This HTML5 document contains 426 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
n56http://oco.jpl.nasa.gov/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
n18http://lt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
dbphttp://dbpedia.org/property/
n34https://web.archive.org/web/20080915231431/http:/www.grida.no/climate/vital/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
n90https://global.dbpedia.org/id/
dbpedia-trhttp://tr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
n64https://archive.org/details/biogeochemistry00schl/page/
n63https://archive.org/details/
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
dbpedia-ethttp://et.dbpedia.org/resource/
n16http://dbpedia.org/resource/File:
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
dbpedia-elhttp://el.dbpedia.org/resource/
n70http://jv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-rohttp://ro.dbpedia.org/resource/
dbpedia-afhttp://af.dbpedia.org/resource/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
n71https://web.archive.org/web/20180909072113/https:/oco.jpl.nasa.gov/
dbpedia-cyhttp://cy.dbpedia.org/resource/
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
dbpedia-glhttp://gl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
n87http://pa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
dbpedia-shhttp://sh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-gahttp://ga.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
n21http://ast.dbpedia.org/resource/
dbpedia-simplehttp://simple.dbpedia.org/resource/
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
dbpedia-bghttp://bg.dbpedia.org/resource/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
n57http://ta.dbpedia.org/resource/
n59http://ngm.nationalgeographic.com/ngm/0402/feature5/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
n80http://su.dbpedia.org/resource/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
dbpedia-hrhttp://hr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kahttp://ka.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
n66http://ml.dbpedia.org/resource/
dbpedia-vihttp://vi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-srhttp://sr.dbpedia.org/resource/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
n75http://ur.dbpedia.org/resource/
n77https://link.springer.com/content/pdf/10.1007/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
n67http://d-nb.info/gnd/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
n48http://ne.dbpedia.org/resource/
n84http://www.globalcarbonproject.org/
n23http://kn.dbpedia.org/resource/
n45https://web.archive.org/web/20040602163557/http:/www.carboncyclescience.gov/
n24http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/
n52http://www.grida.no/climate/vital/
dbpedia-euhttp://eu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-azhttp://az.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ishttp://is.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#
dbpedia-dahttp://da.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
n62http://bn.dbpedia.org/resource/
dbpedia-slhttp://sl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
n73http://ht.dbpedia.org/resource/
dbpedia-thhttp://th.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mkhttp://mk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
n10http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
n81http://bs.dbpedia.org/resource/
n25http://te.dbpedia.org/resource/
n26http://
n89http://hi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mshttp://ms.dbpedia.org/resource/

Statements

Subject Item
dbr:Carbon_cycle
rdf:type
owl:Thing dbo:Work
rdfs:label
Carbon cycle Κύκλος του άνθρακα Ciclo del carbono 탄소 순환 Вуглецевий цикл Karbono-ciklo دورة الكربون Ciclo del carbonio Cycle du carbone Siklus karbon Karbonoaren zikloa Cicle del carboni Obieg węgla w przyrodzie 碳循環 Геохимический цикл углерода Koolstofkringloop Timthriall carbóin Ciclo do carbono Kohlenstoffzyklus 炭素循環 Kolcykeln Koloběh uhlíku
rdfs:comment
يوجد الكربون في الغلاف الجوي على شكل ثنائي أكسيد الكربون (Co2)، كما يوجد في المركبات التي تكون أجسام الأحياء البرية و البحرية و هياكلها ، وفي التربة ضمن المادة العضوية و الدبال ، و في الغلاف المائي على شكل Co3 2-, Hco3 ذائبة في الماء ، كما يوجد أيضاً في الغلاف الصخري في الصخور الجيرية ((CaCo3والدولوميت (CaMg (Co3) (2 و الوقود الإحفوري (الفحم الحجري و النفط و الغاز الطبيعي)وأن الكربون يوجد ضمن المادة العضوية (الكربون العضوي ) و ضمن المادة غير العضوية (الكربون غير العضوي )تبدأ دورة الكربون بأخذ النباتات الخضراء (المنتجات ) مادة ثاني أكسيد الكربون من الغلاف الجوي في عملية البناء الضوئي لإنتاج المركبات العضويةو في النبات أيضا تتم عملية التنفس ،و ينتج عن ذلك غاز Co2 الذي يعود إلى الغلاف الجوي ، و من ثم يستخدم في عملية البناء الضوئي بحيث تكتمل الدورة برجوعه إلى النبات . (من الملاحظ أن دورة الكرب Siklus karbon adalah siklus biogeokimia di mana karbon dipertukarkan antara biosfer, geosfer, hidrosfer, dan atmosfer Bumi (objek astronomis lainnya bisa jadi memiliki siklus karbon yang hampir sama meskipun hingga kini belum diketahui). 炭素循環(たんそじゅんかん、英: carbon cycle)とは、地球上の生物圏、岩石圏、水圏、大気圏の間で炭素が交換される生物地球化学的な循環のこと。炭素循環は、一般に上の4つの保管庫(リザーバー)、具体的には大気、陸域生物圏(陸水系は普通ここに含まれる)、海洋、堆積物(化石燃料を含む)と、その間を相互に移動する経路で成り立っている。年間の炭素の移動は、リザーバー間で起こる様々な化学的、物理学的、地質学的、生物学的なプロセスを経て行われる。地球表層付近での最も大きな炭素の保管場所は海洋である。 全球の炭素収支は炭素リザーバーの間、もしくは特定の循環(特に大気 - 海洋間)での炭素交換のバランス(吸収と放出)で示される。炭素収支を吟味することで、リザーバーが二酸化炭素の吸収源となっているのか発生源となっているのかを判断することができる。 El ciclo del carbono es el ciclo biogeoquímico por el que el carbono se intercambia entre la biosfera, pedosfera, geosfera, hidrósfera y la atmósfera de la Tierra. Junto con el ciclo del nitrógeno y el ciclo del agua, el ciclo del carbono comprende una secuencia de eventos que es clave para hacer a la Tierra capaz de sostener vida; describe el movimiento de carbono al ser reciclado y reusado por la biosfera, incluidos los sumideros de carbono. 碳循環是一种生物地质化学循环,指碳元素在地球上的生物圈、岩石圈、土壤圈、水圈及大氣中交換。碳的主要來源有四個,分別是大氣、陸上的生物圈(包括淡水系統及無生命的有機化合物)、海洋及沉積物。与氮循环和水循环一起,碳循环包含了一系列使地球能持续存在生命的关键过程和事件。碳循环描述了碳元素在地球上的回收和重复利用,包括碳沉淀。一个对湖泊的碳预算的测试可以检测这个湖泊是否起到了沉淀二氧化碳的作用。碳循环最早被约瑟夫·普利斯特里和安東萬-羅倫·德·拉瓦節发现,被汉弗里·戴维所推广。 Karbono-ciklo aŭ karbona ciklo estas sistemo de ĥemia ŝanĝo de karbonaj kombinaĵoj en la globalaj sistemoj Litosfero (populare: ŝtonoj), Hidrosfero (populare: akvo, oceanoj, lagoj), teratmosfero (populare: aero) kaj Biosfero (populare: vivo de homaro kaj bestiaro en lando, aero kaj avko) kaj la ŝanĝo de tiaj kombinaĵoj inter la geosferoj. Obieg węgla w przyrodzie – biologiczne, chemiczne i fizyczne procesy zachodzące na Ziemi, w wyniku których następuje ciągła wymiana węgla jako pierwiastka znajdującego się w atmosferze, w wodzie, organizmach żywych, ich szczątkach oraz w skorupie ziemskiej. 탄소 순환(炭素循環, 영어: carbon cycle)은 지구상의 생물권, 암권, 수권, 기권 사이에서 행해지는 탄소의 생화학적인 순환이다. 탄소 순환은 지구의 화학적 진화와 열적 진화에 매우 중요한 역할을 한다. 탄소는 수권에 압도적으로 많이 존재하지만, 수권에 존재하는 탄소보다는 기권에 존재하는 탄소가 훨씬 더 중요한 의미를 가진다. 특히 지구 기후 변동과 관련하여 기권을 중심으로 한 탄소의 공급과 제거는 매우 중요한 현대 과학의 화두이다. 탄소는 기권에서 주로 이산화 탄소의 형태로 존재한다. 이산화 탄소는 탈탄소화(decarbonation) 과정에 이은 화산 분출, 유기 탄소의 융기, 화석 연료의 연소, 침식, 그리고 생명체의 호흡 등에 의해 기권으로 공급된다. 이 중에서 지질 시대 동안 가장 중요한 역할을 한 것은 화산 분출에 의한 이산화탄소의 발생이다. De koolstofkringloop is de bekendste biogeochemische kringloop en beschrijft alle processen waarmee het element koolstof door het systeem Aarde circuleert. De koolstofkringloop beschrijft onder andere wat er gebeurt met door mensen uitgestoten koolstofdioxide in de atmosfeer. Omdat koolstofdioxide een belangrijk broeikasgas is, vormen de onduidelijkheden binnen de koolstofkringloop een belangrijk onderzoeksterrein binnen de biochemie, geochemie en klimatologie. Is timthriall bithgheoiceimiceach é an Timthriall Carbóin in a mbíonn carbóin malartaithe i measc an bhithsféir, an pheidisféir, an gheoisféir, an hidrisféir, agus atmaisféir an domhain. Tá sé ar cheann de na timthriallta is tábhachtaí atá ag an domhain agus tugann sé deis don dúil is flúirsí a bheith athchúrsáilte agus athúsáidte ar fud an bhithsféir agus i ngach orgánach dá chuid. Smaoinítear ar an timthriall carbóin de ghnáth mar cúig taiscumar mór carbóin agus iad idirnasctha le chéile trí bhealaí malairte. Is iad na taiscumair: The carbon cycle is the biogeochemical cycle by which carbon is exchanged among the biosphere, pedosphere, geosphere, hydrosphere, and atmosphere of the Earth. Carbon is the main component of biological compounds as well as a major component of many minerals such as limestone. Along with the nitrogen cycle and the water cycle, the carbon cycle comprises a sequence of events that are key to make Earth capable of sustaining life. It describes the movement of carbon as it is recycled and reused throughout the biosphere, as well as long-term processes of carbon sequestration to and release from carbon sinks. Carbon sinks in the land and the ocean each currently take up about one-quarter of anthropogenic carbon emissions each year. Karbonoaren zikloa elementu honek naturan jasaten duen eraldaketen multzoa da. Karbonoak naturan aske edo konbinaturik parte hartzen duen prozesuez osatutako zirkulazio-bide itxia da. Lehen urratsean, klorofiladun organismoek, fotosintesiaren bidez, atmosferako CO2-a karbohidrato bihurtzen dute. Ondoren, biziarekin lotutako prozesuak daude: anabolismoan karbohidrato luzeagoak eratzen dituzte organismoek, katabolismoan (arnasketan, adibidez) CO2-a berriz itzultzen da atmosferara, sare trofikoan zehar karbono-konposatuak bizidun batetik bestera igarotzen dira, eta, azkenean, biziduna hiltzean materia organikoa lurzoruan da, eta azken emaitza CO2 edo (hartziduraren bidez) CH4-a dira. Biomasa erretzean ere, bi konposatu horiek aireratzen dira. O carbono (símbolo químico: C) é o quarto elemento mais abundante no Universo, depois do hidrogênio (H), hélio (He) e oxigênio (O), e é o pilar da vida como a conhecemos. Existem basicamente duas formas de carbono, uma orgânica, presente nos organismos vivos e mortos, não decompostos, e outra , presente nas rochas. Pela respiração, decomposição e combustão, o gás carbônico é lançado no ambiente. Pela fotossíntese é retirado. Геохимический цикл углерода — это комплекс процессов, в ходе которых происходит перенос углерода между различными геохимическими резервуарами. В истории Земли углеродный цикл менялся весьма значительно, эти изменения были как и медленными постепенными изменениями, так и резкими катастрофическими событиями. Важнейшую роль в круговороте углерода играли и играют живые организмы. В различных формах углерод присутствует во всех оболочках Земли. Геохимический цикл углерода имеет несколько важных особенностей: Le cycle du carbone est le cycle biogéochimique (ensemble des échanges d'un élément chimique) du carbone sur une planète.Celui de la Terre est rendu plus complexe par l'existence d'importantes masses d'eau océaniques, et surtout par le fait que la vie (et donc les composés carbonés qui en sont le substrat) y tient une place importante. Il est caractérisé par l'importance relative des stocks emmagasinés dans les quatre grands réservoirs naturels de carbone de la planète (atmosphère, biosphère, hydrosphère et lithosphère), par les échanges entre ces réservoirs, et le renouvellement dynamique (appelé turnover) général du carbone du sol (pédosphère) qui inclut généralement la minéralisation (conversion du carbone organique en CO2) et la transformation d'un réservoir de carbone à un autre ( (en Kolcykeln, kolets kretslopp, är ett biogeokemiskt kretslopp genom vilket kol omsätts mellan jordens kolreservoarer – biosfären, geosfären, hydrosfären och atmosfären. Kolcykeln delas upp i den snabba och den långsamma kolcykeln. I den snabba kolcykeln cirkulerar kol mellan atmosfären, biosfären och hydrosfären. I den långsamma kolcykeln cirkulerar kol mellan den snabba kolcykeln och geosfären (litosfären eller berggrunden). Omloppstiderna i den snabba kolcykeln är från 1-100, eller 1000 år. I den långsamma kolcykeln är omloppstiderna miljontals år. Globalt släpper mänskligheten ut cirka 7,8 miljarder ton fossilt kol per år. Det är cirka 80 gånger mer än det naturliga tillflödet från vulkaner, som ungefär balanseras av den naturliga inlagringen i berggrunden genom tektonisk nedtransport av Вуглеце́вий цикл — кругообіг вуглецю (у різних формах, наприклад, у вигляді двоокису вуглецю) між атмосферою, океаном, біосферою та надрами Землі. Колообіг вуглецю у природі охоплює біологічний цикл, виділення СО2 в атмосферу під час згоряння палива, із вулканічних газів, гарячих мінеральних джерел, із поверхневих шарів океанічних вод та інше. In biologia e chimica ambientale il ciclo del carbonio è il ciclo biogeochimico attraverso il quale il carbonio viene scambiato tra la geosfera (all'interno della quale si considerano i sedimenti e i combustibili fossili), l'idrosfera (mari e oceani), la biosfera (comprese le acque dolci) e l'atmosfera della Terra. Tutte queste porzioni della Terra sono considerabili a tutti gli effetti serbatoi di carbonio (carbon sinks). El cicle del carboni és un cicle biogeoquímic en el qual intervenen els bescanvis de l'element carboni referits a qualsevol planeta. En el cas de la Terra aquest cicle és particularment complex pel fet d'haver diversos intercanvis entre els oceans, les roques, la matèria viva i l'Atmosfera. Hi ha quatre reservoris coneguts de carboni: la hidrosfera, la litosfera, la biosfera i l'Atmosfera terrestre. Els intercanvis de carboni s'expressen com milers de milions de tones, gigatones o també com Gt/any; les tres expressions signifiquen la mateixa quantitat. Ο κύκλος του άνθρακα είναι ο βιογεωχημικός κύκλος στον οποίο ο άνθρακας ανταλλάσσεται μεταξύ της βιόσφαιρας, της υδρόσφαιρας και των γεωλογικών σχηματισμών της Γης. Ο άνθρακας είναι το κύριο συστατικό των βιολογικών ενώσεων καθώς και ένα σημαντικό συστατικό πολλών ορυκτών όπως ο ασβεστόλιθος. Μαζί με τον και τον κύκλο του νερού, περιλαμβάνει μια ακολουθία γεγονότων που είναι βασικά για να γίνει η Γη ικανή να διατηρήσει τη ζωή. Ο κύκλος αυτός περιλαμβάνει την κίνηση του άνθρακα καθώς ανακυκλώνεται και επαναχρησιμοποιείται σε όλη τη βιόσφαιρα. Επίσης περιλαμβάνει τις μακροχρόνιες διαδικασίες δέσμευσης και απελευθέρωσής του από τις δεξαμενές άνθρακα. Τα βιολογικά και ανθρωπογενή μονοπάτια του είναι πολύ ταχύτερα από τα γεωχημικά μονοπάτια και, κατά συνέπεια, έχουν μεγαλύτερη επίδραση στη σύν Koloběh uhlíku je biogeochemický cyklus, při němž se uhlík, který lze považovat za základní stavební kámen veškerých organických sloučenin, vyměňuje mezi biosférou, litosférou, hydrosférou a atmosférou. Unter Kohlenstoffzyklus oder Kohlenstoffkreislauf versteht man das System der chemischen Umwandlungen kohlenstoffhaltiger Verbindungen in den globalen Systemen Lithosphäre, Hydrosphäre, Erdatmosphäre und Biosphäre sowie den Austausch dieser Verbindungen zwischen diesen Erdsphären.Die Kenntnis dieses Kreislaufs einschließlich seiner Teilprozesse ermöglicht es unter anderem, die Eingriffe des Menschen in das Klima und damit ihre Auswirkungen auf die globale Erwärmung abzuschätzen und angemessen zu reagieren.
rdfs:seeAlso
dbr:Plastic_pollution dbr:Coal_mining dbr:Halocarbons
foaf:depiction
n10:M15-162b-EarthAtmosphere-CarbonDioxide-FutureRoleInGlobalWarming-Simulation-20151109.jpg n10:Speeds_of_seismic_waves.png n10:Climate–carbon_cycle_feedbacks_and_state_variables.png n10:Oceanic_Food_Web.jpg n10:Pathway-of-plastic-to-ocean.png n10:Anthropogenic_carbon_flows_1850-2018.png n10:Anthropogenic_changes_in_the_global_carbon_cycle.png n10:Rock_cycle_nps.png n10:Epífitas_en_los_cables_de_la_luz_eléctrica.jpg n10:CO2_Emissions_by_Source_Since_1880.svg n10:Carbon_cycle.jpg n10:Flux_of_crustal_material_in_the_mantle.jpg n10:SRS1000_being_used_to_measure_soil_respiration_in_the_field..jpg n10:Where_carbon_goes_when_water_flows.jpg n10:Global_carbon_stocks.png n10:Carbon_Dioxide_Partitioning.svg n10:Carbon_Outgassing_(Dasgupta_2011).png n10:Carbon_stored_in_ecosystems.png n10:Carbon_tetrahedral_oxygen.png n10:Carbon_Dioxide_800kyr.svg
dcterms:subject
dbc:Carbon_cycle dbc:Photosynthesis dbc:Numerical_climate_and_weather_models dbc:Chemical_oceanography dbc:Effects_of_climate_change dbc:Soil_biology dbc:Soil_chemistry
dbo:wikiPageID
47503
dbo:wikiPageRevisionID
1124515410
dbo:wikiPageWikiLink
dbc:Carbon_cycle dbr:Mantle_plume dbr:Hotspot_(geology) dbr:Litterfall dbr:Cementite dbr:Open_ocean dbr:Montreal_Protocol dbr:Marine_sediment dbr:Natural_gas dbr:Lithosphere dbr:Coupled_Model_Intercomparison_Project n16:Carbon_stored_in_ecosystems.png dbr:Advected n16:Anthropogenic_carbon_flows_1850-2018.png n16:Anthropogenic_changes_in_the_global_carbon_cycle.png dbr:Keeling_curve n16:Carbon_tetrahedral_oxygen.png dbr:Siderite dbr:Fluvial dbr:Pedosphere dbr:Diamond dbr:Blue_carbon dbr:Marine_chemistry dbr:Solubility_pump dbr:Carbon_dioxide dbr:Heterotrophs dbr:Reforestation dbr:Polymorphism_(materials_science) dbr:Solvent dbr:Carbon n16:Global_carbon_stocks.png dbr:Industrial_revolution dbr:Crust_(geology) dbr:Land_use dbr:WWII dbr:Respiration_(physiology) dbr:Geochemical dbr:Particulate_organic_carbon dbr:Cement n16:Pathway-of-plastic-to-ocean.png dbr:Surface_layer n16:Carbon_cycle.jpg dbr:Stemflow dbr:C3_carbon_fixation dbr:Lignin dbr:Global_warming dbr:Continental_shelves dbr:Mountain_building dbc:Photosynthesis dbr:Biogeochemical_cycle dbr:Graphite n16:Carbon_Outgassing_(Dasgupta_2011).png n16:Where_carbon_goes_when_water_flows.jpg dbc:Numerical_climate_and_weather_models dbr:Magnesite dbr:Magma dbr:Black_carbon dbr:Ocean_acidification dbr:Subduction dbr:Primary_production dbr:Density_functional_theory dbr:Joseph_Priestley dbr:Refrigerant dbr:Metamorphism n16:Rock_cycle_nps.PNG dbr:Refractory_DOM dbr:River_plume dbr:Throughfall dbr:Estuarine dbr:Carbonic_acid dbr:Dissolved_inorganic_carbon dbr:Dissolved_organic_carbon dbr:Silicate dbr:Soil dbr:Petrochemical dbr:Polycyclic_aromatic_hydrocarbon dbr:Soil_organic_matter dbr:Biomass_(ecology) dbc:Effects_of_climate_change dbr:Sustainable_Development_Goal_13 dbr:Carbonate–silicate_cycle n16:NASA_-_A_Year_in_the_Life_of_Earth's_CO2_x1SgmFa0r04.webm dbc:Chemical_oceanography dbr:Mining dbr:Cloud_condensation_nuclei dbr:Plate_tectonics n16:Oceanic_Food_Web.jpg dbr:Carbonate dbr:Global_Carbon_Project dbr:Epiphyte dbr:Petrology dbr:Orbital_hybridisation dbr:Erosion dbr:Soil_respiration dbr:World_Ocean dbr:Perfluorocarbon dbr:Biosphere dbr:Rock_(geology) dbr:Paris_Agreement dbr:Sediment dbr:Acidity dbr:Petroleum dbr:Biological_pump dbr:Marsh n16:Flux_of_crustal_material_in_the_mantle.jpg dbr:Anoxic_waters dbr:Formation_and_evolution_of_the_Solar_System dbr:Degassing n16:Carbon_Dioxide_800kyr.svg dbr:Greenhouse_effect dbr:Ozone_depletion dbr:Overland_flow dbr:Photosynthesis dbr:Crystallization dbr:Water_column dbr:Floodplain dbr:Heterotrophy dbr:Earth_system_science dbr:Mantle_(geology) dbr:Carbon_sequestration dbr:Carbon_sink dbr:Hydrothermal_circulation dbr:Coal dbr:Calcination dbr:Kerogen n16:Speeds_of_seismic_waves.PNG dbr:Antoine_Lavoisier dbc:Soil_biology dbr:Feedback dbr:Earth's_Core dbr:Dissolved_organic_matter dbr:Calcium_carbonate dbr:Hemisphere_of_the_Earth dbr:Hydrosphere n16:SRS1000_being_used_to_measure_soil_respiration_in_the_field..jpg dbr:Copepod dbr:Carbon_sequestering dbr:Radiative_forcing dbr:Fecal_pellet dbr:Limestone dbr:Total_inorganic_carbon dbr:Biodiversity_loss dbr:Computer_simulation dbr:Fossil_fuels dbr:Diamond_anvil_cell dbr:Biodegradable_plastic dbr:Peat dbr:Fossil_fuel dbr:Geosphere dbr:Juína dbr:NASA dbr:Seismology dbr:Combustion dbr:Coral_reef dbr:Methane dbr:Humphry_Davy dbr:Autotrophs dbr:Arctic_methane_emissions dbr:S-wave dbr:Biogeochemical dbr:Clinker_(cement) dbr:Inorganic_carbon dbr:Parts_per_million dbr:Precursor_(chemistry) dbr:Sedimentary_rock dbr:Cellulose dbr:Core–mantle_boundary dbr:Tetrahedral_molecular_geometry dbr:Bioplastics dbr:Mixed_layer dbr:Single-use_plastic n16:Climate–carbon_cycle_feedbacks_and_state_variables.png dbr:Subducted dbr:Organic_carbon dbr:Cellular_respiration dbr:Photo-oxidation dbr:Wetland dbc:Soil_chemistry dbr:Atmosphere dbr:Climate_inertia dbr:Volcanism dbr:Monomer dbr:Reduction_(chemistry) dbr:Coordination_number dbr:Coastal_marsh dbr:Chlorofluorocarbon dbr:Earth's_atmosphere dbr:Climate_change dbr:Egest dbr:Thermohaline_circulation dbr:Decompose dbr:Hydrofluorocarbon dbr:Water_cycle dbr:Hydrofluoroolefin dbr:Rock_cycle dbr:Nitrogen_cycle dbr:Bioaccumulation dbr:Earth's_crust dbr:Seafloor_sediments dbr:Earth's_mantle dbr:Kyoto_Protocol dbr:Lower_mantle_(Earth) dbr:Marine_snow
dbo:wikiPageExternalLink
n24:index.html n26:www.carboschools.org n34:13.htm n45: n52:13.htm n56: n59:online_extra.html n63:biogeochemistry00schl n64:n472 n26:carboncycle.aos.wisc.edu n77:978-3-642-27833-4_4021-3.pdfOxgyen+fugacity n84: n71:
owl:sameAs
dbpedia-mk:Јаглероден_циклус dbpedia-simple:Carbon_cycle dbpedia-hr:Ugljikov_ciklus n18:Anglies_ciklas dbpedia-bg:Кръговрат_на_въглерода dbpedia-no:Karbonkretsløpet n21:Ciclu_del_carbonu dbpedia-id:Siklus_karbon n23:ಇಂಗಾಲದ_ಕಣಗಳ_ಚಕ್ರ n25:కర్బన_వలయం dbpedia-es:Ciclo_del_carbono dbpedia-gl:Ciclo_do_carbono dbpedia-eu:Karbonoaren_zikloa dbpedia-he:מחזור_הפחמן dbpedia-pl:Obieg_węgla_w_przyrodzie wikidata:Q167751 dbpedia-tr:Karbon_döngüsü dbpedia-ga:Timthriall_carbóin freebase:m.0cs6_ dbpedia-ja:炭素循環 dbpedia-nl:Koolstofkringloop dbpedia-sh:Ugljikov_ciklus dbpedia-ca:Cicle_del_carboni dbpedia-th:วัฏจักรคาร์บอน dbpedia-el:Κύκλος_του_άνθρακα dbpedia-az:Karbon_dövranı dbpedia-ko:탄소_순환 dbpedia-ms:Kitaran_karbon n48:कार्बन_चक्र dbpedia-vi:Chu_trình_carbon dbpedia-pt:Ciclo_do_carbono dbpedia-ru:Геохимический_цикл_углерода dbpedia-it:Ciclo_del_carbonio dbpedia-hu:Szénkörforgás dbpedia-sl:Kroženje_ogljika n57:கார்பன்_சுழற்சி dbpedia-is:Hringrás_kolefnis dbpedia-uk:Вуглецевий_цикл dbpedia-ka:ნახშირბადის_ციკლი n62:কার্বন_চক্র dbpedia-ro:Circuitul_carbonului_în_natură n66:കാർബൺ_ചക്രം n67:4164552-2 dbpedia-fi:Hiilen_kiertokulku dbpedia-fa:چرخه_کربن n70:Siklus_karbon dbpedia-de:Kohlenstoffzyklus n73:Sik_kabòn dbpedia-cs:Koloběh_uhlíku n75:کاربن_چکر dbpedia-et:Süsinikuringe dbpedia-af:Koolstofkringloop dbpedia-sr:Ugljenični_ciklus n80:Daur_karbon n81:Ciklus_ugljika dbpedia-zh:碳循環 dbpedia-fr:Cycle_du_carbone dbpedia-cy:Cylchred_carbon dbpedia-ar:دورة_الكربون n87:ਕਾਰਬਨ_ਚੱਕਰ dbpedia-eo:Karbono-ciklo n89:कार्बन_चक्र n90:eujt dbpedia-da:Kulstofkredsløb dbpedia-sv:Kolcykeln
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Hsp dbt:Short_description dbt:Center dbt:Commons_category dbt:Use_dmy_dates dbt:Biogeochemical_cycle dbt:Carbon_cycle dbt:Webarchive dbt:Main dbt:Rp dbt:Authority_control dbt:Multiple_image dbt:Div_col dbt:Div_col_end dbt:Reflist dbt:As_of dbt:Annotated_link dbt:About dbt:Cite_book dbt:Cite_journal dbt:Clarify dbt:See_also dbt:Global_warming dbt:Clear_left dbt:Clear
dbo:thumbnail
n10:Carbon_cycle.jpg?width=300
dbp:align
right
dbp:caption
Emissions of CO2 have been caused by different sources ramping up one after the other Partitioning of CO2 emissions show that most emissions are being absorbed by carbon sinks, including plant growth, soil uptake, and ocean uptake
dbp:date
2008-09-15 November 2020 2018-09-09
dbp:direction
horizontal
dbp:header
Carbon dioxide emissions and partitioning
dbp:image
CO2 Emissions by Source Since 1880.svg Carbon Dioxide Partitioning.svg
dbp:reason
confusing sentence for non-scientists
dbp:url
n34:13.htm n71:
dbp:width
257 282
dbo:abstract
Obieg węgla w przyrodzie – biologiczne, chemiczne i fizyczne procesy zachodzące na Ziemi, w wyniku których następuje ciągła wymiana węgla jako pierwiastka znajdującego się w atmosferze, w wodzie, organizmach żywych, ich szczątkach oraz w skorupie ziemskiej. Karbono-ciklo aŭ karbona ciklo estas sistemo de ĥemia ŝanĝo de karbonaj kombinaĵoj en la globalaj sistemoj Litosfero (populare: ŝtonoj), Hidrosfero (populare: akvo, oceanoj, lagoj), teratmosfero (populare: aero) kaj Biosfero (populare: vivo de homaro kaj bestiaro en lando, aero kaj avko) kaj la ŝanĝo de tiaj kombinaĵoj inter la geosferoj. 碳循環是一种生物地质化学循环,指碳元素在地球上的生物圈、岩石圈、土壤圈、水圈及大氣中交換。碳的主要來源有四個,分別是大氣、陸上的生物圈(包括淡水系統及無生命的有機化合物)、海洋及沉積物。与氮循环和水循环一起,碳循环包含了一系列使地球能持续存在生命的关键过程和事件。碳循环描述了碳元素在地球上的回收和重复利用,包括碳沉淀。一个对湖泊的碳预算的测试可以检测这个湖泊是否起到了沉淀二氧化碳的作用。碳循环最早被约瑟夫·普利斯特里和安東萬-羅倫·德·拉瓦節发现,被汉弗里·戴维所推广。 El cicle del carboni és un cicle biogeoquímic en el qual intervenen els bescanvis de l'element carboni referits a qualsevol planeta. En el cas de la Terra aquest cicle és particularment complex pel fet d'haver diversos intercanvis entre els oceans, les roques, la matèria viva i l'Atmosfera. Hi ha quatre reservoris coneguts de carboni: la hidrosfera, la litosfera, la biosfera i l'Atmosfera terrestre. Els intercanvis de carboni s'expressen com milers de milions de tones, gigatones o també com Gt/any; les tres expressions signifiquen la mateixa quantitat. Le cycle du carbone est le cycle biogéochimique (ensemble des échanges d'un élément chimique) du carbone sur une planète.Celui de la Terre est rendu plus complexe par l'existence d'importantes masses d'eau océaniques, et surtout par le fait que la vie (et donc les composés carbonés qui en sont le substrat) y tient une place importante. Il est caractérisé par l'importance relative des stocks emmagasinés dans les quatre grands réservoirs naturels de carbone de la planète (atmosphère, biosphère, hydrosphère et lithosphère), par les échanges entre ces réservoirs, et le renouvellement dynamique (appelé turnover) général du carbone du sol (pédosphère) qui inclut généralement la minéralisation (conversion du carbone organique en CO2) et la transformation d'un réservoir de carbone à un autre ( (en) fraîche et matière organique humifiée). L'étude des cycles des principaux éléments chimiques (dont le carbone) a toujours été d'un grand intérêt scientifique et technique ; cela permet notamment d'évaluer la disponibilité, prédire les conditions et zones d'accumulation (pour une exploitation), définir les leviers à actionner pour optimiser localement une production sensible à un élément, etc.Le cycle du carbone est très important pour la biosphère, puisque la vie est fondée sur l'utilisation de composés à base de carbone : la disponibilité en carbone fait partie des facteurs primordiaux pour le développement des êtres vivants sur Terre. Enfin l'étude de ce cycle a récemment pris un relief tout particulier dans le cadre de la question du réchauffement climatique : deux des gaz à effet de serre en cause, le dioxyde de carbone (CO2) et le méthane (CH4), participent au cycle du carbone, dont ils sont la principale forme atmosphérique. Plus largement que les questions climatiques, l'étude du cycle du carbone permettra de déterminer les effets du relargage par les activités humaines du carbone stocké sous forme de combustibles fossiles. The carbon cycle is the biogeochemical cycle by which carbon is exchanged among the biosphere, pedosphere, geosphere, hydrosphere, and atmosphere of the Earth. Carbon is the main component of biological compounds as well as a major component of many minerals such as limestone. Along with the nitrogen cycle and the water cycle, the carbon cycle comprises a sequence of events that are key to make Earth capable of sustaining life. It describes the movement of carbon as it is recycled and reused throughout the biosphere, as well as long-term processes of carbon sequestration to and release from carbon sinks. Carbon sinks in the land and the ocean each currently take up about one-quarter of anthropogenic carbon emissions each year. Humans have disturbed the biological carbon cycle for many centuries by modifying land use, and moreover with the recent industrial-scale mining of fossil carbon (coal, petroleum and gas extraction, and cement manufacture) from the geosphere. Carbon dioxide in the atmosphere had increased nearly 52% over pre-industrial levels by 2020, forcing greater atmospheric and Earth surface heating by the Sun. The increased carbon dioxide has also increased the acidity of the ocean surface by about 30% due to dissolved carbon dioxide, carbonic acid and other compounds, and is fundamentally altering marine chemistry. The majority of fossil carbon has been extracted over just the past half century, and rates continue to rise rapidly, contributing to human-caused climate change. The largest consequences to the carbon cycle, and to the biosphere which critically enables human civilization, are still set to unfold due to the vast yet limited inertia of the Earth system. Restoring balance to this natural system is an international priority, described in both the Paris Climate Agreement and Sustainable Development Goal 13. In biologia e chimica ambientale il ciclo del carbonio è il ciclo biogeochimico attraverso il quale il carbonio viene scambiato tra la geosfera (all'interno della quale si considerano i sedimenti e i combustibili fossili), l'idrosfera (mari e oceani), la biosfera (comprese le acque dolci) e l'atmosfera della Terra. Tutte queste porzioni della Terra sono considerabili a tutti gli effetti serbatoi di carbonio (carbon sinks). Il ciclo è infatti solitamente inteso come l'interscambio dinamico tra questi quattro distretti con le dinamiche di interscambio legate a processi chimici, fisici, geologici e biologici. Il bilancio globale del carbonio è il bilancio degli scambi (entrate e perdite) tra le riserve di carbonio o tra uno specifico ciclo (ad es. atmosfera-biosfera) del ciclo del carbonio; un esame del bilancio su una riserva può fornire informazioni se questa stia funzionando da fonte o da consumatore dei biossidi di carbonio. Sembra inoltre che anche altri corpi celesti possano avere un ciclo del carbonio, ma esistono pochissime informazioni al riguardo. Unter Kohlenstoffzyklus oder Kohlenstoffkreislauf versteht man das System der chemischen Umwandlungen kohlenstoffhaltiger Verbindungen in den globalen Systemen Lithosphäre, Hydrosphäre, Erdatmosphäre und Biosphäre sowie den Austausch dieser Verbindungen zwischen diesen Erdsphären.Die Kenntnis dieses Kreislaufs einschließlich seiner Teilprozesse ermöglicht es unter anderem, die Eingriffe des Menschen in das Klima und damit ihre Auswirkungen auf die globale Erwärmung abzuschätzen und angemessen zu reagieren. Kohlenstoff ist im Universum und auf der Erde ein relativ seltenes Element (Prozent-Angaben bedeuten Atomzahlenverhältnisse): * Häufigste Elemente im Universum: Wasserstoff (92,7 %) und Helium (7,2 %), (Kohlenstoff dagegen nur 0,008 %) * Häufigste Elemente der Erdkruste: Sauerstoff 49 %, Eisen 19 %, Silicium 14 %, Magnesium 12,5 % (Kohlenstoff dagegen nur 0,099 %) * Häufigste Elemente im menschlichen Körper: Wasserstoff (60,6 %), Sauerstoff (25,7 %) und Kohlenstoff (10,7 %) El ciclo del carbono es el ciclo biogeoquímico por el que el carbono se intercambia entre la biosfera, pedosfera, geosfera, hidrósfera y la atmósfera de la Tierra. Junto con el ciclo del nitrógeno y el ciclo del agua, el ciclo del carbono comprende una secuencia de eventos que es clave para hacer a la Tierra capaz de sostener vida; describe el movimiento de carbono al ser reciclado y reusado por la biosfera, incluidos los sumideros de carbono. El balance global del carbono es el equilibrio de los intercambios (ingresos y pérdidas) de carbono entre las reservas de carbono o entre un bucle concreto (p. ej., atmósfera ⇔ biosfera) del ciclo del carbono. Un examen del balance de carbono de una reserva o depósito puede proporcionar información aproximadamente si este está funcionando como una fuente o sumidero de dióxido de carbono. El ciclo del carbono fue inicialmente descubierto por Joseph Priestley y Antoine Lavoisier y fue popularizado por Humphry Davy.​ Is timthriall bithgheoiceimiceach é an Timthriall Carbóin in a mbíonn carbóin malartaithe i measc an bhithsféir, an pheidisféir, an gheoisféir, an hidrisféir, agus atmaisféir an domhain. Tá sé ar cheann de na timthriallta is tábhachtaí atá ag an domhain agus tugann sé deis don dúil is flúirsí a bheith athchúrsáilte agus athúsáidte ar fud an bhithsféir agus i ngach orgánach dá chuid. Smaoinítear ar an timthriall carbóin de ghnáth mar cúig taiscumar mór carbóin agus iad idirnasctha le chéile trí bhealaí malairte. Is iad na taiscumair: * An atmaisféar * An bithsféar domhanda, * Na haigéin, * Dríodair, lena n-áirítear breoslaí iontaise. * An domhain istigh, scaoileann bolcáin agus córais geoiteirmeacha, carbón ó mhaintlín agus screamh an domhain isteach san atmaisféar agus san hidrisféar. Tarlaíonn gluaiseachtaí bliantúil an charbóin, malartú an charbóin idir taiscumair, trí phróisis ilghnéitheacha cheimiceacha, fhisiceacha , gheolaíochta, agus bhitheolaíocha. Coinníonn an fharraige mhór an linn gníomhach is mó charbóin i ngar do dhromchla an domhain, ach ní mhalartaíonn an domhainfharraige a chuid den linn charbóin go tapa leis an atmaisféar. Koloběh uhlíku je biogeochemický cyklus, při němž se uhlík, který lze považovat za základní stavební kámen veškerých organických sloučenin, vyměňuje mezi biosférou, litosférou, hydrosférou a atmosférou. Kolcykeln, kolets kretslopp, är ett biogeokemiskt kretslopp genom vilket kol omsätts mellan jordens kolreservoarer – biosfären, geosfären, hydrosfären och atmosfären. Kolcykeln delas upp i den snabba och den långsamma kolcykeln. I den snabba kolcykeln cirkulerar kol mellan atmosfären, biosfären och hydrosfären. I den långsamma kolcykeln cirkulerar kol mellan den snabba kolcykeln och geosfären (litosfären eller berggrunden). Omloppstiderna i den snabba kolcykeln är från 1-100, eller 1000 år. I den långsamma kolcykeln är omloppstiderna miljontals år. Globalt släpper mänskligheten ut cirka 7,8 miljarder ton fossilt kol per år. Det är cirka 80 gånger mer än det naturliga tillflödet från vulkaner, som ungefär balanseras av den naturliga inlagringen i berggrunden genom tektonisk nedtransport av kolrika havssediment. Hastigheten för naturlig inlagring i berggrund bestäms av hastigheten för kemisk vittring av berggrunden, vilket frigör katjoner som kalium (K[+]) och natrium (Na[+]) vilka når laddningsbalans med bikarbonat (HCO3[-]). Bikarbonat transporteras i floder till oceanen. Där reagerar bikarbonat med kalcium (Ca[2+]) och fälls ut som kalksten (CaCO3) på havsbotten. Fossila bränslen lagrades in i berggrunden för mellan 50 och 500 miljoner år sedan.. De koolstofkringloop is de bekendste biogeochemische kringloop en beschrijft alle processen waarmee het element koolstof door het systeem Aarde circuleert. De koolstofkringloop beschrijft onder andere wat er gebeurt met door mensen uitgestoten koolstofdioxide in de atmosfeer. Omdat koolstofdioxide een belangrijk broeikasgas is, vormen de onduidelijkheden binnen de koolstofkringloop een belangrijk onderzoeksterrein binnen de biochemie, geochemie en klimatologie. Door de fotosynthese van planten wordt CO2 uit de lucht vastgelegd in planten in de vorm van koolhydraten. Een klein deel hiervan komt weer vrij door dissimilatie van de plant (zie verder: kortlopende organische kringloop). Ο κύκλος του άνθρακα είναι ο βιογεωχημικός κύκλος στον οποίο ο άνθρακας ανταλλάσσεται μεταξύ της βιόσφαιρας, της υδρόσφαιρας και των γεωλογικών σχηματισμών της Γης. Ο άνθρακας είναι το κύριο συστατικό των βιολογικών ενώσεων καθώς και ένα σημαντικό συστατικό πολλών ορυκτών όπως ο ασβεστόλιθος. Μαζί με τον και τον κύκλο του νερού, περιλαμβάνει μια ακολουθία γεγονότων που είναι βασικά για να γίνει η Γη ικανή να διατηρήσει τη ζωή. Ο κύκλος αυτός περιλαμβάνει την κίνηση του άνθρακα καθώς ανακυκλώνεται και επαναχρησιμοποιείται σε όλη τη βιόσφαιρα. Επίσης περιλαμβάνει τις μακροχρόνιες διαδικασίες δέσμευσης και απελευθέρωσής του από τις δεξαμενές άνθρακα. Τα βιολογικά και ανθρωπογενή μονοπάτια του είναι πολύ ταχύτερα από τα γεωχημικά μονοπάτια και, κατά συνέπεια, έχουν μεγαλύτερη επίδραση στη σύνθεση και στη θερμοκρασία της ατμόσφαιρας. 炭素循環(たんそじゅんかん、英: carbon cycle)とは、地球上の生物圏、岩石圏、水圏、大気圏の間で炭素が交換される生物地球化学的な循環のこと。炭素循環は、一般に上の4つの保管庫(リザーバー)、具体的には大気、陸域生物圏(陸水系は普通ここに含まれる)、海洋、堆積物(化石燃料を含む)と、その間を相互に移動する経路で成り立っている。年間の炭素の移動は、リザーバー間で起こる様々な化学的、物理学的、地質学的、生物学的なプロセスを経て行われる。地球表層付近での最も大きな炭素の保管場所は海洋である。 全球の炭素収支は炭素リザーバーの間、もしくは特定の循環(特に大気 - 海洋間)での炭素交換のバランス(吸収と放出)で示される。炭素収支を吟味することで、リザーバーが二酸化炭素の吸収源となっているのか発生源となっているのかを判断することができる。 탄소 순환(炭素循環, 영어: carbon cycle)은 지구상의 생물권, 암권, 수권, 기권 사이에서 행해지는 탄소의 생화학적인 순환이다. 탄소 순환은 지구의 화학적 진화와 열적 진화에 매우 중요한 역할을 한다. 탄소는 수권에 압도적으로 많이 존재하지만, 수권에 존재하는 탄소보다는 기권에 존재하는 탄소가 훨씬 더 중요한 의미를 가진다. 특히 지구 기후 변동과 관련하여 기권을 중심으로 한 탄소의 공급과 제거는 매우 중요한 현대 과학의 화두이다. 탄소는 기권에서 주로 이산화 탄소의 형태로 존재한다. 이산화 탄소는 탈탄소화(decarbonation) 과정에 이은 화산 분출, 유기 탄소의 융기, 화석 연료의 연소, 침식, 그리고 생명체의 호흡 등에 의해 기권으로 공급된다. 이 중에서 지질 시대 동안 가장 중요한 역할을 한 것은 화산 분출에 의한 이산화탄소의 발생이다. Вуглеце́вий цикл — кругообіг вуглецю (у різних формах, наприклад, у вигляді двоокису вуглецю) між атмосферою, океаном, біосферою та надрами Землі. Колообіг вуглецю у природі охоплює біологічний цикл, виділення СО2 в атмосферу під час згоряння палива, із вулканічних газів, гарячих мінеральних джерел, із поверхневих шарів океанічних вод та інше. يوجد الكربون في الغلاف الجوي على شكل ثنائي أكسيد الكربون (Co2)، كما يوجد في المركبات التي تكون أجسام الأحياء البرية و البحرية و هياكلها ، وفي التربة ضمن المادة العضوية و الدبال ، و في الغلاف المائي على شكل Co3 2-, Hco3 ذائبة في الماء ، كما يوجد أيضاً في الغلاف الصخري في الصخور الجيرية ((CaCo3والدولوميت (CaMg (Co3) (2 و الوقود الإحفوري (الفحم الحجري و النفط و الغاز الطبيعي)وأن الكربون يوجد ضمن المادة العضوية (الكربون العضوي ) و ضمن المادة غير العضوية (الكربون غير العضوي )تبدأ دورة الكربون بأخذ النباتات الخضراء (المنتجات ) مادة ثاني أكسيد الكربون من الغلاف الجوي في عملية البناء الضوئي لإنتاج المركبات العضويةو في النبات أيضا تتم عملية التنفس ،و ينتج عن ذلك غاز Co2 الذي يعود إلى الغلاف الجوي ، و من ثم يستخدم في عملية البناء الضوئي بحيث تكتمل الدورة برجوعه إلى النبات . (من الملاحظ أن دورة الكربون مرتبطة إلى حد كبير بما يحدث لغاز Co2)غالبا ما تتبع دورة الكربون مسارات أكثر تعقيداً؛ فبعد تحول الكربون الذي يكتسبه النبات إلى مواد عضوية ، تتغذى الحيوانات (المستهلكات ) عليها ، فإنه تتم عملية هضم المواد العضوية و امتصاصها و تمثيلها لتساهم في بناء الأنسجة الحيوانية. و بناء عليه فإن ذرات الكربون الموجودة في النبات تصبح جزءاً من تركيب خلايا جسم الحيوان الذي تغذى عليها . ماذا يحدث للكربون بعد ذلك ؟و يمكن للكربون أن يرجع إلى الجو عن طريق عملية التنفس و ينتج من ذلك ثاني أكسيد الكربون . و الكربون المتبقي في خلايا و أنسجة الكائنات الحية المستهلكة تفقد جزءا منه عن طريق إفرازاتها و فضلاتها ، و بعد موتها فإن الكربون يؤول إلى المادة العضوية التي يمكن أن يعود منها إلى الجو بفعل عمليات التحلل الهوائية بوساطة الكائنات الحية الدقيقة (المحللات ) . و هناك جزء من الكربون العضوي لا يمر بدورات من هذا النوع و بهذه السرعة ، إذ أنه يمكن أن يتتبع مسارا أطول ؛ ففي الحيوانات البحرية يدخل الكربون في تركيب الأجزاء الصلبة منها كأصداف الرخويات و ذلك على شكل كربونات الكالسيوم . و بعد مرور فترات زمنية طويلة يثبت الكربون في الصخور الجيرية من الترسبات البحرية لهذه الأصداف . كما يذوب قسم كبير من Co2 في مياه البحار و المحيطات و البحيرات الأمر الذي يمكن أن يؤدي إلى ترسيب الصخور الجيرية أي تثبيت الكربون . وهذه الصخور تتعرض إلى عمليات التجوية الكيميائية مما يؤدي إلى عودة قسم من الكربون المثبت إلى الغلاف الجوي على شكل Co2. كما يمكن للكربون أن يصبح محتجزاً في المركبات العضوية في الوقود الأحفوري عندما تحفظ المركبات العضوية من عمليات التحلل الهوائية . و عند احتراق هذا الوقود فإن الكربون يرجع ثانية إلى الغلاف الجوي على شكل غاز ثاني أكسيد الكربون ليعاد تدويره من جديد . هناك نقطة أخرى يجب ذكرها عند دراسة الكربون بالطبيعة و هي : أن معدل التحويل كالتنفس و البناء الضوئي و غيرها تتباين و تختلف من نظام بيئي لآخر . ففي المناطق الدافئة ذات الضوء الجيد 0الناطق الاستوائية) تقوم النباتات الخضراء بعملية البناء الضوئي بإنتاجية عالية الأمر الذي يؤدي إلى تنوع المستهلكات لمختلف مستوياتها ، وهذا يزيد من كمية التنوع الحيوي . و إذا قاربا ذلك بنظام بيئي بارد جاف ذي ضوء خافت فإن عملية البناء الضوئي تكون بطيئة ، و بالتالي فإن الإنتاجية بطيئة أو قليلة مما يقلل الكائنات الحية المستهلكة وهذا سيقلل من التنوع الحيوي الحيونات التي تطلق ثاني اكسيد الكربون عبر التنفس و التحلل. Геохимический цикл углерода — это комплекс процессов, в ходе которых происходит перенос углерода между различными геохимическими резервуарами. В истории Земли углеродный цикл менялся весьма значительно, эти изменения были как и медленными постепенными изменениями, так и резкими катастрофическими событиями. Важнейшую роль в круговороте углерода играли и играют живые организмы. В различных формах углерод присутствует во всех оболочках Земли. Геохимический цикл углерода имеет несколько важных особенностей: * В разное время разные процессы были определяющими в углеродном цикле. * Резкие, катастрофические изменения цикла углерода играли ключевую роль в эволюции углеродного цикла в истории Земли. * Геохимический цикл углерода всегда происходит через атмосферу и гидросферу. Тем самым, даже самые глубинные процессы могут влиять на окружающую среду и биосферу. Геохимическая запись углеродного цикла изучена неравномерно по геологической шкале времён. Наиболее полно в этом отношении изучен четвертичный период, самый недавний и кратчайший геологический период, так как, с одной стороны, история углеродного цикла в нём наиболее полно зафиксирована ледниками Арктики и Антарктики. С другой стороны, в это время происходили значительные изменения углеродного цикла, и они неразрывно связаны с климатическими изменениями. При изучении изменений в геохимических циклах элементов необходимо учитывать временной масштаб явлений. Одни процессы могут привносить малозаметные изменения, которые на длительных геологических промежутках времени становятся решающими. Иные изменения могут носить катастрофический характер, и происходить за очень короткие времена. При этом понятие времени характеристики «долго» и «медленно» в этом контексте относительны. Примером мгновенного в геологической шкале времени события в геохимическом цикле углерода является позднепалеоценовый термальный максимум. Siklus karbon adalah siklus biogeokimia di mana karbon dipertukarkan antara biosfer, geosfer, hidrosfer, dan atmosfer Bumi (objek astronomis lainnya bisa jadi memiliki siklus karbon yang hampir sama meskipun hingga kini belum diketahui). Dalam siklus ini terdapat empat reservoir karbon utama yang dihubungkan oleh jalur pertukaran. Reservoir-reservoir tersebut adalah atmosfer, biosfer teresterial (biasanya termasuk pula freshwater system dan material non-hayati organik seperti karbon tanah (soil carbon)), lautan (termasuk karbon anorganik terlarut dan biota laut hayati dan non-hayati), dan sedimen (termasuk bahan bakar fosil). Pergerakan tahuan karbon, pertukaran karbon antar reservoir, terjadi karena proses-proses kimia, fisika, geologi, dan biologi yang bermaca-macam. Lautan mengadung kolam aktif karbon terbesar dekat permukaan Bumi, namun demikian laut dalam bagian dari kolam ini mengalami pertukaran yang lambat dengan atmosfer. Neraca karbon global adalah kesetimbangan pertukaran karbon (antara yang masuk dan keluar) antar reservoir karbon atau antara satu putaran (loop) spesifik siklus karbon (misalnya atmosfer - biosfer). Analisis neraca karbon dari sebuah kolam atau reservoir dapat memberikan informasi tentang apakah kolam atau reservoir berfungsi sebagai sumber (source) atau lubuk (sink) karbon dioksida. Karbonoaren zikloa elementu honek naturan jasaten duen eraldaketen multzoa da. Karbonoak naturan aske edo konbinaturik parte hartzen duen prozesuez osatutako zirkulazio-bide itxia da. Lehen urratsean, klorofiladun organismoek, fotosintesiaren bidez, atmosferako CO2-a karbohidrato bihurtzen dute. Ondoren, biziarekin lotutako prozesuak daude: anabolismoan karbohidrato luzeagoak eratzen dituzte organismoek, katabolismoan (arnasketan, adibidez) CO2-a berriz itzultzen da atmosferara, sare trofikoan zehar karbono-konposatuak bizidun batetik bestera igarotzen dira, eta, azkenean, biziduna hiltzean materia organikoa lurzoruan da, eta azken emaitza CO2 edo (hartziduraren bidez) CH4-a dira. Biomasa erretzean ere, bi konposatu horiek aireratzen dira. O carbono (símbolo químico: C) é o quarto elemento mais abundante no Universo, depois do hidrogênio (H), hélio (He) e oxigênio (O), e é o pilar da vida como a conhecemos. Existem basicamente duas formas de carbono, uma orgânica, presente nos organismos vivos e mortos, não decompostos, e outra , presente nas rochas. Pela respiração, decomposição e combustão, o gás carbônico é lançado no ambiente. Pela fotossíntese é retirado. No planeta Terra o carbono circula através dos oceanos, da atmosfera, da terra e do seu interior, num grande ciclo biogeoquímico. Este ciclo pode ser dividido em dois tipos: o ciclo "lento" ou geológico, e o ciclo "rápido" ou biológico.
gold:hypernym
dbr:Cycle
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Carbon_cycle?oldid=1124515410&ns=0
dbo:wikiPageLength
103722
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Carbon_cycle