This HTML5 document contains 172 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
n21http://www.bible.org/netbible/
dbpedia-shhttp://sh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hrhttp://hr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fyhttp://fy.dbpedia.org/resource/
n41http://viaf.org/viaf/
n44http://tl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
n37http://
n23http://dbpedia.org/resource/Wikt:
n16http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
n40http://st-takla.org/pub_Deuterocanon/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
n30http://bible.oremus.org/
n32http://dbpedia.org/resource/File:
dbphttp://dbpedia.org/property/
n22http://www.biblicalaudio.com/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
dbpedia-lahttp://la.dbpedia.org/resource/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
n24http://www.athanasius.com/psalms/
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
n34http://mg.dbpedia.org/resource/
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
n46https://global.dbpedia.org/id/
yago-reshttp://yago-knowledge.org/resource/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbpedia-simplehttp://simple.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
dbpedia-behttp://be.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#

Statements

Subject Item
dbr:Psalm_151
rdf:type
yago:WikicatDeadSeaScrolls yago:Coil113875970 yago:Abstraction100002137 yago:Shape100027807 yago:Attribute100024264 yago:RoundShape113865483 owl:Thing
rdfs:label
Psalm 151 Mazmur 151 Psalm 151 Salmo 151 Psalm 151 Salmo 151 Psalm 151 Salmo 151 시편 151장 Psalm 151 Псалом 151
rdfs:comment
Salmo 151 é um breve salmo encontrado em várias cópias da Septuaginta mas não no texto massorético da bíblia hebraica. O título dado a este salmo na Septuaginta indica sua natureza supranumerária pois não é dado um número a ele. É reconhecido como canônico somente pela Igreja Ortodoxa, ou seja, católicos romanos, protestantes e boa parte dos judeus o consideram apócrifo. Entretanto não é raro encontrá-lo como um apêndice em algumas bíblias católicas, assim como em algumas edições da Vulgata e ainda em algumas traduções ecumênicas. Psalm 151 is een psalm die alleen in Psalmen in de Septuagint voorkomt, maar niet in de Tenach. Alleen in de Oosters-orthodoxe kerken en de Koptische Kerk wordt de psalm aanvaard als deel van de canon van de Bijbel. In Nederlandse vertalingen van de Hebreeuwse Bijbel bevat Psalmen 150 psalmen. Het opschrift boven de psalm noemt David als de auteur, maar vermoedelijk is de psalm later ontstaan. In verband met de datering van 11QPsa en de Septuagint, moet de psalm in elk geval voor het begin van de christelijke jaartelling worden gedateerd. Psalm 151 är en kort psalm som finns med i de allra flesta kopior av Septuaginta, men inte i den Masoretiska bibeltexten. Namnet på psalmen i Septuaginta indikerar att den är övertalig, och inget nummer är fäst vid den, utan numret är tillagt i efterhand som en fortsättning på kung Davids psalmer i Psaltaren. Titeln påstår att den skrevs av kung David efter hans strid mot jätten Goljat. Psalmen inkluderas i vissa manuskript av Peshitta, standardversionen av Bibeln på syriska. Den östligt ortodoxa kyrkan räknar Psalm 151 som kanonisk. Romerska katoliker, protestanter och de flesta judar räknar den som apokryfisk. Il Salmo 151 è un breve salmo biblico che si trova nella maggior parte delle copie della traduzione greca dei Settanta ma non nel testo masoretico della Bibbia ebraica. È riconosciuto come canonico solamente dalla Chiesa ortodossa, mentre per le altre confessioni cristiane rappresenta un apocrifo dell'Antico Testamento. Сто пятьдесят первый псалом — неканонический псалом, отсутствующий в еврейской Библии, но содержащийся в греческой Библии (Септуагинте) и её славянском переводе. Католики и протестанты считают этот псалом неподлинным. Текст псалма был найден в XX веке среди кумранских рукописей (Большой псалмовый свиток, 30-50 гг. н.э.), что позволило восстановить его еврейский оригинал. Psalm 151 is a short psalm found in most copies of the Septuagint (LXX), but not in the Masoretic Text of the Hebrew Bible. The title given to this psalm in the Septuagint indicates that it is supernumerary, as no number is affixed to it. The psalm is ascribed to David. It is also included in some manuscripts of the Peshitta. The psalm concerns the story of David and Goliath. Psalm 151 ist die moderne Bezeichnung für einen kurzen Psalm, der in den meisten Handschriften der griechischen Übersetzung des Alten Testaments, der Septuaginta, enthalten ist, nicht jedoch im masoretischen Text des Tanach. Eine hebräische Fassung des Psalms ist in der großen Psalmenrolle von Qumran enthalten. Salmo 151 es el nombre y número con que se conoce un breve salmo encontrado en varias copias de la Septuaginta,​ aunque no en el texto masorético de la Tanaj. El título dado a este salmo en la Septuaginta indica su naturaleza supernumeraria, pues no se le asigna allí un número específico. Con base en estos hechos, durante muchos siglos se pensó que se trataba de una adición propia del texto griego. Sin embargo, hoy se cuenta con versiones hebreas de este salmo que fueron conservadas en Qumrán, en los llamados rollos del Mar Muerto. Psalm 151 – psalm, który w prawosławnym i koptyjskim kanonie Starego Testamentu uważany jest za integralną część biblijnej Księgi Psalmów. Przez Kościół katolicki i Kościoły protestanckie zaliczany do apokryfów. W wersji greckiej i syryjskiej jest to jeden utwór stanowiący kompilację dwóch oddzielnych utworów hebrajskich, z których drugi zachował się jako niekompletny. Mazmur 151 adalah sebuah mazmur singkat yang terdapat dalam kebanyakan salinan Septuaginta tetapi tidak terdapat dalam Teks Masoret Alkitab Ibrani. Judul yang diberikan kepada mazmur ini dalam Septuaginta mengindikasikan bahwa karya ini (melebihi jumlah yang biasa), dan tidak ada nomor yang dibubuhkan padanya: "Mazmur ini dianggap berasal dari Daud dan di luar penomoran. Ketika ia membunuh Goliat dalam satu pertempuran". Karya ini juga terdapat dalam beberapa manuskrip Pesyita. 시편 151장은 대부분의 70인역 사본에서 볼 수 있는 짧은 시편의 이름이다. 그러나 히브리어 성경의 마소라 본문에는 포함되어 있지 않다. 70인역에 들어있는 이 시편 이름이 151인 까닭은 일반적으로 읽히는 시편이 150장을 이루는데 여기서 더 추가된 것이기 때문에 숫자를 부여한 것이다. 로마 가톨릭과 개신교에서는 정경으로 취급하지 않는 부분이지만 나머지 기독교파에서는 시편 151장을 대개 정경으로 인정한다. 다윗과 골리앗에 관계된 이야기에 대한 시이다. 페시타의 일부 필사본에도 포함되어 있다. 1956년 사해 문서의 일부로 발견되었다.
foaf:depiction
n16:11Q5_(Psalm_151).jpg
dcterms:subject
dbc:Psalms dbc:Jewish_apocrypha dbc:Anagignoskomena dbc:Dead_Sea_Scrolls dbc:Texts_in_the_Septuagint dbc:Works_attributed_to_David
dbo:wikiPageID
1052925
dbo:wikiPageRevisionID
1122802694
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Protestantism dbr:Péter_Eötvös dbr:Breviary dbr:Syrian_Orthodox_Church dbr:Apocrypha dbr:The_New_York_Times dbr:Deuterocanonical_books dbr:Common_English_Bible dbr:Matins dbr:Hebrew_language dbr:NRSV dbr:Canticle dbr:The_Coup dbr:Talib_Kweli dbr:John_Strugnell dbr:Percussionist dbr:1st_century dbr:Coptic_Orthodox_Church dbr:Hebrew_Bible dbc:Psalms dbr:New_Revised_Standard_Version dbr:Catholic_Bible dbr:Catholic_Church dbc:Jewish_apocrypha n23:supernumerary dbr:Adam_Clarke dbr:Armenian_Church dbr:Wynonna_Judd dbr:Septuagint dbr:Eastern_Orthodox_Church dbr:Biblical_canon dbr:Masoretic_Text dbr:Pick_a_Bigger_Weapon dbr:Vulgate dbr:Greek_language dbr:James_A._Sanders dbr:Lancelot_Charles_Lee_Brenton dbr:Latin dbr:Sabine_Baring-Gould dbr:William_Wright_(orientalist) dbr:David dbr:William_Ralph_Churton dbr:William_Digby_Seymour dbr:Athanasius_of_Alexandria n32:11Q5_(Psalm_151).jpg dbr:Ezra_Furman dbr:Syriac_language dbr:NET_Bible dbr:Jay-Z dbr:Revised_Standard_Version dbr:Haile_Selassie_of_Ethiopia dbr:Frank_Zappa dbc:Anagignoskomena dbr:The_Great_Psalms_Scroll dbr:Orthodox_Study_Bible dbr:Black_Thought dbr:Peshitta dbr:Ecumenical dbr:Touched_by_an_Angel dbr:Contemporary_English_Version dbc:Dead_Sea_Scrolls dbr:English_Standard_Version dbr:Editio_princeps dbr:Goliath dbc:Texts_in_the_Septuagint dbr:Psalms dbr:William_Whiston dbr:Jews dbr:DJ_Khaled dbr:Armenian_Apostolic_Church dbc:Works_attributed_to_David dbr:Charles_Thomson
dbo:wikiPageExternalLink
n21:index.htm%3Fadp1.htm n22:psalms.htm n24:psalms5.html%23151 n30:%3Fql=364191858 n37:St-Takla.org n40:Deuterocanon-Apocrypha_El-Asfar_El-Kanoneya_El-Tanya_10-Psalm151-El-Mazmoor-151.html n40:Deuterocanon-Apocrypha_El-Asfar_El-Kanoneya_El-Tanya_10-Psalm151-El-Mazmoor-151_.html
owl:sameAs
freebase:m.041w8k dbpedia-he:מזמור_קנ%22א dbpedia-fi:Psalmi_151 dbpedia-nl:Psalm_151 dbpedia-hr:Psalam_151 yago-res:Psalm_151 dbpedia-pl:Psalm_151 dbpedia-sv:Psalm_151 dbpedia-be:Псалом_151 dbpedia-it:Salmo_151 dbpedia-ko:시편_151장 dbpedia-sh:Psalm_151 dbpedia-ru:Псалом_151 dbpedia-pt:Salmo_151 n34:Salamo_faha-151 wikidata:Q1052253 dbpedia-fy:Psalm_151 dbpedia-simple:Psalm_151 n41:61148207994800342663 dbpedia-de:Psalm_151 n44:Awit_151 dbpedia-no:Salme_151 n46:8ad4 dbpedia-id:Mazmur_151 dbpedia-es:Salmo_151 dbpedia-la:Psalmus_151
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Commons_category dbt:Citation dbt:Authority_control dbt:Short_description dbt:Psalms dbt:Tanakh_OT dbt:Sfn dbt:Refbegin dbt:Refend dbt:Reflist dbt:Books_of_the_Bible dbt:Bibleverse dbt:Jewish_Apocrypha
dbo:thumbnail
n16:11Q5_(Psalm_151).jpg?width=300
dbo:abstract
Psalm 151 ist die moderne Bezeichnung für einen kurzen Psalm, der in den meisten Handschriften der griechischen Übersetzung des Alten Testaments, der Septuaginta, enthalten ist, nicht jedoch im masoretischen Text des Tanach. Eine hebräische Fassung des Psalms ist in der großen Psalmenrolle von Qumran enthalten. 시편 151장은 대부분의 70인역 사본에서 볼 수 있는 짧은 시편의 이름이다. 그러나 히브리어 성경의 마소라 본문에는 포함되어 있지 않다. 70인역에 들어있는 이 시편 이름이 151인 까닭은 일반적으로 읽히는 시편이 150장을 이루는데 여기서 더 추가된 것이기 때문에 숫자를 부여한 것이다. 로마 가톨릭과 개신교에서는 정경으로 취급하지 않는 부분이지만 나머지 기독교파에서는 시편 151장을 대개 정경으로 인정한다. 다윗과 골리앗에 관계된 이야기에 대한 시이다. 페시타의 일부 필사본에도 포함되어 있다. 1956년 사해 문서의 일부로 발견되었다. Psalm 151 är en kort psalm som finns med i de allra flesta kopior av Septuaginta, men inte i den Masoretiska bibeltexten. Namnet på psalmen i Septuaginta indikerar att den är övertalig, och inget nummer är fäst vid den, utan numret är tillagt i efterhand som en fortsättning på kung Davids psalmer i Psaltaren. Titeln påstår att den skrevs av kung David efter hans strid mot jätten Goljat. Psalmen inkluderas i vissa manuskript av Peshitta, standardversionen av Bibeln på syriska. Den östligt ortodoxa kyrkan räknar Psalm 151 som kanonisk. Romerska katoliker, protestanter och de flesta judar räknar den som apokryfisk. Även om bibelforskare i flera år trodde att Psalm 151 kunde vara en grekisk konstruktion och att det inte fanns något bevis för att psalmen någonsin existerat på hebreiska vet vi nu efter finnandet av Dödahavsrullarna att psalmen faktiskt existerade på hebreiska och att den även användes flitigt av Qumransekten (essenerna). Psalm 151 – psalm, który w prawosławnym i koptyjskim kanonie Starego Testamentu uważany jest za integralną część biblijnej Księgi Psalmów. Przez Kościół katolicki i Kościoły protestanckie zaliczany do apokryfów. W wersji greckiej i syryjskiej jest to jeden utwór stanowiący kompilację dwóch oddzielnych utworów hebrajskich, z których drugi zachował się jako niekompletny. Psalm 151 is een psalm die alleen in Psalmen in de Septuagint voorkomt, maar niet in de Tenach. Alleen in de Oosters-orthodoxe kerken en de Koptische Kerk wordt de psalm aanvaard als deel van de canon van de Bijbel. In Nederlandse vertalingen van de Hebreeuwse Bijbel bevat Psalmen 150 psalmen. Psalm 151 is een lied van zeven verzen over de overwinning van koning David op de Filistijnse reus Goliat. In de Dode Zeerollen is de oorspronkelijke Hebreeuwse tekst van deze psalm teruggevonden (samen met nog enkele andere, daarvoor nog onbekende psalmen) in de grote Psalmrol uit grot 11 bij Qumran (11QPsa). Het opschrift boven de psalm noemt David als de auteur, maar vermoedelijk is de psalm later ontstaan. In verband met de datering van 11QPsa en de Septuagint, moet de psalm in elk geval voor het begin van de christelijke jaartelling worden gedateerd. Mazmur 151 adalah sebuah mazmur singkat yang terdapat dalam kebanyakan salinan Septuaginta tetapi tidak terdapat dalam Teks Masoret Alkitab Ibrani. Judul yang diberikan kepada mazmur ini dalam Septuaginta mengindikasikan bahwa karya ini (melebihi jumlah yang biasa), dan tidak ada nomor yang dibubuhkan padanya: "Mazmur ini dianggap berasal dari Daud dan di luar penomoran. Ketika ia membunuh Goliat dalam satu pertempuran". Karya ini juga terdapat dalam beberapa manuskrip Pesyita. Gereja Ortodoks Timur serta Gereja Ortodoks Koptik, Gereja Apostolik Armenia, dan Gereja Katolik Armenia memandang Mazmur 151 kanonik. Gereja Katolik Roma, Protestan, dan kebanyakan Yahudi menganggapnya apokrif. Namun karya ini terdapat pada lampiran dalam beberapa Kitab Suci Katolik, misalnya Vulgata Latin edisi tertentu dan dalam beberapa terjemahan ekumenis, misalnya New Revised Standard Version. Сто пятьдесят первый псалом — неканонический псалом, отсутствующий в еврейской Библии, но содержащийся в греческой Библии (Септуагинте) и её славянском переводе. Католики и протестанты считают этот псалом неподлинным. Текст псалма был найден в XX веке среди кумранских рукописей (Большой псалмовый свиток, 30-50 гг. н.э.), что позволило восстановить его еврейский оригинал. Il Salmo 151 è un breve salmo biblico che si trova nella maggior parte delle copie della traduzione greca dei Settanta ma non nel testo masoretico della Bibbia ebraica. È riconosciuto come canonico solamente dalla Chiesa ortodossa, mentre per le altre confessioni cristiane rappresenta un apocrifo dell'Antico Testamento. Salmo 151 é um breve salmo encontrado em várias cópias da Septuaginta mas não no texto massorético da bíblia hebraica. O título dado a este salmo na Septuaginta indica sua natureza supranumerária pois não é dado um número a ele. É reconhecido como canônico somente pela Igreja Ortodoxa, ou seja, católicos romanos, protestantes e boa parte dos judeus o consideram apócrifo. Entretanto não é raro encontrá-lo como um apêndice em algumas bíblias católicas, assim como em algumas edições da Vulgata e ainda em algumas traduções ecumênicas. Salmo 151 es el nombre y número con que se conoce un breve salmo encontrado en varias copias de la Septuaginta,​ aunque no en el texto masorético de la Tanaj. El título dado a este salmo en la Septuaginta indica su naturaleza supernumeraria, pues no se le asigna allí un número específico. Con base en estos hechos, durante muchos siglos se pensó que se trataba de una adición propia del texto griego. Sin embargo, hoy se cuenta con versiones hebreas de este salmo que fueron conservadas en Qumrán, en los llamados rollos del Mar Muerto. Psalm 151 is a short psalm found in most copies of the Septuagint (LXX), but not in the Masoretic Text of the Hebrew Bible. The title given to this psalm in the Septuagint indicates that it is supernumerary, as no number is affixed to it. The psalm is ascribed to David. It is also included in some manuscripts of the Peshitta. The psalm concerns the story of David and Goliath. The Eastern Orthodox, Coptic Orthodox, Armenian Apostolic, and Syrian Orthodox churches accept Psalm 151 as canonical. Catholics, Protestants, and most Jews consider it apocryphal. However, it is found in some Catholic Bibles, such as certain editions of the Latin Vulgate, as well as in some ecumenical translations, such as the Revised Standard Version. Psalm 151 is cited once in the Extraordinary Form of the Roman Breviary, as a responsory of the series from the books of Kings, the second in the Roman Breviary, together with 1 Samuel 17:37 (Greek 1–2 Kings = trad. 1–2 Samuel; Greek 3–4 Kings = trad. 1–2 Kings) in a text slightly different from that in the Vulgate. Athanasius of Alexandria mentions this psalm as being "especially the Psalm of David," and as being suited to occasions in which, "weak as you are, you people are chosen for some position of authority among the brethren."
gold:hypernym
dbr:Name
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Psalm_151?oldid=1122802694&ns=0
dbo:wikiPageLength
14876
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Psalm_151