This HTML5 document contains 311 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
n81http://lt.dbpedia.org/resource/
n99https://web.archive.org/web/20090817212723/http:/www.pythia.com.ar/
dbpedia-ochttp://oc.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pnbhttp://pnb.dbpedia.org/resource/
dbpedia-lahttp://la.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
dbphttp://dbpedia.org/property/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-behttp://be.dbpedia.org/resource/
dbpedia-trhttp://tr.dbpedia.org/resource/
n86https://global.dbpedia.org/id/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ethttp://et.dbpedia.org/resource/
n31http://dbpedia.org/resource/File:
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
n25http://ckb.dbpedia.org/resource/
dbpedia-elhttp://el.dbpedia.org/resource/
dbpedia-rohttp://ro.dbpedia.org/resource/
dbpedia-afhttp://af.dbpedia.org/resource/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cyhttp://cy.dbpedia.org/resource/
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
n66http://sco.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
dbpedia-skhttp://sk.dbpedia.org/resource/
n8http://lv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-glhttp://gl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mrhttp://mr.dbpedia.org/resource/
n17http://pa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
n85http://cv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
dbpedia-shhttp://sh.dbpedia.org/resource/
yago-reshttp://yago-knowledge.org/resource/
n71http://tl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-gahttp://ga.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
n90http://ast.dbpedia.org/resource/
n94http://azb.dbpedia.org/resource/
dbpedia-simplehttp://simple.dbpedia.org/resource/
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
dbpedia-bghttp://bg.dbpedia.org/resource/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
n38http://tt.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
n36http://ta.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
dbpedia-hrhttp://hr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kahttp://ka.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
n57http://ml.dbpedia.org/resource/
n20http://am.dbpedia.org/resource/
dbpedia-vihttp://vi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-srhttp://sr.dbpedia.org/resource/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
n43http://ba.dbpedia.org/resource/
n50http://my.dbpedia.org/resource/
n77http://ur.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
n80http://d-nb.info/gnd/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
n73http://ne.dbpedia.org/resource/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
dbpedia-euhttp://eu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-azhttp://az.dbpedia.org/resource/
n58http://mn.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-lbhttp://lb.dbpedia.org/resource/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#
dbpedia-dahttp://da.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
n76http://bn.dbpedia.org/resource/
dbpedia-slhttp://sl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kkhttp://kk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-thhttp://th.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mkhttp://mk.dbpedia.org/resource/
n32http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
dbpedia-sqhttp://sq.dbpedia.org/resource/
n62http://bs.dbpedia.org/resource/
n29http://si.dbpedia.org/resource/
n24http://hy.dbpedia.org/resource/
n11http://te.dbpedia.org/resource/
dbpedia-yohttp://yo.dbpedia.org/resource/
n93http://hi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mshttp://ms.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pmshttp://pms.dbpedia.org/resource/

Statements

Subject Item
dbr:Newton's_law_of_universal_gravitation
rdf:type
yago:WikicatTheoriesOfGravitation yago:Process105701363 yago:PsychologicalFeature100023100 owl:Thing yago:HigherCognitiveProcess105770664 yago:Idea105833840 yago:TheoryOfGravitation105990089 yago:Abstraction100002137 yago:Cognition100023271 yago:Theory105989479 yago:WikicatScientificTheories yago:Explanation105793000 yago:Content105809192 yago:WikicatConceptsInPhysics yago:ScientificTheory105993844 yago:Concept105835747 yago:Thinking105770926
rdfs:label
万有引力定律 Gravitatiewet van Newton Newtonův gravitační zákon Legge di gravitazione universale Hukum gravitasi universal Newton Grabitazio unibertsalaren legea Νόμος της παγκόσμιας έλξης Newtonsches Gravitationsgesetz Llei de la gravitació universal Классическая теория тяготения Ньютона Lei da gravitação universal Newton's law of universal gravitation قانون الجذب العام لنيوتن Newtons gravitationslag Prawo powszechnego ciążenia Dlí na himtharraingthe 만유인력의 법칙 Neŭtona leĝo pri universala gravito Hukum gravitasi universal Ley de gravitación universal Закон всесвітнього тяжіння 万有引力 Loi universelle de la gravitation
rdfs:comment
Hukum tarik-menarik gravitasi Newton dalam bidang fisika berarti gaya tarik untuk saling mendekat satu sama lain. Dalam bidang fisika tiap benda dengan massa m1 selalu mempunyai gaya tarik menarik dengan benda lain (dengan massa m2 ). Misalnya partikel satu dengan partikel lain selalu akan saling tarik-menarik. Contoh yang dikemukakan oleh Sir Isaac Newton dalam bidang mekanika klasik bahwa benda apapun di atas atmosfer akan ditarik oleh bumi, yang kemudian banyak dikenal sebagai fenomena benda jatuh. , di mana: قانون الجذب العام لنيوتن (بالإنجليزية: Newton's Law of Universal Gravitation)‏، أو كما يعرف اختصارًا بقانون الجذب العام أو قانون التجاذب الكوني هو قانون الجاذبية أو الثقالة وينتمي للميكانيكا الكلاسيكية، وهو قانون فيزيائي استنباطي ينص على أنه «توجد قوة تجاذب بين أي جسمين في الكون، تتناسب طرديًا مع حاصل ضرب كتلتيهما، وعكسيًا مع مربع المسافة بين مركزيهما».وحدتها ويُسمى هذا القانون عادة بقانون التربيع العكسي؛ وذلك لأن القوة تتناسب عكسياً مع مربع المسافة بين مركزي الجسمين. حيث أن الكتلة تؤثر على الكتلة بقوة مقدارها، والكتلة تؤثر بقوة مقدارها على الكتلة ثابت الجذب العام يقدر ب : La loi universelle de la gravitation ou loi de l'attraction universelle, découverte par Isaac Newton, est la loi décrivant la gravitation comme une force responsable de la chute des corps et du mouvement des corps célestes, et de façon générale, de l'attraction entre des corps ayant une masse, par exemple les planètes, les satellites naturels ou artificiels. Cet article présente essentiellement les aspects de la mécanique classique de la gravitation, et non pas la relativité générale qui procède d'un cadre plus général dans un nouveau paradigme. Newton's law of universal gravitation is usually stated as that every particle attracts every other particle in the universe with a force that is proportional to the product of their masses and inversely proportional to the square of the distance between their centers. The publication of the law has become known as the "first great unification", as it marked the unification of the previously described phenomena of gravity on Earth with known astronomical behaviors. The equation for universal gravitation thus takes the form: La llei de la gravitació universal de Newton ens diu que la força d'atracció entre dos cossos, amb masses m1 i m₂ respectivament, és proporcional al producte de les masses m1 i m₂ i inversament proporcional al quadrat de la distància que separa els dos cossos. Matemàticament s'expressa com: en què F és el mòdul de la força de la gravetat, G és la constant gravitacional, m1 i m₂ són les masses dels dos objectes que originen la força, i d és la distància entre els dos centres de gravetat de les dues masses, que es consideren concentrades en un punt. on Newtons gravitationslag innebär att två kroppar dras mot varandra med en kraft som är proportionell mot kropparnas massor och omvänt proportionell mot kvadraten på avståndet mellan dem: Här är F: kraften mellan kropparnam: massar: avståndet mellan kropparnas tyngdpunkterG: gravitationskonstanten, en universell proportionalitetskonstant ≈ 6,7 · 10-11 m3 kg-1s-2 Med vektorer: Gravitationskraften mellan lätta föremål är mycket liten. Två människor som står tätt ihop dras mot varandra med en kraft på i storleksordningen 0,01 millinewton. Det är jämförbart med tyngdkraften av ett sockerkorn. De gravitatiewet van Isaac Newton is een natuurwet, die de aantrekking door de zwaartekracht tussen voorwerpen beschrijft. Deze wet staat in Newtons werk Philosophiae Naturalis Principia Mathematica dat hij publiceerde op 5 juli 1687: Elke puntmassa oefent een kracht uit op elke andere puntmassa. Deze kracht is gericht langs de lijn die beide punten verbindt en is evenredig met het product van de massa's en is omgekeerd evenredig met het kwadraat van de afstand tussen beide massa's. Ismaël Bullialdus stelde als eerste een omgekeerde kwadratenwet voor de zwaartekracht voor. La Neŭtona leĝo pri universala gravito asertas ke ajnaj du korpoj en la Universo altiras unu la alian per forto kiu estas rekte proporcia al la produkto de ties masoj kaj inverse proporcia al la kvadrato de la distanco inter ili. Tiu estas ĝenerala fizika leĝo derivita el la empiria observado kiun Isaac Newton nomigis induktado. Ĝi estas parto de klasika mekaniko kaj estis formulita en la verko de Newton nome Principia Mathematica ("nome la Principia"), unuafoje publikigita en la 5a de julio 1687. (Kiam la libro de Newton estis prezentita en 1686 al la Royal Society, Robert Hooke faris plendon ke Newton estis akirinta la inversan kvadraton de la leĝo el li.) Das Newtonsche Gravitationsgesetz ist ein Gesetz der klassischen Physik, nach dem jeder Massenpunkt auf jeden anderen Massenpunkt mit einer anziehenden Gravitationskraft einwirkt. Diese Gravitationskraft ist entlang der Verbindungslinie beider Massenpunkte gerichtet sowie in ihrer Stärke proportional zum Produkt der beiden Massen und umgekehrt proportional zum Quadrat ihres Abstandes. Bei ausgedehnten Körpern gilt dieses Gesetz für jeden Massenpunkt des einen Körpers in Beziehung zu jedem Massenpunkt des anderen Körpers, die einzelnen Kräfte summieren sich zu einer Gesamtkraft. Prawo powszechnego ciążenia, zwane także prawem powszechnego ciążenia Newtona – prawo głoszące, że każdy obiekt we wszechświecie przyciąga każdy inny obiekt z siłą, która jest wprost proporcjonalna do iloczynu ich mas i odwrotnie proporcjonalna do kwadratu odległości między ich środkami. Jest to ogólne prawo fizyczne, bazujące na empirycznych obserwacjach Newtona, które nazwał on indukcją (wpływem). Wchodzi ono w skład podstaw mechaniki klasycznej i zostało sformułowane w pracy Isaaca Newtona pt. Philosophiae naturalis principia mathematica, opublikowanej po raz pierwszy 5 lipca 1687 r. W języku współczesnym prawo to brzmi następująco: Ο Ισαάκ Νεύτων (1642-1727) διετύπωσε τον περίφημο Νόμο της παγκόσμιας έλξης όπου κατ΄ αυτόν: * Οι ελκτικές δυνάμεις μεταξύ δύο ουρανίων σωμάτων είναι ανάλογες του γινομένου των μαζών τους και αντιστρόφως ανάλογες του τετραγώνου της μεταξύ των κέντρων μάζας τους απόστασης. Ο παραπάνω νόμος εκφράζεται με τη μαθηματική σχέση: όπου F είναι η ελκτική δύναμη σε Νιούτον, G η σταθερά της παγκόσμιας έλξης, m1 και m2 οι μάζες αδράνειας των δύο σωμάτων σε χιλιόγραμμα, και r η μεταξύ τους απόσταση σε μέτρα. με σχετικό σφάλμα 1 προς 104. Класси́ческая тео́рия тяготе́ния Нью́то́на (Зако́н всеми́рного тяготе́ния Нью́то́на) — закон, описывающий гравитационное взаимодействие в рамках классической механики. Этот закон был открыт Ньютоном около 1666 года, опубликован в 1687 году в «Началах» Ньютона. Закон гласит, что сила гравитационного притяжения между двумя материальными точками с массами и , разделёнными расстоянием , действует вдоль соединяющей их прямой, пропорциональна обеим массам и обратно пропорциональна квадрату расстояния. То есть: Здесь — гравитационная постоянная, равная: 6,67430(15)·10−11 м³/(кг·с²). Hukum gravitasi universal Newton menyatakan bahwa benda di alam semesta saling tarik menarik dengan gaya yang berbanding lurus dengan hasil dari massa dan berbanding terbalik dengan kuadrat dari jarak antara mereka. (Secara terpisah menunjukkan bahwa besar massa berbentuk bulat simetris tarik-menarik seolah-olah semua massa terkonsentrasi di pusat-pusat mereka.) Ini merupakan hukum fisika umum yang berasal dari pengamatan empiris yang Isaac Newton sebut induksi. ini adalah bagian dari mekanika klasik dan dirumuskan dalam karya Newton berjudul Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica ("the Principia"), terbit perdana pada 5 Juli 1687. (Ketika buku Newton disajikan pada 1686 ke Royal Society, Robert Hooke mengklaim bahwa Newton memperoleh inverse hukum kuadrat darinya.)Dalam bahasa modern A lei da gravitação universal afirma que, se dois corpos possuem massa, ambos estão submetidos a uma mútua proporcional às suas massas e inversamente proporcional ao quadrado da distância que separa seus centros de gravidade. Essa lei foi formulada pelo físico inglês Isaac Newton em sua obra Philosophiae Naturalis Principia Mathematica, publicada em 1687, que descreve a lei da gravitação universal e as Leis de Newton — as três leis dos corpos em movimento que assentaram-se como fundamento da mecânica clássica. La legge di gravitazione universale è una legge fisica fondamentale che afferma che nell'Universo due corpi si attraggono con una forza direttamente proporzionale (G) al prodotto delle loro masse e inversamente proporzionale al quadrato della loro distanza (r): Formulata nel 1687 da Isaac Newton nell'opera Philosophiae Naturalis Principia Mathematica ("Principia"), fa parte della meccanica classica ed è una legge fisica generale derivata per induzione da osservazioni empiriche. La ley de gravitación universal es una ley física clásica que describe la fuerza o interacción gravitatoria entre distintos cuerpos con masa, fue formulada por Isaac Newton en su libro Philosophiae Naturalis Principia Mathematica, publicado el 5 de julio de 1687, donde establece por primera vez una relación proporcional (deducida empíricamente de la observación) de la fuerza con que se atraen dos objetos con masa. Así, Newton dedujo que la fuerza con que se atraen dos cuerpos tenía que ser proporcional al producto de sus masas dividido por la distancia entre ellos al cuadrado. Para grandes distancias de separación entre cuerpos se observa que dicha fuerza actúa de manera muy aproximada como si toda la masa de cada uno de los cuerpos estuviese concentrada únicamente en su centro de gravedad Grabitazio unibertsalaren legea masadun gorputzen arteko elkarrekintza grabitatorioa deskribatzen duen lege fisikoa da. Isaac Newton-ek (1643-1727) formulatu zuen bere Philosophiae Naturalis Principia Mathematica lanean (1687an argitaratua), non, lehen aldiz, bi masek elkar erakartzen duten indarraren erlazio kuantitatiboa formula batez adierazi baitzuen. Formula horretan ageri den horri grabitazio unibertsalaren konstantea deritzo eta balio hau du: 牛頓的万有引力定律(英語:Newton's law of universal gravitation),通称万有引力定律,定律指出,兩個質點彼此之間相互吸引的作用力,是與它們的質量乘積成正比,並與它們之間的距離成平方反比。 万有引力定律是由艾萨克·牛顿稱之為歸納推理的經驗觀察得出的一般物理規律。它是經典力學的一部分,是在1687年于《自然哲学的数学原理》中首次發表的,并於1687年7月5日首次出版。當牛頓的書在1686年被提交給英國皇家學會時,羅伯特·胡克宣稱牛頓從他那裡得到了距離平方反比律。 此定律若按照現代語文,明示了:每一點質量都是通過指向沿著兩點相交線的力量來吸引每一個其它點的質量。力與兩個質量的乘積成正比,與它們之間的距離平方成反比。關於牛頓所明示質量之間萬有引力理論的第一個實驗,是英國科學家亨利·卡文迪什於1798年進行的卡文迪許實驗。這個實驗發生在《自然哲学的数学原理》出版111年之後,也是在他去世大約71年之後。 牛頓的引力定律類似於庫侖定律,用來計算兩個帶電體之間產生的電力的大小。兩者都是平方反比定律,其中作用力與物體之間的距離平方成反比。庫侖定律是用兩個電荷來代替質量的乘積,用靜電常數代替引力常數。 万有引力(ばんゆういんりょく、(英: universal gravitation)または万有引力の法則(ばんゆういんりょくのほうそく、(英: law of universal gravitation)とは、「地球上において質点(物体)が地球に引き寄せられるだけではなく、この宇宙においてはどこでも全ての質点(物体)は互いに gravitation(=引き寄せる作用、引力、重力)を及ぼしあっている」とする考え方、概念、法則のことである。 Newtonův gravitační zákon je fyzikální zákon, který popisuje gravitaci jako přitažlivou sílu – gravitační sílu, kterou na sebe působí tělesa v závislosti na svých hmotnostech a vzájemné vzdálenosti. Formuloval jej Isaac Newton na základě analýzy pohybu Měsíce kolem Země, planet kolem Slunce a na základě znalosti Keplerových zákonů. Luann Dlí Uilíoch Imtharraingthe Newton go dtarraingíonn gach réad sa gach réad eile le fórsa atá i gcomhréir dhíreach le toradh a maiseanna agus i gcomhréir chontrártha le cearnóg a bhfaid óna chéile. Is amhlaidh a scríobhtar an dlí seo i ndeilbh foirmle mar: inarb ionann: F = an fórsa imtharraingthe idir dhá mhais, m1 agus m2r = an fad idir lárphointí an dá mhaisG = an Tairiseach Uilíoch Imtharraingthe 만유인력의 법칙(萬有引力-法則, 영어: law of universal gravity)이란 질량을 가진 물체사이의 중력끌림을 기술하는 물리학 법칙이다. 이 법칙은 아이작 뉴턴의 1687년 발표 논문 〈자연철학의 수학적 원리, 혹은 프린키피아(Principia)〉를 통해 처음 소개된 법칙이다. 현대의 용어를 사용하여 이 법칙을 기술하자면 다음과 같다. 모든 점질량은 두 점을 가로지르는 선을 따라 다른 모든 점질량을 힘으로 끌어 당긴다. 이 힘은 두 상호작용하는 점질량 사이의 질량의 곱에 비례하며, 두 점질량 사이의 거리에는 제곱에 반비례한다. 이를 수식으로 나타내면 다음과 같다. 여기서 * F : 두 점질량 간의 중력의 크기 * G : 중력 상수, * m1 : 첫 번째 점질량의 질량 * m2 : 두 번째 점질량의 질량 * r : 두 점질량의 거리 Зако́н всесві́тнього тяжі́ння — фізичний закон, що описує гравітаційну взаємодію в рамках Ньютонівської механіки. Закон стверджує, що сила притягання між двома тілами (матеріальними точками) прямо пропорційна добутку їхніх мас, і обернено пропорційна квадрату відстані між ними. Закон всесвітнього тяжіння сформулював у 2019 році у трактаті «Математичні начала натуральної філософії» (лат. Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica). У математичній формі закон всесвітнього тяжіння записується для матеріальних точок у вигляді: , Для абсолютної величини сили: . .
rdfs:seeAlso
dbr:History_of_gravitational_theory
foaf:depiction
n32:Earth-G-force.png n32:NewtonsLawOfUniversalGravitation.svg n32:Gravity_Big_G_Measurements_NIST.png n32:Gravity_field_near_earth.gif n32:Gravitymacroscopic.svg
dcterms:subject
dbc:Theories_of_gravity dbc:Scientific_laws dbc:Isaac_Newton dbc:Concepts_in_astronomy dbc:Newtonian_gravity dbc:Articles_containing_video_clips
dbo:wikiPageID
244611
dbo:wikiPageRevisionID
1122449624
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Free_fall dbr:Physical_body dbr:Spacetime dbr:Sun dbr:Planet dbr:Kilogram dbr:Johannes_Kepler dbr:Mechanical_explanations_of_gravitation dbr:Empirical_observation dbr:Scalar_(physics) dbr:Classical_mechanics dbr:Giovanni_Battista_Riccioli dbr:Gravitational_acceleration dbr:Celestial_mechanics dbr:Three-body_problem dbr:Point_particle dbr:Galileo_Galilei dbr:Equation dbc:Theories_of_gravity dbr:Point_mass dbr:Francesco_Maria_Grimaldi dbr:General_Scholium n31:Earth-G-force.png dbr:Mercury_(planet) dbr:Mass dbr:Product_(mathematics) dbr:Social_gravity dbr:Apsidal_precession dbc:Scientific_laws dbr:Centripetal_force dbr:Physical_law dbr:Proportionality_(mathematics) dbc:Isaac_Newton dbr:Two-body_problem dbr:Shell_theorem dbr:Centrifugal_force dbr:Plagiarism dbc:Concepts_in_astronomy dbr:Kepler_orbit dbr:World_line dbr:Geodesic dbr:Royal_Society dbr:Isaac_Newton dbr:Robert_Hooke dbr:Jesuits dbr:Center_of_mass dbr:Star dbr:Globular_cluster dbr:Unit_vector dbr:Integral dbr:Ismaël_Bullialdus dbr:Inverse-square_law dbr:Curvature_of_spacetime dbc:Newtonian_gravity dbr:Gravity_of_Earth dbr:Dark_matter dbr:Line_(mathematics) dbr:Albert_Einstein dbc:Articles_containing_video_clips dbr:Edmond_Halley dbr:Speed_of_light dbr:Conservative_field dbr:Cavendish_experiment dbr:Jordan_and_Einstein_frames dbr:Square_(algebra) dbr:Newton's_laws_of_motion dbr:Bentley's_paradox dbr:Gauss's_law_for_gravity dbr:Gravity dbr:Giovanni_Alfonso_Borelli dbr:General_relativity dbr:Newton_(units) dbr:SI dbr:Unification_(physics) dbr:Vector_(geometry) n31:Gravity_Big_G_Measurements_NIST.png n31:Gravity_field_near_earth.gif n31:Gravitymacroscopic.svg dbr:Newton's_cannonball dbr:Neutron_interferometry dbr:Gravitational_constant dbr:Astronomical_object dbr:Particle dbr:Alexis_Clairaut dbr:Philosophiæ_Naturalis_Principia_Mathematica dbr:Gravitational_potential dbr:Hypotheses_non_fingo dbr:Henry_Cavendish dbr:United_Kingdom dbr:Fictitious_force dbr:Gravitation dbr:Vector_field dbr:Curved_spacetime dbr:Arcsecond dbr:Static_forces_and_virtual-particle_exchange dbr:Coulomb's_law dbr:Inductive_reasoning dbr:Force dbr:International_System_of_Units n31:NewtonsLawOfUniversalGravitation.svg dbr:Gravitational_lens dbr:Coulomb_constant
dbo:wikiPageExternalLink
n99:%3Fid=gravlaw
owl:sameAs
dbpedia-ka:მსოფლიო_მიზიდულობის_კანონი dbpedia-ko:만유인력의_법칙 n8:Ņūtona_vispasaules_gravitācijas_likums n11:న్యూటన్_విశ్వగురుత్వాకర్షణ_సిద్ధాంతం dbpedia-pnb:نیوٹن_دا_کھچ_دا_قنون dbpedia-de:Newtonsches_Gravitationsgesetz dbpedia-mk:Њутнов_закон_за_гравитацијата wikidata:Q134465 n17:ਗੁਰੂਤਾਕਰਸ਼ਣ_ਦਾ_ਸਰਵ-ਵਿਅਾਪੀ_ਨਿਯਮ dbpedia-pt:Lei_da_gravitação_universal dbpedia-uk:Закон_всесвітнього_тяжіння n20:የኒውተን_የግስበት_ቀመር dbpedia-yo:Òfin_ìṣèfà_àgbálá-ayé_Newton n24:Նյուտոնի_դասական_ձգողության_տեսություն n25:یاسای_ڕاکێشانی_گەردوونی dbpedia-ga:Dlí_na_himtharraingthe n29:ගුරුත්වජ_ක්ෂේත්‍රය dbpedia-gl:Lei_da_gravitación_universal dbpedia-ro:Legea_atracției_universale dbpedia-mr:न्यूटनचा_वैश्विक_गुरुत्वाकर्षणाचा_नियम dbpedia-es:Ley_de_gravitación_universal n36:நியூட்டனின்_ஈர்ப்பு_விதி dbpedia-vi:Định_luật_vạn_vật_hấp_dẫn_của_Newton n38:Бөтендөнья_тартылу_кануны dbpedia-it:Legge_di_gravitazione_universale dbpedia-sq:Ligji_gravitacional_universal_i_Njutonit dbpedia-simple:Newton's_law_of_universal_gravitation dbpedia-hr:Newtonov_zakon_gravitacije n43:Ньютондың_классик_тартылыу_теорияһы dbpedia-fa:قانون_جهانی_گرانش_نیوتن dbpedia-sk:Gravitačný_zákon dbpedia-pms:Lej_ëd_gravitassion_universal dbpedia-af:Newton_se_Swaartekragwet dbpedia-sr:Универзални_закон_гравитације dbpedia-el:Νόμος_της_παγκόσμιας_έλξης n50:နယူတန်၏_စကြာဝဠာဆိုင်ရာ_ဒြပ်ဆွဲအားနိယာမ dbpedia-fi:Newtonin_painovoimalaki dbpedia-pl:Prawo_powszechnego_ciążenia dbpedia-la:Lex_universalis_gravitationis_Newtoniana dbpedia-oc:Lei_de_la_gravitacion_universala dbpedia-kk:Бүкіл_әлемдік_тартылыс_заңы dbpedia-sv:Newtons_gravitationslag n57:ഐസക്_ന്യൂട്ടന്റെ_ഗുരുത്വാകർഷണ_നിയമം n58:Бүх_ертөнцийн_таталцлын_хууль dbpedia-cy:Deddf_disgyrchedd_cyffredinol_Newton dbpedia-da:Newtonsk_gravitation dbpedia-ms:Hukum_kegravitian_semesta_Newton n62:Newtonov_zakon_gravitacije dbpedia-sl:Splošni_gravitacijski_zakon dbpedia-zh:万有引力定律 dbpedia-th:กฎความโน้มถ่วงสากลของนิวตัน n66:Newton's_law_o_universal_gravitation dbpedia-fr:Loi_universelle_de_la_gravitation dbpedia-eu:Grabitazio_unibertsalaren_legea dbpedia-ar:قانون_الجذب_العام_لنيوتن dbpedia-nl:Gravitatiewet_van_Newton n71:Batas_ng_unibersal_na_grabitasyon_ni_Newton n73:न्युटनको_गुरुत्वाकर्षणसम्बन्धी_विश्वव्यापी_नियम dbpedia-be:Закон_сусветнага_прыцягнення dbpedia-cs:Newtonův_gravitační_zákon n76:নিউটনের_মহাকর্ষ_সূত্র n77:نیوٹن_کا_قانون_عالمی_ثقالت dbpedia-lb:Gravitatiounsgesetz dbpedia-id:Hukum_gravitasi_universal n80:4296819-7 n81:Niutono_gravitacijos_dėsnis dbpedia-id:Hukum_gravitasi_universal_Newton dbpedia-ca:Llei_de_la_gravitació_universal dbpedia-bg:Закон_за_всеобщото_привличане dbpedia-ru:Классическая_теория_тяготения_Ньютона n85:Ньютонăн_туртăм_теорийĕ n86:MEhg dbpedia-az:Ümumdünya_cazibə_qanunu wikidata:Q25457537 freebase:m.01kffn dbpedia-tr:Newton'un_evrensel_kütleçekim_yasası n90:Llei_de_gravitación_universal yago-res:Newton's_law_of_universal_gravitation dbpedia-ja:万有引力 n93:न्यूटन_का_सार्वत्रिक_गुरुत्वाकर्षण_का_सिद्धान्त n94:نیوتونون_دونیالیق_جاذبه_قانونو dbpedia-sh:Newtonov_zakon_gravitacije dbpedia-no:Newtons_gravitasjonslov dbpedia-eo:Neŭtona_leĝo_pri_universala_gravito dbpedia-hu:Newton-féle_gravitációs_törvény dbpedia-et:Gravitatsiooniseadus
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Cols dbt:Physconst dbt:Theories_of_gravitation dbt:Oiint dbt:Short_description dbt:See_also dbt:Reflist dbt:Fact dbt:Authority_control dbt:Classical_mechanics dbt:Isaac_Newton dbt:Commons_category_inline dbt:Main dbt:YouTube dbt:Colend dbt:Spacetime dbt:Clear dbt:Portal
dbo:thumbnail
n32:NewtonsLawOfUniversalGravitation.svg?width=300
dbo:abstract
Зако́н всесві́тнього тяжі́ння — фізичний закон, що описує гравітаційну взаємодію в рамках Ньютонівської механіки. Закон стверджує, що сила притягання між двома тілами (матеріальними точками) прямо пропорційна добутку їхніх мас, і обернено пропорційна квадрату відстані між ними. Закон всесвітнього тяжіння сформулював у 2019 році у трактаті «Математичні начала натуральної філософії» (лат. Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica). У математичній формі закон всесвітнього тяжіння записується для матеріальних точок у вигляді: , де — сила, що діє на друге тіло (матеріальну точку) з боку першого тіла, — гравітаційна стала, та — маси першого та другого тіла, відповідно, — вектор, що сполучає перше тіло з другим. — відстань між тілами. Для абсолютної величини сили: . Сила притягання, що діє на перше тіло з боку другого тіла однакова за модулем і направлена протилежно: . Стала , яку називають гравітаційною сталою, однакова для всіх тіл, тобто є фундаментальною фізичною константою. Hukum tarik-menarik gravitasi Newton dalam bidang fisika berarti gaya tarik untuk saling mendekat satu sama lain. Dalam bidang fisika tiap benda dengan massa m1 selalu mempunyai gaya tarik menarik dengan benda lain (dengan massa m2 ). Misalnya partikel satu dengan partikel lain selalu akan saling tarik-menarik. Contoh yang dikemukakan oleh Sir Isaac Newton dalam bidang mekanika klasik bahwa benda apapun di atas atmosfer akan ditarik oleh bumi, yang kemudian banyak dikenal sebagai fenomena benda jatuh. Gaya tarik menarik gravitasi ini dinyatakan oleh Isaac Newton melalui tulisannya di journal Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica pada tanggal 5 Juli 1687 dalam bentuk rumus sebagai berikut: , di mana: * F adalah besarnya gaya gravitasi antara dua massa tersebut, * G adalah konstanta gravitasi, * m1 adalah massa dari benda pertama * m2 adalah massa dari benda kedua, dan * r adalah jarak antara dua massa tersebut. Teori ini kemudian dikembangkan lebih jauh lagi bahwa setiap benda angkasa akan saling tarik-menarik, dan ini bisa dijelaskan mengapa bumi harus berputar mengelilingi matahari untuk mengimbangi gaya tarik-menarik gravitasi bumi-matahari. Dengan menggunakan fenomena tarik menarik gravitasi ini juga, meteor yang mendekat ke bumi dalam perjalanannya di ruang angkasa akan tertarik jatuh ke bumi. Newtonův gravitační zákon je fyzikální zákon, který popisuje gravitaci jako přitažlivou sílu – gravitační sílu, kterou na sebe působí tělesa v závislosti na svých hmotnostech a vzájemné vzdálenosti. Formuloval jej Isaac Newton na základě analýzy pohybu Měsíce kolem Země, planet kolem Slunce a na základě znalosti Keplerových zákonů. Newtonův gravitační zákon je důležitou částí klasické fyziky. Není však vhodný pro velmi hmotné vesmírné objekty a rychlosti blížící se rychlosti světla, pro které platí přesnější a složitější definice gravitace obecné teorie relativity. Kvantovou teorii gravitace se zatím nepodařilo vytvořit. De gravitatiewet van Isaac Newton is een natuurwet, die de aantrekking door de zwaartekracht tussen voorwerpen beschrijft. Deze wet staat in Newtons werk Philosophiae Naturalis Principia Mathematica dat hij publiceerde op 5 juli 1687: Elke puntmassa oefent een kracht uit op elke andere puntmassa. Deze kracht is gericht langs de lijn die beide punten verbindt en is evenredig met het product van de massa's en is omgekeerd evenredig met het kwadraat van de afstand tussen beide massa's. Ismaël Bullialdus stelde als eerste een omgekeerde kwadratenwet voor de zwaartekracht voor. La llei de la gravitació universal de Newton ens diu que la força d'atracció entre dos cossos, amb masses m1 i m₂ respectivament, és proporcional al producte de les masses m1 i m₂ i inversament proporcional al quadrat de la distància que separa els dos cossos. Matemàticament s'expressa com: en què F és el mòdul de la força de la gravetat, G és la constant gravitacional, m1 i m₂ són les masses dels dos objectes que originen la força, i d és la distància entre els dos centres de gravetat de les dues masses, que es consideren concentrades en un punt. El valor de G en el SI, sistema internacional d'unitats és: Amb la llei de la gravitació universal, Newton va aconseguir reproduir les lleis de Kepler, donant així una explicació més fonamental de les tres lleis, que fins llavors només s'havien pogut derivar de manera empírica. Per exemple, en la superfície terrestre, on hom pot considerar que la distància al centre de la Terra és la mateixa en tots els punts (és una aproximació: la diferència de la distància mitjana del centre de la Terra a un punt del nivell del mar i al pic d'una muntanya de 1.000 metres és de menys d'un 0,02%). on Aquí M és la massa de la Terra i R el seu radi mitjà. Generalment, és una bona aproximació considerar g com una constant. De fet, g és l'acceleració que els cossos experimenten en la superfície terrestre i que és la mateixa per a tots els cossos, independent de la seva massa (com es pot deduir de la derivació anterior) i que va ser demostrat empíricament per Galileo Galilei. Luann Dlí Uilíoch Imtharraingthe Newton go dtarraingíonn gach réad sa gach réad eile le fórsa atá i gcomhréir dhíreach le toradh a maiseanna agus i gcomhréir chontrártha le cearnóg a bhfaid óna chéile. Is amhlaidh a scríobhtar an dlí seo i ndeilbh foirmle mar: inarb ionann: F = an fórsa imtharraingthe idir dhá mhais, m1 agus m2r = an fad idir lárphointí an dá mhaisG = an Tairiseach Uilíoch Imtharraingthe Prawo powszechnego ciążenia, zwane także prawem powszechnego ciążenia Newtona – prawo głoszące, że każdy obiekt we wszechświecie przyciąga każdy inny obiekt z siłą, która jest wprost proporcjonalna do iloczynu ich mas i odwrotnie proporcjonalna do kwadratu odległości między ich środkami. Jest to ogólne prawo fizyczne, bazujące na empirycznych obserwacjach Newtona, które nazwał on indukcją (wpływem). Wchodzi ono w skład podstaw mechaniki klasycznej i zostało sformułowane w pracy Isaaca Newtona pt. Philosophiae naturalis principia mathematica, opublikowanej po raz pierwszy 5 lipca 1687 r. W języku współczesnym prawo to brzmi następująco: Matematycznie związek ten wyraża się wzorem: gdzie: – stała grawitacji, – masa pierwszego ciała, – masa drugiego ciała, – długość wektora łączącego środki mas obu ciał, – wersor (wektor jednostkowy) osi łączącej środki mas obu ciał. Siła jest wektorem, a jej wartość (długość tego wektora ) jest równa: Stała grawitacji została uznana za jedną z podstawowych stałych fizycznych. Z pomiarów wynika, że jej wartość wynosi: La legge di gravitazione universale è una legge fisica fondamentale che afferma che nell'Universo due corpi si attraggono con una forza direttamente proporzionale (G) al prodotto delle loro masse e inversamente proporzionale al quadrato della loro distanza (r): Formulata nel 1687 da Isaac Newton nell'opera Philosophiae Naturalis Principia Mathematica ("Principia"), fa parte della meccanica classica ed è una legge fisica generale derivata per induzione da osservazioni empiriche. Класси́ческая тео́рия тяготе́ния Нью́то́на (Зако́н всеми́рного тяготе́ния Нью́то́на) — закон, описывающий гравитационное взаимодействие в рамках классической механики. Этот закон был открыт Ньютоном около 1666 года, опубликован в 1687 году в «Началах» Ньютона. Закон гласит, что сила гравитационного притяжения между двумя материальными точками с массами и , разделёнными расстоянием , действует вдоль соединяющей их прямой, пропорциональна обеим массам и обратно пропорциональна квадрату расстояния. То есть: Здесь — гравитационная постоянная, равная: 6,67430(15)·10−11 м³/(кг·с²). A lei da gravitação universal afirma que, se dois corpos possuem massa, ambos estão submetidos a uma mútua proporcional às suas massas e inversamente proporcional ao quadrado da distância que separa seus centros de gravidade. Essa lei foi formulada pelo físico inglês Isaac Newton em sua obra Philosophiae Naturalis Principia Mathematica, publicada em 1687, que descreve a lei da gravitação universal e as Leis de Newton — as três leis dos corpos em movimento que assentaram-se como fundamento da mecânica clássica. A gravidade é uma força fundamental de atração que age entre todos os objetos por causa de suas massas, isto é, a quantidade de matéria de que são constituídos. A gravidade mantém os objetos celestes unidos e ligados, como os gases quentes contidos pelo Sol e os planetas, confinados às suas órbitas. A gravidade da Lua causa as marés oceânicas na Terra. Por causa da gravitação, os objetos sobre a Terra são atraídos para seu centro. Hukum gravitasi universal Newton menyatakan bahwa benda di alam semesta saling tarik menarik dengan gaya yang berbanding lurus dengan hasil dari massa dan berbanding terbalik dengan kuadrat dari jarak antara mereka. (Secara terpisah menunjukkan bahwa besar massa berbentuk bulat simetris tarik-menarik seolah-olah semua massa terkonsentrasi di pusat-pusat mereka.) Ini merupakan hukum fisika umum yang berasal dari pengamatan empiris yang Isaac Newton sebut induksi. ini adalah bagian dari mekanika klasik dan dirumuskan dalam karya Newton berjudul Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica ("the Principia"), terbit perdana pada 5 Juli 1687. (Ketika buku Newton disajikan pada 1686 ke Royal Society, Robert Hooke mengklaim bahwa Newton memperoleh inverse hukum kuadrat darinya.)Dalam bahasa modern, hukum ini menyatakan bahwa: Menggunakan satuan SI, F diukur dalam newton (N), m1 dan m2 dalam kilogram (kg), r dalam meter (m), dan konstanta G kira-kira sama dengan 6,674×10−11 N m2 kg−2.Nilai dari konstanta G pertama kali secara akurat ditentukan dari hasil percobaan Oleh ilmuwan inggris Henry Cavendish pada tahun 1798, meskipun Cavendish tidak menghitung nilai numerik untuk G. penelitian ini juga merupakan tes pertama teori gravitasi Newton antara massa di laboratorium. Itu terjadi 111 tahun setelah penerbitan buku Newton "Principia" dan 71 tahun setelah kematian Newton, sehingga tidak ada rumus Newton yang menggunakan nilai G; sebaliknya ia hanya bisa menghitung kekuatan relatif terhadap kekuatan lain. Hukum gravitasi Newton menyerupai hukum kekuatan listrik Coulomb, yang digunakan untuk menghitung besarnya gaya listrik antara dua benda bermuatan. Keduanya hukum kuadrat-terbalik, di mana gaya berbanding terbalik dengan kuadrat jarak antara benda. Hukum Coulomb memiliki produk dari dua muatan pada produk dari massa, dan konstanta elektrostatik pada konstanta gravitasi. Hukum Newton telah digantikan oleh teori relativitas Einstein umum, tetapi terus digunakan sebagai pendekatan yang sangat baik dari efek gravitasi. Relativitas diperlukan hanya ketika ada kebutuhan untuk presisi ekstrem, atau ketika berhadapan dengan medan gravitasi yang sangat kuat, seperti yang ditemukan pada benda yang sangat besar dan padat, atau pada jarak sangat dekat (seperti orbit Merkurius mengelilingi matahari). Das Newtonsche Gravitationsgesetz ist ein Gesetz der klassischen Physik, nach dem jeder Massenpunkt auf jeden anderen Massenpunkt mit einer anziehenden Gravitationskraft einwirkt. Diese Gravitationskraft ist entlang der Verbindungslinie beider Massenpunkte gerichtet sowie in ihrer Stärke proportional zum Produkt der beiden Massen und umgekehrt proportional zum Quadrat ihres Abstandes. Bei ausgedehnten Körpern gilt dieses Gesetz für jeden Massenpunkt des einen Körpers in Beziehung zu jedem Massenpunkt des anderen Körpers, die einzelnen Kräfte summieren sich zu einer Gesamtkraft. Das Newtonsche Gravitationsgesetz ist eines der grundlegenden Gesetze der klassischen Physik. Es wurde von Isaac Newton in seinem 1687 erschienenen Werk Philosophiae Naturalis Principia Mathematica aufgestellt. Damit gelang Newton im Rahmen der von ihm zugleich begründeten klassischen Mechanik die erste gemeinsame Erklärung für die Schwerkraft auf der Erde, für den Mondumlauf um die Erde und für die Planetenbewegung um die Sonne. Die Newtonsche Gravitationstheorie erklärt diese und weitere mit der Gravitation zusammenhängenden Phänomene wie die Gezeiten auf der Erde und Bahnstörungen des Mondes und der Planeten mit großer Genauigkeit. Verbleibende Unstimmigkeiten wurden erst Anfang des 20. Jahrhunderts durch die von Albert Einstein entwickelte allgemeine Relativitätstheorie geklärt. La ley de gravitación universal es una ley física clásica que describe la fuerza o interacción gravitatoria entre distintos cuerpos con masa, fue formulada por Isaac Newton en su libro Philosophiae Naturalis Principia Mathematica, publicado el 5 de julio de 1687, donde establece por primera vez una relación proporcional (deducida empíricamente de la observación) de la fuerza con que se atraen dos objetos con masa. Así, Newton dedujo que la fuerza con que se atraen dos cuerpos tenía que ser proporcional al producto de sus masas dividido por la distancia entre ellos al cuadrado. Para grandes distancias de separación entre cuerpos se observa que dicha fuerza actúa de manera muy aproximada como si toda la masa de cada uno de los cuerpos estuviese concentrada únicamente en su centro de gravedad, es decir, es como si dichos objetos fuesen únicamente un punto, lo cual permite reducir enormemente la complejidad de las interacciones entre cuerpos complejos. Así, con todo esto resulta que la ley de la gravitación universal predice que la fuerza ejercida entre dos cuerpos de masas y separados una distancia es igual al producto de sus masas e inversamente proporcional al cuadrado de la distancia, es decir: Es decir, cuanto más masivos sean los cuerpos y más cercanos se encuentren, con mayor fuerza se atraerán. El valor de esta constante de gravitación universal no pudo ser establecido por Newton, que únicamente dedujo la forma de la interacción gravitatoria, pero no tenía suficientes datos como para establecer cuantitativamente su valor. Únicamente dedujo que su valor debería ser muy pequeño. Solo mucho tiempo después se desarrollaron las técnicas necesarias para calcular su valor, y aún hoy es una de las constantes universales conocidas con menor precisión. En 1798, se hizo el primer intento de medición (véase el experimento de Cavendish) y en la actualidad, con técnicas mucho más precisas se ha llegado a estos resultados:​ en unidades del Sistema Internacional. Esta ley recuerda mucho a la forma de la ley de Coulomb para las fuerzas electrostáticas, ya que ambas leyes siguen una ley de la inversa del cuadrado (es decir, la fuerza decae con el cuadrado de la distancia) y ambas son proporcionales al producto de magnitudes propias de los cuerpos (en el caso gravitatorio de sus masas y en el caso electrostático de su carga eléctrica). Aunque actualmente se conocen los límites en los que dicha ley deja de tener validez (lo cual ocurre básicamente cuando nos encontramos cerca de cuerpos extremadamente masivos), en cuyo caso es necesario realizar una descripción a través de la relatividad general enunciada por Albert Einstein en 1915, dicha ley sigue siendo ampliamente utilizada y permite describir con una extraordinaria precisión los movimientos de los cuerpos (como planetas, lunas o asteroides) del sistema solar, por lo que a grandes rasgos, para la mayor parte de las aplicaciones cotidianas sigue siendo la utilizada, debido a su mayor simplicidad frente a la relatividad general, y a que esta en estas situaciones no predice variaciones detectables respecto a la gravitación universal. Newton's law of universal gravitation is usually stated as that every particle attracts every other particle in the universe with a force that is proportional to the product of their masses and inversely proportional to the square of the distance between their centers. The publication of the law has become known as the "first great unification", as it marked the unification of the previously described phenomena of gravity on Earth with known astronomical behaviors. This is a general physical law derived from empirical observations by what Isaac Newton called inductive reasoning. It is a part of classical mechanics and was formulated in Newton's work Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica ("the Principia"), first published on 5 July 1687. When Newton presented Book 1 of the unpublished text in April 1686 to the Royal Society, Robert Hooke made a claim that Newton had obtained the inverse square law from him. In today's language, the law states that every point mass attracts every other point mass by a force acting along the line intersecting the two points. The force is proportional to the product of the two masses, and inversely proportional to the square of the distance between them. The equation for universal gravitation thus takes the form: where F is the gravitational force acting between two objects, m1 and m2 are the masses of the objects, r is the distance between the centers of their masses, and G is the gravitational constant. The first test of Newton's law of gravitation between masses in the laboratory was the Cavendish experiment conducted by the British scientist Henry Cavendish in 1798. It took place 111 years after the publication of Newton's Principia and approximately 71 years after his death. Newton's law of gravitation resembles Coulomb's law of electrical forces, which is used to calculate the magnitude of the electrical force arising between two charged bodies. Both are inverse-square laws, where force is inversely proportional to the square of the distance between the bodies. Coulomb's law has the product of two charges in place of the product of the masses, and the Coulomb constant in place of the gravitational constant. Newton's law has later been superseded by Albert Einstein's theory of general relativity, but the universality of gravitational constant is intact and the law still continues to be used as an excellent approximation of the effects of gravity in most applications. Relativity is required only when there is a need for extreme accuracy, or when dealing with very strong gravitational fields, such as those found near extremely massive and dense objects, or at small distances (such as Mercury's orbit around the Sun). 牛頓的万有引力定律(英語:Newton's law of universal gravitation),通称万有引力定律,定律指出,兩個質點彼此之間相互吸引的作用力,是與它們的質量乘積成正比,並與它們之間的距離成平方反比。 万有引力定律是由艾萨克·牛顿稱之為歸納推理的經驗觀察得出的一般物理規律。它是經典力學的一部分,是在1687年于《自然哲学的数学原理》中首次發表的,并於1687年7月5日首次出版。當牛頓的書在1686年被提交給英國皇家學會時,羅伯特·胡克宣稱牛頓從他那裡得到了距離平方反比律。 此定律若按照現代語文,明示了:每一點質量都是通過指向沿著兩點相交線的力量來吸引每一個其它點的質量。力與兩個質量的乘積成正比,與它們之間的距離平方成反比。關於牛頓所明示質量之間萬有引力理論的第一個實驗,是英國科學家亨利·卡文迪什於1798年進行的卡文迪許實驗。這個實驗發生在《自然哲学的数学原理》出版111年之後,也是在他去世大約71年之後。 牛頓的引力定律類似於庫侖定律,用來計算兩個帶電體之間產生的電力的大小。兩者都是平方反比定律,其中作用力與物體之間的距離平方成反比。庫侖定律是用兩個電荷來代替質量的乘積,用靜電常數代替引力常數。 牛頓定律的理論基礎,在現代的學術界已經被愛因斯坦的廣義相對論所取代。但它在大多數應用中仍然被用作重力效應的經典近似。只有在需要極端精確的時候,或者在處理非常強大的引力場的時候,比如那些在極其密集的物體上,或者在非常近的距離(比如水星繞太陽的軌道)時,才需要相對論。 Newtons gravitationslag innebär att två kroppar dras mot varandra med en kraft som är proportionell mot kropparnas massor och omvänt proportionell mot kvadraten på avståndet mellan dem: Här är F: kraften mellan kropparnam: massar: avståndet mellan kropparnas tyngdpunkterG: gravitationskonstanten, en universell proportionalitetskonstant ≈ 6,7 · 10-11 m3 kg-1s-2 Med vektorer: Lagen gäller bara för kroppar som inte omsluter varandra. En sten och ett cementrör som svävar åtskilda i rymden dras mot varandra enligt denna lag. Men om stenen finns inne i röret, kommer kraften från olika delar av röret att dra åt olika håll, vilket försvagar den totala kraften. Det går att räkna som om röret var delat där stenens tyngdpunkt befinner sig. Ena delen av röret ger en kraft i en riktning, andra delen en kraft i motsatt riktning och den verkliga kraften är skillnaden mellan de två motriktade krafterna. Om stenens och rörets tyngdpunkter sammanfaller, blir kraften noll. Gravitationskraften mellan lätta föremål är mycket liten. Två människor som står tätt ihop dras mot varandra med en kraft på i storleksordningen 0,01 millinewton. Det är jämförbart med tyngdkraften av ett sockerkorn. Newtons lag har ersatts av Einsteins allmänna relativitetsteori, men den fortsätter att användas som en utmärkt approximation av effekterna av gravitation i de flesta applikationer. Relativitet krävs endast när det finns ett behov av extrem precision, eller när det handlar om mycket starka gravitationsfält, såsom de i närheten av extremt stora och täta föremål, eller på mycket nära håll (såsom Merkurius omloppsbana runt solen). 万有引力(ばんゆういんりょく、(英: universal gravitation)または万有引力の法則(ばんゆういんりょくのほうそく、(英: law of universal gravitation)とは、「地球上において質点(物体)が地球に引き寄せられるだけではなく、この宇宙においてはどこでも全ての質点(物体)は互いに gravitation(=引き寄せる作用、引力、重力)を及ぼしあっている」とする考え方、概念、法則のことである。 La Neŭtona leĝo pri universala gravito asertas ke ajnaj du korpoj en la Universo altiras unu la alian per forto kiu estas rekte proporcia al la produkto de ties masoj kaj inverse proporcia al la kvadrato de la distanco inter ili. Tiu estas ĝenerala fizika leĝo derivita el la empiria observado kiun Isaac Newton nomigis induktado. Ĝi estas parto de klasika mekaniko kaj estis formulita en la verko de Newton nome Principia Mathematica ("nome la Principia"), unuafoje publikigita en la 5a de julio 1687. (Kiam la libro de Newton estis prezentita en 1686 al la Royal Society, Robert Hooke faris plendon ke Newton estis akirinta la inversan kvadraton de la leĝo el li.) Ο Ισαάκ Νεύτων (1642-1727) διετύπωσε τον περίφημο Νόμο της παγκόσμιας έλξης όπου κατ΄ αυτόν: * Οι ελκτικές δυνάμεις μεταξύ δύο ουρανίων σωμάτων είναι ανάλογες του γινομένου των μαζών τους και αντιστρόφως ανάλογες του τετραγώνου της μεταξύ των κέντρων μάζας τους απόστασης. Ο παραπάνω νόμος εκφράζεται με τη μαθηματική σχέση: όπου F είναι η ελκτική δύναμη σε Νιούτον, G η σταθερά της παγκόσμιας έλξης, m1 και m2 οι μάζες αδράνειας των δύο σωμάτων σε χιλιόγραμμα, και r η μεταξύ τους απόσταση σε μέτρα. Η σταθερά της παγκόσμιας έλξης, G, έχει συνιστώμενη τιμή βάσει της επιστημονικής επιτροπής CODATA ίση με (σε μονάδες SI): με σχετικό σφάλμα 1 προς 104. La loi universelle de la gravitation ou loi de l'attraction universelle, découverte par Isaac Newton, est la loi décrivant la gravitation comme une force responsable de la chute des corps et du mouvement des corps célestes, et de façon générale, de l'attraction entre des corps ayant une masse, par exemple les planètes, les satellites naturels ou artificiels. Cet article présente essentiellement les aspects de la mécanique classique de la gravitation, et non pas la relativité générale qui procède d'un cadre plus général dans un nouveau paradigme. Il s'agit, parmi les quatre interactions élémentaires, de la première qui a été découverte. Grabitazio unibertsalaren legea masadun gorputzen arteko elkarrekintza grabitatorioa deskribatzen duen lege fisikoa da. Isaac Newton-ek (1643-1727) formulatu zuen bere Philosophiae Naturalis Principia Mathematica lanean (1687an argitaratua), non, lehen aldiz, bi masek elkar erakartzen duten indarraren erlazio kuantitatiboa formula batez adierazi baitzuen. Grabitazio unibertsalaren legeak dioenez, distantziara dauden bi objektuetan ( eta masakoak) modulu bereko erakarpen-indar bana sortzen da, biak masak lotzen dituen norabidean baina aurkako noranzkoetan, indarraren modulua masen biderkaduraren proportzionala izanik, eta distantziaren karratuaren alderantziz proportzionala, hots: Formula horretan ageri den horri grabitazio unibertsalaren konstantea deritzo eta balio hau du: Grabitazioa da Lurreko gorputzen erorketaren kausa, baita zeruko gorputzen higiduren sortzailea ere, hala nola planeten, satelite naturalen eta satelite artifizialen higidurena. Bestalde, grabitazioa da Naturan ezagutzen diren lau oinarrizko elkarrekintzetatik ezagututako lehena; beste hirurak elkarrekintza elektromagnetikoa, elkarrekintza nuklear ahula eta elkarrekintza nuklear bortitza dira. Artikulu honetan, mekanika klasikoaren barnean grabitazioak dituen ezaugarriak aurkezten dira, alde batera utzita, elkarrekintza honen izaera sakonago ulertzeko Einsteinek proposaturiko erlatibitate orokorraren teoria. قانون الجذب العام لنيوتن (بالإنجليزية: Newton's Law of Universal Gravitation)‏، أو كما يعرف اختصارًا بقانون الجذب العام أو قانون التجاذب الكوني هو قانون الجاذبية أو الثقالة وينتمي للميكانيكا الكلاسيكية، وهو قانون فيزيائي استنباطي ينص على أنه «توجد قوة تجاذب بين أي جسمين في الكون، تتناسب طرديًا مع حاصل ضرب كتلتيهما، وعكسيًا مع مربع المسافة بين مركزيهما».وحدتها ويُسمى هذا القانون عادة بقانون التربيع العكسي؛ وذلك لأن القوة تتناسب عكسياً مع مربع المسافة بين مركزي الجسمين. حيث أن الكتلة تؤثر على الكتلة بقوة مقدارها، والكتلة تؤثر بقوة مقدارها على الكتلة ثابت الجذب العام يقدر ب : 만유인력의 법칙(萬有引力-法則, 영어: law of universal gravity)이란 질량을 가진 물체사이의 중력끌림을 기술하는 물리학 법칙이다. 이 법칙은 아이작 뉴턴의 1687년 발표 논문 〈자연철학의 수학적 원리, 혹은 프린키피아(Principia)〉를 통해 처음 소개된 법칙이다. 현대의 용어를 사용하여 이 법칙을 기술하자면 다음과 같다. 모든 점질량은 두 점을 가로지르는 선을 따라 다른 모든 점질량을 힘으로 끌어 당긴다. 이 힘은 두 상호작용하는 점질량 사이의 질량의 곱에 비례하며, 두 점질량 사이의 거리에는 제곱에 반비례한다. 이를 수식으로 나타내면 다음과 같다. 여기서 * F : 두 점질량 간의 중력의 크기 * G : 중력 상수, * m1 : 첫 번째 점질량의 질량 * m2 : 두 번째 점질량의 질량 * r : 두 점질량의 거리 뉴턴은 이 법칙을 그의 운동의 제2법칙에 넣어 행성의 가속도를 구할 수 있었고, 이를 통해 행성의 궤도가 타원형임을 증명할 수 있었다. 더욱이 뉴턴은 중력이 행성의 진로 뿐만 아니라, 달의 세차 운동, 혜성의 운동, 은하수의 생성 및 빛의 굴절 등에도 적용되는 매우 일반적인 힘의 하나임을 인식하였다. 이것이 바로 뉴턴이 중력을 만유인력(universal force)라 부르게 된 이유이다.
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Newton's_law_of_universal_gravitation?oldid=1122449624&ns=0
dbo:wikiPageLength
42975
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Newton's_law_of_universal_gravitation