This HTML5 document contains 151 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
yago-reshttp://yago-knowledge.org/resource/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
dbpedia-glhttp://gl.dbpedia.org/resource/
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
n10https://global.dbpedia.org/id/
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
dbpedia-skhttp://sk.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mshttp://ms.dbpedia.org/resource/
dbphttp://dbpedia.org/property/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
n28http://bible.cc/matthew/

Statements

Subject Item
dbr:Value_theory
rdf:type
yago:PsychologicalFeature100023100 yago:HigherCognitiveProcess105770664 yago:Theory105989479 yago:Cognition100023271 yago:Process105701363 yago:Thinking105770926 yago:Abstraction100002137 dbo:Person yago:WikicatAxiologicalTheories yago:Explanation105793000
rdfs:label
Filosofia dei valori Värdeteori Valorteorio نظرية القيمة Teoría del valor (axiología) Value theory
rdfs:comment
Valorteorio konsistas el variaj alproksimiĝoj kiuj ekzamenas kiel, kial kaj ĝis kia grado homoj valorigas aferojn kaj ĉu la objekto aŭ subjekto de la valorigo estas persono, ideo, aĵo aŭ io alia. Ene de filozofio, ĝi povas esti konata kiel etiko aŭ aksiologio. Dekomencaj filozofiaj esploroj serĉis kompreni la bonon kaj malbonon kaj precizigi la koncepton de "bono". Nuntempe, multo de la valorteorio aspiras al tio sience empiria, registrante tion kion la homoj valorigas kaj klopodante kompreni kial ili valorigas ĝin en la kunteksto de la psikologio, de la sociologio kaj de la ekonomiko. تُشير نظرية القيمة (بالإنجليزية: Value theory)‏ إلى مجموعة من الطرق لفهم كيف، ولماذا، وإلى أي درجة يعطي الأشخاص قيمة للأشياء. سواء كان موضوع التقييم هو شخص أو فكرة أو كائن أو أي شيء آخر. بدأ هذا التحقيق حول القيمة في الفلسفة القديمة، حيث يطلق عليه علم القيم أو الأخلاقيات. وسعت التحقيقات الفلسفية المبكرة لفهم الخير والشر. واليوم فالكثير من نظريات القيمة تطمح إلى التجربة العلمية، وتسجيل ما يقدّره الناس ومحاولة فهم سبب تقديرهم له، في سياق علم النفس وعلم الاجتماع والاقتصاد. In ethics and the social sciences, value theory involves various approaches that examine how, why, and to what degree humans value things and whether the object or subject of valuing is a person, idea, object, or anything else. Within philosophy, it is also known as ethics or axiology. Värdeteori är det filosofiska studiet av värderingar och deras grundval. Man studerar värdeomdömen ur logisk, semantisk, metafysisk och kunskapsteoretisk synvinkel. Bland de semantiska frågorna återfinns exempelvis: "Vad är värdeomdömen?" och "Kan värdeomdömen vara sanna?" Inom den ontologiska (metafysiska) delen studeras frågor som: "Finns det objektivt existerande värden?" Man studerar även vilka möjligheter det finns att få kunskap i dessa och andra närbesläktade frågor. Även om det i teorin går att kombinera de olika delarna ganska fritt har filosofer tenderat att utveckla heltäckande teorier; teorier som uttalar sig om vårt moraliska språk, om en eventuell moralisk verklighet samt om våra möjligheter att få kunskap om detta. En el ámbito de las ciencias sociales, la teoría de valor abarca varios enfoques que examinan cómo, por qué y hasta qué punto los humanos valoran las cosas y si el objeto o sujeto de la valoración es una persona, una idea, un objeto o cualquier otra cosa. En filosofía, es también conocido como ética o axiología. La filosofia dei valori non va confusa con la speculazione diretta a definire i valori in senso metafisico e religioso com'era, ad esempio, nell'etica platonica e aristotelica ma deve essere intesa come un ampio movimento filosofico che, opponendosi al materialismo positivistico e al nichilismo nietzschiano e rifacendosi alla rinascita del Kantismo nella seconda metà del XIX secolo, affronta il problema dei valori morali intesi come convalidati dalla loro universalità e da quella metafisica ispirata da Kant.
dcterms:subject
dbc:Value_(ethics) dbc:Axiological_theories dbc:Theory_of_value_(economics)
dbo:wikiPageID
32361
dbo:wikiPageRevisionID
1068294539
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Rationality dbr:Pirsig's_Metaphysics_of_Quality dbr:Service_economy dbr:Law_of_value dbr:Max_Weber dbr:Immanuel_Kant dbr:Philosophy dbr:Pragmatism dbr:Social_sciences dbr:Marx dbr:Nicholas_Rescher dbr:Intrinsic_good dbr:Sociology dbr:Illegalism dbr:Lung_cancer dbr:Thick_concept dbr:Absolute_intrinsic_value_denial dbr:Ethics dbr:Behaviorism dbr:Labor_theory_of_value dbc:Axiological_theories dbr:Aesthetics dbr:Silvio_Gesell dbr:Rationality_and_power dbr:Historical_institutionalism dbr:Categorical_Imperative dbr:Intrinsic_value_(ethics) dbr:Absolute_value_(philosophy) dbr:John_McMurtry_(academic) dbr:Economic_growth dbr:Tobacco dbr:John_Dewey dbr:H._T._Odum dbr:Cultural_Institutions_Studies dbr:Relative_value_(philosophy) dbr:Ecology dbr:Morality dbr:Objectivist dbr:Environmental_ethics dbr:Summum_bonum dbc:Theory_of_value_(economics) dbr:Economic_value dbr:Economics dbr:Normative_science dbr:Axiological_ethics dbr:Social_contract dbr:Ethic_valuation dbr:Plato dbr:Logic dbr:Emergy dbr:Labour_theory_of_value dbr:Value_engineering dbr:Moral_philosophy dbr:Exchange_value dbr:Public_good_(economics) dbr:Talcott_Parsons dbr:Aldo_Leopold dbr:Anthropological_theories_of_value dbr:Ethic_of_Reciprocity dbr:Psychology dbr:Ecological_economics dbr:Suicide dbr:Postmodern_philosophy dbr:Intrinsic_and_extrinsic_properties_(philosophy) dbr:Value-added_theory dbr:Good_and_evil dbr:Cigarette dbr:Graded_absolutism dbr:Substance_use_disorder dbr:Instrumental_value dbr:Axiology dbr:Value_(ethics_and_social_sciences) dbr:Golden_Rule dbr:Science dbr:Revealed_preference dbr:Practical_philosophy dbr:Marxism dbr:Intuitionism dbr:Contributory_conditionality dbr:Friedrich_Nietzsche dbr:Historical_materialism dbr:Émile_Durkheim dbr:Ultimate_importance dbr:Encyclopedia_of_Life_Support_Systems dbr:Holmes_Rolston_III dbc:Value_(ethics) dbr:Jürgen_Habermas dbr:Baden_School dbr:UNESCO dbr:Consensus
dbo:wikiPageExternalLink
n28:7-12.htm
owl:sameAs
n10:2wm7R yago-res:Value_theory dbpedia-ms:Teori_moral dbpedia-eo:Valorteorio dbpedia-gl:Valor dbpedia-sv:Värdeteori dbpedia-fi:Arvoteoria dbpedia-sk:Teória_záujmu wikidata:Q3187415 freebase:m.07yhz dbpedia-ar:نظرية_القيمة dbpedia-it:Filosofia_dei_valori dbpedia-fa:نظریه_ارزش dbpedia-es:Teoría_del_valor_(axiología) dbpedia-he:תורת_הערך_(פילוסופיה)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Reflist dbt:Short_description dbt:Div_col dbt:Div_col_end dbt:Further dbt:Main
dbo:wikiPageInterLanguageLink
dbpedia-zh:價值觀 dbpedia-it:Teoria_dei_valori
dbo:abstract
In ethics and the social sciences, value theory involves various approaches that examine how, why, and to what degree humans value things and whether the object or subject of valuing is a person, idea, object, or anything else. Within philosophy, it is also known as ethics or axiology. Traditionally, philosophical investigations in value theory have sought to understand the concept of "the good". Today, some work in value theory has trended more towards empirical sciences, recording what people do value and attempting to understand why they value it in the context of psychology, sociology, and economics. In ecological economics, value theory is separated into two types: donor-type value and receiver-type value. Ecological economists tend to believe that 'real wealth' needs an accrual-determined value as a measure of what things were needed to make an item or generate a service (H. T. Odum, Environmental Accounting: Emergy and environmental decision-making, 1996). In other fields, theories posit the importance of values as an analytical independent variable (including those put forward by Max Weber, Émile Durkheim, Talcott Parsons, and Jürgen Habermas). Classical examples of sociological traditions which deny or downplay the question of values are institutionalism, historical materialism (including Marxism), behaviorism, pragmatic-oriented theories, postmodern philosophy and various Objectivist-oriented theories. At the general level, there is a difference between moral and natural goods. Moral goods are those that have to do with the conduct of persons, usually leading to praise or blame. Natural goods, on the other hand, have to do with objects, not persons. For example, the statement "Mary is a good person" uses 'good' very differently than in the statement "That is good food". Ethics is mainly focused on moral goods rather than natural goods, while economics has a concern in what is economically good for the society but not an individual person and is also interested in natural goods. However, both moral and natural goods are equally relevant to goodness and value theory, which is more general in scope. Valorteorio konsistas el variaj alproksimiĝoj kiuj ekzamenas kiel, kial kaj ĝis kia grado homoj valorigas aferojn kaj ĉu la objekto aŭ subjekto de la valorigo estas persono, ideo, aĵo aŭ io alia. Ene de filozofio, ĝi povas esti konata kiel etiko aŭ aksiologio. Dekomencaj filozofiaj esploroj serĉis kompreni la bonon kaj malbonon kaj precizigi la koncepton de "bono". Nuntempe, multo de la valorteorio aspiras al tio sience empiria, registrante tion kion la homoj valorigas kaj klopodante kompreni kial ili valorigas ĝin en la kunteksto de la psikologio, de la sociologio kaj de la ekonomiko. En ekologia ekonomiko valorteorio estas apartigita en du tipoj: nome valoro de la donacanto kaj valoro de la ricevanto. Ekologiaj ekonomikistoj tendencas kredi ke 'la reala riĉo' bezonas donac-determinitan valoron kiel mezuro de tio kio necesas por fari aĵon aŭ generi servon. En aliaj fakoj, teorioj metas la gravon de valoroj kiel analizo sendependa variabla (kiel tiuj de Max Weber, Émile Durkheim, Talcott Parsons kaj Jürgen Habermas). Klasikaj ekzemploj de sociologiaj tradicioj kiuj malakceptas aŭ minimumigas la demandon de la valoroj estas instituciismo, historia materiismo (kiel Marksismo), kondutismo, pragmat-orientitaj teorioj, postmodernisma filozofio kaj variaj objektivism-orientitaj teorioj. Je ĝenerala nivelo, estas diferenco inter morala kaj natura bonoj. Moralaj bonoj estas tiuj kiuj rilatas al la konduto de personoj, kutime kondukante al laŭdo aŭ mallaŭdo. Naturaj bonoj, aliflanke, rilatas al objektoj, ne al personoj. Por ekzemplo, la aserto "Maria estas bona persono" uzas 'bona' tre diference ol en la aserto "Tiu estas bona manĝo". Etiko estas ĉefe fokusita al moralaj bonoj pli ol al naturaj bonoj, dum ekonomiko rilatas al tio kio estas ekonomie bona por la socio sed ne al individua persono kaj estas interesata ankaŭ en naturaj bonoj. Tamen, kaj moralaj kaj naturaj bonoj estas egale gravaj por boneco kaj valorteorio, kio estas pli ĝenerala laŭ vidpunkto. Värdeteori är det filosofiska studiet av värderingar och deras grundval. Man studerar värdeomdömen ur logisk, semantisk, metafysisk och kunskapsteoretisk synvinkel. Bland de semantiska frågorna återfinns exempelvis: "Vad är värdeomdömen?" och "Kan värdeomdömen vara sanna?" Inom den ontologiska (metafysiska) delen studeras frågor som: "Finns det objektivt existerande värden?" Man studerar även vilka möjligheter det finns att få kunskap i dessa och andra närbesläktade frågor. Även om det i teorin går att kombinera de olika delarna ganska fritt har filosofer tenderat att utveckla heltäckande teorier; teorier som uttalar sig om vårt moraliska språk, om en eventuell moralisk verklighet samt om våra möjligheter att få kunskap om detta. Värdeteori inbegriper värderingar inom olika fält där det mest framträdande är moralens. Moralisk värdeteori brukar också kallas för metaetik. Moral är dock inte det enda området där värdeteoretiska studier förekommer. Även inom exempelvis de filosofiska studierna av estetik, teknik och juridik och inom vetenskapsteori studerar man värderingar. Ibland sägs det att värdeteori förhåller sig till normativ etik på samma sätt som vetenskapsteorin förhåller sig till vetenskapen. Värdeteori ingår i vad som bredare har kallats . Värdeteorin skiljer sig från andra delar av värdefilosofin därigenom att den inte sysslar med frågor om hur saker och ting bör vara, vilket är studieområdet för den normativa etiken, utan snarare analyserar detta "bör". Gränsen mellan dessa två delar av värdefilosofin är stundtals oklar, och teorier inom det ena området implicerar ofta bestämda förhållanden på det andra. Värdefilosofin skiljer sig i sin tur från empirisk forskning av värderingar, som exempelvis kan inbegripa studier av värderingar hos olika folkgrupper och individer. Lars Bergström uttryckte i Grundbok i värdeteori (1990) skillnaden mellan de empiriska vetenskaperna och värdefilosofin på följande vis: "Inom empiriska vetenskaper är man intresserad av vilka värderingar folk faktiskt har. Inom värdefilosofin intresserar man sig för vad värderingar är, och för vilka värderingar som är riktiga." Värt att notera är att Bergströms "är" och "riktiga" ungefär motsvarar distinktionen mellan värdeteori och normativ etik. La filosofia dei valori non va confusa con la speculazione diretta a definire i valori in senso metafisico e religioso com'era, ad esempio, nell'etica platonica e aristotelica ma deve essere intesa come un ampio movimento filosofico che, opponendosi al materialismo positivistico e al nichilismo nietzschiano e rifacendosi alla rinascita del Kantismo nella seconda metà del XIX secolo, affronta il problema dei valori morali intesi come convalidati dalla loro universalità e da quella metafisica ispirata da Kant. En el ámbito de las ciencias sociales, la teoría de valor abarca varios enfoques que examinan cómo, por qué y hasta qué punto los humanos valoran las cosas y si el objeto o sujeto de la valoración es una persona, una idea, un objeto o cualquier otra cosa. En filosofía, es también conocido como ética o axiología. Tradicionalmente, las investigaciones filosóficas relativas a la teoría de los valores han tratado de comprender el concepto de" lo bueno". Hoy en día, algunos trabajos en la teoría de los valores se han inclinado más hacia las ciencias empíricas, registrando lo que las personas valoran e intentando comprender por qué lo valoran en el contexto de la psicología, sociología, y economía.​ En economía ecológica la teoría de valores se separan en dos tipos: valor de tipo-donante y valor de tipo-receptor. Los economistas ecológicos tienden a creer que la "verdadera riqueza" necesita un valor determinado por el donante como medida de lo que se necesita para fabricar un artículo o generar un servicio. (H. T. Odum, Environmental Accounting: Emergy and environmental decision-making 1996). En otros campos, las teorías que plantean la importancia de los valores como una variable analítica independiente (incluidas las presentadas por Max Weber, Émile Durkheim, Talcott Parsons, y Jürgen Habermas). Ejemplos clásicos de tradiciones sociológicas que niegan o minimizan la cuestión de los valores son institucionalismo, materialismo histórico (incluyendo marxismo), conductismo, pragmático-orientó teorías, filosofía postmoderna y varias teorías de orientación-objetivista. A nivel general, hay una diferencia entre los bienes morales y los naturales. Los bienes morales son los que tienen que ver con la conducta de las personas, que normalmente llevan a la alabanza o a la culpa. Los bienes naturales, en cambio, tienen que ver con objetos, no con personas. Por ejemplo, la afirmación "María es una buena persona" utiliza "bien" de manera muy distinta que en la afirmación "Esa es una buena comida". La ética se centra principalmente en los bienes morales más que en los naturales, mientras que la economía se preocupa por lo que es económicamente bueno para la sociedad pero no para una persona individual y también se interesa por los bienes naturales. Sin embargo, tanto los bienes morales como los naturales son igualmente pertinentes para la teoría del bien y del valor, que tiene un alcance más general. تُشير نظرية القيمة (بالإنجليزية: Value theory)‏ إلى مجموعة من الطرق لفهم كيف، ولماذا، وإلى أي درجة يعطي الأشخاص قيمة للأشياء. سواء كان موضوع التقييم هو شخص أو فكرة أو كائن أو أي شيء آخر. بدأ هذا التحقيق حول القيمة في الفلسفة القديمة، حيث يطلق عليه علم القيم أو الأخلاقيات. وسعت التحقيقات الفلسفية المبكرة لفهم الخير والشر. واليوم فالكثير من نظريات القيمة تطمح إلى التجربة العلمية، وتسجيل ما يقدّره الناس ومحاولة فهم سبب تقديرهم له، في سياق علم النفس وعلم الاجتماع والاقتصاد. على المستوى العام فإن هناك فرق بين المقدرات المعنوية (الأخلاقية) والمقدرات الطبيعية (المادية). فالأخلاقية هي تلك التي لها علاقة بسلوك الأشخاص، وعادة ما تؤدي إلى الثناء أو اللوم. والطبيعية من ناحية أخرى لها علاقة بالأشياء، وليس بالأشخاص. على سبيل المثال، تعطي كلمة (جيد) في عبارة «فلان لديه شخصية جيدة» إحساسًا مختلفًا تمامًا عن نفس الكلمة في عبارة «هذا طعام جيد». تركز الأخلاقيات بشكل أساسي على المقدرات الأخلاقية بدلاً من المقدرات المادية، في حين أن الاقتصاد لديه اهتمام بما هو جيد من الناحية الاقتصادية للمجتمع ولكن ليس شخصًا فرديًا، كما أنه مهتم بالمقدرات المادية.
gold:hypernym
dbr:Person
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Value_theory?oldid=1068294539&ns=0
dbo:wikiPageLength
13632
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Value_theory