An Entity of Type: societal event, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The Syro-Ephraimite War took place in the 8th century BC, when the Neo-Assyrian Empire was a great regional power. The tributary nations of Aram-Damascus (often called Aram) and the Kingdom of Israel (often called Ephraim because of the main tribe) decided to break away. The Kingdom of Judah, ruled by King Ahaz, refused to join the coalition. In 735 BC Aram-Damascus, under Rezin, and Israel, under Pekah, attempted to depose Ahaz through an invasion. Judah was being defeated and, according to 2 Chronicles 28, lost 120,000 troops in just one day. Many significant officials were killed, including the king's son Maaseiah. Many others were taken away as slaves. Telling of the same war, 2 Kings 16:5 states that Rezin and Pekah besieged Jerusalem but failed to capture it.

Property Value
dbo:abstract
  • La Guerra_sirio-efraïmita va tenir lloc al segle viii aC, quan Assíria era el principal poder regional. Les nacions més petites de Síria (territori sovint anomenat Aram) i el Regne d'Israel (sovint anomenat a causa de la tribu principal) formaven una coalició defensiva contra l'amenaça que venia d'Assíria de la que havien estat prèviament nacions tributàries, i finalment havien decidit distanciar-se. El regne del sud d'Israel, conegut com a Regne de Judà, era lleial a Assíria i es negava a formar part de la coalició. Judà era governat pel rei Acaz. El 735 aC, Damasc sota Rezin, i Israel, sota Pècah, intentaren deposar Acaz per mitjà d'una invasió. Judà en va sortir derrotada, segons 2 Cròniques, va perdre 120.000 soldats en només un dia. Molts oficials significatius van morir incloent-hi el fill del rei. Molts altres foren capturats i convertits en esclaus. Explicant la mateixa batalla, 2 Reis 16:5 no esmenta cap víctima i diu simplement que Rezin i Pècah fracassaren en intentar derrotar a Acaz. Durant la invasió, els filisteus i edomites aprofitaren a situació i atacaren ciutats i pobles dins del regne del Sud (Judà). Acaz va demanar ajut a Teglatfalassar III d'Assíria. Els assiris van defensar Judà, conquerint tant el regne d'Israel com el de Damasc, però l'aliança de post-guerra només va donar més problemes al rei de Judà. Acaz havia de pagar tribut a Teglatfalassar III, i va haver d'utilitzar els tresors del Temple a Jerusalem i el tresor reial. També va haver d'establir ídols de déus assiris a Judà per mantenir el favor del seu aliat. (ca)
  • وقعت الحرب السورية الإفرايمية في القرن الثامن قبل الميلاد عندما كانت الإمبراطورية الآشورية الحديثة قوة إقليمية عظيمة. قررت الدول الخاضعة آرام دمشق (غالبًا ما تسمى آرام) ومملكة إسرائيل (غالبًا ما تسمى إفرايم بسبب القبيلة الرئيسية) الانفصال. لقد رفضت مملكة يهوذا، التي يحكمها الملك آحاز، الانضمام إلى التحالف. وفي عام 735 قبل الميلاد، حاولت آرام دمشق، تحت رصين، وإسرائيل، تحت حكم فقح، خلع آحاز من خلال الغزو. هزمت يهوذا، وبحسب السجلات الثانية، فقدت يهوذا 120 ألف جندي في يوم واحد فقط. قتل العديد من المسؤولين البارزين، بما في ذلك نجل الملك. تم نقل العديد من الآخرين كعبيد. يقول 2 Kings 16:5 من نفس الحرب أن رصين وفقح حاصرَا أورشليم لكنهما فشلا في الاستيلاء عليها. خلال الغزو، كان الفلستيون والإدوميون يستغلون الوضع ويداهمون البلدات والقرى في يهوذا. طلب آحاز المساعدة من تغلث فلاسر الثالث ملك آشور. دافع الآشوريون عن يهوذا، ففتحوا إسرائيل وآرام دمشق وفلستيا، لكن تحالف ما بعد الحرب جلب فقط المزيد من المشاكل لملك يهوذا. اضطر آحاز إلى ترفيد تغلث فلاسر الثالث بكنوز الهيكل في أورشليم والخزانة الملكية. لقد بنى أيضًا أصنام الآلهة الآشورية في يهوذا لإيجاد صالح مع حليفه الجديد. (ar)
  • Syrsko-efraimská válka byla válka probíhající v 8. století př. n. l.. (cs)
  • Als Syrisch-Ephraimitischer Krieg wird ein um 733 v. Chr. geführter Krieg der Staaten Damaskus und Israel gegen das mit Assyrien verbündete Juda bezeichnet, der mit dem Sieg Judas und damit auch Assyriens endete. (de)
  • La Guerra sirio-efraimita tuvo lugar en el siglo VIII a. C., cuando Asiria era el principal poder regional.​ Las naciones más pequeñas de Siria, territorio a menudo llamado Aram, y el Reino de Israel, también llamado Efraín a causa de la tribu principal, formaron una coalición defensiva contra la amenaza que venía de Asiria de la que han sido previamente naciones tributarias y, finalmente, decidieron distanciarse. El reino del sur de Israel, conocido como el reino de Judá, llegaba hasta Asiria y se negó a formar parte de la coalición. Judá era gobernado por el rey Acaz. El 735 a. C., Damasco bajo el poder de Rezin, e Israel, bajo el de Pecaj, intentaron deponer a Acaz por medio de una invasión. Judá fue derrotado según 2 Crónicas, perdió 120 000 soldados en un solo día. Muchos oficiales decidieron morir incendiados en el rellano del patio. Muchos otros extranjeros fueron capturados y convertidos en esclavos. Explicando la misma batalla, 2 Reyes 16:5 no muestra ninguna víctima y simplemente que Rezin y Pecaj se equivocaron al intentar derrotar a Acaz. Durante la invasión, los filisteos y edomitas aprovecharon la situación y atacaron ciudades y pueblos dentro del reino del Sud (Judá). Acaz pidió ayuda a Tiglatpileser III de Asiria.​ Los asirios defendieron a Judá conquistando tanto el reino de Israel como el de Damasco pero la alianza de posguerra únicamente dio problemas al reino de Judá. Acaz tuvo que pagar tributo a Teglatfalasar III, y tuvo que utilizar los tresoros del Templo de Jerusalén y del tesoro real. También tuvo que establecer ídolos de dioses asirios a Judá para mantener el favor de su aliado. (es)
  • Perang Siro-Efraim terjadi pada abad ke-8 SM, saat menjadi kekuatan regional yang besar. Negara-negara tributer Siria (sering disebut Aram) dan Kerajaan Israel (sering disebut Efraim karena suku utamanya) memutuskan untuk berpecah. Kerajaan Yudea, pimpinan Raja , menolak untuk ikut koalisi. Pada 735 SM, Siria di bawah Rezin dan Israel di bawah Pekah berniat menggulingkan Ahaz melalui invasi. Yudea kalah dan menurut 2 Tawarikh, kehilangan 120,000 pasukan dalam satu hari. Beberapa perwira signifikan tewas, termasuk putra raja. Beberapa orang lainnya dijadikan budak. Berkisah tentang perang yang sama, 2 Raja-Raja 16:5 menyatakan bahwa Rezin dan Pekah mengepung Yerusalem namun gagal merebutnya. (in)
  • The Syro-Ephraimite War took place in the 8th century BC, when the Neo-Assyrian Empire was a great regional power. The tributary nations of Aram-Damascus (often called Aram) and the Kingdom of Israel (often called Ephraim because of the main tribe) decided to break away. The Kingdom of Judah, ruled by King Ahaz, refused to join the coalition. In 735 BC Aram-Damascus, under Rezin, and Israel, under Pekah, attempted to depose Ahaz through an invasion. Judah was being defeated and, according to 2 Chronicles 28, lost 120,000 troops in just one day. Many significant officials were killed, including the king's son Maaseiah. Many others were taken away as slaves. Telling of the same war, 2 Kings 16:5 states that Rezin and Pekah besieged Jerusalem but failed to capture it. During the invasion, the Philistines and Edomites were taking advantage of the situation and raiding towns and villages in Judah. Ahaz asked Tiglath-Pileser III of Assyria for help. The Assyrians defended Judah, conquering Israel, Aram-Damascus and the Philistines, but the post-war alliance only brought more trouble for the king of Judah. Ahaz had to pay tribute to Tiglath-Pileser III with treasures from the Temple in Jerusalem and the royal treasury. He also built idols of Assyrian gods in Judah to find favor with his new ally. (en)
  • La guerra Siro-efraimitica è un importante episodio bellico citato nella Bibbia. (it)
  • シリア・エフライム戦争(Syro-Ephraimite War)は、紀元前8世紀に起きた戦争。新アッシリア帝国への貢納を拒否する(しばしば単に「アラム」と呼ばれる)と北イスラエル王国(主要部族の名を取ってエフライムと呼ばれることが多い)の連合が、アッシリアに従うユダ王国を攻撃。救援を求めたユダに応じ、新アッシリア帝国軍が襲来した結果、北イスラエルは領土を大幅に失い、アラム・ダマスカスが消滅した。 (ja)
  • Wojna syro-efraimska – konflikt zbrojny pomiędzy koalicją aramejsko-izraelską a Judą i Asyrią. Potwierdził dominację Asyrii w regionie i doprowadził do upadku aramejskiego królestwa Damaszku. W 734 p.n.e. miasta: Damaszek, Samaria, Gaza i Aszkelon odmówiły płacenia danin Asyrii. Sformowana została też koalicja, na której czele stanęli Resin, król Aramu-Damaszku, i Pekach, król Izraela. Według Izajasza inicjatywa zawiązania koalicji wyszła od Resina. Koalicja zaatakowała Judę i obległa Jerozolimę. Celem inwazji było zmuszenie Achaza do akcesji do koalicji lub zrzucenie go z tronu. Przygotowano nawet kandydata do tronu, nazywanego przez Biblię synem Tabeela. Zdaniem prawdopodobnie był on Aramejczykiem, choć mógł być również Fenicjaninem. Według Biblii Achaz zapłacił trybut Tiglat-Pileserowi, który podjął działania zbrojne. Jednak według jest to kreacja deuteronomistyczna, a Achaz w istocie chciał zachować neutralność. Thomas Wagner wskazuje jednak, że prośba względem suwerena o interwencję wojskową połączona z zapłaceniem trybutu nie była w relacjach Asyrii z wasalami czymś nietypowym. W każdym razie Tiglat-Pileser podjął działania przeciwko buntownikom. Po pokonaniu zbuntowanych Filistynów uderzył na Izrael i doprowadził do zrzucenia z tronu Pekacha, którego zastąpił Ozeasz, Państwo Izraelskie zostało okrojone o Zajordanie, Galileę i Dolinę Jezreel, które weszły w skład asyryjskich prowincji Megiddo i Dor. Nałożono też na króla roczną daninę w wysokości 10 talentów złota i 100 talentów srebra. W 732 p.n.e. Tiglat-Pileser zdobył Damaszek. Resin został zabity, a ludność miasta przesiedlona do Kir. Osłabione królestwo Izraela przetrwać miało jeszcze dziesięć lat. Ostatecznie zostało unicestwione przez królów Asyrii Salmanasara V i Sargona II. Juda uległa politycznej i religijnej dominacji Asyrii. Podczas wojny syro-efraimskiej działał prorok Izajasz. Na ten okres datowane jest proroctwo dotyczące Emmanuela. (pl)
  • Det syrisk-efraimitiska kriget är i biblisk historia kriget mellan å ena sidan Juda rike och å andra sidan det syriska riket Aram-Damaskus i allians med Israels rike ("Efraim") omkring 733 f.Kr. Kriget är endast känt från olika bibelböcker, men det finns assyriska källor om händelsernas storpolitiska bakgrund. Konflikten gick ut på att Resin av Damaskus och Pekach av Israel ville tvinga Achas av Juda att också ansluta sig till alliansen mot Tiglat-Pileser III av Assyrien. (sv)
  • A guerra siro-efraimita era um conflito entre os aliados Peca (r. 752–732 a.C.) de Israel e Rezim (r. 770–732 a.C.) de Arã-Damasco e Acaz (r. 735–716 a.C.) de Judá que havia ocorrido de 735 até 732 a.C., quando o Império Neoassírio era uma potência regional. (pt)
dbo:combatant
  • 22pxKingdom of Judah
  • Assyria
  • Aram-Damascus
  • Kingdom of Israel
dbo:commander
dbo:place
dbo:result
  • Assyrian-Judahite victory
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 4356142 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 4886 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1098173256 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:combatant
dbp:commander
  • 22 (xsd:integer)
  • Pekah, Israelite king (en)
  • Rezin, Aram king (en)
  • Tiglath-Pileser III, Assyrian king (en)
dbp:conflict
  • Syro-Ephraimite War (en)
dbp:date
  • 736 (xsd:integer)
dbp:place
  • Kingdom of Israel (Samaria), Aram-Damascus, Kingdom of Judah (en)
dbp:result
  • Assyrian-Judahite victory (en)
dbp:territory
  • Syria and northern Israel annexed by Assyrian Empire; Judah becomes a tributary state of Assyrian Empire (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbp:wordnet_type
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Syrsko-efraimská válka byla válka probíhající v 8. století př. n. l.. (cs)
  • Als Syrisch-Ephraimitischer Krieg wird ein um 733 v. Chr. geführter Krieg der Staaten Damaskus und Israel gegen das mit Assyrien verbündete Juda bezeichnet, der mit dem Sieg Judas und damit auch Assyriens endete. (de)
  • Perang Siro-Efraim terjadi pada abad ke-8 SM, saat menjadi kekuatan regional yang besar. Negara-negara tributer Siria (sering disebut Aram) dan Kerajaan Israel (sering disebut Efraim karena suku utamanya) memutuskan untuk berpecah. Kerajaan Yudea, pimpinan Raja , menolak untuk ikut koalisi. Pada 735 SM, Siria di bawah Rezin dan Israel di bawah Pekah berniat menggulingkan Ahaz melalui invasi. Yudea kalah dan menurut 2 Tawarikh, kehilangan 120,000 pasukan dalam satu hari. Beberapa perwira signifikan tewas, termasuk putra raja. Beberapa orang lainnya dijadikan budak. Berkisah tentang perang yang sama, 2 Raja-Raja 16:5 menyatakan bahwa Rezin dan Pekah mengepung Yerusalem namun gagal merebutnya. (in)
  • La guerra Siro-efraimitica è un importante episodio bellico citato nella Bibbia. (it)
  • シリア・エフライム戦争(Syro-Ephraimite War)は、紀元前8世紀に起きた戦争。新アッシリア帝国への貢納を拒否する(しばしば単に「アラム」と呼ばれる)と北イスラエル王国(主要部族の名を取ってエフライムと呼ばれることが多い)の連合が、アッシリアに従うユダ王国を攻撃。救援を求めたユダに応じ、新アッシリア帝国軍が襲来した結果、北イスラエルは領土を大幅に失い、アラム・ダマスカスが消滅した。 (ja)
  • Det syrisk-efraimitiska kriget är i biblisk historia kriget mellan å ena sidan Juda rike och å andra sidan det syriska riket Aram-Damaskus i allians med Israels rike ("Efraim") omkring 733 f.Kr. Kriget är endast känt från olika bibelböcker, men det finns assyriska källor om händelsernas storpolitiska bakgrund. Konflikten gick ut på att Resin av Damaskus och Pekach av Israel ville tvinga Achas av Juda att också ansluta sig till alliansen mot Tiglat-Pileser III av Assyrien. (sv)
  • A guerra siro-efraimita era um conflito entre os aliados Peca (r. 752–732 a.C.) de Israel e Rezim (r. 770–732 a.C.) de Arã-Damasco e Acaz (r. 735–716 a.C.) de Judá que havia ocorrido de 735 até 732 a.C., quando o Império Neoassírio era uma potência regional. (pt)
  • وقعت الحرب السورية الإفرايمية في القرن الثامن قبل الميلاد عندما كانت الإمبراطورية الآشورية الحديثة قوة إقليمية عظيمة. قررت الدول الخاضعة آرام دمشق (غالبًا ما تسمى آرام) ومملكة إسرائيل (غالبًا ما تسمى إفرايم بسبب القبيلة الرئيسية) الانفصال. لقد رفضت مملكة يهوذا، التي يحكمها الملك آحاز، الانضمام إلى التحالف. وفي عام 735 قبل الميلاد، حاولت آرام دمشق، تحت رصين، وإسرائيل، تحت حكم فقح، خلع آحاز من خلال الغزو. هزمت يهوذا، وبحسب السجلات الثانية، فقدت يهوذا 120 ألف جندي في يوم واحد فقط. قتل العديد من المسؤولين البارزين، بما في ذلك نجل الملك. تم نقل العديد من الآخرين كعبيد. يقول 2 Kings 16:5 من نفس الحرب أن رصين وفقح حاصرَا أورشليم لكنهما فشلا في الاستيلاء عليها. (ar)
  • La Guerra_sirio-efraïmita va tenir lloc al segle viii aC, quan Assíria era el principal poder regional. Les nacions més petites de Síria (territori sovint anomenat Aram) i el Regne d'Israel (sovint anomenat a causa de la tribu principal) formaven una coalició defensiva contra l'amenaça que venia d'Assíria de la que havien estat prèviament nacions tributàries, i finalment havien decidit distanciar-se. El regne del sud d'Israel, conegut com a Regne de Judà, era lleial a Assíria i es negava a formar part de la coalició. Judà era governat pel rei Acaz. El 735 aC, Damasc sota Rezin, i Israel, sota Pècah, intentaren deposar Acaz per mitjà d'una invasió. Judà en va sortir derrotada, segons 2 Cròniques, va perdre 120.000 soldats en només un dia. Molts oficials significatius van morir incloent-hi (ca)
  • La Guerra sirio-efraimita tuvo lugar en el siglo VIII a. C., cuando Asiria era el principal poder regional.​ Las naciones más pequeñas de Siria, territorio a menudo llamado Aram, y el Reino de Israel, también llamado Efraín a causa de la tribu principal, formaron una coalición defensiva contra la amenaza que venía de Asiria de la que han sido previamente naciones tributarias y, finalmente, decidieron distanciarse. El reino del sur de Israel, conocido como el reino de Judá, llegaba hasta Asiria y se negó a formar parte de la coalición. Judá era gobernado por el rey Acaz. El 735 a. C., Damasco bajo el poder de Rezin, e Israel, bajo el de Pecaj, intentaron deponer a Acaz por medio de una invasión. Judá fue derrotado según 2 Crónicas, perdió 120 000 soldados en un solo día. Muchos oficiales (es)
  • The Syro-Ephraimite War took place in the 8th century BC, when the Neo-Assyrian Empire was a great regional power. The tributary nations of Aram-Damascus (often called Aram) and the Kingdom of Israel (often called Ephraim because of the main tribe) decided to break away. The Kingdom of Judah, ruled by King Ahaz, refused to join the coalition. In 735 BC Aram-Damascus, under Rezin, and Israel, under Pekah, attempted to depose Ahaz through an invasion. Judah was being defeated and, according to 2 Chronicles 28, lost 120,000 troops in just one day. Many significant officials were killed, including the king's son Maaseiah. Many others were taken away as slaves. Telling of the same war, 2 Kings 16:5 states that Rezin and Pekah besieged Jerusalem but failed to capture it. (en)
  • Wojna syro-efraimska – konflikt zbrojny pomiędzy koalicją aramejsko-izraelską a Judą i Asyrią. Potwierdził dominację Asyrii w regionie i doprowadził do upadku aramejskiego królestwa Damaszku. W 734 p.n.e. miasta: Damaszek, Samaria, Gaza i Aszkelon odmówiły płacenia danin Asyrii. Sformowana została też koalicja, na której czele stanęli Resin, król Aramu-Damaszku, i Pekach, król Izraela. Według Izajasza inicjatywa zawiązania koalicji wyszła od Resina. Koalicja zaatakowała Judę i obległa Jerozolimę. Celem inwazji było zmuszenie Achaza do akcesji do koalicji lub zrzucenie go z tronu. Przygotowano nawet kandydata do tronu, nazywanego przez Biblię synem Tabeela. Zdaniem prawdopodobnie był on Aramejczykiem, choć mógł być również Fenicjaninem. Według Biblii Achaz zapłacił trybut Tiglat-Pileserowi (pl)
rdfs:label
  • الحرب السورية الإفرايمية (ar)
  • Guerra sirio-efraïmita (ca)
  • Syrsko-efraimská válka (cs)
  • Syrisch-Ephraimitischer Krieg (de)
  • Guerra siro-efraimita (es)
  • Perang Siro-Efraim (in)
  • Guerra siro-efraimitica (it)
  • シリア・エフライム戦争 (ja)
  • Wojna syro-efraimska (pl)
  • Guerra siro-efraimita (pt)
  • Syro-Ephraimite War (en)
  • Syrisk-efraimitiska kriget (sv)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
foaf:name
  • Syro-Ephraimite War (en)
is dbo:wikiPageWikiLink of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License