An Entity of Type: Thing, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Kordylewski clouds are large concentrations of dust that exist at the L4 and L5 Lagrangian points of the Earth–Moon system. They were first reported by Polish astronomer Kazimierz Kordylewski in the 1960s, and confirmed to exist in October 2018.

Property Value
dbo:abstract
  • Els núvols de Kordylewski són grans concentracions de pols còsmica que existeixen als punts lagrangians L₄ i L₅ del sistema Terra-Lluna. Se n'informà per primer cop l'astrònom polonès Kazimierz Kordylewski a la dècada de 1960, i es confirmà la seva existència l'octubre del 2018. (ca)
  • La Lunoj de Kordylewski estas nuboj de polvo, kiuj lokiĝas en punktoj de Lagrange de orbito de Luno. Ili cirkulas ĉirkaŭ Tero en sama tempo kiel Luno. Ekzisto de ili estis sugestita de pola astronomo Kazimierz Kordylewski en la jaro 1961, sed ĝis nun oni ne certas pri ilia ekzisto. Oni taksas, ke ĉiu el du nuboj havas mason de ĉirkaŭ 10 000 kg kaj diametron de 14 000 al 50 000 km (por komparo: diametro de Tero estas ĉirkaŭ 12 745 km). Kelkaj pensas ke polvaj lunoj estas tempa fenomeno (kiuj daŭras mallonga tempo), ĉar punktoj de Lagrange L4 kaj L5 estas nestabilaj. Tio tamen nepre malveras, ĉar L4 kaj L5 estas stabilaj, kaj objektoj tie kolektiĝintaj povus esti forŝiritaj nur de ekstera forto. (eo)
  • Die Kordylewskischen Wolken (nach Kazimierz Kordylewski) sind Staubwolken in den Lagrange-Punkten L4 und L5 des Systems Erde-Mond. Sie sollen aus Gas und Staubpartikeln bis zu einer Größe von mehreren Zentimetern bestehen. Die Existenz der Kordylewskischen Wolken wurde im Oktober 2018 bestätigt. (de)
  • Kordylewski clouds are large concentrations of dust that exist at the L4 and L5 Lagrangian points of the Earth–Moon system. They were first reported by Polish astronomer Kazimierz Kordylewski in the 1960s, and confirmed to exist in October 2018. (en)
  • Les nuages de Kordylewski sont de grandes concentrations de poussière qui pourraient exister aux points de Lagrange L4 et L5 du système Terre-Lune. On les compte au nombre des troyens que possède la Terre, dont les seuls autres représentants connus sont les astéroïdes 2010 TK7 et (614689) 2020 XL5 du système Terre-Soleil (même si l'orbite de l'astéroïde (3753) Cruithne pourrait laisser penser à un troyen). (fr)
  • Las nubes de Kordylewski (KDC) son concentraciones de polvo interesterar en los puntos de Lagrange L4 y L5 del sistema Tierra-Luna. Fueron observadas por el astrónomo polaco en los años 1960 cerca del punto de Lagrange L5. Durante mucho tiempo hubo controversia de su existencia debido a su luz muy tenue y dificultad de observación, pero en 2018 astrónomos húngaros la confirmaron con la observación de la luz polarizada linealmente reflejada en estas nubes.​​​​​ Kordylewski vio en octubre de 1956, una luz de un tamaño angular aproximado de 2° y tan luminoso como el Gegenschein. Las fotografió en 1961 cuando parecían cambiar de tamaño y forma. En 1967 hizo observaciones con el Observatorio Kuiper Aerotransportado. Con un tamaño angular de 2°, visto desde la Tierra, significa que podrían tener unos 72 000 km. (es)
  • 코르딜레프스키 구름은 라그랑주 점 L4와 L5에 존재하는 먼지 원반이다. 처음에 1951년 (Kazimierz Kordylewski)라는 폴란드의 천문학자가 논문에 이 먼지 원반의 존재를 발표했으나 논문 발표 직후 이 원반이 실제로 존재하는지는 논란이 있었다. 이후 1956년 코르딜레프스키가 폴란드의 천문대에서 코르딜레프스키 구름의 촬영을 성공하였다. 그리고 1969년 KAO를 사용해서 한 번 더 사진촬영을 성공했다. 하지만 히텐은 이 원반을 촬영하는 데 실패해서 존재 여부는 아직도 찬반으로 갈리고 있으며, 확실하게 존재여부가 밝혀진 건 아니었으나 그러나 2018년 10월에 존재가 증명되었다. (ko)
  • Le nubi di Kordylewski sono due ammassi di polveri, la cui esistenza è stata a lungo controversa; sono concentrati intorno ai punti lagrangiani L4 e L5 del sistema Terra-Luna. Sebbene alcuni astronomi, fra cui lo stesso Kordylewski, avessero affermato di averle osservate, la sonda spaziale giapponese Hiten, che è passata attraverso i punti di librazione per rilevare le particelle di polvere ivi intrappolate nel 1992, non aveva rilevato alcun incremento del livello delle polveri rispetto alla densità dello spazio circostante. Nell'ottobre 2018 è stata tuttavia confermata la loro esistenza. (it)
  • コーディレフスキー雲(コーディレフスキーうん、あるいはコーディレフスキーの雲)とは、月軌道上のL4・L5付近に存在するという雲状の天体。地球-月間で三体問題の正三角形解にあたる位置に塵が多く集まったというもので、これが太陽光を反射し光って見えると言われる。月と同じように地球の周りを回っている事になるので、「地球の雲状衛星」とも言われる。 (ja)
  • De kordylewskiwolken zijn twee relatief hoge concentraties stof die voorkomen op de lagrangepunten L4 en L5 van het aarde-maansysteem. Daar kunnen massa's stil staan ten opzichte van aarde en maan doordat hun aantrekkingskrachten elkaar precies in evenwicht houden. De wolken kunnen opgevat worden als manen van de aarde, zoals bijvoorbeeld Cruithne. Vanaf 1951 had de Poolse astronoom ernaar gezocht, en in maart-april 1961 kon hij ze fotograferen vanaf de berg Kasprowy Wierch. Het gaat om zeer zwak weerkaatst zonlicht, vergelijkbaar met het zodiakaal licht, maar iets roder, dus door een ander soort deeltjes. In 1992 kon de Japanse ruimtesonde Hiten geen stofconcentratie bij L5 vinden, in oktober 2018 Hongaarse astronomen en fysici wel. Mogelijk gaat het om een tijdelijk verschijnsel door de instabiliteit van de omgeving van de punten L4 en L5, door invloed van de binnenste planeten van het zonnestelsel. (nl)
  • Księżyce Kordylewskiego – obłoki pyłowe znajdujące się w punktach libracyjnych L4 i L5 orbity Księżyca, obiegające Ziemię w tym samym czasie co Księżyc. Ich istnienie w 1961 roku zostało ogłoszone przez polskiego astronoma Kazimierza Kordylewskiego, jednak jego obserwacje były podważane, a istnienie obłoków pyłowych w punktach libracyjnych zostało potwierdzone dopiero w 2018 roku przez zespół Judit Slíz-Balogh, Andrasa Barta i Gábora Horvátha. Kordylewski początkowo poszukiwał planetoid, podobnych do grupy planetoid trojańskich obecnych w punktach libracyjnych Jowisza. Wobec niepowodzenia obserwacji fotograficznych, astronom Józef Witkowski zwrócił mu uwagę na większe prawdopodobieństwo istnienia w tych obszarach obłoków pyłu, możliwych do zbadania metodą fotometryczną. Kordylewski wobec niskiej jakości dostępnych fotometrów zdecydował się na obserwacje dokonywane gołym okiem. Po raz pierwszy miał zaobserwować obłoki w październiku 1956 roku w obserwatorium meteorologicznym na Kasprowym Wierchu, jako poświatę o wielkości kątowej około 2° (później oceniano wielkość obłoków na 6°) i jasności o połowę mniejszej od efektu Gegenschein (przeciwświecenia). Zjawisko to udało się sfotografować 5 lat później, kiedy hipotetyczne obłoki zdawały się zmienić kształt i rozmiar. Każdy z dwóch obłoków Kordylewskiego ma masę sumaryczną około 10 000 kg, a średnicę ok. 10 000 km (dla porównania średnica Ziemi wynosi ok. 12 745 km). Istnienie księżyców pyłowych może być zjawiskiem przejściowym (krótkotrwałym), jako że punkty libracyjne L4 i L5 są niestabilne ze względu na perturbacje ze strony planet wewnętrznych. Francisco Valdes i Robert A. Freitas Jr. poszukiwali bezowocnie obiektów w pobliżu Punktów Lagrange'a układu Ziemia – Księżyc, jednak nie wykluczają istnienia chmur pyłowych w tych miejscach. W 2018 roku węgierscy badacze Judit Slíz-Balogh, Andras Barta i Gábor Horváth opublikowali wyniki obserwacji potwierdzające istnienie księżyców Kordylewskiego. (pl)
  • As Nuvens de Kordylewski são grandes concentrações de poeira que parecem existir nos pontos de Lagrange L4 e L5 do sistema Terra-Lua. Foram observadas pela primeira vez pelo astrônomo polonês na década de 60, mas ainda há muita controvérsia em torno de sua existência, devido ao seu brilho extremamente baixo. Alguns astrônomos pensam que estas nuvens podem ser um evento transitório já que os pontos de Lagrange L4 e L5 são instáveis, devido a perturbações dos planetas interiores. (pt)
  • Облака́ Кордыле́вского — два скопления мелкой космической пыли в точках Лагранжа L4 и L5 системы Земля — Луна. (ru)
  • Kordylewskimoln är stora partikelsamlingar som ligger i omloppsbana runt jorden och finns vid Lagrangepunkterna L4 och L5 i jord-månsystemet. Dessa samlingar upptäcktes av den polske astronomen år 1956 och bekräftades existera i oktober 2018. (sv)
  • Хмари Кордилевського — два скупчення дрібного космічного пилу в точках Лагранжа L4 і L5 системи Земля—Місяць. (uk)
  • 柯迪萊夫斯基雲是可能存在於地月系統的L4和L5兩個拉格朗日點,由大量塵埃聚集而成的雲氣。這片雲氣是波蘭天文學家卡齊米日·柯迪萊夫斯基在1960年代最先提出的,但因為這片雲氣極端的模糊,因此它們是否真的存在仍然在爭辯中。它們可能是瞬變的現象,因為L4和L5是不穩定平衡的點,會受到內側行星的攝動影響。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 1342255 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 8669 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1117321443 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdfs:comment
  • Els núvols de Kordylewski són grans concentracions de pols còsmica que existeixen als punts lagrangians L₄ i L₅ del sistema Terra-Lluna. Se n'informà per primer cop l'astrònom polonès Kazimierz Kordylewski a la dècada de 1960, i es confirmà la seva existència l'octubre del 2018. (ca)
  • Die Kordylewskischen Wolken (nach Kazimierz Kordylewski) sind Staubwolken in den Lagrange-Punkten L4 und L5 des Systems Erde-Mond. Sie sollen aus Gas und Staubpartikeln bis zu einer Größe von mehreren Zentimetern bestehen. Die Existenz der Kordylewskischen Wolken wurde im Oktober 2018 bestätigt. (de)
  • Kordylewski clouds are large concentrations of dust that exist at the L4 and L5 Lagrangian points of the Earth–Moon system. They were first reported by Polish astronomer Kazimierz Kordylewski in the 1960s, and confirmed to exist in October 2018. (en)
  • Les nuages de Kordylewski sont de grandes concentrations de poussière qui pourraient exister aux points de Lagrange L4 et L5 du système Terre-Lune. On les compte au nombre des troyens que possède la Terre, dont les seuls autres représentants connus sont les astéroïdes 2010 TK7 et (614689) 2020 XL5 du système Terre-Soleil (même si l'orbite de l'astéroïde (3753) Cruithne pourrait laisser penser à un troyen). (fr)
  • 코르딜레프스키 구름은 라그랑주 점 L4와 L5에 존재하는 먼지 원반이다. 처음에 1951년 (Kazimierz Kordylewski)라는 폴란드의 천문학자가 논문에 이 먼지 원반의 존재를 발표했으나 논문 발표 직후 이 원반이 실제로 존재하는지는 논란이 있었다. 이후 1956년 코르딜레프스키가 폴란드의 천문대에서 코르딜레프스키 구름의 촬영을 성공하였다. 그리고 1969년 KAO를 사용해서 한 번 더 사진촬영을 성공했다. 하지만 히텐은 이 원반을 촬영하는 데 실패해서 존재 여부는 아직도 찬반으로 갈리고 있으며, 확실하게 존재여부가 밝혀진 건 아니었으나 그러나 2018년 10월에 존재가 증명되었다. (ko)
  • Le nubi di Kordylewski sono due ammassi di polveri, la cui esistenza è stata a lungo controversa; sono concentrati intorno ai punti lagrangiani L4 e L5 del sistema Terra-Luna. Sebbene alcuni astronomi, fra cui lo stesso Kordylewski, avessero affermato di averle osservate, la sonda spaziale giapponese Hiten, che è passata attraverso i punti di librazione per rilevare le particelle di polvere ivi intrappolate nel 1992, non aveva rilevato alcun incremento del livello delle polveri rispetto alla densità dello spazio circostante. Nell'ottobre 2018 è stata tuttavia confermata la loro esistenza. (it)
  • コーディレフスキー雲(コーディレフスキーうん、あるいはコーディレフスキーの雲)とは、月軌道上のL4・L5付近に存在するという雲状の天体。地球-月間で三体問題の正三角形解にあたる位置に塵が多く集まったというもので、これが太陽光を反射し光って見えると言われる。月と同じように地球の周りを回っている事になるので、「地球の雲状衛星」とも言われる。 (ja)
  • As Nuvens de Kordylewski são grandes concentrações de poeira que parecem existir nos pontos de Lagrange L4 e L5 do sistema Terra-Lua. Foram observadas pela primeira vez pelo astrônomo polonês na década de 60, mas ainda há muita controvérsia em torno de sua existência, devido ao seu brilho extremamente baixo. Alguns astrônomos pensam que estas nuvens podem ser um evento transitório já que os pontos de Lagrange L4 e L5 são instáveis, devido a perturbações dos planetas interiores. (pt)
  • Облака́ Кордыле́вского — два скопления мелкой космической пыли в точках Лагранжа L4 и L5 системы Земля — Луна. (ru)
  • Kordylewskimoln är stora partikelsamlingar som ligger i omloppsbana runt jorden och finns vid Lagrangepunkterna L4 och L5 i jord-månsystemet. Dessa samlingar upptäcktes av den polske astronomen år 1956 och bekräftades existera i oktober 2018. (sv)
  • Хмари Кордилевського — два скупчення дрібного космічного пилу в точках Лагранжа L4 і L5 системи Земля—Місяць. (uk)
  • 柯迪萊夫斯基雲是可能存在於地月系統的L4和L5兩個拉格朗日點,由大量塵埃聚集而成的雲氣。這片雲氣是波蘭天文學家卡齊米日·柯迪萊夫斯基在1960年代最先提出的,但因為這片雲氣極端的模糊,因此它們是否真的存在仍然在爭辯中。它們可能是瞬變的現象,因為L4和L5是不穩定平衡的點,會受到內側行星的攝動影響。 (zh)
  • La Lunoj de Kordylewski estas nuboj de polvo, kiuj lokiĝas en punktoj de Lagrange de orbito de Luno. Ili cirkulas ĉirkaŭ Tero en sama tempo kiel Luno. Ekzisto de ili estis sugestita de pola astronomo Kazimierz Kordylewski en la jaro 1961, sed ĝis nun oni ne certas pri ilia ekzisto. Oni taksas, ke ĉiu el du nuboj havas mason de ĉirkaŭ 10 000 kg kaj diametron de 14 000 al 50 000 km (por komparo: diametro de Tero estas ĉirkaŭ 12 745 km). (eo)
  • Las nubes de Kordylewski (KDC) son concentraciones de polvo interesterar en los puntos de Lagrange L4 y L5 del sistema Tierra-Luna. Fueron observadas por el astrónomo polaco en los años 1960 cerca del punto de Lagrange L5. Durante mucho tiempo hubo controversia de su existencia debido a su luz muy tenue y dificultad de observación, pero en 2018 astrónomos húngaros la confirmaron con la observación de la luz polarizada linealmente reflejada en estas nubes.​​​​​ Con un tamaño angular de 2°, visto desde la Tierra, significa que podrían tener unos 72 000 km. (es)
  • De kordylewskiwolken zijn twee relatief hoge concentraties stof die voorkomen op de lagrangepunten L4 en L5 van het aarde-maansysteem. Daar kunnen massa's stil staan ten opzichte van aarde en maan doordat hun aantrekkingskrachten elkaar precies in evenwicht houden. De wolken kunnen opgevat worden als manen van de aarde, zoals bijvoorbeeld Cruithne. Vanaf 1951 had de Poolse astronoom ernaar gezocht, en in maart-april 1961 kon hij ze fotograferen vanaf de berg Kasprowy Wierch. Het gaat om zeer zwak weerkaatst zonlicht, vergelijkbaar met het zodiakaal licht, maar iets roder, dus door een ander soort deeltjes. (nl)
  • Księżyce Kordylewskiego – obłoki pyłowe znajdujące się w punktach libracyjnych L4 i L5 orbity Księżyca, obiegające Ziemię w tym samym czasie co Księżyc. Ich istnienie w 1961 roku zostało ogłoszone przez polskiego astronoma Kazimierza Kordylewskiego, jednak jego obserwacje były podważane, a istnienie obłoków pyłowych w punktach libracyjnych zostało potwierdzone dopiero w 2018 roku przez zespół Judit Slíz-Balogh, Andrasa Barta i Gábora Horvátha. Każdy z dwóch obłoków Kordylewskiego ma masę sumaryczną około 10 000 kg, a średnicę ok. 10 000 km (dla porównania średnica Ziemi wynosi ok. 12 745 km). (pl)
rdfs:label
  • Núvols de Kordylewski (ca)
  • Kordylewskische Wolken (de)
  • Lunoj de Kordylewski (eo)
  • Nubes de Kordylewski (es)
  • Nuages de Kordylewski (fr)
  • Kordylewski cloud (en)
  • Nubi di Kordylewski (it)
  • コーディレフスキー雲 (ja)
  • 코르딜레프스키 구름 (ko)
  • Księżyce Kordylewskiego (pl)
  • Kordylewskiwolken (nl)
  • Облака Кордылевского (ru)
  • Nuvens de Kordylewski (pt)
  • Kordylewskimoln (sv)
  • 柯迪萊夫斯基雲 (zh)
  • Хмари Кордилевського (uk)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License