@prefix rdf: . @prefix dbr: . @prefix dbo: . dbr:Lyre rdf:type dbo:Agent . @prefix owl: . dbr:Lyre rdf:type owl:Thing . @prefix rdfs: . dbr:Lyre rdfs:label "Lier (muziekinstrument)"@nl , "Lira (alat musik)"@in , "Liro (muzikilo)"@eo , "Lyre"@fr , "Lira"@pl , "Lira (instrument musical)"@ca , "\u30EA\u30E9 (\u697D\u5668)"@ja , "Lyra (Zupfinstrument)"@de , "Lyre"@en , "Lira (instrumento musical)"@pt , "\u041B\u0438\u0440\u0430 (\u043C\u0443\u0437\u044B\u043A\u0430\u043B\u044C\u043D\u044B\u0439 \u0438\u043D\u0441\u0442\u0440\u0443\u043C\u0435\u043D\u0442)"@ru , "Lyra"@sv , "Lyra"@cs , "\uB9AC\uB77C (\uC545\uAE30)"@ko , "\u0644\u064A\u0631 (\u0622\u0644\u0629 \u0645\u0648\u0633\u064A\u0642\u064A\u0629)"@ar , "Lira (strumento musicale)"@it , "\u039B\u03CD\u03C1\u03B1"@el , "Lir"@ga , "\u91CC\u62C9\u7434"@zh , "\u041B\u0456\u0440\u0430 (\u043C\u0443\u0437\u0438\u0447\u043D\u0438\u0439 \u0456\u043D\u0441\u0442\u0440\u0443\u043C\u0435\u043D\u0442)"@uk , "Lira (instrumento musical)"@es , "Lira (musika tresna)"@eu ; rdfs:comment "De lier of lyra is vooral bekend als een in de klassieke oudheid en middeleeuwen veel gebruikt muziekinstrument en de voorloper van de harp. Het instrument dient niet verward te worden met de draailier, een middeleeuws instrument dat ook vaak 'lier' wordt genoemd. In de Griekse cultuurperiode was de lyra een begeleidingsinstrument voor dichters. Het bestond uit een houten klankkast, waaruit twee armen staken, verbonden door een stemschroeven bevattende dwarsbalk, vanwaar vier tot zeven snaren over de klankkast liepen.Vaak werd de klankkast gemaakt van een schild van een schildpad, en de armen van horens van een dier. De darmsnaren werden zowel met de vingers als met een plectrum aangetokkeld. Ook de middeleeuwse eensnarige luit met peervormige klankkast en lange hals wordt lier genoemd."@nl , "La lira \u00E9s un instrument musical cord\u00F2fon que es toca pin\u00E7ant o polsant les cordes. La seva morfologia consisteix en una caixa de resson\u00E0ncia de la qual surten dos bra\u00E7os, paral\u00B7lels o m\u00E9s sovint divergents, que es troben units per un travesser al qual es lliguen les cordes. No s'ha de confondre amb altres instruments amb nom \"lira\", per\u00F2 amb una morfologia ben diferent, com \u00E9s el cas de la lira de Creta, instrument tradicional de Creta, o la lira d'arc n\u00F2rdica, origin\u00E0ria dels pa\u00EFsos Escandinaus."@ca , "\u30EA\u30E9\u3001\u30EA\u30E5\u30E9\u3001\u30E9\u30A4\u30A2\u30FC\u3001\u30E9\u30A4\u30A2\uFF08\u53E4\u5178\u30AE\u30EA\u30B7\u30A2\u8A9E\uFF1A\u03BB\u03CD\u03C1\u03B1\u3001\u7F85\uFF1Alyra\u3001\u82F1\u30FB\u4ECF\uFF1Alyre\u3001\u72EC\uFF1ALyra\u3001Leier\u3001\u4F0A\uFF1Alira\uFF09\u306F\u3001\u5F26\u697D\u5668\u3067\u3042\u308B\u3002\u672C\u6765\u306F\u53E4\u4EE3\u30AE\u30EA\u30B7\u30A2\u306E\u7AEA\u7434\uFF08\u64A5\u5F26\u697D\u5668\uFF09\u3092\u610F\u5473\u3059\u308B\u3082\u306E\u3067\u3042\u3063\u305F\u304C\u3001\u5F8C\u306B\u5F62\u614B\u306E\u8FD1\u3044\u3044\u304F\u3064\u304B\u306E\u697D\u5668\u3092\u3053\u306E\u540D\u3067\u547C\u3076\u3088\u3046\u306B\u306A\u3063\u305F\u3002 \u4E2D\u4E16\u30E8\u30FC\u30ED\u30C3\u30D1\u306B\u304A\u3044\u3066lyra\u3001 lira\u306A\u3069\u306E\u540D\u79F0\u306F\u3001\u64A5\u5F26\u697D\u5668\u306E\u307F\u306A\u3089\u305A\u4F3C\u305F\u5F62\u72B6\u306E\u5F13\u3067\u5F3E\u304F\u64E6\u5F26\u697D\u5668\u306B\u3082\u7528\u3044\u3089\u308C\u308B\u3088\u3046\u306B\u306A\u3063\u305F\u3002\u3053\u308C\u306B\u306F\u30D5\u30A3\u30C9\u30EB\u304B\u3089\u767A\u5C55\u3057\u305F\u4E00\u65CF\u3082\u542B\u307E\u308C\u308B\u3002\u4E00\u65B9\u3001lyra\u3001 Leier\u306F\u30CF\u30FC\u30C7\u30A3\u30FB\u30AC\u30FC\u30C7\u30A3\u3092\u6307\u3059\u3088\u3046\u306B\u306A\u308A\u3001Leier\u306F\u3055\u3089\u306B\u8EE2\u3058\u3066\u300C\u624B\u56DE\u3057\u30AA\u30EB\u30AC\u30F3\uFF08\u30D0\u30EC\u30EB\u30FB\u30AA\u30EB\u30AC\u30F3\uFF09\u300D\u306E\u610F\u5473\u306B\u307E\u3067\u306A\u3063\u305F\u3002\u307E\u305F\u5225\u306B\u3001\uFF08\u53E4\u4EE3\u30AE\u30EA\u30B7\u30A2\u306E\uFF09\u30EA\u30E9\u578B\u306E\u67A0\u3092\u6301\u3063\u305F\u6253\u697D\u5668\u306E\u4E00\u7A2E\u3067\u30EA\u30E9\u3092\u540D\u4E57\u308B\u3082\u306E\uFF08\u30D9\u30EB\u30EA\u30E9\uFF09\u307E\u3067\u73FE\u308C\u3001\u3057\u3070\u3057\u3070\u6DF7\u4E71\u3092\u62DB\u3044\u3066\u3044\u308B\u3002 \u53E4\u4EE3\u30AE\u30EA\u30B7\u30A2\u306B\u304A\u3044\u3066\u6717\u8AAD\u4F1A\u306F\u30EA\u30E9\u3067\u4F34\u594F\u3055\u308C\u305F\u3002"@ja , "Lira adalah alat musik dawai yang terkenal pada masa Antikuitas Klasik di Yunani dan masa-masa setelahnya. Kata lira berasal dari bahasa Yunani \"\u03BB\u03CD\u03C1\u03B1\" (lyra) dan bukti terawal mengenai kata ini adalah dalam bahasa Yunani Mikenai ru-ra-ta-e, bermakna \"liris\", yang ditulis dalam aksara silabel Linear B. Penggambaran terawal lira dengan tujuh senar ada di (pemukiman Minoa di Kreta) yang terkenal. Sarkofagus itu dipakai selama pendudukan Mikenai di Kreta (1400 SM). Di Yunani kuno, pembacaan cerita biasa diiringi dengan lira. Lira dari Antikuitas Klasik dimainkan dengan cara dipetik memakai plektrum, seperti gitar atau sitar, dan tidak dipetik seperti harpa. Jari-jari tangan yang bebas menahan senar yang tidak dibutuhkan supaya tidak ikut berbunyi. Bentuk lira mirip dengan harpa kecil, tetapi"@in , "La lyre (grec ancien : \u03BB\u03CD\u03C1\u03B1) est l'un des instruments \u00E0 cordes pinc\u00E9es dont les cordes sont parall\u00E8les \u00E0 la table d'harmonie et dont la caisse de r\u00E9sonance ne se prolonge pas par un manche ; une structure similaire \u00E0 celle de la harpe accueille la fixation des cordes. C'est sa position (parall\u00E8le \u00E0 la caisse de r\u00E9sonance) qui la diff\u00E9rencie de la harpe. La lyre est l'attribut d'Herm\u00E8s, son inventeur, d'Apollon musag\u00E8te, d'Orph\u00E9e, d'\u00C9rato, muse de la po\u00E9sie lyrique et par extension du po\u00E8te lyrique."@fr , "La lira \u00E8 uno strumento musicale a corde che fa parte della famiglia dei liuti a giogo; \u00E8 composto da una cassa armonica alla quale sono attaccati due bracci verticali, uniti da una trasversa. Le corde, in numero variabile secondo i modelli, sono tese tra la cassa armonica e la traversa. Apollo con la chelys-lyra, pittura vascolare greca, museo di Delfi, ca. 460 a.C."@it , "\u041B\u0456\u0301\u0440\u0430 (\u0433\u0440\u0435\u0446. \u03BB\u03CD\u03C1\u03B1, \u043B\u0430\u0442. lyra) \u2014 \u0441\u0442\u0440\u0443\u043D\u043D\u0438\u0439 \u0449\u0438\u043F\u043A\u043E\u0432\u0438\u0439 \u0456\u043D\u0441\u0442\u0440\u0443\u043C\u0435\u043D\u0442 (\u0445\u043E\u0440\u0434\u043E\u0444\u043E\u043D). \u041A\u043E\u0440\u043F\u0443\u0441 (\u0440\u0435\u0437\u043E\u043D\u0430\u0442\u043E\u0440) \u043E\u043A\u0440\u0443\u0433\u043B\u043E\u0457 \u0447\u0438 \u0447\u043E\u0442\u0438\u0440\u0438\u043A\u0443\u0442\u043D\u043E\u0457 \u0444\u043E\u0440\u043C\u0438 \u0437'\u0454\u0434\u043D\u0430\u043D\u0438\u0439 \u0456\u0437 \u043F\u043E\u043F\u0435\u0440\u0435\u0447\u0438\u043D\u043E\u044E (\u043F\u043E\u043F\u0435\u0440\u0435\u0447\u043D\u043E\u044E \u0448\u0442\u0430\u043D\u0433\u043E\u044E) \u0434\u0432\u043E\u043C\u0430 \u0440\u0443\u0447\u043A\u0430\u043C\u0438. \u0421\u0442\u0440\u0443\u043D\u0438 \u043E\u0434\u043D\u0430\u043A\u043E\u0432\u043E\u0457 \u0434\u043E\u0432\u0436\u0438\u043D\u0438 \u043D\u0430\u0442\u044F\u0433\u043D\u0443\u0442\u0456 \u043C\u0456\u0436 \u043A\u043E\u0440\u043F\u0443\u0441\u043E\u043C \u0456 \u043F\u043E\u043F\u0435\u0440\u0435\u0447\u0438\u043D\u043E\u044E. \u041F\u043E\u0448\u0438\u0440\u0435\u043D\u0430 \u0437 \u043D\u0430\u0439\u0434\u0430\u0432\u043D\u0456\u0448\u0438\u0445 \u0447\u0430\u0441\u0456\u0432 \u0430\u0436 \u0434\u043E \u043D\u0430\u0448\u0438\u0445 \u0434\u043D\u0456\u0432. \u041D\u0430\u0439\u0434\u0430\u0432\u043D\u0456\u0448\u0456 \u0437\u0440\u0430\u0437\u043A\u0438 \u0431\u0443\u043B\u0438 \u0440\u043E\u0437\u043A\u043E\u043F\u0430\u043D\u0456 \u0435\u043A\u0441\u043F\u0435\u0434\u0438\u0446\u0456\u0454\u044E \u0432 \u0423\u0440\u0456."@uk , "\u0627\u0644\u0644\u064A\u0631 \u0647\u064A \u0622\u0644\u0629 \u0645\u0648\u0633\u064A\u0642\u064A\u0629 \u0648\u062A\u0631\u064A\u0629 \u0627\u062E\u062A\u0631\u0639\u062A \u0648\u0627\u0633\u062A\u062E\u062F\u0645\u062A \u0641\u064A \u0648\u0642\u062A \u0633\u0627\u0628\u0642\u060C \u062D\u0648\u0627\u0644\u064A 3000 \u0642\u0628\u0644 \u0627\u0644\u0645\u064A\u0644\u0627\u062F\u060C \u0641\u064A \u0628\u0644\u0627\u062F \u0627\u0644\u0631\u0627\u0641\u062F\u064A\u0646. \u0641\u064A \u0639\u0644\u0645 \u0627\u0644\u0623\u0631\u063A\u0646\u0648\u0629\u060C \u064A\u0639\u062A\u0628\u0631 \u0627\u0644\u0644\u064A\u0631 \u0639\u0648\u062F\u064B\u0627 \u0645\u0646 \u060C \u0644\u0623\u0646\u0647 \u0639\u0628\u0627\u0631\u0629 \u0639\u0646 \u0639\u0648\u062F \u062A\u0631\u062A\u0628\u0637 \u0641\u064A\u0647 \u0627\u0644\u0623\u0648\u062A\u0627\u0631 \u0628\u0646\u064A\u0631 \u064A\u0642\u0639 \u0641\u064A \u0646\u0641\u0633 \u0645\u0633\u062A\u0648\u0649 \u060C \u0648\u064A\u062A\u0643\u0648\u0646 \u0645\u0646 \u0630\u0631\u0627\u0639\u064A\u0646 \u0648\u0639\u0627\u0631\u0636\u0629."@ar , "Gl\u00E9as ceoil an-\u00E1rsa le hathshonad\u00F3ir, dh\u00E1 gh\u00E9ag, agus trasn\u00E1n. S\u00EDntear 3-12 sn\u00E1ithe caol\u00E1in \u00F3 thosach an athshonad\u00F3ra go dt\u00ED an trasn\u00E1n, agus baintear tarraingt\u00ED beaga astu le fig\u00EDn. Bh\u00EDodh athshonad\u00F3ir blaosc tort\u00F3ige ar an lir chlasaiceach."@ga , "The lyre (/\u02C8la\u026A\u0259r/) is a stringed musical instrument that is classified by Hornbostel\u2013Sachs as a member of the lute-family of instruments. In organology, a lyre is considered a yoke lute, since it is a lute in which the strings are attached to a yoke that lies in the same plane as the sound table, and consists of two arms and a crossbar."@en , "A lira \u00E9 um instrumento de cordas conhecido pela sua vasta utiliza\u00E7\u00E3o durante a antiguidade. A lira, segundo a lenda, foi inventada por Hermes e remonta, no m\u00EDnimo, ao Per\u00EDodo Mic\u00EAnico. As r\u00E9citas po\u00E9ticas dos antigos gregos eram acompanhados pelo seu som, ainda que o instrumento n\u00E3o tivesse origem hel\u00EAnica. O g\u00EAnero de instrumento a que pertence a lira ter\u00E1 tido o seu alvorecer na \u00C1sia, inferindo-se que ter\u00E1 entrado na Gr\u00E9cia atrav\u00E9s da Tr\u00E1cia ou da L\u00EDdia. Enquanto que os primeiros int\u00E9rpretes, her\u00F3icos, e aqueles a quem se reconhecem melhoramentos no instrumento eram das col\u00F4nias da I\u00F3nia, da E\u00F3lia ou da costa adjacente ao imp\u00E9rio L\u00EDdio, os mestres propostos pela mitologia grega eram Tr\u00E1cios: Orfeu, Museu e Tam\u00EDris."@pt , "Lira (gr. lyra) \u2013 instrument strunowy z grupy chordofon\u00F3w, wywodz\u0105cy si\u0119 ze staro\u017Cytnej Grecji. Ma w\u0105ski, czworoboczny rezonator, z kt\u00F3rego wychodz\u0105 dwa \u0142ukowate ramiona po\u0142\u0105czone poprzeczk\u0105. Zaopatrzony w 4 do 10 strun. Pocz\u0105tkowo pud\u0142o rezonansowe wykonane by\u0142o ze skorupy \u017C\u00F3\u0142wia. Na lirze grano na dwa sposoby: szarpi\u0105c struny lub uderzaj\u0105c w nie p\u0142ytk\u0105 (plektronem). Lira by\u0142a jednym z atrybut\u00F3w Apollina, kt\u00F3remu przypisywano wynalezienie tego instrumentu, cho\u0107 za wynalazc\u0119 liry uwa\u017Cany by\u0142 te\u017C Merkury."@pl , "\u041B\u0438\u0301\u0440\u0430 (\u0434\u0440.-\u0433\u0440\u0435\u0447. \u03BB\u03CD\u03C1\u03B1, \u043B\u0430\u0442. lyra) \u2014 \u0441\u0442\u0430\u0440\u0438\u043D\u043D\u044B\u0439 \u0441\u0442\u0440\u0443\u043D\u043D\u044B\u0439 \u0449\u0438\u043F\u043A\u043E\u0432\u044B\u0439 \u0438\u043D\u0441\u0442\u0440\u0443\u043C\u0435\u043D\u0442 (\u0445\u043E\u0440\u0434\u043E\u0444\u043E\u043D)."@ru , "Lyra, \u00E4ldre typ av str\u00E4nginstrument med okformat str\u00E4ngf\u00E4ste och vanligen rundformad resonanskropp. Sl\u00E4kt med kitharan och till formen med str\u00E5kharpan och den walesiska crwth. Lyra \u00E4r oftast ett kn\u00E4ppinstrument men \u00E4ven lyror spelade med str\u00E5kar har f\u00F6rekommit. I \u00D6stafrika och Asien levde dock lyror som kn\u00E4ppinstrument kvar in i modern tid. I det antika Grekland framf\u00F6rdes poesi och dikter till spel p\u00E5 lyra, d\u00E4rav ben\u00E4mningen lyrik."@sv , "La lira (del griego \u00AB\u03BB\u03CD\u03C1\u03B1\u00BB, posteriormente en lat\u00EDn \u00ABlyra\u00BB), es un instrumento de cuerda punteada antiguo, con forma de \u00E1baco, cuyo origen los griegos atribuyeron a Hermes, dios de la ret\u00F3rica y el comercio (otras versiones menos populares lo atribuyen a la musa Polimnia, una de las nueve musas art\u00EDsticas, hijas de Zeus). Fue el instrumento musical que tall\u00F3 Orfeo, y el que porta Apolo (dios de la m\u00FAsica), como s\u00EDmbolo de la unificaci\u00F3n del estado ciudadano, de la cultura, la m\u00FAsica, la religi\u00F3n y las ciencias. Este instrumento era muy importante en la vida cotidiana y popular en todas las poblaciones griegas, siendo muy frecuente hallar en las antiguas vasijas escenas donde se puede ver a los personajes ejecutando la lira y otros instrumentos cord\u00F3fonos."@es , "\u0397 \u03BB\u03CD\u03C1\u03B1 \u03B5\u03AF\u03BD\u03B1\u03B9 \u03AD\u03B3\u03C7\u03BF\u03C1\u03B4\u03BF \u03BC\u03BF\u03C5\u03C3\u03B9\u03BA\u03CC \u03CC\u03C1\u03B3\u03B1\u03BD\u03BF, \u03B3\u03BD\u03C9\u03C3\u03C4\u03CC \u03B3\u03B9\u03B1 \u03C4\u03B7 \u03C7\u03C1\u03AE\u03C3\u03B7 \u03C4\u03BF\u03C5 \u03C3\u03C4\u03B7 \u03BC\u03BF\u03C5\u03C3\u03B9\u03BA\u03AE."@el , "Artikulu hau musika tresnari buruzkoa da; beste esanahietarako, ikus \u00ABLira\u00BB. Lira (latinetik lyra, eta hau, grezierazko \u00AB\u03BB\u03CD\u03C1\u03B1\u00BBtik) pultsatutako harizko musika tresna primitibo bat da, abako formaduna, eta honen jatorria, greziarrek, Hermes jainkoari edo Polimnia musari ematen diote. Orfeok jo zuen musika tresna zen, eta Apolok berarekin duena, Estatu hiritarraren, kulturaren eta musikaren ikur bezala. Lira, harpa bezala, bi eskuekin jotzen den musika tresna bat da."@eu , "\uB9AC\uB77C(\uC601\uC5B4: Lyre)\uB294 \uAE30\uC6D0\uC804 3000\uB144\uACBD\uBD80\uD130 \uBA54\uC18C\uD3EC\uD0C0\uBBF8\uC544, \uC774\uC9D1\uD2B8, \uC2DC\uB9AC\uC544\uC5D0\uC11C \uC4F0\uC778 \uBC1C\uD604\uC545\uAE30\uB85C, \uD6C4\uC5D0 \uACE0\uB300 \uADF8\uB9AC\uC2A4\uC5D0\uC11C \uD0A4\uD0C0\uB77C\uC640 \uD568\uAED8 \uAC00\uC7A5 \uC2E0\uC131\uD55C \uC545\uAE30\uB85C \uC911\uC694\uC2DC \uB418\uC5C8\uB2E4. \uD558\uD504\uC758 \uC6D0\uC870 \uC545\uAE30\uC774\uC790 \uD0A4\uD0C0\uB77C\uB97C \uB2EE\uACE0 \uAD6C\uC870\uB294 \uAC19\uC73C\uBA70, \uD0A4\uD0C0\uB77C\uBCF4\uB2E4 \uC791\uC740 \uACF5\uBA85\uD1B5 \uC704\uC5D0 2\uAC1C\uC758 \uC870\uAE08 \uAD7D\uC740 \uB9C9\uB300\uB97C \uC138\uC6B0\uACE0 \uB450 \uB9C9\uB300\uC758 \uB05D\uC5D0 \uAC00\uB85C\uB9C9\uB300\uB97C \uBD99\uC5EC \uAC00\uB85C\uB9C9\uB300\uC640 \uACF5\uBA85\uD1B5\uACFC\uC758 \uC0AC\uC774\uC5D0 \uD604\uC744 \uB9E8 \uAC83\uC774\uB2E4. \uD604\uC758 \uC218\uB294 \uC77C\uC815\uD558\uC9C0 \uC54A\uC73C\uB098 5\uC904\uC5D0\uC11C 15\uC904\uAE4C\uC9C0\uC774\uBA70 7\uC904\uC774 \uC77C\uBC18\uC801\uC774\uC5C8\uB2E4. \uACE0\uB300 \uADF8\uB9AC\uC2A4\uC5D0\uC11C\uB294 \uACF5\uBA85\uD1B5\uC740 \uBC14\uB2E4\uAC70\uBD81\uC758 \uB4F1\uAECD\uC9C8\uC744 \uC37C\uC73C\uB098 \uB4A4\uC5D0 \uBAA9\uC81C\uC758 \uACF5\uBA85\uB3D9\uC5D0 \uC1E0\uAC00\uC8FD\uC744 \uC50C\uC6CC \uC4F0\uAC8C \uB418\uC5C8\uB2E4. \uC8FC\uBC95\uC740 \uC774 \uC545\uAE30\uB97C \uBE44\uC2A4\uB4EC\uD788 \uB610\uB294 \uC218\uD3C9\uC73C\uB85C \uAC00\uC9C0\uACE0 \uD53D(pick) \uB610\uB294 \uC190\uAC00\uB77D\uC73C\uB85C \uBC1C\uD604(\u64A5\u7D43)\uD558\uC600\uB2E4. \uB9AC\uB77C\uB294 \uC911\uC138\uAE30 \uCD08\uC5FD\uAE4C\uC9C0\uB3C4 \uB86F\uD0C0(rotta) \uB610\uB294 \uB85C\uD0C0(rota)\uB77C\uB294 \uC774\uB984\uC73C\uB85C \uC54C\uB824\uC84C\uB2E4. \uD55C\uD3B8 \uB9AC\uB77C\uB77C\uACE0 \uD558\uB294 \uC774\uB984\uC758 \uC545\uAE30\uB294 \uBCF8\uB798 \uB9AC\uB77C\uC640 \uAC04\uC811\uC801\uC778 \uAD00\uACC4\uBC16\uC5D0 \uC5C6\uB294 \uBC14\uC774\uC62C\uB9B0\uC871(\u65CF)\uC758 \uBCC0\uC885(\uD53C\uB4E4\uC774\uB098 \uD5C8\uB514\uAC70\uB514 \uB4F1)\uC5D0\uB3C4 \uC4F0\uC774\uACE0 \uC788\uB2E4."@ko , "Die Lyra (altgriechisch \u03BB\u03CD\u03C1\u03B1) ist ein antikes Saiteninstrument aus der Familie der Leiern (Jochlauten), das ab dem 8. Jahrhundert v. Chr. abgebildet wurde. Im Gegensatz zur Kithara, mit der es verwandt und von der es mitunter schwer zu unterscheiden ist, hat es keinen Fu\u00DF. Die Anzahl der Darmsaiten \u00E4nderte sich mit der Zeit von zun\u00E4chst 3\u20134 auf sp\u00E4ter 7 oder selten 8 Saiten. Sie sind in einer Ebene zwischen Korpus und oberer Querstange gespannt. Es gab weitere Bezeichnungen f\u00FCr antike Leiern:"@de , "La antikva kordinstrumento liro (greke l\u03CD\u03C1\u03B1) originas el la 9-a jarcento a.K.. Kontraste al la citro, kun kiu \u011Di parencas kaj foje malfacile diferencigeblas, \u011Di tendence pli malgrandas kaj ne havas \"piedon\" (bazon) por mem stari, se ne ludate. La nombro de kordoj de la liro \u015Dan\u011Di\u011Dis dum la jarcentoj de komence 3 \u011Dis 4 al poste 7 a\u016D malofte 8 kordoj. Liroj ekzistis en du diversaj konstrumanieroj: El la antikvaj muzikiloj liro kaj citro poste ekestis diversaj formoj de harpoj. Amba\u016D muzikilojn, kaj liro kaj citro, do eblas konsideri \"pra-harpo\"."@eo , "Lyra (z \u0159eck\u00E9ho \u03BB\u03CD\u03C1\u03B1 - Lyra) je strunn\u00FD hudebn\u00ED n\u00E1stroj, dob\u0159e zn\u00E1m\u00FD pro jeho pou\u017Eit\u00ED v klasick\u00E9m starov\u011Bku a pozd\u011Bji. Lyra je vzhledem podobn\u00E1 mal\u00E9 harf\u011B, ale jsou v nich rozd\u00EDly. Lyra je strunn\u00FD hudebn\u00ED n\u00E1stroj zn\u00E1m\u00FD sv\u00FDm roz\u0161\u00ED\u0159en\u00EDm v klasick\u00E9 antice, kde doprov\u00E1zela recitace star\u00FDch \u0158ek\u016F. Pat\u0159\u00ED mezi chordofony neboli strunn\u00E9 n\u00E1stroje. N\u011Bkte\u0159\u00ED odborn\u00EDci \u0159\u00EDkaj\u00ED, \u017Ee to je odv\u011Btv\u00ED rodiny citer. M\u00E1 dlouh\u00FD jemn\u00FD chv\u011Bjiv\u00FD t\u00F3n, kter\u00FD stejn\u011B jako u ostatn\u00EDch lyr dozn\u00EDv\u00E1 v samotn\u00E9m nitru \u010Dlov\u011Bka. P\u0159i hran\u00ED je u\u017E\u00EDv\u00E1no nejen prst\u016F, ale i tep\u00E1tka (pl\u00E9ktron)"@cs , "\u91CC\u62C9\uFF08\u82F1\u8A9E\uFF1Alyre\uFF1B\u5E0C\u81D8\u8A9E\uFF1A\u03BB\u03CD\u03C1\u03B1\uFF09\uFF0C\u53E4\u5730\u4E2D\u6D77\u7434\u7A2E\uFF0C\u7D93\u6642\u9593\u6D41\u901D\u591A\u6578\u7434\u7A2E\u7686\u5DF2\u7D55\u8DE1\uFF0C\u50C5\u5269\u5E0C\u81D8\u3001\u57C3\u53CA\u3001\u8863\u7D22\u6BD4\u4E9E\u7B49\u4ECD\u4FDD\u6709\u50B3\u7D71\uFF0C\u7434\u4EA6\u5728\u6D41\u5165\u4E0D\u540C\u570B\u5BB6\u5F8C\u64C1\u6709\u5404\u81EA\u5225\u540D\u3002\u662F\u897F\u65B9\u53E4\u5178\u6587\u660E\u6700\u5E38\u89C1\u7684\u62E8\u5F26\u4E50\u5668\uFF0C\u4F20\u81F3\u73B0\u4EE3\u7684\u79CD\u7C7B\u975E\u5E38\u7E41\u591A\u3002\u5B83\u4EEC\u7684\u4E3B\u8981\u7279\u70B9\u662F\u5171\u9E23\u7BB1\u7279\u522B\u72ED\u7A84\uFF0C\u56E0\u800C\u4FBF\u4E8E\u643A\u5E26\u3002\u4E50\u5668\u7684\u5F26\u6570\u4E0D\u4E00\uFF0C\u591A\u6578\u4ECB\u65BC5-8\u6839\u4E4B\u95F4\uFF0C\u4F46\u4E5F\u670915\u5F26\u91CC\u62C9\u7434\u3002\u4E50\u5668\u9002\u5408\u50B3\u7D71\u4E0A\u642D\u914D\u6545\u4E8B\u6216\u541F\u5531\u4F7F\u7528\u3002\u53E4\u5E0C\u814A\u7684\u6E38\u541F\u8BD7\u4EBA\u7ECF\u5E38\u4F7F\u7528\u8FD9\u79CD\u4E50\u5668\u6765\u70D8\u6258\u6C14\u6C1B\u3002\u5B83\u5728\u4E2D\u4E16\u7EAA\u6587\u732E\u7684\u8BF8\u591A\u5F15\u7528\uFF0C\u8D77\u7801\u572810\u4E16\u7EAA\u540E\u4EC5\u9650\u4E8E\u5BD3\u610F\u3002\u4E0D\u8FC7\u5728\u5317\u6B27\u5B83\u4ECD\u88AB\u4F7F\u7528\u81F3\u81F3\u5C1114\u4E16\u7EAA\u3002"@zh . @prefix dbp: . dbr:Lyre dbp:name "Lyre"@en . @prefix foaf: . dbr:Lyre foaf:depiction , , , , , , , , , , , , , , . @prefix dcterms: . @prefix dbc: . dbr:Lyre dcterms:subject dbc:German_musical_instruments , dbc:English_musical_instruments , dbc:Irish_musical_instruments , dbc:Early_musical_instruments , dbc:Lyres , dbc:Ancient_Greek_musical_instruments ; dbo:wikiPageID 81774 ; dbo:wikiPageRevisionID 1124774857 ; dbo:wikiPageWikiLink , dbr:Fingerboard , dbr:Kibugander , dbc:German_musical_instruments , dbr:Germanic_peoples , dbr:Talharpa , dbr:Pharaoh , dbr:Ionia , dbr:Uruk , dbr:Lute , dbr:Hellenistic_period , dbc:English_musical_instruments , dbr:Cruit , dbr:Deccan_sultanates , dbc:Irish_musical_instruments , dbr:Psaltery , dbr:Luthiers , dbr:Endongo , dbr:Greco-Roman , dbr:Hittite_music , , dbr:Soundbox , , dbr:Litungu , dbr:Elam , dbr:Lirone , dbr:Begena , dbr:Tetrachord , dbr:Plucked_string_instrument , dbr:Lijerica , , dbr:Ancient_Egypt , dbr:Jouhikko , dbr:Terpander , , dbr:Obokano , dbr:Stringed_instrument , dbr:Iron_Age , , dbr:Egypt , dbr:Nyatiti , dbr:Middle_East , dbr:Musaeus_of_Athens , , dbr:Ancient_Mesopotamia , dbr:Rebab , dbr:Kinnor , dbr:Iraq , dbr:String_instrument , dbr:Syria , dbr:Strum , dbr:Turkey , dbr:Percy_Bysshe_Shelley , dbr:Isle_of_Skye , dbr:Nubian_people , dbr:Crete , , dbr:Cretan_lyra , dbr:Asor , dbr:Hagia_Triada_sarcophagus , dbr:Sound_box , dbr:Yoke , dbr:Plutarch , dbr:Organology , dbr:Mediterranean_Sea , , , dbr:Aeolis , dbr:Cithara , dbr:Sutton_Hoo , dbr:Italy , , , dbr:Simsimiyya , dbr:Zither , dbr:Tanpura , dbr:Lira_da_braccio , dbr:Homer , dbr:Fertile_Crescent , dbr:Calabrian_lira , dbr:Scotland , dbr:Metaphor , dbr:Lydia , dbr:Thrace , , dbr:Harp , dbr:Thamyris , dbr:Greek_mythology , , dbr:Old_Testament , dbr:Susa , dbr:Mesopotamia , dbr:Middle-East , dbr:Turtle_shell , dbr:Roman_Empire , dbr:Minoan_civilization , dbc:Early_musical_instruments , dbr:Latin , , , dbr:Kissar , dbr:Crwth , dbr:Violin , dbr:Israelite , dbr:Bronze_Age , dbr:Sumer , dbr:Music_of_Wales , dbr:Resonator , dbr:Prototypes , , dbr:Ancient_history , dbr:Greek_Heroic_Age , dbr:Mesoptamia , dbr:Anatolia , dbr:Krar , dbr:Kemenche , dbr:Ntongoli , dbr:Hagia_Triada , dbr:Bar_Kochba , dbr:Anglo-Saxon_Lyre , dbr:Catgut , , , , , dbr:Guitar , dbr:Plectrum , dbr:Lyres_of_Ur , dbr:History_of_lute-family_instruments , dbr:Phorminx , dbr:Mycenaean_Greece , dbr:Byzantine_lyra , dbr:Mycenaean_Greek , dbr:Lyre-guitar , dbr:Celt , dbr:High_Pasture_Cave , dbr:Yoke_lute , dbr:Linear_B , dbr:Akhenaten , dbr:Lyra_viol , dbr:Nares-jux , dbr:Gue , dbr:Hermes , , dbr:Barbiton , dbr:Aegean_sea , dbr:Harp_guitar , dbr:Sound_table , dbr:Tortoise , dbr:Aegean_Sea , dbr:Sound_hole , , dbr:Kitharis , , dbr:Kithara , , dbr:Lyric_poetry , dbr:Pontic_lyra , dbr:Ancient_Greek_harps , dbr:Europe , dbr:Ancient_Greece , dbr:Chordophone , dbr:Recitation , dbr:Quarter-tone , dbr:Stringed_musical_instrument , dbr:Politiki_lyra , dbr:Lord_Byron , dbr:Phoenicia , dbr:Greece , dbr:Barbitos , dbr:Konghou , dbr:Kythara , dbr:Ancient_Greek_language , dbc:Lyres , dbr:Levant , dbc:Ancient_Greek_musical_instruments . @prefix ns9: . dbr:Lyre dbo:wikiPageExternalLink ns9:The_Universal_Lyre_-_from_three_perspectives . @prefix ns10: . dbr:Lyre dbo:wikiPageExternalLink ns10:C35D4310FE10FF85F0DD3AD4C077B6D7 , , ; owl:sameAs , . @prefix dbpedia-tr: . dbr:Lyre owl:sameAs dbpedia-tr:Lir . @prefix dbpedia-la: . dbr:Lyre owl:sameAs dbpedia-la:Lyra , , , , . @prefix dbpedia-af: . dbr:Lyre owl:sameAs dbpedia-af:Lier . @prefix wikidata: . dbr:Lyre owl:sameAs wikidata:Q201129 , , , . @prefix dbpedia-sv: . dbr:Lyre owl:sameAs dbpedia-sv:Lyra , , . @prefix dbpedia-cs: . dbr:Lyre owl:sameAs dbpedia-cs:Lyra , , , . @prefix dbpedia-simple: . dbr:Lyre owl:sameAs dbpedia-simple:Lyre , , , , , , , . @prefix dbpedia-pl: . dbr:Lyre owl:sameAs dbpedia-pl:Lira , , , , . @prefix ns19: . dbr:Lyre owl:sameAs ns19:Lyra , , , , , . @prefix dbpedia-az: . dbr:Lyre owl:sameAs dbpedia-az:Lira , , . @prefix dbpedia-no: . dbr:Lyre owl:sameAs dbpedia-no:Lyre . @prefix dbpedia-oc: . dbr:Lyre owl:sameAs dbpedia-oc:Lira . @prefix dbpedia-ga: . dbr:Lyre owl:sameAs dbpedia-ga:Lir . @prefix ns24: . dbr:Lyre owl:sameAs ns24:vYbf . @prefix dbpedia-fr: . dbr:Lyre owl:sameAs dbpedia-fr:Lyre , , , , . @prefix dbpedia-io: . dbr:Lyre owl:sameAs dbpedia-io:Liro , , . @prefix dbpedia-nn: . dbr:Lyre owl:sameAs dbpedia-nn:Lyre , , , . @prefix dbt: . dbr:Lyre dbp:wikiPageUsesTemplate dbt:Infobox_Instrument , dbt:Commons_category , dbt:Short_description , dbt:IPAc-en , dbt:Citation_needed , dbt:Cite_EB1911 , dbt:Circa , dbt:Authority_control , dbt:Main_article , dbt:Rp , dbt:Whose , dbt:Reflist , dbt:Greek_musical_instruments , dbt:Original_research_inline , dbt:Other_uses ; dbo:thumbnail ; dbp:background "string"@en ; dbp:related "* \u00C7eng\n* Chang (instrument)\n* Cithara \n* Kythara\n* Barbitos\n* Crwth\n* Harp\n* Konghou"@en ; dbo:abstract "The lyre (/\u02C8la\u026A\u0259r/) is a stringed musical instrument that is classified by Hornbostel\u2013Sachs as a member of the lute-family of instruments. In organology, a lyre is considered a yoke lute, since it is a lute in which the strings are attached to a yoke that lies in the same plane as the sound table, and consists of two arms and a crossbar. The lyre has its origins in ancient history. Lyres were used in several ancient cultures surrounding the Mediterranean Sea. The earliest known examples of the lyre have been recovered at archeological sites that date to c. 2700 BCE in Mesopotamia. The oldest lyres from the Fertile Crescent are known as the eastern lyres and are distinguished from other ancient lyres by their flat base. They have been found at archaeological sites in Egypt, Syria, Anatolia, and the Levant. The round lyre or the Western lyre also originated in Syria and Anatolia, but was not as widely used and eventually died out in the east c. 1750 BCE. The round lyre, called so for its rounded base, reappeared centuries later in ancient Greece c. 1400 B.C.E., and then later spread throughout the Roman Empire. This lyre served as the origin of the European lyre known as the Germanic lyre or rotte that was widely used in north-western Europe from pre-Christian to medieval times."@en , "Lira (gr. lyra) \u2013 instrument strunowy z grupy chordofon\u00F3w, wywodz\u0105cy si\u0119 ze staro\u017Cytnej Grecji. Ma w\u0105ski, czworoboczny rezonator, z kt\u00F3rego wychodz\u0105 dwa \u0142ukowate ramiona po\u0142\u0105czone poprzeczk\u0105. Zaopatrzony w 4 do 10 strun. Pocz\u0105tkowo pud\u0142o rezonansowe wykonane by\u0142o ze skorupy \u017C\u00F3\u0142wia. Na lirze grano na dwa sposoby: szarpi\u0105c struny lub uderzaj\u0105c w nie p\u0142ytk\u0105 (plektronem). Lira by\u0142a jednym z atrybut\u00F3w Apollina, kt\u00F3remu przypisywano wynalezienie tego instrumentu, cho\u0107 za wynalazc\u0119 liry uwa\u017Cany by\u0142 te\u017C Merkury."@pl , "\u0627\u0644\u0644\u064A\u0631 \u0647\u064A \u0622\u0644\u0629 \u0645\u0648\u0633\u064A\u0642\u064A\u0629 \u0648\u062A\u0631\u064A\u0629 \u0627\u062E\u062A\u0631\u0639\u062A \u0648\u0627\u0633\u062A\u062E\u062F\u0645\u062A \u0641\u064A \u0648\u0642\u062A \u0633\u0627\u0628\u0642\u060C \u062D\u0648\u0627\u0644\u064A 3000 \u0642\u0628\u0644 \u0627\u0644\u0645\u064A\u0644\u0627\u062F\u060C \u0641\u064A \u0628\u0644\u0627\u062F \u0627\u0644\u0631\u0627\u0641\u062F\u064A\u0646. \u0641\u064A \u0639\u0644\u0645 \u0627\u0644\u0623\u0631\u063A\u0646\u0648\u0629\u060C \u064A\u0639\u062A\u0628\u0631 \u0627\u0644\u0644\u064A\u0631 \u0639\u0648\u062F\u064B\u0627 \u0645\u0646 \u060C \u0644\u0623\u0646\u0647 \u0639\u0628\u0627\u0631\u0629 \u0639\u0646 \u0639\u0648\u062F \u062A\u0631\u062A\u0628\u0637 \u0641\u064A\u0647 \u0627\u0644\u0623\u0648\u062A\u0627\u0631 \u0628\u0646\u064A\u0631 \u064A\u0642\u0639 \u0641\u064A \u0646\u0641\u0633 \u0645\u0633\u062A\u0648\u0649 \u060C \u0648\u064A\u062A\u0643\u0648\u0646 \u0645\u0646 \u0630\u0631\u0627\u0639\u064A\u0646 \u0648\u0639\u0627\u0631\u0636\u0629."@ar , "Gl\u00E9as ceoil an-\u00E1rsa le hathshonad\u00F3ir, dh\u00E1 gh\u00E9ag, agus trasn\u00E1n. S\u00EDntear 3-12 sn\u00E1ithe caol\u00E1in \u00F3 thosach an athshonad\u00F3ra go dt\u00ED an trasn\u00E1n, agus baintear tarraingt\u00ED beaga astu le fig\u00EDn. Bh\u00EDodh athshonad\u00F3ir blaosc tort\u00F3ige ar an lir chlasaiceach."@ga , "Lyra, \u00E4ldre typ av str\u00E4nginstrument med okformat str\u00E4ngf\u00E4ste och vanligen rundformad resonanskropp. Sl\u00E4kt med kitharan och till formen med str\u00E5kharpan och den walesiska crwth. Lyra \u00E4r oftast ett kn\u00E4ppinstrument men \u00E4ven lyror spelade med str\u00E5kar har f\u00F6rekommit. Lyran \u00E4r ett mycket gammalt musikinstrument och har hittats avbildad i konst s\u00E5 l\u00E5ng tillbaka i tiden som hos sumererna omkring \u00E5r 3000 f.Kr.; men lyran i sig kan vara mycket \u00E4ldre \u00E4n s\u00E5. Hos babylonierna upptr\u00E4der lyran omkring 2000 f. Kr., och det blev babyloniernas sm\u00E5 horisontellt h\u00E5llna lyror som spreds \u00F6ver \u00F6stra medelhavsomr\u00E5det och gav upphov till ett flertal lokala varianter av lyran, bland annat den Israeliska kinnor som kung David och den grekiska lyran av sk\u00F6ldpaddsskal. Den grekiska lyran kom snart utvecklas till ett flertal varianter som barbitos, forminx och kithara. Kitharan kom att bli den lyrvariant som dominerar under romartid som sedan under tidig medeltid sprids \u00F6ver hela Europa. Omkring \u00E5r 1000 b\u00F6rjar dock lyran att konkurreras ut av harpan. De lyror som \u00F6verlever ombildas vanligen till str\u00E5kharpor som den walesiska criwt och str\u00E5kharpan. Lyran kom \u00E4ven att namnge lirorna. I \u00D6stafrika och Asien levde dock lyror som kn\u00E4ppinstrument kvar in i modern tid. I det antika Grekland framf\u00F6rdes poesi och dikter till spel p\u00E5 lyra, d\u00E4rav ben\u00E4mningen lyrik. Lyrgitarr eller lyrguittarr, \u00E4r egentligen en 6-str\u00E4ngad gitarr som formgetts med de antika lyrorna som f\u00F6rebild. Lyrgitarrerna blev moderna p\u00E5 1790-talet och f\u00F6rblev popul\u00E4ra under 1800-talets b\u00F6rjan."@sv , "La lyre (grec ancien : \u03BB\u03CD\u03C1\u03B1) est l'un des instruments \u00E0 cordes pinc\u00E9es dont les cordes sont parall\u00E8les \u00E0 la table d'harmonie et dont la caisse de r\u00E9sonance ne se prolonge pas par un manche ; une structure similaire \u00E0 celle de la harpe accueille la fixation des cordes. C'est sa position (parall\u00E8le \u00E0 la caisse de r\u00E9sonance) qui la diff\u00E9rencie de la harpe. La lyre \u00E9tait populaire dans les civilisations antiques. Les repr\u00E9sentations qui nous sont parvenues ont les formes les plus vari\u00E9es. La caract\u00E9ristique principale est la caisse de r\u00E9sonance qui est \u00E9troite, ce qui rend l'instrument facile \u00E0 transporter. Le nombre de cordes, limit\u00E9 de 5 \u00E0 8, r\u00E9duisait l'instrument \u00E0 un r\u00F4le d'accompagnement du chant. Aussi, ses nombreuses repr\u00E9sentations m\u00E9di\u00E9vales sont beaucoup plus des all\u00E9gories que le t\u00E9moignage d'une r\u00E9elle utilisation, du moins apr\u00E8s le Xe si\u00E8cle. Son utilisation s'est poursuivie en Europe du Nord, au moins jusqu'au XIVe si\u00E8cle et en Afrique jusqu'\u00E0 nos jours. Selon la mythologie grecque, le jeune dieu Herm\u00E8s, fils de Zeus et messager des dieux cr\u00E9a la lyre \u00E0 partir d'une grande carapace de tortue qu'il per\u00E7a pour y fixer des roseaux d'o\u00F9 partaient sept cordes en boyaux de brebis ; l'ensemble \u00E9tait recouvert d'une peau de b\u0153uf et se jouait avec un plectre. Herm\u00E8s c\u00E9da ensuite sa lyre \u00E0 Apollon. La lyre est l'attribut d'Herm\u00E8s, son inventeur, d'Apollon musag\u00E8te, d'Orph\u00E9e, d'\u00C9rato, muse de la po\u00E9sie lyrique et par extension du po\u00E8te lyrique. La lyre est aussi en g\u00E9n\u00E9ral en France un symbole de la chanson et la po\u00E9sie. Illustrant ce ph\u00E9nom\u00E8ne, Marc Fournier \u00E9crit en 1845, parlant des goguettes, qui sont des soci\u00E9t\u00E9s chantantes : \u00AB elles ont des insignes, des drapeaux et des devises ; elles ont des lyres avec des marottes en sautoirs\u00BB ... Une goguette parisienne s'appelle Les Enfants de la Lyre."@fr , "La lira \u00E9s un instrument musical cord\u00F2fon que es toca pin\u00E7ant o polsant les cordes. La seva morfologia consisteix en una caixa de resson\u00E0ncia de la qual surten dos bra\u00E7os, paral\u00B7lels o m\u00E9s sovint divergents, que es troben units per un travesser al qual es lliguen les cordes. La lira (del llat\u00ED lyra, i aquest del grec \u03BB\u03CD\u03C1\u03B1) \u00E9s un instrument de corda puntejada o polsada que t\u00E9 un origen remot, en forma d'\u00E0bac. Els egipcis van atribuir el seu origen a Dyehuty, d\u00E9u de la saviesa, l'escriptura, la m\u00FAsica i de la Lluna, en la mitologia eg\u00EDpcia. Segons els grecs, Hermes la va construir amb la closca d'una tortuga i unes canyes. Va ser l'instrument d'Orfeu i el que acompanya a Apol\u00B7lo com a s\u00EDmbol de l'Estat ciutad\u00E0, de la cultura i de la m\u00FAsica. Possiblement fos tamb\u00E9 l'instrument que tocava el rei David tot acompanyant el cant dels salms. Malgrat un \u00FAs for\u00E7a est\u00E8s en cultures antigues, a l'antic Egipte, la Gr\u00E8cia cl\u00E0ssica i l'Imperi Rom\u00E0, les lires foren poc utilitzades en la cultura europea. Probablement el crwth emprat a les illes brit\u00E0niques i m\u00E9s concretament en contextos de fort rerefons celta, sigui l'\u00FAnica lira practicada de forma m\u00E9s o menys estesa a Europa. En canvi, s\u00ED que hi ha for\u00E7a mostres de lires en diverses cultures africanes. No s'ha de confondre amb altres instruments amb nom \"lira\", per\u00F2 amb una morfologia ben diferent, com \u00E9s el cas de la lira de Creta, instrument tradicional de Creta, o la lira d'arc n\u00F2rdica, origin\u00E0ria dels pa\u00EFsos Escandinaus. La lira ha sigut una icona de refer\u00E8ncia per al moviment cultural neoclassicista, que torna la mirada cap a la cultura grecoromana com a font d'inspiraci\u00F3 per a les arts. Al tombant del segle xviii i al segle xix molts lutiers van firmar instruments fruits de la hibridaci\u00F3 de la lira amb altres instruments. Alguns exemples en s\u00F3n la guitarra-lira, la Lira d'Apol\u00B7lo o la Lira Francesa."@ca , "De lier of lyra is vooral bekend als een in de klassieke oudheid en middeleeuwen veel gebruikt muziekinstrument en de voorloper van de harp. Het instrument dient niet verward te worden met de draailier, een middeleeuws instrument dat ook vaak 'lier' wordt genoemd. In de Griekse cultuurperiode was de lyra een begeleidingsinstrument voor dichters. Het bestond uit een houten klankkast, waaruit twee armen staken, verbonden door een stemschroeven bevattende dwarsbalk, vanwaar vier tot zeven snaren over de klankkast liepen.Vaak werd de klankkast gemaakt van een schild van een schildpad, en de armen van horens van een dier. De darmsnaren werden zowel met de vingers als met een plectrum aangetokkeld. Ook de middeleeuwse eensnarige luit met peervormige klankkast en lange hals wordt lier genoemd. Langzamerhand raakte het instrument in vergetelheid en diende alleen nog als symbool, om iets bijzonders uit te drukken. In 1926 werd een nieuw type lier gebouwd door Edmund Pracht en Lothar G\u00E4rtner, nu als chromatisch gestemd snaarinstrument, waardoor het mogelijk werd nieuwe modern gecomponeerde muziek te spelen. Deze moderne lier wordt bespeeld in vier liggingen; sopraan, alt, tenor en bas. Het instrument heeft een heldere verfijnde klank. Regelmatig worden weer lieren gebouwd en bespeeld."@nl , "Lyra (z \u0159eck\u00E9ho \u03BB\u03CD\u03C1\u03B1 - Lyra) je strunn\u00FD hudebn\u00ED n\u00E1stroj, dob\u0159e zn\u00E1m\u00FD pro jeho pou\u017Eit\u00ED v klasick\u00E9m starov\u011Bku a pozd\u011Bji. Lyra je vzhledem podobn\u00E1 mal\u00E9 harf\u011B, ale jsou v nich rozd\u00EDly. Lyra je strunn\u00FD hudebn\u00ED n\u00E1stroj zn\u00E1m\u00FD sv\u00FDm roz\u0161\u00ED\u0159en\u00EDm v klasick\u00E9 antice, kde doprov\u00E1zela recitace star\u00FDch \u0158ek\u016F. Pat\u0159\u00ED mezi chordofony neboli strunn\u00E9 n\u00E1stroje. N\u011Bkte\u0159\u00ED odborn\u00EDci \u0159\u00EDkaj\u00ED, \u017Ee to je odv\u011Btv\u00ED rodiny citer. M\u00E1 dlouh\u00FD jemn\u00FD chv\u011Bjiv\u00FD t\u00F3n, kter\u00FD stejn\u011B jako u ostatn\u00EDch lyr dozn\u00EDv\u00E1 v samotn\u00E9m nitru \u010Dlov\u011Bka. P\u0159i hran\u00ED je u\u017E\u00EDv\u00E1no nejen prst\u016F, ale i tep\u00E1tka (pl\u00E9ktron)"@cs , "\u041B\u0456\u0301\u0440\u0430 (\u0433\u0440\u0435\u0446. \u03BB\u03CD\u03C1\u03B1, \u043B\u0430\u0442. lyra) \u2014 \u0441\u0442\u0440\u0443\u043D\u043D\u0438\u0439 \u0449\u0438\u043F\u043A\u043E\u0432\u0438\u0439 \u0456\u043D\u0441\u0442\u0440\u0443\u043C\u0435\u043D\u0442 (\u0445\u043E\u0440\u0434\u043E\u0444\u043E\u043D). \u041A\u043E\u0440\u043F\u0443\u0441 (\u0440\u0435\u0437\u043E\u043D\u0430\u0442\u043E\u0440) \u043E\u043A\u0440\u0443\u0433\u043B\u043E\u0457 \u0447\u0438 \u0447\u043E\u0442\u0438\u0440\u0438\u043A\u0443\u0442\u043D\u043E\u0457 \u0444\u043E\u0440\u043C\u0438 \u0437'\u0454\u0434\u043D\u0430\u043D\u0438\u0439 \u0456\u0437 \u043F\u043E\u043F\u0435\u0440\u0435\u0447\u0438\u043D\u043E\u044E (\u043F\u043E\u043F\u0435\u0440\u0435\u0447\u043D\u043E\u044E \u0448\u0442\u0430\u043D\u0433\u043E\u044E) \u0434\u0432\u043E\u043C\u0430 \u0440\u0443\u0447\u043A\u0430\u043C\u0438. \u0421\u0442\u0440\u0443\u043D\u0438 \u043E\u0434\u043D\u0430\u043A\u043E\u0432\u043E\u0457 \u0434\u043E\u0432\u0436\u0438\u043D\u0438 \u043D\u0430\u0442\u044F\u0433\u043D\u0443\u0442\u0456 \u043C\u0456\u0436 \u043A\u043E\u0440\u043F\u0443\u0441\u043E\u043C \u0456 \u043F\u043E\u043F\u0435\u0440\u0435\u0447\u0438\u043D\u043E\u044E. \u041F\u043E\u0448\u0438\u0440\u0435\u043D\u0430 \u0437 \u043D\u0430\u0439\u0434\u0430\u0432\u043D\u0456\u0448\u0438\u0445 \u0447\u0430\u0441\u0456\u0432 \u0430\u0436 \u0434\u043E \u043D\u0430\u0448\u0438\u0445 \u0434\u043D\u0456\u0432. \u041D\u0430\u0439\u0434\u0430\u0432\u043D\u0456\u0448\u0456 \u0437\u0440\u0430\u0437\u043A\u0438 \u0431\u0443\u043B\u0438 \u0440\u043E\u0437\u043A\u043E\u043F\u0430\u043D\u0456 \u0435\u043A\u0441\u043F\u0435\u0434\u0438\u0446\u0456\u0454\u044E \u0432 \u0423\u0440\u0456."@uk , "\u91CC\u62C9\uFF08\u82F1\u8A9E\uFF1Alyre\uFF1B\u5E0C\u81D8\u8A9E\uFF1A\u03BB\u03CD\u03C1\u03B1\uFF09\uFF0C\u53E4\u5730\u4E2D\u6D77\u7434\u7A2E\uFF0C\u7D93\u6642\u9593\u6D41\u901D\u591A\u6578\u7434\u7A2E\u7686\u5DF2\u7D55\u8DE1\uFF0C\u50C5\u5269\u5E0C\u81D8\u3001\u57C3\u53CA\u3001\u8863\u7D22\u6BD4\u4E9E\u7B49\u4ECD\u4FDD\u6709\u50B3\u7D71\uFF0C\u7434\u4EA6\u5728\u6D41\u5165\u4E0D\u540C\u570B\u5BB6\u5F8C\u64C1\u6709\u5404\u81EA\u5225\u540D\u3002\u662F\u897F\u65B9\u53E4\u5178\u6587\u660E\u6700\u5E38\u89C1\u7684\u62E8\u5F26\u4E50\u5668\uFF0C\u4F20\u81F3\u73B0\u4EE3\u7684\u79CD\u7C7B\u975E\u5E38\u7E41\u591A\u3002\u5B83\u4EEC\u7684\u4E3B\u8981\u7279\u70B9\u662F\u5171\u9E23\u7BB1\u7279\u522B\u72ED\u7A84\uFF0C\u56E0\u800C\u4FBF\u4E8E\u643A\u5E26\u3002\u4E50\u5668\u7684\u5F26\u6570\u4E0D\u4E00\uFF0C\u591A\u6578\u4ECB\u65BC5-8\u6839\u4E4B\u95F4\uFF0C\u4F46\u4E5F\u670915\u5F26\u91CC\u62C9\u7434\u3002\u4E50\u5668\u9002\u5408\u50B3\u7D71\u4E0A\u642D\u914D\u6545\u4E8B\u6216\u541F\u5531\u4F7F\u7528\u3002\u53E4\u5E0C\u814A\u7684\u6E38\u541F\u8BD7\u4EBA\u7ECF\u5E38\u4F7F\u7528\u8FD9\u79CD\u4E50\u5668\u6765\u70D8\u6258\u6C14\u6C1B\u3002\u5B83\u5728\u4E2D\u4E16\u7EAA\u6587\u732E\u7684\u8BF8\u591A\u5F15\u7528\uFF0C\u8D77\u7801\u572810\u4E16\u7EAA\u540E\u4EC5\u9650\u4E8E\u5BD3\u610F\u3002\u4E0D\u8FC7\u5728\u5317\u6B27\u5B83\u4ECD\u88AB\u4F7F\u7528\u81F3\u81F3\u5C1114\u4E16\u7EAA\u3002"@zh , "\u30EA\u30E9\u3001\u30EA\u30E5\u30E9\u3001\u30E9\u30A4\u30A2\u30FC\u3001\u30E9\u30A4\u30A2\uFF08\u53E4\u5178\u30AE\u30EA\u30B7\u30A2\u8A9E\uFF1A\u03BB\u03CD\u03C1\u03B1\u3001\u7F85\uFF1Alyra\u3001\u82F1\u30FB\u4ECF\uFF1Alyre\u3001\u72EC\uFF1ALyra\u3001Leier\u3001\u4F0A\uFF1Alira\uFF09\u306F\u3001\u5F26\u697D\u5668\u3067\u3042\u308B\u3002\u672C\u6765\u306F\u53E4\u4EE3\u30AE\u30EA\u30B7\u30A2\u306E\u7AEA\u7434\uFF08\u64A5\u5F26\u697D\u5668\uFF09\u3092\u610F\u5473\u3059\u308B\u3082\u306E\u3067\u3042\u3063\u305F\u304C\u3001\u5F8C\u306B\u5F62\u614B\u306E\u8FD1\u3044\u3044\u304F\u3064\u304B\u306E\u697D\u5668\u3092\u3053\u306E\u540D\u3067\u547C\u3076\u3088\u3046\u306B\u306A\u3063\u305F\u3002 \u4E2D\u4E16\u30E8\u30FC\u30ED\u30C3\u30D1\u306B\u304A\u3044\u3066lyra\u3001 lira\u306A\u3069\u306E\u540D\u79F0\u306F\u3001\u64A5\u5F26\u697D\u5668\u306E\u307F\u306A\u3089\u305A\u4F3C\u305F\u5F62\u72B6\u306E\u5F13\u3067\u5F3E\u304F\u64E6\u5F26\u697D\u5668\u306B\u3082\u7528\u3044\u3089\u308C\u308B\u3088\u3046\u306B\u306A\u3063\u305F\u3002\u3053\u308C\u306B\u306F\u30D5\u30A3\u30C9\u30EB\u304B\u3089\u767A\u5C55\u3057\u305F\u4E00\u65CF\u3082\u542B\u307E\u308C\u308B\u3002\u4E00\u65B9\u3001lyra\u3001 Leier\u306F\u30CF\u30FC\u30C7\u30A3\u30FB\u30AC\u30FC\u30C7\u30A3\u3092\u6307\u3059\u3088\u3046\u306B\u306A\u308A\u3001Leier\u306F\u3055\u3089\u306B\u8EE2\u3058\u3066\u300C\u624B\u56DE\u3057\u30AA\u30EB\u30AC\u30F3\uFF08\u30D0\u30EC\u30EB\u30FB\u30AA\u30EB\u30AC\u30F3\uFF09\u300D\u306E\u610F\u5473\u306B\u307E\u3067\u306A\u3063\u305F\u3002\u307E\u305F\u5225\u306B\u3001\uFF08\u53E4\u4EE3\u30AE\u30EA\u30B7\u30A2\u306E\uFF09\u30EA\u30E9\u578B\u306E\u67A0\u3092\u6301\u3063\u305F\u6253\u697D\u5668\u306E\u4E00\u7A2E\u3067\u30EA\u30E9\u3092\u540D\u4E57\u308B\u3082\u306E\uFF08\u30D9\u30EB\u30EA\u30E9\uFF09\u307E\u3067\u73FE\u308C\u3001\u3057\u3070\u3057\u3070\u6DF7\u4E71\u3092\u62DB\u3044\u3066\u3044\u308B\u3002 \u53E4\u4EE3\u30AE\u30EA\u30B7\u30A2\u306B\u304A\u3044\u3066\u6717\u8AAD\u4F1A\u306F\u30EA\u30E9\u3067\u4F34\u594F\u3055\u308C\u305F\u3002"@ja , "A lira \u00E9 um instrumento de cordas conhecido pela sua vasta utiliza\u00E7\u00E3o durante a antiguidade. A lira, segundo a lenda, foi inventada por Hermes e remonta, no m\u00EDnimo, ao Per\u00EDodo Mic\u00EAnico. As r\u00E9citas po\u00E9ticas dos antigos gregos eram acompanhados pelo seu som, ainda que o instrumento n\u00E3o tivesse origem hel\u00EAnica. O g\u00EAnero de instrumento a que pertence a lira ter\u00E1 tido o seu alvorecer na \u00C1sia, inferindo-se que ter\u00E1 entrado na Gr\u00E9cia atrav\u00E9s da Tr\u00E1cia ou da L\u00EDdia. Enquanto que os primeiros int\u00E9rpretes, her\u00F3icos, e aqueles a quem se reconhecem melhoramentos no instrumento eram das col\u00F4nias da I\u00F3nia, da E\u00F3lia ou da costa adjacente ao imp\u00E9rio L\u00EDdio, os mestres propostos pela mitologia grega eram Tr\u00E1cios: Orfeu, Museu e Tam\u00EDris. A estrutura de uma lira consiste num oco - - do qual partem, verticalmente, dois bra\u00E7os (montantes), que, por vezes, tamb\u00E9m s\u00E3o ocos. Junto ao topo, os bra\u00E7os ficam ligados a uma barra - o jugo - que liga as cordas at\u00E9 outra sali\u00EAncia de madeira transversal - o cavalete - disposta junto \u00E0 caixa de resson\u00E2ncia e que lhe transmite as vibra\u00E7\u00F5es das cordas. As cordas s\u00E3o percutidas com a ajuda de um plectro. O n\u00FAmero de cordas variava, geralmente entre seis e oito. As cordas eram feitas de tripa ou de tend\u00F5es de boi ou carneiro. H\u00E1 quem afirme que os bra\u00E7os primitivos deste instrumento eram feitos com chifres de cabra. No Imp\u00E9rio Bizantino e na Gr\u00E9cia moderna, liras s\u00E3o instrumentos tocados com arco. Na m\u00FAsica tradicional grega viva, h\u00E1 tr\u00EAs tipos predominantes de lira: a lira de Creta, a lira de Constantinopla (pol\u00EDtiki lyra) e a lira do Ponto (pontiak\u00ED lyra). S\u00E3o instrumentos pouco menores do que um violino, com tr\u00EAs cordas, que se tocam apoiados no colo. As liras desempenham papel de instrumentos de solo na m\u00FAsica grega."@pt , "La antikva kordinstrumento liro (greke l\u03CD\u03C1\u03B1) originas el la 9-a jarcento a.K.. Kontraste al la citro, kun kiu \u011Di parencas kaj foje malfacile diferencigeblas, \u011Di tendence pli malgrandas kaj ne havas \"piedon\" (bazon) por mem stari, se ne ludate. La nombro de kordoj de la liro \u015Dan\u011Di\u011Dis dum la jarcentoj de komence 3 \u011Dis 4 al poste 7 a\u016D malofte 8 kordoj. Liroj ekzistis en du diversaj konstrumanieroj: \n* La \"\u0125elis\" a\u016D \"testuda liro\" havis sonkorpon en formo de testuda karapaco kaj brakojn en la formo de kapraj kornoj. \n* La \"barbitos\" havis longajn, supre proskimi\u011Dantajn brakojn kaj precipe ludi\u011Dis fare de proksimuloj de la dio Dionizo, ekzemple de satirusoj. La liro en antikva Grekio konsideri\u011Dis inventa\u0135o de la dio Hermeso, kiu donacis \u011Din al sia dia frato Apolono. En la helenismo \u011Di estis simbolo de la poetoj kaj filozofoj, el kio poste ekestis la vorto \"liriko\". El la antikvaj muzikiloj liro kaj citro poste ekestis diversaj formoj de harpoj. Amba\u016D muzikilojn, kaj liro kaj citro, do eblas konsideri \"pra-harpo\". En la nuntempa popola muziko de Grekio kaj Dalmatio oni donis la nomon liro al ar\u0109instrumento, iom simila al violino, kun 3 a\u016D 4 kordoj. Dum la muzikado la instrumento ne teni\u011Das kiel violino inter mandiblo, \u015Dultro kaj mano: a\u016D la sonkorpo de la moderna liro ripozas sur la femuroj de la sidanta muzikisto, dum la instrumenta \"kolo\" trovi\u011Das apud la kolo de la muzikisto, a\u016D la instrumento ku\u015Das sur la femuroj kaj la instrumenta \"kolo\" montras flanken. Dum la antikvan liron oni sonigis per plukado de la kordoj, la modernan nomparencon - kiel klare indikas la kategorio ar\u0109instrumento - oni sonigas per muzikila ar\u0109o."@eo , "Artikulu hau musika tresnari buruzkoa da; beste esanahietarako, ikus \u00ABLira\u00BB. Lira (latinetik lyra, eta hau, grezierazko \u00AB\u03BB\u03CD\u03C1\u03B1\u00BBtik) pultsatutako harizko musika tresna primitibo bat da, abako formaduna, eta honen jatorria, greziarrek, Hermes jainkoari edo Polimnia musari ematen diote. Orfeok jo zuen musika tresna zen, eta Apolok berarekin duena, Estatu hiritarraren, kulturaren eta musikaren ikur bezala. Lira, harpa bezala, bi eskuekin jotzen den musika tresna bat da. David errege jakintsuaren eskuetan, lirak, jainkoarekin eta erlijioarekin lotura irudikatzen du. David erregeak, lira jotzen zuen Saul lasaitzeko. Liraren oinordeko musika tresnak, zitara, gitarra eta lauta dira, liraren tradizioa jarraitzen dutena egundaino, trobadore eta olerkarien musika tresna bezala. Dyehuty, egiptoar mitologian, jakinduria, idazketa, musika eta Ilargiaren jainkoa da. Musikarekin lotua zegoen liraren asmatzaile bezala."@eu , "\u041B\u0438\u0301\u0440\u0430 (\u0434\u0440.-\u0433\u0440\u0435\u0447. \u03BB\u03CD\u03C1\u03B1, \u043B\u0430\u0442. lyra) \u2014 \u0441\u0442\u0430\u0440\u0438\u043D\u043D\u044B\u0439 \u0441\u0442\u0440\u0443\u043D\u043D\u044B\u0439 \u0449\u0438\u043F\u043A\u043E\u0432\u044B\u0439 \u0438\u043D\u0441\u0442\u0440\u0443\u043C\u0435\u043D\u0442 (\u0445\u043E\u0440\u0434\u043E\u0444\u043E\u043D)."@ru , "La lira (del griego \u00AB\u03BB\u03CD\u03C1\u03B1\u00BB, posteriormente en lat\u00EDn \u00ABlyra\u00BB), es un instrumento de cuerda punteada antiguo, con forma de \u00E1baco, cuyo origen los griegos atribuyeron a Hermes, dios de la ret\u00F3rica y el comercio (otras versiones menos populares lo atribuyen a la musa Polimnia, una de las nueve musas art\u00EDsticas, hijas de Zeus). Fue el instrumento musical que tall\u00F3 Orfeo, y el que porta Apolo (dios de la m\u00FAsica), como s\u00EDmbolo de la unificaci\u00F3n del estado ciudadano, de la cultura, la m\u00FAsica, la religi\u00F3n y las ciencias. Este instrumento era muy importante en la vida cotidiana y popular en todas las poblaciones griegas, siendo muy frecuente hallar en las antiguas vasijas escenas donde se puede ver a los personajes ejecutando la lira y otros instrumentos cord\u00F3fonos. La lira es un instrumento musical que, como el arpa, se toca con las dos manos. Seg\u00FAn la Biblia, siglos despu\u00E9s, en manos de David, el rey poeta y sabio, ejecutaba la lira (kinnor) como el salterio, evocando la uni\u00F3n con la divinidad y la religi\u00F3n. El rey David tocaba la lira para tranquilizar a Sa\u00FAl. Algunos instrumentos descendientes de la lira son la c\u00EDtara, el arpa, la guitarra y el la\u00FAd, que contin\u00FAan la tradici\u00F3n de la lira hasta nuestros d\u00EDas como los instrumentos del poeta y el trovador. Dyehuty es el dios de la sabidur\u00EDa, la escritura, la m\u00FAsica y de la Luna, en la mitolog\u00EDa egipcia. Estaba relacionado con la m\u00FAsica como inventor de la lira. Precisamente la lira proviene del arpa egipcia."@es , "\uB9AC\uB77C(\uC601\uC5B4: Lyre)\uB294 \uAE30\uC6D0\uC804 3000\uB144\uACBD\uBD80\uD130 \uBA54\uC18C\uD3EC\uD0C0\uBBF8\uC544, \uC774\uC9D1\uD2B8, \uC2DC\uB9AC\uC544\uC5D0\uC11C \uC4F0\uC778 \uBC1C\uD604\uC545\uAE30\uB85C, \uD6C4\uC5D0 \uACE0\uB300 \uADF8\uB9AC\uC2A4\uC5D0\uC11C \uD0A4\uD0C0\uB77C\uC640 \uD568\uAED8 \uAC00\uC7A5 \uC2E0\uC131\uD55C \uC545\uAE30\uB85C \uC911\uC694\uC2DC \uB418\uC5C8\uB2E4. \uD558\uD504\uC758 \uC6D0\uC870 \uC545\uAE30\uC774\uC790 \uD0A4\uD0C0\uB77C\uB97C \uB2EE\uACE0 \uAD6C\uC870\uB294 \uAC19\uC73C\uBA70, \uD0A4\uD0C0\uB77C\uBCF4\uB2E4 \uC791\uC740 \uACF5\uBA85\uD1B5 \uC704\uC5D0 2\uAC1C\uC758 \uC870\uAE08 \uAD7D\uC740 \uB9C9\uB300\uB97C \uC138\uC6B0\uACE0 \uB450 \uB9C9\uB300\uC758 \uB05D\uC5D0 \uAC00\uB85C\uB9C9\uB300\uB97C \uBD99\uC5EC \uAC00\uB85C\uB9C9\uB300\uC640 \uACF5\uBA85\uD1B5\uACFC\uC758 \uC0AC\uC774\uC5D0 \uD604\uC744 \uB9E8 \uAC83\uC774\uB2E4. \uD604\uC758 \uC218\uB294 \uC77C\uC815\uD558\uC9C0 \uC54A\uC73C\uB098 5\uC904\uC5D0\uC11C 15\uC904\uAE4C\uC9C0\uC774\uBA70 7\uC904\uC774 \uC77C\uBC18\uC801\uC774\uC5C8\uB2E4. \uACE0\uB300 \uADF8\uB9AC\uC2A4\uC5D0\uC11C\uB294 \uACF5\uBA85\uD1B5\uC740 \uBC14\uB2E4\uAC70\uBD81\uC758 \uB4F1\uAECD\uC9C8\uC744 \uC37C\uC73C\uB098 \uB4A4\uC5D0 \uBAA9\uC81C\uC758 \uACF5\uBA85\uB3D9\uC5D0 \uC1E0\uAC00\uC8FD\uC744 \uC50C\uC6CC \uC4F0\uAC8C \uB418\uC5C8\uB2E4. \uC8FC\uBC95\uC740 \uC774 \uC545\uAE30\uB97C \uBE44\uC2A4\uB4EC\uD788 \uB610\uB294 \uC218\uD3C9\uC73C\uB85C \uAC00\uC9C0\uACE0 \uD53D(pick) \uB610\uB294 \uC190\uAC00\uB77D\uC73C\uB85C \uBC1C\uD604(\u64A5\u7D43)\uD558\uC600\uB2E4. \uB9AC\uB77C\uB294 \uC911\uC138\uAE30 \uCD08\uC5FD\uAE4C\uC9C0\uB3C4 \uB86F\uD0C0(rotta) \uB610\uB294 \uB85C\uD0C0(rota)\uB77C\uB294 \uC774\uB984\uC73C\uB85C \uC54C\uB824\uC84C\uB2E4. \uD55C\uD3B8 \uB9AC\uB77C\uB77C\uACE0 \uD558\uB294 \uC774\uB984\uC758 \uC545\uAE30\uB294 \uBCF8\uB798 \uB9AC\uB77C\uC640 \uAC04\uC811\uC801\uC778 \uAD00\uACC4\uBC16\uC5D0 \uC5C6\uB294 \uBC14\uC774\uC62C\uB9B0\uC871(\u65CF)\uC758 \uBCC0\uC885(\uD53C\uB4E4\uC774\uB098 \uD5C8\uB514\uAC70\uB514 \uB4F1)\uC5D0\uB3C4 \uC4F0\uC774\uACE0 \uC788\uB2E4."@ko , "\u0397 \u03BB\u03CD\u03C1\u03B1 \u03B5\u03AF\u03BD\u03B1\u03B9 \u03AD\u03B3\u03C7\u03BF\u03C1\u03B4\u03BF \u03BC\u03BF\u03C5\u03C3\u03B9\u03BA\u03CC \u03CC\u03C1\u03B3\u03B1\u03BD\u03BF, \u03B3\u03BD\u03C9\u03C3\u03C4\u03CC \u03B3\u03B9\u03B1 \u03C4\u03B7 \u03C7\u03C1\u03AE\u03C3\u03B7 \u03C4\u03BF\u03C5 \u03C3\u03C4\u03B7 \u03BC\u03BF\u03C5\u03C3\u03B9\u03BA\u03AE."@el , "La lira \u00E8 uno strumento musicale a corde che fa parte della famiglia dei liuti a giogo; \u00E8 composto da una cassa armonica alla quale sono attaccati due bracci verticali, uniti da una trasversa. Le corde, in numero variabile secondo i modelli, sono tese tra la cassa armonica e la traversa. Apollo con la chelys-lyra, pittura vascolare greca, museo di Delfi, ca. 460 a.C."@it , "Die Lyra (altgriechisch \u03BB\u03CD\u03C1\u03B1) ist ein antikes Saiteninstrument aus der Familie der Leiern (Jochlauten), das ab dem 8. Jahrhundert v. Chr. abgebildet wurde. Im Gegensatz zur Kithara, mit der es verwandt und von der es mitunter schwer zu unterscheiden ist, hat es keinen Fu\u00DF. Die Anzahl der Darmsaiten \u00E4nderte sich mit der Zeit von zun\u00E4chst 3\u20134 auf sp\u00E4ter 7 oder selten 8 Saiten. Sie sind in einer Ebene zwischen Korpus und oberer Querstange gespannt. Es gab weitere Bezeichnungen f\u00FCr antike Leiern: \n* Die Chelys (Schildkr\u00F6tenleier) hatte einen Resonanzk\u00F6rper in Form einer Schildkr\u00F6tenschale und Arme in Form von Ziegenh\u00F6rnern. \n* Die zwischen dem 7. und dem 5. Jahrhundert v. Chr. abgebildete Barbitos hatte ebenfalls einen Schildkr\u00F6tenpanzer und lange, oben aufeinander zustrebende Arme. Sie wurde vor allem auf Darstellungen der dionysischen Mythologie abgebildet und z. B. von Satyrn gespielt. Die Lyra galt im antiken Griechenland als Erfindung des Hermes, der sie seinem G\u00F6tterbruder Apollon als Entsch\u00E4digung f\u00FCr seinen Rinderdiebstahl \u00FCbergab. Im Hellenismus war sie ein Symbol der Dichter und Denker, woraus sich sp\u00E4ter der Begriff Lyrik entwickelte. In der zeitgen\u00F6ssischen griechischen und dalmatischen Volksmusik versteht man unter Lyra ein violinen\u00E4hnliches Streichinstrument mit drei oder vier Saiten."@de , "Lira adalah alat musik dawai yang terkenal pada masa Antikuitas Klasik di Yunani dan masa-masa setelahnya. Kata lira berasal dari bahasa Yunani \"\u03BB\u03CD\u03C1\u03B1\" (lyra) dan bukti terawal mengenai kata ini adalah dalam bahasa Yunani Mikenai ru-ra-ta-e, bermakna \"liris\", yang ditulis dalam aksara silabel Linear B. Penggambaran terawal lira dengan tujuh senar ada di (pemukiman Minoa di Kreta) yang terkenal. Sarkofagus itu dipakai selama pendudukan Mikenai di Kreta (1400 SM). Di Yunani kuno, pembacaan cerita biasa diiringi dengan lira. Lira dari Antikuitas Klasik dimainkan dengan cara dipetik memakai plektrum, seperti gitar atau sitar, dan tidak dipetik seperti harpa. Jari-jari tangan yang bebas menahan senar yang tidak dibutuhkan supaya tidak ikut berbunyi. Bentuk lira mirip dengan harpa kecil, tetapi memiliki perbedaan-perbedaan tertentu."@in ; dbp:developed dbr:Iraq , dbr:Bronze_Age , dbr:Sumer . @prefix xsd: . dbr:Lyre dbp:hornbostelSachs "321.2"^^xsd:double ; dbp:hornbostelSachsDesc "Composite chordophone sounded with a plectrum"@en ; dbp:imageCapt "Greek vase with muse playing the phorminx, a type of lyre"@en . @prefix gold: . dbr:Lyre gold:hypernym dbr:Instrument . @prefix prov: . dbr:Lyre prov:wasDerivedFrom ; dbo:wikiPageLength "31343"^^xsd:nonNegativeInteger . @prefix wikipedia-en: . dbr:Lyre foaf:isPrimaryTopicOf wikipedia-en:Lyre .