명의 도사(道士)들과 제자들의 문답에 대해 자세히 기록되어있으며, 주로 학선(學仙)과 수도(修道)에 관한 내용이 기록되어있다. 이외에 군주를 보좌하고, 선행을 하여 덕을 쌓으며, 음양(陰陽)을 조화시키는 것을 강조하며, 명상(瞑想)과 복식(服食) 및 부적(符籍) 등에서의 도술(道術) 등 도교에서의 각종 관념과 신선(神仙)의 방중술(房中術) 등을 종합하였다. 또한 병을 고치고 몸에서 사악한 기운을 몰아내는 방법이 포함되어 있으며, 이전보다 더욱 체계적인 신선의 이론을 구축하여 후대 도교 사상의 기초를 닦았다. 현대 학자들은 태평경에 대해 서로 다른 해석을 내놓고 있다. 일부 학자들은 태평경이 유토피아를 건설할 구세주에 대해 언급하며 민중의 혁명을 초래하였다고 주장하였으며, 또한 다른 학자들은 태평경은 오직 세상의 질서의 평온과 조화만을 추구하여 지주 계급의 이익을 대변했다는 견해를 내놓았다. (ko)
- Taiping jing (kinesiska förenklat 太平经. traditionellt 太平經, pinyin Tàipíng jīng, tidigare transkriberat T'ai P'ing Ching) är ett av de klassiska daoistiska verken. Boken går tillbaka till Handynastin, under vilken daoister två gånger ska ha presenterat texter med det här namnet till det konfucianska hovet, som dock inte tog skriften till sig. Den version som finns bevarad idag anses bygga på dessa men är inte äldre än 500-talet. Taiping, "den yttersta freden", är ett begrepp som går tillbaka till Zhoudynastin och betecknar ett idealt samhällstillstånd. Det togs senare upp av den daoistiske filosofen Zhuang Zi, men också många andra, och var också det uttalade idealet för konfucianer. De gula turbanerna, ett uppror i slutet av Handynastin, gick till strid under samma paroll och hade Taipingjing som heliga skrift, även om vi inte vet hur deras version skilde sig från den vi kan läsa idag. Innehållet i texten är delvis tekniskt till sin natur i form av instruktioner för meditationer. Där finns även kapitel om odödlighet. Särskilt stor vikt läggs vid visualisationer, och då särskilt visualisationer på kroppen och de inre organen. Adepten bör här se sin kropp som skinande vit och utan någon form, som formlös luft. De inre organen ska däremot visualiseras som om de vore av jade. Senare ska dessa inälvor fyllas med influenser från de fem elementen. Det beskrivs många olika tekniker baserade just på förhållandet kroppen/inälvorna, ofta med korrespondens till planeter, de fem elementen osv. Syftet är att uppnå hälsa och förlängt liv, men från religiös synpunkt kanske framför allt för att uppnå enhet. Förutom de religiösa inslagen behandlas även moraliska och etiska problem. Särskilt betonas plikten att dela med sig. Men det är inte någon materiell givmildhet som eftersträvas, åtminstone inte i första hand. Det som åsyftades var att dela med sig av sina andliga erfarenheter och det kunde inte nog betonas hur viktigt detta var. Det var en synd att bryta mot detta, en synd som innebar att inte endast syndaren skulle bli bestraffad, utan även dennes ättlingar. De materiella egoisterna hotades på liknande sätt. Även andra regler fastställs i texten. Det finns vissa handlingar som särskilt bör undvikas: avsaknad av fromhet, att tigga, att äta avföring eller urin, samt att misslyckas med att producera barn. Barn får heller inte avlivas, särskilt inte döttrar. Detta hänger ihop med att varje man uppmanades att ha två hustrur i enlighet med yin och yang-teorin (män och udda nummer är båda yang, kvinnor och jämna tal är yin). Även kyskhet fördömdes och alkoholintag uppmuntrades inte. Det som däremot påbjöds var att leva ett långt liv, men det var endast under Taiping-eran som verkliga åldringar kunde produceras. Men för att bli långlivad fanns det vissa krav som måste uppfyllas. Man måste leva ett moraliskt liv och reflektera över sina synder eftersom synderna ansågs vara orsaken till sjukdom. Hygien var viktigt liksom rätt diet. Man kunde även använda sig av den kinesiska medicinen, såsom akupunktur etc. Att lyssna på musik var även positivt eftersom de fem tonerna påverkade de inre organen på ett kreativt sätt. Det ansågs även vara bra att meditera över enheten. (sv)
- Тайпинцзин (кит. трад. 太平經, упр. 太平经, пиньинь Tàipíng Jīng, палл. Тайпинцзин) или Книга Великого Спокойствия, Трактат о Великом Мире - классический китайский даосский трактат эпохи поздней Хань. Трактат изначально состоял из 170 частей, из которых только 57 сохранилось в Даосском каноне. Полное название трактата - Тайпин цинлиншу (кит. трад. 太平清領書, упр. 太平清领书, пиньинь tàipíng qīng lǐng shū, палл. Тайпин цин лин шу). Автор трактата неизвестен. Известен также другой трактат под тем же названием из 12 частей - Тяньгуань либаоюань тайпинцзин (кит. трад. 天官歷包元太平, упр. 天官历包元太平经, пиньинь tiān guān lì bāo yuán tàipíng jīng, палл. Тяньгуань либаоюань тайпинцзин) автор которого - (甘忠可), который не сохранился. Руководитель Восстания жёлтых повязок Чжан Цзяо (ум. 184) на основе этого сочинения создал даосскую школу (太平道). Трактат охватывает широкое содержание, и активно связан с китайской традиционной нумерологией - учении о стихиях инь и ян, пяти фазах (У-син) и шестидесятеричном цикле. (ru)
- 《太平經》，又名《太平清領書》，中國最早的道教經典，東漢道教太平道的典籍，170卷，相傳由神人授予方士于吉。在東漢至唐代，《太平經》在道教中有重要地位，是漢末太平道的主要經典，被視為傳達天命的讖書，構成道經「三洞四輔」中的太平部，輯入歷代道藏，宋代以後逐漸為人淡忘。《太平經》詳細記載幾位修道師徒的對答，內容主張學仙修道，輔佐君王，行善積德，調和陰陽，教授「守一」冥想、服食符文等道術，綜合各種道教觀念與神仙方術，以治病袪邪，開創更有系統的神仙理論，成為後世道教思想的基礎之一。現代學者對《太平經》有不同解讀，部份學者認為此經擁護烏托邦式的救世主，或提倡農民革命，亦有學者認為《太平經》代表了地主階級的利益，只追求太平與和諧的世間秩序。 (zh)
|
| rdfs:comment
|
- 《太平經》，又名《太平清領書》，中國最早的道教經典，東漢道教太平道的典籍，170卷，相傳由神人授予方士于吉。在東漢至唐代，《太平經》在道教中有重要地位，是漢末太平道的主要經典，被視為傳達天命的讖書，構成道經「三洞四輔」中的太平部，輯入歷代道藏，宋代以後逐漸為人淡忘。《太平經》詳細記載幾位修道師徒的對答，內容主張學仙修道，輔佐君王，行善積德，調和陰陽，教授「守一」冥想、服食符文等道術，綜合各種道教觀念與神仙方術，以治病袪邪，開創更有系統的神仙理論，成為後世道教思想的基礎之一。現代學者對《太平經》有不同解讀，部份學者認為此經擁護烏托邦式的救世主，或提倡農民革命，亦有學者認為《太平經》代表了地主階級的利益，只追求太平與和諧的世間秩序。 (zh)
- Taiping Jing (chinesisch 太平經 / 太平经, Pinyin Tàipíng Jīng, W.-G. Tai P'ing Ching, englisch The Classic of Great Peace) ist die Bezeichnung für verschiedene daoistische Texte. Zumindest zwei Werke sind unter diesem Titel bekannt:
* 天官歷包元太平經 / 天官历包元太平经, Tiānguānlì bāoyuán tàipíng jīng, 12 Kap., unbekannter Inhalt, Autor: 甘忠可
* 太平清領書 / 太平清领书, Tàipíng qīnglǐngshū, 170 Kap., nur noch 57 im Daozang erhalten, Autor unbekannt. Der Inhalt des Taiping jing ist vielgestaltig, beschäftigt sich aber primär mit Themen wie Himmel und Erde, der Fünf-Elemente-Lehre, Yin und Yang und dem Sechzigerzyklus. (de)
- Taipingjing ("Scriptures of the Great Peace") is the name of several different Taoist texts. At least two works were known by this title:
* Chinese: 天官歷包元太平經; pinyin: Tiānguān lì Bāoyuán Tàipíng jīng, 12 Chapters, contents unknown, author: 甘忠可
* Chinese: 太平清領書; pinyin: Tàipíng Qīnglǐng Shū, 170 Chapters, only 57 of which survive via the Taoist Canon, author: unknown The contents of the Taipingjing are diverse but it primarily deals with subjects such as heaven and earth, the five elements, yin and yang and the sexagenary cycle. (en)
- 《태평경》 (太平經)은 중국 최초의 도교 경전(經典)이며, 전한(前漢)의 방사(方士) 감충가(甘忠可)가 저술했다고 알려진 《천관역포원태평경(天官歷包元太平經)》 12권과 신인(神人)이 후한(後漢) 말의 방사 우길(于吉)에게 전수했다고 전해지는 《태평청령서(太平淸領書)》 170여권을 의미한다. 역대 도교의 경전을 모은 도장(道藏)의 분류인 《(三洞四輔)》 중 태평부(太平部)에 해당하며, 하늘의 뜻을 전달하는 도참서(圖讖書)로 간주된다. 태평경은 한나라(漢) 대부터 당나라(唐) 때까지 도교에서 중요한 위치를 차지했으나, 송나라(宋) 이후부터는 점차 잊혀지게 되었다. 현대 학자들은 태평경에 대해 서로 다른 해석을 내놓고 있다. 일부 학자들은 태평경이 유토피아를 건설할 구세주에 대해 언급하며 민중의 혁명을 초래하였다고 주장하였으며, 또한 다른 학자들은 태평경은 오직 세상의 질서의 평온과 조화만을 추구하여 지주 계급의 이익을 대변했다는 견해를 내놓았다. (ko)
- Тайпинцзин (кит. трад. 太平經, упр. 太平经, пиньинь Tàipíng Jīng, палл. Тайпинцзин) или Книга Великого Спокойствия, Трактат о Великом Мире - классический китайский даосский трактат эпохи поздней Хань. Трактат изначально состоял из 170 частей, из которых только 57 сохранилось в Даосском каноне. Полное название трактата - Тайпин цинлиншу (кит. трад. 太平清領書, упр. 太平清领书, пиньинь tàipíng qīng lǐng shū, палл. Тайпин цин лин шу). Автор трактата неизвестен. Руководитель Восстания жёлтых повязок Чжан Цзяо (ум. 184) на основе этого сочинения создал даосскую школу (太平道). (ru)
- Taiping jing (kinesiska förenklat 太平经. traditionellt 太平經, pinyin Tàipíng jīng, tidigare transkriberat T'ai P'ing Ching) är ett av de klassiska daoistiska verken. Boken går tillbaka till Handynastin, under vilken daoister två gånger ska ha presenterat texter med det här namnet till det konfucianska hovet, som dock inte tog skriften till sig. Den version som finns bevarad idag anses bygga på dessa men är inte äldre än 500-talet. (sv)
|
