| dbo:abstract
|
- The Bure kinship (Swedish: Bureätten) is a Scandinavian kinship, centered largely in the Skellefteå and Bureå areas in Northern Sweden. Genealogical origins of the kinship are based to the most part on a Bure family genealogy written in the beginning of the 17th century by Johannes Bureus, in his manuscript Om Bura namn och ätt. The manuscript is stored at Riksarkivet ("State Archives"), and two younger copies of it are held at the Uppsala University Library (numbers X36 and X37). In his genealogy, Bureus included all the family ancestors and descendants, whether male or female and regardless of what social standing or legitimacy each family member might have represented, thus making it possible for many modern-day families to trace their ancestry back to the Bure kinship. Some claims made in the genealogy were, however, disputed by a Bureus critic in 1890 as misinterpretations of rune-stone texts and – accordingly – as myths. The history of the Bure kinship is complemented by the studies of Nils Burman (1705–1750), who wrote about the Bure family history until the middle of the 18th century. Some Bure family lines and individuals have acquired the names Bure, Burman and Burensköld. Some Bure family lines – as well as individuals from other family lines – are noble. Several paternal lines tracing their descent to "Gamle Olof i Bureå", known from the 15th century and the earliest known progenitor of the Bure kinship, have been verified using genetic genealogy. They belong to haplogroup G-L497, more specifically G-Z30729 (also known as G-Y12971 and G-Z30735), also known as G2a2b2a1a1b1a1a2a1c2a~ (according to the 2017 ISOGG tree). (en)
- Bureätten är en släkt med rötter i Sveriges nordligare delar, vars tidigaste säkerställda medlem Gamle Olof föddes kring år 1400. Benämningen kom av namnet på den by från vilken denna släktkrets anses ha kommit: Bure i Skellefteå socken i Västerbotten, nuvarande Bureå. På 1600-talet vidgades beteckningen till att omfatta alla dem som gjorde anspråk på att härstamma från en mytisk, medeltida rikshjälte Fale hin unge, som enligt samtida brev verkade från 1340- till 1360-talet, bland annat i Medelpad. Flera personer från det som kom att kallas Bureätten innehade från 1500-talets slut kyrkliga toppositioner som biskopar och ärkebiskopar. Så kallade Bureättlingar dominerade vid denna tid också inom den nyinrättade fornminnesvården och inom Riksarkivet. Manliga och kvinnliga avkomlingar till denna ätt brukar kallas Bureättlingar. Från att ha varit en riksbekant benämning används Bureätten i denna betydelse numera mest bland släktforskare och lokalhistoriker. Ett stort antal Bureättlingar och deras inbördes släktskap finns redovisade i en släktbok som antikvarien Johan Bure upprättade under 1600-talets första årtionde. Boken grundades på Johan Bures intervjuer med släktingar runt om i landet. Släktboken är unik för sin tid på så sätt att den till stor del redogör för släktskapen bland personer i den svenska allmogen. Under perioden 1640–1740 kompletterades släktträdet bakåt med obelagda kopplingar till stormaktstidens elit, mytiska medeltidsgestalter, och personer omnämnda på runstenar. Följden blev att Bureätten gjorde anspråk på att vara en av de äldsta adliga släkterna i riket med två medeltida hjältar – vars kopplingar till Bureätten ifrågasatts – vid namn Fale i släktträdet. Genom DNA-släktforskning på nu levande Bureättlingar, och källkritisk granskning av en tidigare originalhandskrift av släktboken som återupptäcktes 2008 i finska Riksarkivet, har stora delar av släktboken kunnat verifieras tillbaka till kring år 1400. Några grenar, som också tidigare varit ifrågasatta utifrån källkritikens kriterier, har kunnat förkastas, och ytterligare grenar har kunnat läggas till Bureätten. Den på 1620-talet adlade släkten Bure började påstås tillhöra Bureätten på manssidan, något som modern DNA-sekvensering visat inte stämmer, vilket dock aldrig heller hävdas i deras adelsbrev. De adlade bröderna härstammade från Bureätten (som både innefattar kvinnor och män) genom sin mor. (sv)
|
| dbo:thumbnail
| |
| dbo:wikiPageID
| |
| dbo:wikiPageLength
|
- 2783 (xsd:nonNegativeInteger)
|
| dbo:wikiPageRevisionID
| |
| dbo:wikiPageWikiLink
| |
| dbp:wikiPageUsesTemplate
| |
| dcterms:subject
| |
| gold:hypernym
| |
| rdf:type
| |
| rdfs:comment
|
- The Bure kinship (Swedish: Bureätten) is a Scandinavian kinship, centered largely in the Skellefteå and Bureå areas in Northern Sweden. Genealogical origins of the kinship are based to the most part on a Bure family genealogy written in the beginning of the 17th century by Johannes Bureus, in his manuscript Om Bura namn och ätt. The manuscript is stored at Riksarkivet ("State Archives"), and two younger copies of it are held at the Uppsala University Library (numbers X36 and X37). (en)
- Bureätten är en släkt med rötter i Sveriges nordligare delar, vars tidigaste säkerställda medlem Gamle Olof föddes kring år 1400. Benämningen kom av namnet på den by från vilken denna släktkrets anses ha kommit: Bure i Skellefteå socken i Västerbotten, nuvarande Bureå. På 1600-talet vidgades beteckningen till att omfatta alla dem som gjorde anspråk på att härstamma från en mytisk, medeltida rikshjälte Fale hin unge, som enligt samtida brev verkade från 1340- till 1360-talet, bland annat i Medelpad. Flera personer från det som kom att kallas Bureätten innehade från 1500-talets slut kyrkliga toppositioner som biskopar och ärkebiskopar. Så kallade Bureättlingar dominerade vid denna tid också inom den nyinrättade fornminnesvården och inom Riksarkivet. Manliga och kvinnliga avkomlingar till den (sv)
|
| rdfs:label
|
- Bure kinship (en)
- Bureätten (sv)
|
| owl:sameAs
| |
| prov:wasDerivedFrom
| |
| foaf:depiction
| |
| foaf:isPrimaryTopicOf
| |
| is dbo:wikiPageWikiLink
of | |
| is foaf:primaryTopic
of | |
.jpg?width=300)
.jpg){kind=link}
.jpg){kind=link}