. . . . . . . . "Verbe"@fr . . . "Verbo"@pt . . . "\u03A1\u03AE\u03BC\u03B1"@el . . . . . . . . . . . . . . . . . "Das Verb (oder Verbum, Plural dann: Verba; Herleitung von lateinisch verbum temporale \u201Azeitliches Wort\u2018 oder einfach von verbum \u201AWort\u2018), deutsch auch Zeitwort oder T\u00E4tigkeitswort, ist in der Grammatik eine Wortart. Verben bezeichnen typischerweise eine T\u00E4tigkeit, ein Geschehen oder einen Zustand, wie die Beispiele \u201Earbeiten\u201C, \u201Eherunterfallen\u201C bzw. \u201Efehlen\u201C. Dies allein liefert jedoch noch keine belastbare Definition, denn es gibt auch noch eine Reihe anderer Bedeutungstypen von Verben, und umgekehrt k\u00F6nnen auf ihre eigene Weise auch Substantive Ereignisse oder Zust\u00E4nde bezeichnen (\u201Edie Bem\u00FChungen\u201C, \u201Eder Sturz\u201C bzw. \u201Eder Mangel\u201C). Daher werden grammatische Eigenschaften in der Definition von Verben zumindest zus\u00E4tzlich herangezogen, wenn nicht ausschlie\u00DFlich verwendet. Im Mittelpunkt steht hierbei, dass Verben alleine als Pr\u00E4dikat des Satzes dienen k\u00F6nnen, von dem dann Erg\u00E4nzungen abh\u00E4ngen, die die grammatischen Funktionen Subjekt und Objekt bilden. Dar\u00FCber hinaus tragen Verben in verschiedenen Sprachen verschiedene grammatische Merkmale, die dann jeweils zur Bestimmung der Wortart mit herangezogen werden: Im Deutschen zeigen Verben in ihren sogenannten Personalformen eine Merkmals\u00FCbereinstimmung (Kongruenz) mit dem Subjekt des Satzes, zus\u00E4tzlich zeigen sie Formen f\u00FCr Tempus (Zeitstufe) und Modus. Zusammengefasst spricht man hier auch von den Konjugationsformen des Verbs. In der deutschen Grammatik wird das Verb daher oft als \u201Ekonjugierbare Wortart\u201C bestimmt. In anderen Sprachen k\u00F6nnen solche verbalen Merkmale aber anders aussehen, z. B. Abwesenheit von Tempusformen, Abwesenheit von Personalformen oder aber Merkmals\u00FCbereinstimmung auch mit Objekten etc."@de . . . . . . "Verb (av lat. verbum, ord) \u00E4r en ordklass som inneh\u00E5ller ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillst\u00E5nd och liknande. Ett verb beskriver n\u00E5got man g\u00F6r eller n\u00E5got som h\u00E4nder. Verb kan i svenskan b\u00F6jas efter tempus, modus och diates. I vissa andra spr\u00E5k, till exempel ryska och grekiska, f\u00F6rekommer aspekt som b\u00F6jningskategori. I m\u00E5nga spr\u00E5k b\u00F6js verben ocks\u00E5 efter person, numerus och i vissa spr\u00E5k \u00E4ven genus."@sv . . "Het werkwoord (Latijn: verbum [afk.: ww.]) is een woordsoort die in bijna alle talen van de wereld samen met het subject (onderwerp) en eventueel een of meer objecten (voorwerpen) de basis vormt van een zin."@nl . . . . . "Un verb \u00E9s una paraula que expresa una acci\u00F3. Un verb tamb\u00E9 pot ser una categoria gramatical, nucli del predicat o sintagma verbal, que expressa exist\u00E8ncia, estats, accions, processos o modificacions d'un subjecte o sintagma nominal. \u00C9s la categoria del fenomen, la que situa el subjecte en el temps, accident o morfema caracter\u00EDstic del verb; a m\u00E9s, el verb tamb\u00E9 \u00E9s marcat pels morfemes de persona, nombre, aspecte, mode i veu. Aquests morfemes fan del verb una part variable de l'oraci\u00F3 i constitueixen la seva conjugaci\u00F3, en flexionar-se el radical (element que cont\u00E9 la significaci\u00F3 lexical del mot) o el tema verbal amb les desin\u00E8ncies o terminacions, que donen lloc a les distintes formes de cada paradigma. Per tant, \u00E9s una paraula que expressa l'acci\u00F3 que rep o realitza el subjecte, i \u00E9s l'\u00FAnica que \u00E9s imprescindible en una frase."@ca . "Un verb \u00E9s una paraula que expresa una acci\u00F3. Un verb tamb\u00E9 pot ser una categoria gramatical, nucli del predicat o sintagma verbal, que expressa exist\u00E8ncia, estats, accions, processos o modificacions d'un subjecte o sintagma nominal. \u00C9s la categoria del fenomen, la que situa el subjecte en el temps, accident o morfema caracter\u00EDstic del verb; a m\u00E9s, el verb tamb\u00E9 \u00E9s marcat pels morfemes de persona, nombre, aspecte, mode i veu. Aquests morfemes fan del verb una part variable de l'oraci\u00F3 i constitueixen la seva conjugaci\u00F3, en flexionar-se el radical (element que cont\u00E9 la significaci\u00F3 lexical del mot) o el tema verbal amb les desin\u00E8ncies o terminacions, que donen lloc a les distintes formes de cada paradigma. Per tant, \u00E9s una paraula que expressa l'acci\u00F3 que rep o realitza el subjecte, i \u00E9s l'"@ca . "Verbo"@eo . "Werkwoord"@nl . "19340"^^ . . . "1121572642"^^ . . . . . . . . . . . . . . . "\u52A8\u8BCD"@zh . . . . . . . . . "Sloveso (lat. verbum) je ohebn\u00FD slovn\u00ED druh, kter\u00FD vyjad\u0159uje \u010Dinnost (j\u00EDt), stav (le\u017Eet) nebo zm\u011Bnu stavu (z\u010Dervenat). Ve v\u011Bt\u0161in\u011B p\u0159\u00EDpad\u016F je sloveso ve v\u011Bt\u011B p\u0159\u00EDsudkem."@cs . . "Verbo (do latim verbum) \u00E9 a classe gramatical de palavras que normalmente t\u00EAm significado de a\u00E7\u00E3o, estado, mudan\u00E7a de estado ou fen\u00F4meno da natureza, e que variam em rela\u00E7\u00E3o ao tempo. Exemplos: \n* Ele plantou milho em sua fazenda. (a\u00E7\u00E3o/passado) \n* A professora est\u00E1 satisfeita. (estado/presente) \n* A aluna virou professora. (mudan\u00E7a de estado/passado) \n* Amanh\u00E3 chover\u00E1 em minha cidade. (fen\u00F4meno natural/futuro) Substantivos e adjetivos tamb\u00E9m podem ter os mesmos tipos de significado, tais como: planta\u00E7\u00E3o (ato de plantar), satisfeito (estado) e chuva (fen\u00F4meno natural), por\u00E9m n\u00E3o possuem flex\u00E3o de tempo."@pt . . . "\u0414\u0456\u0454\u0441\u043B\u043E\u0432\u043E"@uk . . "Verba atau kata kerja adalah kelas kata yang menyatakan suatu tindakan, keberadaan, pengalaman, atau pengertian dinamis lainnya. Jenis kata ini umumnya menjadi predikat dalam suatu frasa atau kalimat."@in . . "\u52D5\u8A5E\uFF08\u82F1\u8A9E\uFF1Averb\uFF09\u662F\u8A5E\u985E\u7684\u4E00\u7A2E\uFF0C\u4E2D\u6587\u7684\u52D5\u8A5E\u662F\u7528\u4F86\u8868\u793A\u52D5\u4F5C\u3001\u884C\u70BA\u6216\u4E8B\u4EF6\u4E4B\u8A5E\u3002\u52D5\u8A5E\u5728\u5404\u7A2E\u7684\u8A9E\u8A00\u7684\u8A9E\u6CD5\u4E2D\u53EF\u80FD\u8868\u793A\u52D5\u4F5C\u3001\u767C\u751F\u6216\u662F\u5B58\u5728\u7684\u72C0\u614B\u3002\u82F1\u8A9E\u7684\u52D5\u8A5E\uFF08verb\uFF09\u4E00\u5B57\u662F\u7528\u4F86\u6307\u8072\u660E\u6216\u8072\u7A31\u7684\u8A5E\uFF0C\u53EF\u4EE5\u55AE\u7368\u6216\u8207\u4E0D\u540C\u7684\u4FEE\u98FE\u8A5E\u3001\u52A9\u8A5E\u4E00\u8D77\uFF0C\u548C\u4E3B\u8A5E\u7D44\u6210\u53E5\u5B50\u3002\u300Cverb\u300D\u4E4B\u8FAD\u6E90\u70BA\u53E4\u6CD5\u8A9E\u300Cverbe\u300D\uFF0C\u5728\u53E4\u6CD5\u8A9E\u6642\u5DF2\u5177\u5099\u300C\u8868\u9054\u52D5\u4F5C\u6216\u5B58\u5728\u7684\u8A5E\u6027\u300D\u4E4B\u542B\u7FA9\uFF0C\u300Cverbe\u300D\u53C8\u6E90\u81EA\u65BC\u62C9\u4E01\u8A9E\u300Cverbum\u300D\uFF0C\u539F\u610F\u70BA\u300C\u6587\u5B57\u300D\u3002 \u5728\u8A31\u591A\u8A9E\u8A00\u4E2D\uFF0C\u52D5\u8A5E\u5B58\u5728\u6709\u8A5E\u5F62\u8B8A\u5316\uFF0C\u4E26\u85C9\u6B64\u8868\u793A\u6642\u614B\u3001\u9AD4\u8C8C\u3001\u8A9E\u5883\u548C\u8A9E\u614B\u3002\u4E5F\u53EF\u80FD\u662F\u70BA\u4E86\u4E00\u81F4\u65BC\u4EBA\u7A31\u3001\u6027\u5225\u3001\u91CF\u8A5E\u3001\u8AD6\u5143\u3002\u5728\u4E00\u4E9B\u6709\u8A5E\u5F62\u8B8A\u5316\u7684\u8A9E\u8A00\u4E2D\u4E5F\u5B58\u5728\u6709\u4E0D\u5E36\u6709\u8A5E\u5F62\u8B8A\u5316\u7684\u57FA\u790E\u5F62\u614B\u52D5\u8A5E\uFF0C\u50CF\u662F\u4E0D\u5B9A\u8A5E\uFF0C\u50CF\u662F\u82F1\u8A9E\u4E2D\u5C31\u5C07\u4E0D\u5B9A\u8A5E\u63CF\u5BEB\u6210\u300C\u5B57\u5178\u683C\u5F0F\uFF08dictionary form\uFF09\u300D\u3002"@zh . . "Verba"@in . . . . . . "Le verbe (du latin verbum : mot, verbe) constitue avec le nom la cat\u00E9gorie de mots ou partie du discours principale de toute langue. La tradition grammaticale pr\u00E9sente le verbe en opposition au nom \u00E0 cause de sa capacit\u00E9 d'exprimer un proc\u00E8s, en traduisant une action accomplie (ex. : Il regarde un film) ou subie par le sujet (ex. : Il a \u00E9t\u00E9 d\u00E9\u00E7u par ce film), ou un \u00E9tat (ex. : Il est satisfait) ou des modifications du sujet (ex. : Il a chang\u00E9 d'avis). \u00C0 cet aspect s\u00E9mantique la linguistique contemporaine, de tendance majoritairement distributionnaliste et structuraliste, oppose une approche morphosyntaxique, rejetant toute d\u00E9finition du verbe fond\u00E9e sur son rapport avec un aspect de la r\u00E9alit\u00E9 qui le distinguerait du nom (Fonction r\u00E9f\u00E9rentielle) pour privil\u00E9gier sa fonction de mise en rela"@fr . "Verb"@en . "Verb"@de . . "El verbo es la parte de la oraci\u00F3n (concretamente una categor\u00EDa l\u00E9xica) que expresa una acci\u00F3n, movimiento, existencia, consecuci\u00F3n, condici\u00F3n o estado del sujeto. Sint\u00E1cticamente representa una predicaci\u00F3n. En la oraci\u00F3n, el verbo conjugado funciona como el n\u00FAcleo sint\u00E1ctico del predicado (si el verbo est\u00E1 en una forma conjugada ocupar\u00E1 en general la posici\u00F3n del n\u00FAcleo del sintagma de tiempo, y si no de un sintagma verbal simple)."@es . . "\uB3D9\uC0AC (\uD488\uC0AC)"@ko . . . . . . . . "\u03A1\u03AE\u03BC\u03B1 \u03B5\u03AF\u03BD\u03B1\u03B9 \u03C4\u03BF \u03BC\u03AD\u03C1\u03BF\u03C2 \u03C4\u03BF\u03C5 \u03BB\u03CC\u03B3\u03BF\u03C5 \u03C0\u03BF\u03C5 \u03B4\u03B7\u03BB\u03CE\u03BD\u03B5\u03B9 \u03CC\u03C4\u03B9 \u03AD\u03BD\u03B1 \u03C0\u03C1\u03CC\u03C3\u03C9\u03C0\u03BF, \u03B6\u03CE\u03BF \u03AE \u03C0\u03C1\u03AC\u03B3\u03BC\u03B1 (\u03C4\u03BF \u03C5\u03C0\u03BF\u03BA\u03B5\u03AF\u03BC\u03B5\u03BD\u03BF) \u03B5\u03BD\u03B5\u03C1\u03B3\u03B5\u03AF \u03AE \u03C0\u03B1\u03B8\u03B1\u03AF\u03BD\u03B5\u03B9 \u03BA\u03AC\u03C4\u03B9 \u03AE \u03B2\u03C1\u03AF\u03C3\u03BA\u03B5\u03C4\u03B1\u03B9 \u03C3\u03B5 \u03BC\u03B9\u03B1 \u03BA\u03B1\u03C4\u03AC\u03C3\u03C4\u03B1\u03C3\u03B7. \u03A3\u03B5 \u03BA\u03AC\u03B8\u03B5 \u03C0\u03C1\u03CC\u03C4\u03B1\u03C3\u03B7 \u03C5\u03C0\u03AC\u03C1\u03C7\u03B5\u03B9 \u03C1\u03AE\u03BC\u03B1."@el . . . . . "\u0413\u043B\u0430\u0433\u043E\u043B"@ru . "Aditz"@eu . . . . . . . . . "Sloveso"@cs . . . . . "Het werkwoord (Latijn: verbum [afk.: ww.]) is een woordsoort die in bijna alle talen van de wereld samen met het subject (onderwerp) en eventueel een of meer objecten (voorwerpen) de basis vormt van een zin."@nl . . . "\u0627\u0644\u0641\u0639\u0644 \u0643\u0644\u0645\u0629 \u062A\u062F\u0644 \u0639\u0644\u0649 \u062D\u062F\u062B \u0645\u0642\u062A\u0631\u0646 \u0628\u0632\u0645\u0646. \u0641\u0623\u0642\u0633\u0627\u0645\u0647 \u062B\u0644\u0627\u062B\u0629: \u0641\u0639\u0644 \u0645\u0627\u0636\u060C \u0641\u0639\u0644 \u0645\u0636\u0627\u0631\u0639\u060C \u0641\u0639\u0644 \u0623\u0645\u0631. \u0641\u0625\u0630\u0627 \u0642\u0644\u0646\u0627: \u0641\u0647\u0645\u064E \u0627\u0644\u0637\u0627\u0644\u0628\u064F. \u0633\u0627\u0641\u0631\u064E \u0627\u0644\u0631\u064E\u0651\u062D\u0627\u0644\u0629. \u0631\u062C\u0639\u064E \u0627\u0644\u063A\u0627\u0626\u0628. \u0641\u0625\u0646\u064E\u0651 \u0643\u0644 \u0643\u0644\u0645\u0629\u064D \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0643\u0644\u0645\u0627\u062A: \u00AB\u0641\u0647\u0645\u064E\u00BB \u00AB\u0633\u0627\u0641\u0631\u064E\u00BB \u00AB\u0631\u062C\u0639\u064E\u00BB \u062A\u062F\u0644\u064F\u0651 \u0628\u0630\u0627\u062A\u0647\u0627 \u062F\u0648\u0646\u064E \u062D\u0627\u062C\u0629\u064D \u0644\u0643\u0644\u0645\u0629\u064D \u0623\u062E\u0631\u0649\u060C \u0639\u0644\u0649 \u0623\u0645\u0631\u064A\u0646: \n* \u0623\u0648\u0644\u0647\u0645\u0627: \u0627\u0644\u0645\u0639\u0646\u0649 \u0627\u0644\u0639\u0642\u0644\u064A \u0627\u0644\u0630\u064A \u062A\u0648\u062D\u064A \u0628\u0647 \u0627\u0644\u0643\u0644\u0645\u0629\u060C \u0648\u0647\u0648\u064E: \u0627\u0644\u0641\u0647\u0645\u060C \u0623\u0648 \u0627\u0644\u0633\u0641\u0631\u060C \u0623\u0648 \u0627\u0644\u0631\u062C\u0648\u0639\u060C \u0648\u0647\u0630\u0627 \u064A\u064F\u0633\u0645\u0649 \u0627\u0644\u062D\u062F\u062B. \n* \u0648\u062B\u0627\u0646\u064A\u0647\u0645\u0627: \u0627\u0644\u0632\u0645\u0646\u064F \u0627\u0644\u0630\u064A \u062D\u0635\u0644\u064E \u0641\u064A\u0647 \u0630\u0644\u0643 \u0627\u0644\u062D\u062F\u062B\u060C \u0648\u0647\u0646\u0627 \u0641\u0625\u0646\u064E\u0651 \u0627\u0644\u062D\u062F\u062B \u0642\u062F \u0627\u0646\u062A\u0647\u0649 \u0642\u0628\u0644 \u0627\u0644\u0646\u0637\u0642 \u0628\u062A\u0644\u0643 \u0627\u0644\u0643\u0644\u0645\u0629\u060C \u0641\u0647\u0648 \u0625\u0630\u0646 \u0632\u0645\u0646\u064C \u0642\u062F \u0641\u0627\u062A\u064E\u060C \u0648\u0627\u0646\u0642\u0636\u0649 \u0642\u0628\u0644\u064E \u0627\u0644\u0625\u062E\u0628\u0627\u0631 \u0639\u0646\u0647. \u0641\u0625\u0630\u0627 \u0628\u062F\u0644\u0646\u0627 \u0635\u064A\u063A\u0629 \u062A\u0644\u0643 \u0627\u0644\u0643\u0644\u0645\u0627\u062A\u060C \u0648\u0642\u0644\u0646\u0627: \u00AB\u064A\u0641\u0647\u0645\u064F\u00BB \u00AB\u064A\u064F\u0633\u0627\u0641\u0631\u064F\u00BB \u00AB\u064A\u0631\u062C\u0639\u064F\u00BB \u0641\u0625\u0646\u064E\u0651 \u0627\u0644\u062F\u0644\u0627\u0644\u0629\u064E \u062A\u0643\u0648\u0646 \u0639\u0644\u0649 \u0630\u0627\u062A\u0650 \u0627\u0644\u0623\u0645\u0631\u064A\u0646\u0650 \u0645\u0639\u0627\u064B\u060C \u063A\u064A\u0631 \u0623\u0646 \u0627\u0644\u0632\u0645\u0646 \u0644\u0645 \u064A\u0641\u062A \u0648\u0644\u0645 \u064A\u0646\u0642\u0636\u0650\u060C \u0648\u0625\u0646\u0645\u0627 \u0647\u0648\u064E \u0632\u0645\u0646\u064C \u064A\u062D\u062A\u0645\u0644\u064F \u0627\u0644\u0622\u0646\u064E\u060C \u0623\u0648 \u0627\u0644\u0627\u0633\u062A\u0642\u0628\u0627\u0644. \u0641\u0625\u0630\u0627 \u0628\u062F\u0644\u0646\u0627 \u0627\u0644\u0635\u064A\u063A\u0629 \u0645\u0631\u0629 \u0623\u062E\u0631\u0649\u060C \u0641\u0642\u0644\u0646\u0627: \"\u0627\u0641\u0647\u0645\" \u0633\u0627\u0641\u0650\u0631\u0652\" \"\u0627\u0631\u062C\u0639\"\u060C \u062F\u0644\u064E\u0651\u062A \u0627\u0644\u0643\u0644\u0645\u0627\u062A \u0639\u0644\u0649 \u0630\u0627\u062A \u0627\u0644\u0623\u0645\u0631\u064A\u0646\u0650 \u0623\u064A\u0636\u0627\u064B\u060C \u0627\u0644\u062D\u062F\u062B \u0648\u0627\u0644\u0632\u0645\u0646\u060C \u0644\u0643\u0646 \u0627\u0644\u0632\u0645\u0646 \u0647\u0646\u0627 \u0647\u0648: \u0627\u0644\u0645\u0633\u062A\u0642\u0628\u0644\u064F \u0641\u0642\u0637\u060C \u0625\u0630 \u0644\u0627 \u064A\u0645\u0643\u0646 \u0623\u0646 \u064A\u062A\u062D\u0642\u0642 \u0627\u0644\u0637\u0644\u0628\u064F \u0625\u0644\u0627 \u0628\u0639\u062F \u0627\u0646\u062A\u0647\u0627\u0621\u0650 \u0627\u0644\u0637\u0644\u0628."@ar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "Czasownik \u2013 cz\u0119\u015B\u0107 mowy s\u0142u\u017C\u0105ca do przedstawiania dziej\u0105cych si\u0119 czynno\u015Bci oraz zachodz\u0105cych stan\u00F3w. W zdaniu tworzy orzeczenie. Czasowniki s\u0105 nazwami czynno\u015Bci, jakie wykonuj\u0105 w danym czasie istoty \u017Cywe, narz\u0119dzia lub maszyny, oraz nazwami stan\u00F3w, w jakich te istoty albo przedmioty si\u0119 znajduj\u0105. Nie w ka\u017Cdym j\u0119zyku da si\u0119 wyr\u00F3\u017Cni\u0107 jasn\u0105 klas\u0119 czasownik\u00F3w (na przyk\u0142ad w j\u0119zyku japo\u0144skim przymiotniki maj\u0105 wiele w\u0142a\u015Bciwo\u015Bci charakterystycznych dla czasownik\u00F3w)."@pl . . . . . . "Verb"@ca . . . "Verbo (do latim verbum) \u00E9 a classe gramatical de palavras que normalmente t\u00EAm significado de a\u00E7\u00E3o, estado, mudan\u00E7a de estado ou fen\u00F4meno da natureza, e que variam em rela\u00E7\u00E3o ao tempo. Exemplos: \n* Ele plantou milho em sua fazenda. (a\u00E7\u00E3o/passado) \n* A professora est\u00E1 satisfeita. (estado/presente) \n* A aluna virou professora. (mudan\u00E7a de estado/passado) \n* Amanh\u00E3 chover\u00E1 em minha cidade. (fen\u00F4meno natural/futuro)"@pt . . . . . "\u52D5\u8A5E\uFF08\u82F1\u8A9E\uFF1Averb\uFF09\u662F\u8A5E\u985E\u7684\u4E00\u7A2E\uFF0C\u4E2D\u6587\u7684\u52D5\u8A5E\u662F\u7528\u4F86\u8868\u793A\u52D5\u4F5C\u3001\u884C\u70BA\u6216\u4E8B\u4EF6\u4E4B\u8A5E\u3002\u52D5\u8A5E\u5728\u5404\u7A2E\u7684\u8A9E\u8A00\u7684\u8A9E\u6CD5\u4E2D\u53EF\u80FD\u8868\u793A\u52D5\u4F5C\u3001\u767C\u751F\u6216\u662F\u5B58\u5728\u7684\u72C0\u614B\u3002\u82F1\u8A9E\u7684\u52D5\u8A5E\uFF08verb\uFF09\u4E00\u5B57\u662F\u7528\u4F86\u6307\u8072\u660E\u6216\u8072\u7A31\u7684\u8A5E\uFF0C\u53EF\u4EE5\u55AE\u7368\u6216\u8207\u4E0D\u540C\u7684\u4FEE\u98FE\u8A5E\u3001\u52A9\u8A5E\u4E00\u8D77\uFF0C\u548C\u4E3B\u8A5E\u7D44\u6210\u53E5\u5B50\u3002\u300Cverb\u300D\u4E4B\u8FAD\u6E90\u70BA\u53E4\u6CD5\u8A9E\u300Cverbe\u300D\uFF0C\u5728\u53E4\u6CD5\u8A9E\u6642\u5DF2\u5177\u5099\u300C\u8868\u9054\u52D5\u4F5C\u6216\u5B58\u5728\u7684\u8A5E\u6027\u300D\u4E4B\u542B\u7FA9\uFF0C\u300Cverbe\u300D\u53C8\u6E90\u81EA\u65BC\u62C9\u4E01\u8A9E\u300Cverbum\u300D\uFF0C\u539F\u610F\u70BA\u300C\u6587\u5B57\u300D\u3002 \u5728\u8A31\u591A\u8A9E\u8A00\u4E2D\uFF0C\u52D5\u8A5E\u5B58\u5728\u6709\u8A5E\u5F62\u8B8A\u5316\uFF0C\u4E26\u85C9\u6B64\u8868\u793A\u6642\u614B\u3001\u9AD4\u8C8C\u3001\u8A9E\u5883\u548C\u8A9E\u614B\u3002\u4E5F\u53EF\u80FD\u662F\u70BA\u4E86\u4E00\u81F4\u65BC\u4EBA\u7A31\u3001\u6027\u5225\u3001\u91CF\u8A5E\u3001\u8AD6\u5143\u3002\u5728\u4E00\u4E9B\u6709\u8A5E\u5F62\u8B8A\u5316\u7684\u8A9E\u8A00\u4E2D\u4E5F\u5B58\u5728\u6709\u4E0D\u5E36\u6709\u8A5E\u5F62\u8B8A\u5316\u7684\u57FA\u790E\u5F62\u614B\u52D5\u8A5E\uFF0C\u50CF\u662F\u4E0D\u5B9A\u8A5E\uFF0C\u50CF\u662F\u82F1\u8A9E\u4E2D\u5C31\u5C07\u4E0D\u5B9A\u8A5E\u63CF\u5BEB\u6210\u300C\u5B57\u5178\u683C\u5F0F\uFF08dictionary form\uFF09\u300D\u3002"@zh . . . . . . "Das Verb (oder Verbum, Plural dann: Verba; Herleitung von lateinisch verbum temporale \u201Azeitliches Wort\u2018 oder einfach von verbum \u201AWort\u2018), deutsch auch Zeitwort oder T\u00E4tigkeitswort, ist in der Grammatik eine Wortart."@de . "Verb (av lat. verbum, ord) \u00E4r en ordklass som inneh\u00E5ller ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillst\u00E5nd och liknande. Ett verb beskriver n\u00E5got man g\u00F6r eller n\u00E5got som h\u00E4nder. Verb kan i svenskan b\u00F6jas efter tempus, modus och diates. I vissa andra spr\u00E5k, till exempel ryska och grekiska, f\u00F6rekommer aspekt som b\u00F6jningskategori. I m\u00E5nga spr\u00E5k b\u00F6js verben ocks\u00E5 efter person, numerus och i vissa spr\u00E5k \u00E4ven genus."@sv . . "Le verbe (du latin verbum : mot, verbe) constitue avec le nom la cat\u00E9gorie de mots ou partie du discours principale de toute langue. La tradition grammaticale pr\u00E9sente le verbe en opposition au nom \u00E0 cause de sa capacit\u00E9 d'exprimer un proc\u00E8s, en traduisant une action accomplie (ex. : Il regarde un film) ou subie par le sujet (ex. : Il a \u00E9t\u00E9 d\u00E9\u00E7u par ce film), ou un \u00E9tat (ex. : Il est satisfait) ou des modifications du sujet (ex. : Il a chang\u00E9 d'avis). \u00C0 cet aspect s\u00E9mantique la linguistique contemporaine, de tendance majoritairement distributionnaliste et structuraliste, oppose une approche morphosyntaxique, rejetant toute d\u00E9finition du verbe fond\u00E9e sur son rapport avec un aspect de la r\u00E9alit\u00E9 qui le distinguerait du nom (Fonction r\u00E9f\u00E9rentielle) pour privil\u00E9gier sa fonction de mise en relation des autres composants de la phrase. D'un point de vue morphosyntaxique et actanciel, le verbe joue un r\u00F4le majeur dans l'organisation de la plupart des phrases (il y a des phrases nominales, sans verbes). En mettant en relation les autres \u00E9l\u00E9ments constitutifs d'une proposition, selon son sens propre et des r\u00E8gles morphosyntaxiques propres \u00E0 chaque langue, le verbe fait de la proposition un ensemble signifiant en constituant le noyau du pr\u00E9dicat. La forme verbale peut se r\u00E9duire \u00E0 un radical ou lex\u00E8me qui lui donne son sens : c'est toujours le cas des langues o\u00F9 il est invariable. Dans celles dot\u00E9es de conjugaisons, le lex\u00E8me est susceptible de se combiner \u00E0 des morph\u00E8mes flexionnels ou d\u00E9sinences susceptibles d'indiquer principalement la ou les personnes grammaticales ainsi que le temps, l'aspect, le mode, la voix ou diath\u00E8se. Des verbes auxiliaires et semi-auxiliaires peuvent tenir dans certaines langues le r\u00F4le des morph\u00E8mes verbaux ou les compl\u00E9ter. En outre, un certain nombre de langues, le plus souvent dot\u00E9es d'une typologie isolante, n'\u00E9tablissent pas de distinction morphologique (comme le font les langues indo-europ\u00E9ennes, dont le fran\u00E7ais) entre verbe et nom, seule la fonction syntaxique du lex\u00E8me y \u00E9tant d\u00E9terminante. C'est le cas de nombreuses langues d'Asie du Sud-Est, tels que le mandarin, le vietnamien, le tha\u00EF ou le munda, mais aussi de certaines langues africaines tel que le wolof. Quelques langues construites \u00E0 vis\u00E9e logique proc\u00E8dent \u00E9galement de la sorte, tels que le loglan, son descendant le lojban ou encore l'ithkuil. Enfin, l'anglais contemporain parl\u00E9, qui \u00E9volue vers une typologie isolante, semble lui aussi effacer la dichotomie morphologique entre verbe et nom (p.ex. water \u00AB eau \u00BB/\u00AB remplir d'eau \u00BB, pen \u00AB stylo \u00BB/\u00AB \u00E9crire \u00E0 l'aide d'un stylo \u00BB, baby \u00AB nourrisson \u00BB/\u00AB s'occuper d'un nourrisson \u00BB, doll \u00AB poup\u00E9e \u00BB/\u00AB \u00EAtre appr\u00EAt\u00E9e comme une poup\u00E9e \u00BB)."@fr . . . "\u0641\u0639\u0644"@ar . . . . . "\u0627\u0644\u0641\u0639\u0644 \u0643\u0644\u0645\u0629 \u062A\u062F\u0644 \u0639\u0644\u0649 \u062D\u062F\u062B \u0645\u0642\u062A\u0631\u0646 \u0628\u0632\u0645\u0646. \u0641\u0623\u0642\u0633\u0627\u0645\u0647 \u062B\u0644\u0627\u062B\u0629: \u0641\u0639\u0644 \u0645\u0627\u0636\u060C \u0641\u0639\u0644 \u0645\u0636\u0627\u0631\u0639\u060C \u0641\u0639\u0644 \u0623\u0645\u0631. \u0641\u0625\u0630\u0627 \u0642\u0644\u0646\u0627: \u0641\u0647\u0645\u064E \u0627\u0644\u0637\u0627\u0644\u0628\u064F. \u0633\u0627\u0641\u0631\u064E \u0627\u0644\u0631\u064E\u0651\u062D\u0627\u0644\u0629. \u0631\u062C\u0639\u064E \u0627\u0644\u063A\u0627\u0626\u0628. \u0641\u0625\u0646\u064E\u0651 \u0643\u0644 \u0643\u0644\u0645\u0629\u064D \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0643\u0644\u0645\u0627\u062A: \u00AB\u0641\u0647\u0645\u064E\u00BB \u00AB\u0633\u0627\u0641\u0631\u064E\u00BB \u00AB\u0631\u062C\u0639\u064E\u00BB \u062A\u062F\u0644\u064F\u0651 \u0628\u0630\u0627\u062A\u0647\u0627 \u062F\u0648\u0646\u064E \u062D\u0627\u062C\u0629\u064D \u0644\u0643\u0644\u0645\u0629\u064D \u0623\u062E\u0631\u0649\u060C \u0639\u0644\u0649 \u0623\u0645\u0631\u064A\u0646: \n* \u0623\u0648\u0644\u0647\u0645\u0627: \u0627\u0644\u0645\u0639\u0646\u0649 \u0627\u0644\u0639\u0642\u0644\u064A \u0627\u0644\u0630\u064A \u062A\u0648\u062D\u064A \u0628\u0647 \u0627\u0644\u0643\u0644\u0645\u0629\u060C \u0648\u0647\u0648\u064E: \u0627\u0644\u0641\u0647\u0645\u060C \u0623\u0648 \u0627\u0644\u0633\u0641\u0631\u060C \u0623\u0648 \u0627\u0644\u0631\u062C\u0648\u0639\u060C \u0648\u0647\u0630\u0627 \u064A\u064F\u0633\u0645\u0649 \u0627\u0644\u062D\u062F\u062B. \n* \u0648\u062B\u0627\u0646\u064A\u0647\u0645\u0627: \u0627\u0644\u0632\u0645\u0646\u064F \u0627\u0644\u0630\u064A \u062D\u0635\u0644\u064E \u0641\u064A\u0647 \u0630\u0644\u0643 \u0627\u0644\u062D\u062F\u062B\u060C \u0648\u0647\u0646\u0627 \u0641\u0625\u0646\u064E\u0651 \u0627\u0644\u062D\u062F\u062B \u0642\u062F \u0627\u0646\u062A\u0647\u0649 \u0642\u0628\u0644 \u0627\u0644\u0646\u0637\u0642 \u0628\u062A\u0644\u0643 \u0627\u0644\u0643\u0644\u0645\u0629\u060C \u0641\u0647\u0648 \u0625\u0630\u0646 \u0632\u0645\u0646\u064C \u0642\u062F \u0641\u0627\u062A\u064E\u060C \u0648\u0627\u0646\u0642\u0636\u0649 \u0642\u0628\u0644\u064E \u0627\u0644\u0625\u062E\u0628\u0627\u0631 \u0639\u0646\u0647."@ar . . . . . . . . . . "\uB3D9\uC0AC(\u52D5\u8A5E, Verb) \uB610\uB294 \uC6C0\uC9C1\uC774\uB294 \uC0AC\uB78C\uC774\uB098 \uC0AC\uBB3C\uC758 \uC6C0\uC9C1\uC784\uC744 \uB098\uD0C0\uB0B4\uB294 \uD488\uC0AC\uC774\uB2E4. \uD615\uC6A9\uC0AC\uC640 \uD568\uAED8 \uC6A9\uC5B8\uC5D0 \uC18D\uD55C\uB2E4. \uC8FC\uC5B4 \uB2E4\uC74C\uC5D0 \uB3D9\uC0AC\uAC00 \uB098\uC624\uB294 \uC601\uC5B4\uB098 \uC911\uAD6D\uC5B4\uC640\uB294 \uB2EC\uB9AC \uD55C\uAD6D\uC5B4\uC758 \uB3D9\uC0AC\uB294 \uBB38\uC7A5\uC758 \uB05D\uC5D0\uC11C /-\uB2E4/\uB85C \uB05D\uB098\uB294 \uACBD\uC6B0\uAC00 \uB9CE\uAE30 \uB54C\uBB38\uC5D0 \uADF8 \uD615\uD0DC\uB9CC \uAC00\uC9C0\uACE0\uB294 \uD615\uC6A9\uC0AC\uC640 \uAD6C\uBCC4\uD558\uAE30 \uC27D\uC9C0 \uC54A\uB2E4."@ko . . "Verb"@sv . . "\u0414\u0456\u0454\u0441\u043B\u043E\u0301\u0432\u043E (\u043B\u0430\u0442. verbum) \u2014 \u0441\u0430\u043C\u043E\u0441\u0442\u0456\u0439\u043D\u0430 \u0447\u0430\u0441\u0442\u0438\u043D\u0430 \u043C\u043E\u0432\u0438, \u0449\u043E \u0432\u043A\u0430\u0437\u0443\u0454 \u043D\u0430 \u0434\u0456\u044E \u0430\u0431\u043E \u0441\u0442\u0430\u043D \u043F\u0440\u0435\u0434\u043C\u0435\u0442\u0430 \u0439 \u0432\u0456\u0434\u043F\u043E\u0432\u0456\u0434\u0430\u0454 \u043D\u0430 \u043F\u0438\u0442\u0430\u043D\u043D\u044F \u00AB\u0449\u043E \u0440\u043E\u0431\u0438\u0442\u0438?\u00BB, \u00AB\u0449\u043E \u0437\u0440\u043E\u0431\u0438\u0442\u0438?\u00BB."@uk . . "Sloveso (lat. verbum) je ohebn\u00FD slovn\u00ED druh, kter\u00FD vyjad\u0159uje \u010Dinnost (j\u00EDt), stav (le\u017Eet) nebo zm\u011Bnu stavu (z\u010Dervenat). Ve v\u011Bt\u0161in\u011B p\u0159\u00EDpad\u016F je sloveso ve v\u011Bt\u011B p\u0159\u00EDsudkem."@cs . . . . . . . . . . . . "\u52D5\u8A5E\uFF08\u3069\u3046\u3057\u3001\u82F1: verb\uFF09\u3068\u306F\u3001\u54C1\u8A5E\u306E\u4E00\u3064\u3067\u3001\u4E3B\u306B\u52D5\u4F5C\u3084\u72B6\u614B\u3092\u8868\u3057\u3001\u9805\u3068\u3057\u3066\u4E3B\u8A9E\u3084\u76EE\u7684\u8A9E\u306A\u3069\u306E\u540D\u8A5E\u53E5\u3092\u3068\u308B\u8A9E\u3067\u3042\u308B\u3002\u6642\u5236\u304C\u3042\u308B\u8A00\u8A9E\u3067\u306F\u3001\u4E00\u822C\u7684\u306B\u306F\u52D5\u8A5E\u304C\u6642\u5236\u3092\u793A\u3059\u3002"@ja . . . . . . "Il verbo (dal latino verbum, \"parola\") \u00E8 una parte del discorso variabile, che indica un'azione che il soggetto compie o subisce, l'esistenza o uno stato del soggetto, il rapporto tra il soggetto e il nome del predicato. Alcuni esempi in lingua italiana: \n* Il tacchino mangia (il soggetto compie un'azione); \n* Il tacchino \u00E8 mangiato (il soggetto subisce un'azione); \n* L'essere \u00E8, il nulla non \u00E8 (esistenza del soggetto); \n* Paolo \u00E8 arrabbiato (rapporto tra soggetto e nome del predicato)."@it . . . . . "A verb (from Latin verbum 'word') is a word (part of speech) that in syntax generally conveys an action (bring, read, walk, run, learn), an occurrence (happen, become), or a state of being (be, exist, stand). In the usual description of English, the basic form, with or without the particle to, is the infinitive. In many languages, verbs are inflected (modified in form) to encode tense, aspect, mood, and voice. A verb may also agree with the person, gender or number of some of its arguments, such as its subject, or object. Verbs have tenses: present, to indicate that an action is being carried out; past, to indicate that an action has been done; future, to indicate that an action will be done."@en . . . . . . . . . . . "\u03A1\u03AE\u03BC\u03B1 \u03B5\u03AF\u03BD\u03B1\u03B9 \u03C4\u03BF \u03BC\u03AD\u03C1\u03BF\u03C2 \u03C4\u03BF\u03C5 \u03BB\u03CC\u03B3\u03BF\u03C5 \u03C0\u03BF\u03C5 \u03B4\u03B7\u03BB\u03CE\u03BD\u03B5\u03B9 \u03CC\u03C4\u03B9 \u03AD\u03BD\u03B1 \u03C0\u03C1\u03CC\u03C3\u03C9\u03C0\u03BF, \u03B6\u03CE\u03BF \u03AE \u03C0\u03C1\u03AC\u03B3\u03BC\u03B1 (\u03C4\u03BF \u03C5\u03C0\u03BF\u03BA\u03B5\u03AF\u03BC\u03B5\u03BD\u03BF) \u03B5\u03BD\u03B5\u03C1\u03B3\u03B5\u03AF \u03AE \u03C0\u03B1\u03B8\u03B1\u03AF\u03BD\u03B5\u03B9 \u03BA\u03AC\u03C4\u03B9 \u03AE \u03B2\u03C1\u03AF\u03C3\u03BA\u03B5\u03C4\u03B1\u03B9 \u03C3\u03B5 \u03BC\u03B9\u03B1 \u03BA\u03B1\u03C4\u03AC\u03C3\u03C4\u03B1\u03C3\u03B7. \u03A3\u03B5 \u03BA\u03AC\u03B8\u03B5 \u03C0\u03C1\u03CC\u03C4\u03B1\u03C3\u03B7 \u03C5\u03C0\u03AC\u03C1\u03C7\u03B5\u03B9 \u03C1\u03AE\u03BC\u03B1."@el . . "El verbo es la parte de la oraci\u00F3n (concretamente una categor\u00EDa l\u00E9xica) que expresa una acci\u00F3n, movimiento, existencia, consecuci\u00F3n, condici\u00F3n o estado del sujeto. Sint\u00E1cticamente representa una predicaci\u00F3n. En la oraci\u00F3n, el verbo conjugado funciona como el n\u00FAcleo sint\u00E1ctico del predicado (si el verbo est\u00E1 en una forma conjugada ocupar\u00E1 en general la posici\u00F3n del n\u00FAcleo del sintagma de tiempo, y si no de un sintagma verbal simple). Los verbos, seg\u00FAn su valencia o gram\u00E1tica, pueden ser clasificados en intransitivos, transitivos, ditransitivos, etc. Son transitivos cuando el verbo requiere m\u00E1s de un argumento obligatorio. Los intransitivos tienen un solo argumento obligatorio."@es . . "Aditza, semantikaren ikuspegitik, ekintza, egoera edo gertaera bat adierazten duen hitza da; sintaxiaren ikuspegitik, berriz, denbora, pertsona (edo pertsonak) eta beste modalitate batzuk adieraz ditzakeen hitza. Adizkera edo aditz-forma aditzaren modalitateak aditzean txertatzeko modua da. Ohiko sailkapen bati jarraikiz, aditzak bi multzotan sailka daitezke, onartzen dituzten objektuen arabera: \n* Aditz iragangaitzak (aditzak subjektua du): Ama erori da. \n* Aditz iragankorrak (aditzak subjektua eta osagarri zuzena ditu): Amak auto berria erosi du."@eu . . . . . . "Czasownik"@pl . "\u0414\u0456\u0454\u0441\u043B\u043E\u0301\u0432\u043E (\u043B\u0430\u0442. verbum) \u2014 \u0441\u0430\u043C\u043E\u0441\u0442\u0456\u0439\u043D\u0430 \u0447\u0430\u0441\u0442\u0438\u043D\u0430 \u043C\u043E\u0432\u0438, \u0449\u043E \u0432\u043A\u0430\u0437\u0443\u0454 \u043D\u0430 \u0434\u0456\u044E \u0430\u0431\u043E \u0441\u0442\u0430\u043D \u043F\u0440\u0435\u0434\u043C\u0435\u0442\u0430 \u0439 \u0432\u0456\u0434\u043F\u043E\u0432\u0456\u0434\u0430\u0454 \u043D\u0430 \u043F\u0438\u0442\u0430\u043D\u043D\u044F \u00AB\u0449\u043E \u0440\u043E\u0431\u0438\u0442\u0438?\u00BB, \u00AB\u0449\u043E \u0437\u0440\u043E\u0431\u0438\u0442\u0438?\u00BB."@uk . . . . . . "Aditza, semantikaren ikuspegitik, ekintza, egoera edo gertaera bat adierazten duen hitza da; sintaxiaren ikuspegitik, berriz, denbora, pertsona (edo pertsonak) eta beste modalitate batzuk adieraz ditzakeen hitza. Adizkera edo aditz-forma aditzaren modalitateak aditzean txertatzeko modua da. Ohiko sailkapen bati jarraikiz, aditzak bi multzotan sailka daitezke, onartzen dituzten objektuen arabera: \n* Aditz iragangaitzak (aditzak subjektua du): Ama erori da. \n* Aditz iragankorrak (aditzak subjektua eta osagarri zuzena ditu): Amak auto berria erosi du."@eu . "\u52D5\u8A5E"@ja . . . . . . "\u0413\u043B\u0430\u0433\u043E\u0301\u043B \u2014 \u0441\u0430\u043C\u043E\u0441\u0442\u043E\u044F\u0442\u0435\u043B\u044C\u043D\u0430\u044F \u0447\u0430\u0441\u0442\u044C \u0440\u0435\u0447\u0438, \u043A\u043E\u0442\u043E\u0440\u0430\u044F \u043E\u0431\u043E\u0437\u043D\u0430\u0447\u0430\u0435\u0442 \u0441\u043E\u0441\u0442\u043E\u044F\u043D\u0438\u0435 \u0438\u043B\u0438 \u0434\u0435\u0439\u0441\u0442\u0432\u0438\u0435 \u043F\u0440\u0435\u0434\u043C\u0435\u0442\u0430 \u0438 \u043E\u0442\u0432\u0435\u0447\u0430\u0435\u0442 \u043D\u0430 \u0432\u043E\u043F\u0440\u043E\u0441\u044B \u0447\u0442\u043E \u0434\u0435\u043B\u0430\u0442\u044C? \u0447\u0442\u043E \u0441\u0434\u0435\u043B\u0430\u0442\u044C?. \u0413\u043B\u0430\u0433\u043E\u043B \u043C\u043E\u0436\u0435\u0442 \u0431\u044B\u0442\u044C \u043F\u0435\u0440\u0435\u0445\u043E\u0434\u043D\u044B\u043C \u0438 \u043D\u0435\u043F\u0435\u0440\u0435\u0445\u043E\u0434\u043D\u044B\u043C, \u0432\u043E\u0437\u0432\u0440\u0430\u0442\u043D\u044B\u043C \u0438 \u043D\u0435\u0432\u043E\u0437\u0432\u0440\u0430\u0442\u043D\u044B\u043C. \u041A\u0430\u043A \u043F\u0440\u0430\u0432\u0438\u043B\u043E, \u0432 \u043F\u0440\u0435\u0434\u043B\u043E\u0436\u0435\u043D\u0438\u0438 \u0433\u043B\u0430\u0433\u043E\u043B\u044B \u0432\u044B\u0441\u0442\u0443\u043F\u0430\u044E\u0442 \u0432 \u043A\u0430\u0447\u0435\u0441\u0442\u0432\u0435 \u0441\u043A\u0430\u0437\u0443\u0435\u043C\u043E\u0433\u043E. \u041D\u0430\u043F\u0440\u0438\u043C\u0435\u0440: \u0420\u0443\u0441\u0430\u043B\u043A\u0430 \u043F\u043B\u044B\u043B\u0430 \u043F\u043E \u0440\u0435\u043A\u0435 \u0433\u043E\u043B\u0443\u0431\u043E\u0439, / \u043E\u0437\u0430\u0440\u044F\u0435\u043C\u0430 \u043F\u043E\u043B\u043D\u043E\u0439 \u043B\u0443\u043D\u043E\u0439\u2026 (\u041C. \u042E. \u041B\u0435\u0440\u043C\u043E\u043D\u0442\u043E\u0432); \u0422\u0430\u043A \u0434\u0443\u043C\u0430\u043B \u043C\u043E\u043B\u043E\u0434\u043E\u0439 \u043F\u043E\u0432\u0435\u0441\u0430, / \u043B\u0435\u0442\u044F \u0432 \u043F\u044B\u043B\u0438 \u043D\u0430 \u043F\u043E\u0447\u0442\u043E\u0432\u044B\u0445\u2026 (\u0410. \u0421. \u041F\u0443\u0448\u043A\u0438\u043D) \u0418\u0437\u043C\u0435\u043D\u0435\u043D\u0438\u0435 \u0444\u043E\u0440\u043C\u044B \u0433\u043B\u0430\u0433\u043E\u043B\u043E\u0432 \u043F\u043E \u043B\u0438\u0446\u0430\u043C \u0438 \u0447\u0438\u0441\u043B\u0430\u043C \u043D\u0430\u0437\u044B\u0432\u0430\u0435\u0442\u0441\u044F \u0441\u043F\u0440\u044F\u0436\u0435\u043D\u0438\u0435\u043C."@ru . . . . . . . "Il verbo (dal latino verbum, \"parola\") \u00E8 una parte del discorso variabile, che indica un'azione che il soggetto compie o subisce, l'esistenza o uno stato del soggetto, il rapporto tra il soggetto e il nome del predicato. Alcuni esempi in lingua italiana: \n* Il tacchino mangia (il soggetto compie un'azione); \n* Il tacchino \u00E8 mangiato (il soggetto subisce un'azione); \n* L'essere \u00E8, il nulla non \u00E8 (esistenza del soggetto); \n* Paolo \u00E8 arrabbiato (rapporto tra soggetto e nome del predicato)."@it . . . "Czasownik \u2013 cz\u0119\u015B\u0107 mowy s\u0142u\u017C\u0105ca do przedstawiania dziej\u0105cych si\u0119 czynno\u015Bci oraz zachodz\u0105cych stan\u00F3w. W zdaniu tworzy orzeczenie. Czasowniki s\u0105 nazwami czynno\u015Bci, jakie wykonuj\u0105 w danym czasie istoty \u017Cywe, narz\u0119dzia lub maszyny, oraz nazwami stan\u00F3w, w jakich te istoty albo przedmioty si\u0119 znajduj\u0105. Nie w ka\u017Cdym j\u0119zyku da si\u0119 wyr\u00F3\u017Cni\u0107 jasn\u0105 klas\u0119 czasownik\u00F3w (na przyk\u0142ad w j\u0119zyku japo\u0144skim przymiotniki maj\u0105 wiele w\u0142a\u015Bciwo\u015Bci charakterystycznych dla czasownik\u00F3w)."@pl . . . . "A verb (from Latin verbum 'word') is a word (part of speech) that in syntax generally conveys an action (bring, read, walk, run, learn), an occurrence (happen, become), or a state of being (be, exist, stand). In the usual description of English, the basic form, with or without the particle to, is the infinitive. In many languages, verbs are inflected (modified in form) to encode tense, aspect, mood, and voice. A verb may also agree with the person, gender or number of some of its arguments, such as its subject, or object. Verbs have tenses: present, to indicate that an action is being carried out; past, to indicate that an action has been done; future, to indicate that an action will be done. For some examples: \n* I washed the car yesterday. \n* The dog ate my homework. \n* John studies English and French. \n* Lucy enjoys listening to music. \n* Barack Obama became the President of the United States in 2009. (occurrence) \n* Mike Trout is a center fielder. (state of being)"@en . . . . . . "Verbo estas , kiu plej ofte signifas agon (\"legi\", \"kuri\"), okazon (\"brili\", \"disi\u011Di\"), a\u016D staton (\"ekzisti\", \"vivi\", \"stari\"). Depende de la lingvo, verbo povas varii forme la\u016D multaj faktoroj, eble inkluzive de \u011Dia verbotempo, aspekto, gramatika modo, kaj vo\u0109o. \u011Ci anka\u016D povas akordi kun la persono, genro, kaj/a\u016D pluraleco de kelkaj el \u011Diaj argumentoj (kiujn ni normale nomas subjekton, objekton, ktp.)."@eo . . . . . . . . "Verba atau kata kerja adalah kelas kata yang menyatakan suatu tindakan, keberadaan, pengalaman, atau pengertian dinamis lainnya. Jenis kata ini umumnya menjadi predikat dalam suatu frasa atau kalimat."@in . . . . . . . . "Verbo"@es . . . . "37354"^^ . "\uB3D9\uC0AC(\u52D5\u8A5E, Verb) \uB610\uB294 \uC6C0\uC9C1\uC774\uB294 \uC0AC\uB78C\uC774\uB098 \uC0AC\uBB3C\uC758 \uC6C0\uC9C1\uC784\uC744 \uB098\uD0C0\uB0B4\uB294 \uD488\uC0AC\uC774\uB2E4. \uD615\uC6A9\uC0AC\uC640 \uD568\uAED8 \uC6A9\uC5B8\uC5D0 \uC18D\uD55C\uB2E4. \uC8FC\uC5B4 \uB2E4\uC74C\uC5D0 \uB3D9\uC0AC\uAC00 \uB098\uC624\uB294 \uC601\uC5B4\uB098 \uC911\uAD6D\uC5B4\uC640\uB294 \uB2EC\uB9AC \uD55C\uAD6D\uC5B4\uC758 \uB3D9\uC0AC\uB294 \uBB38\uC7A5\uC758 \uB05D\uC5D0\uC11C /-\uB2E4/\uB85C \uB05D\uB098\uB294 \uACBD\uC6B0\uAC00 \uB9CE\uAE30 \uB54C\uBB38\uC5D0 \uADF8 \uD615\uD0DC\uB9CC \uAC00\uC9C0\uACE0\uB294 \uD615\uC6A9\uC0AC\uC640 \uAD6C\uBCC4\uD558\uAE30 \uC27D\uC9C0 \uC54A\uB2E4."@ko . . . . "Verbo estas , kiu plej ofte signifas agon (\"legi\", \"kuri\"), okazon (\"brili\", \"disi\u011Di\"), a\u016D staton (\"ekzisti\", \"vivi\", \"stari\"). Depende de la lingvo, verbo povas varii forme la\u016D multaj faktoroj, eble inkluzive de \u011Dia verbotempo, aspekto, gramatika modo, kaj vo\u0109o. \u011Ci anka\u016D povas akordi kun la persono, genro, kaj/a\u016D pluraleco de kelkaj el \u011Diaj argumentoj (kiujn ni normale nomas subjekton, objekton, ktp.). Oni povas klasifiki verbojn la\u016D diversaj kriterioj. La\u016D valentecaj argumentoj ekzistas almena\u016D kvar tipoj. Iuj verboj havas specialan gramatikan uzon kaj komplementojn, ekzemple kopuloj kaj helpverboj. Multaj verboj povas partopreni en kompleksaj verboj. Plue, verboj povas esti nefinitaj, ne fleksitaj la\u016D tenso, kaj havas diversajn formojn, ekzemple infinitivo, participo a\u016D gerundio."@eo . . "\u52D5\u8A5E\uFF08\u3069\u3046\u3057\u3001\u82F1: verb\uFF09\u3068\u306F\u3001\u54C1\u8A5E\u306E\u4E00\u3064\u3067\u3001\u4E3B\u306B\u52D5\u4F5C\u3084\u72B6\u614B\u3092\u8868\u3057\u3001\u9805\u3068\u3057\u3066\u4E3B\u8A9E\u3084\u76EE\u7684\u8A9E\u306A\u3069\u306E\u540D\u8A5E\u53E5\u3092\u3068\u308B\u8A9E\u3067\u3042\u308B\u3002\u6642\u5236\u304C\u3042\u308B\u8A00\u8A9E\u3067\u306F\u3001\u4E00\u822C\u7684\u306B\u306F\u52D5\u8A5E\u304C\u6642\u5236\u3092\u793A\u3059\u3002"@ja . . . . . "Verbo"@it . . . . . "\u0413\u043B\u0430\u0433\u043E\u0301\u043B \u2014 \u0441\u0430\u043C\u043E\u0441\u0442\u043E\u044F\u0442\u0435\u043B\u044C\u043D\u0430\u044F \u0447\u0430\u0441\u0442\u044C \u0440\u0435\u0447\u0438, \u043A\u043E\u0442\u043E\u0440\u0430\u044F \u043E\u0431\u043E\u0437\u043D\u0430\u0447\u0430\u0435\u0442 \u0441\u043E\u0441\u0442\u043E\u044F\u043D\u0438\u0435 \u0438\u043B\u0438 \u0434\u0435\u0439\u0441\u0442\u0432\u0438\u0435 \u043F\u0440\u0435\u0434\u043C\u0435\u0442\u0430 \u0438 \u043E\u0442\u0432\u0435\u0447\u0430\u0435\u0442 \u043D\u0430 \u0432\u043E\u043F\u0440\u043E\u0441\u044B \u0447\u0442\u043E \u0434\u0435\u043B\u0430\u0442\u044C? \u0447\u0442\u043E \u0441\u0434\u0435\u043B\u0430\u0442\u044C?. \u0413\u043B\u0430\u0433\u043E\u043B \u043C\u043E\u0436\u0435\u0442 \u0431\u044B\u0442\u044C \u043F\u0435\u0440\u0435\u0445\u043E\u0434\u043D\u044B\u043C \u0438 \u043D\u0435\u043F\u0435\u0440\u0435\u0445\u043E\u0434\u043D\u044B\u043C, \u0432\u043E\u0437\u0432\u0440\u0430\u0442\u043D\u044B\u043C \u0438 \u043D\u0435\u0432\u043E\u0437\u0432\u0440\u0430\u0442\u043D\u044B\u043C. \u041A\u0430\u043A \u043F\u0440\u0430\u0432\u0438\u043B\u043E, \u0432 \u043F\u0440\u0435\u0434\u043B\u043E\u0436\u0435\u043D\u0438\u0438 \u0433\u043B\u0430\u0433\u043E\u043B\u044B \u0432\u044B\u0441\u0442\u0443\u043F\u0430\u044E\u0442 \u0432 \u043A\u0430\u0447\u0435\u0441\u0442\u0432\u0435 \u0441\u043A\u0430\u0437\u0443\u0435\u043C\u043E\u0433\u043E. \u041D\u0430\u043F\u0440\u0438\u043C\u0435\u0440: \u0420\u0443\u0441\u0430\u043B\u043A\u0430 \u043F\u043B\u044B\u043B\u0430 \u043F\u043E \u0440\u0435\u043A\u0435 \u0433\u043E\u043B\u0443\u0431\u043E\u0439, / \u043E\u0437\u0430\u0440\u044F\u0435\u043C\u0430 \u043F\u043E\u043B\u043D\u043E\u0439 \u043B\u0443\u043D\u043E\u0439\u2026 (\u041C. \u042E. \u041B\u0435\u0440\u043C\u043E\u043D\u0442\u043E\u0432); \u0422\u0430\u043A \u0434\u0443\u043C\u0430\u043B \u043C\u043E\u043B\u043E\u0434\u043E\u0439 \u043F\u043E\u0432\u0435\u0441\u0430, / \u043B\u0435\u0442\u044F \u0432 \u043F\u044B\u043B\u0438 \u043D\u0430 \u043F\u043E\u0447\u0442\u043E\u0432\u044B\u0445\u2026 (\u0410. \u0421. \u041F\u0443\u0448\u043A\u0438\u043D) \u0418\u0437\u043C\u0435\u043D\u0435\u043D\u0438\u0435 \u0444\u043E\u0440\u043C\u044B \u0433\u043B\u0430\u0433\u043E\u043B\u043E\u0432 \u043F\u043E \u043B\u0438\u0446\u0430\u043C \u0438 \u0447\u0438\u0441\u043B\u0430\u043C \u043D\u0430\u0437\u044B\u0432\u0430\u0435\u0442\u0441\u044F \u0441\u043F\u0440\u044F\u0436\u0435\u043D\u0438\u0435\u043C."@ru . . . . . . . . . . . . . . . .