. . . . "\u7425\u73C0\uFF08\u3053\u306F\u304F\uFF09\u307E\u305F\u306F\u30B3\u30CF\u30AF\uFF08\u82F1: Amber\u3001\u30A2\u30F3\u30D0\u30FC\uFF09\u306F\u3001\u5929\u7136\u6A39\u8102\u306E\u5316\u77F3\u3067\u3042\u308A\u3001\u5B9D\u77F3\u3067\u3042\u308B\u3002\u534A\u5316\u77F3\u306E\u7425\u73C0\u306F\uFF08\u82F1: Copal\uFF09\u3001\u52A0\u71B1\u5727\u7E2E\u6210\u5F62\u3057\u305F\u518D\u751F\u30B3\u30CF\u30AF\u306F\u30A2\u30F3\u30D6\u30ED\u30A4\u30C9\uFF08\u82F1: ambroid\uFF09\u3068\u3044\u3046\u3002 \u897F\u6D0B\u3067\u3082\u6771\u6D0B\u3067\u3082\u5B9D\u98FE\u54C1\u3068\u3057\u3066\u73CD\u91CD\u3055\u308C\u3066\u304D\u305F\u3002 \u9271\u7269\u306B\u5339\u6575\u3059\u308B\u786C\u5EA6\u3092\u6301\u3061\u3001\u8272\u306F\u98F4\u8272\u3001\u9EC4\u8272\u3092\u5E2F\u3073\u305F\u8336\u8272\u306A\u3044\u3057\u9EC4\u91D1\u8272\u306B\u8FD1\u3044\u3002"@ja . . . . . . . . . . "Frederick William"@en . . "Ambre"@ca . . . . "L'ambre \u00E9s una resina f\u00F2ssil de sediments i al\u00B7luvions. Tamb\u00E9 se'n troben restes del Cretaci. \u00C9s considerada l'\u00FAnica pedra preciosa d'origen vegetal. El seu nom significa 'que sura al mar'. S'usa en joieria des del segle v aC. L'ambre s'usava per a prevenir refredats, especialment en collarets penjats dels nens. Les petites escultures d'ambre xineses servien per a assegurar la fecunditat d'una parella, per aix\u00F2 s'usa com a ingredient en certs filtres d'amor orientals (tradici\u00F3 present tamb\u00E9 a l'Europa medieval, com ho prova la ruta de l'Ambre)."@ca . "Amber"@en . . . . . . . . . . . . . . . . . "Amber"@en . . "L'ambre \u00E9s una resina f\u00F2ssil de sediments i al\u00B7luvions. Tamb\u00E9 se'n troben restes del Cretaci. \u00C9s considerada l'\u00FAnica pedra preciosa d'origen vegetal. El seu nom significa 'que sura al mar'. S'usa en joieria des del segle v aC. L'ambre s'usava per a prevenir refredats, especialment en collarets penjats dels nens. Les petites escultures d'ambre xineses servien per a assegurar la fecunditat d'una parella, per aix\u00F2 s'usa com a ingredient en certs filtres d'amor orientals (tradici\u00F3 present tamb\u00E9 a l'Europa medieval, com ho prova la ruta de l'Ambre)."@ca . . . "Bernstein bezeichnet einen seit Jahrtausenden bekannten und insbesondere im Ostseeraum weit verbreiteten klaren bis undurchsichtigen gelben Schmuckstein aus fossilem Harz. Damit ist \u00FCberwiegend nur ein bestimmtes fossiles Harz gemeint, dieser Bernstein im engeren Sinne ist die Bernsteinart mit dem wissenschaftlichen Namen . Die Bezeichnungen Succinit und Baltischer Bernstein werden oft synonym verwendet, da Succinit den weitaus \u00FCberwiegenden Teil des Baltischen Bernsteins ausmacht. Die anderen fossilen Harze im Baltischen Bernstein stammen von unterschiedlichen Pflanzenarten und werden auch als \u201EBernstein im weiteren Sinne\u201C bezeichnet. Manche kommen mit dem Succinit zusammen vor, z. B. die schon lange aus den baltischen Vorkommen bekannten Bernsteinarten Gedanit, Glessit, Beckerit und Stantienit. Diese werden auch als akzessorische Harze bezeichnet. Andere fossile Harze verschiedener botanischer Herkunft bilden hingegen eigenst\u00E4ndige Lagerst\u00E4tten unterschiedlichen geologischen Alters, wie z. B. der Dominikanische Bernstein und der Libanon-Bernstein. Von der gro\u00DFen Gruppe der Kopale geh\u00F6ren nur die fossilen, aus der Erde gegrabenen Vertreter (z. B. der \u201EMadagaskar-Kopal\u201C) entsprechend der Definition (siehe Abschnitt ) trotz ihres geologisch jungen Alters zu den Bernsteinen. Dieser Beitrag behandelt das Thema Bernstein im Allgemeinen und wegen ihrer \u00FCberragenden wissenschaftlichen, kulturellen und wirtschaftlichen Bedeutung die h\u00E4ufigste baltische Bernsteinart, den Succinit, im Besonderen. Der \u00E4lteste bekannte Bernstein stammt aus etwa 310 Millionen Jahre alten Steinkohlen. Seit dem Pal\u00E4ozoikum ist das Harz damaliger B\u00E4ume als feste, amorphe (nicht kristalline) Substanz erhalten geblieben. Von der International Mineralogical Association (IMA) ist Bernstein aufgrund seiner nicht eindeutig definierbaren Zusammensetzung nicht als eigenst\u00E4ndige Mineralart anerkannt. Er bildet aber in der Systematik der Minerale innerhalb der Klasse der Organischen Verbindungen eine eigene Mineralgruppe, die in der 9. Auflage der Systematik nach Strunz unter der System-Nr. 10.C (Diverse organische Mineralien) zu finden ist (8. Auflage: IX/C.01) Bereits seit vorgeschichtlichen Zeiten wird Bernstein als Schmuck und f\u00FCr Kunstgegenst\u00E4nde genutzt. Einige in \u00C4gypten gefundene Objekte sind z. B. mehr als 6000 Jahre alt. Das ber\u00FChmteste Kunstobjekt aus Bernstein war das Bernsteinzimmer, das seit dem Zweiten Weltkrieg verschollen ist. In den Jahren 1979 bis 2003 haben russische Spezialisten im Katharinenpalast bei Puschkin das f\u00FCr die \u00D6ffentlichkeit wieder zug\u00E4ngliche Bernsteinzimmer mit Bernstein aus Jantarny detailgetreu rekonstruiert, nachdem bis dahin unbekannte Fotografien gefunden worden waren, die dieses einzigartige Projekt erm\u00F6glichten. F\u00FCr die Wissenschaft, insbesondere f\u00FCr die Pal\u00E4ontologie, ist Bernstein mit Einschl\u00FCssen, den sogenannten Inklusen, von Interesse. Diese Einschl\u00FCsse sind Fossilien von kleinen Tieren oder Pflanzenteilen, deren Abdr\u00FCcke, in seltenen F\u00E4llen auch Gewebereste, im Bernstein seit Jahrmillionen perfekt erhalten sind."@de . . . "\u7425\u73C0\u662F\u677E\u79D1\u677E\u5C6C\u690D\u7269\u7684\u6A39\u8102\u5316\u77F3\uFF0C\u5176\u72C0\u614B\u900F\u660E\u4F3C\u6C34\u6676\uFF0C\u8272\u6FA4\u5982\u746A\u7459\u3002\u4E0D\u900F\u660E\u7684\u7425\u73C0\u53C8\u7A31\u871C\u881F\u3002\u81EA\u65B0\u77F3\u5668\u6642\u4EE3\u958B\u59CB\uFF0C\u5B83\u7684\u7F8E\u5C31\u88AB\u4EBA\u5011\u8B9A\u8B7D\u3002\u7425\u73C0\u80FD\u88FD\u6210\u5404\u7A2E\u88DD\u98FE\u54C1\uFF0C\u662F\u5F9E\u53E4\u81F3\u4ECA\u5099\u53D7\u91CD\u8996\u7684\u5BF6\u77F3\u3002 \u7425\u73C0\u7684\u786C\u5EA6\u4E3A2~2.5\uFF0C\u7528\u5C0F\u5200\u751A\u81F3\u6307\u7532\u53EF\u4EE5\u523B\u5212\u3002\u7425\u73C0\u7684\u76F8\u5BF9\u5BC6\u5EA6\u4E3A1.08\uFF0C\u662F\u5DF2\u77E5\u5B9D\u77F3\u4E2D\u6700\u8F7B\u7684\u54C1\u79CD\uFF0C\u5728\u9971\u548C\u7684\u6D53\u76D0\u6C34\u4E2D\u53EF\u4EE5\u60AC\u6D6E\u3002 \u7425\u73C0\u53EF\u5206\u70BA\u4E94\u500B\u7D1A\u5225\uFF0C\u6839\u64DA\u5176\u5316\u5B78\u6210\u5206\u7684\u57FA\u790E\u4E0A\u5B9A\u7FA9\uFF0C\u56E0\u70BA\u5B83\u6E90\u65BC\u8CEA\u611F\u70BA\u8EDF\u548C\u9ECF\u7684\u6A39\u8102\uFF0C\u6709\u6642\u5B83\u6703\u542B\u6709\u52D5\u690D\u7269\u7684\u6750\u6599\u5305\u88F9\u5176\u4E2D\u3002\u82E5\u7425\u73C0\u5728\u7164\u5C64\u4E2D\u4E5F\u88AB\u7A31\u70BA\u6A39\u8102\u9AD4\uFF0C\u800C\u300C\u7070\u9EC3\u7425\u73C0 (ambrite)\u300D\u9019\u5B57\u8A5E\u662F\u7279\u5225\u61C9\u7528\u65BC\u5728\u65B0\u897F\u862D\u7164\u5C64\u4E2D\u627E\u5230\u7684\u7070\u9EC3\u8272\u7425\u73C0\u3002\u6A21\u4EFF\u5929\u7136\u7425\u73C0\u4EA7\u751F\u8FC7\u7A0B\u3001\u4EE5\u677E\u9999\u53CA\u6606\u866B\u5236\u6210\u7684\u4EA7\u54C1\u88AB\u79F0\u4E3A\u201C\u4EBA\u5DE5\u7425\u73C0\u201D\u3002"@zh . . . . . . . . . . "Ambra (resina)"@it . . . . . . . . . . . . . . "El \u00E1mbar, \u00E1rabe o succino (del lat\u00EDn succinum) es resina fosilizada de origen vegetal, proveniente principalmente de restos de con\u00EDferas y algunas angiospermas. Etimol\u00F3gicamente su nombre proviene del \u00E1rabe \u0639\u0646\u0628\u0631, \u00E1mbar 'lo que flota en el mar', ya que este flota sobre el agua del mar, aunque originalmente se refer\u00EDa al \u00E1mbar gris. Presenta color \u00E1mbar, es decir, color naranja amarronado, aunque existen variedades amarillas, tono miel y verdosas. Puede ser transparente o transl\u00FAcido. Est\u00E1 considerada como piedra semipreciosa. Ha sido apreciada por su color y belleza natural desde los tiempos del Neol\u00EDtico.\u200B El \u00E1mbar es utilizado en joyer\u00EDa y se le atribuyen propiedades no comprobadas c\u00F3mo analg\u00E9sicas en la dentici\u00F3n de los beb\u00E9s, creencia que ha popularizado collares que debido a su riesgo de asfixia han costado la vida de menores, ning\u00FAn pediatra apoya el uso de collares de \u00E1mbar en beb\u00E9s y recomiendan encarecidamente no utilizarlos o usarlos s\u00F3lo bajo supervisi\u00F3n adulta. Existen cinco clases de \u00E1mbar, definidas con base en sus componentes qu\u00EDmicos. Debido a que se origina como una resina de \u00E1rbol suave y pegajosa, el \u00E1mbar a veces contiene algunos animales o plantas incluidas.\u200B"@es . . . . . . "\u0411\u0443\u0440\u0448\u0442\u0438\u0301\u043D (\u0432\u0456\u0434 \u043F\u043E\u043B. Bursztyn; \u043D\u0456\u043C. Bernstein) \u0430\u0431\u043E \u044F\u043D\u0442\u0430\u0301\u0440 \u2014 \u043F\u0440\u0438\u0440\u043E\u0434\u043D\u0430 \u0441\u043A\u0430\u043C'\u044F\u043D\u0456\u043B\u0430 \u0432\u0438\u043A\u043E\u043F\u043D\u0430 \u0441\u043C\u043E\u043B\u0430 \u0445\u0432\u043E\u0439\u043D\u0438\u0445 \u0447\u0438 \u043F\u043E\u043A\u0440\u0438\u0442\u043E\u043D\u0430\u0441\u0456\u043D\u043D\u0438\u0445 (Hymenaea protera) \u0434\u0435\u0440\u0435\u0432 \u0443 \u0432\u0438\u0433\u043B\u044F\u0434\u0456 \u0442\u044C\u043C\u044F\u043D\u0438\u0445, \u043F\u0440\u043E\u0437\u043E\u0440\u0438\u0445 \u0456 \u043D\u0430\u043F\u0456\u0432\u043F\u0440\u043E\u0437\u043E\u0440\u0438\u0445 \u043A\u0430\u043C\u0435\u043D\u0456\u0432. \u0412\u0438\u043A\u043E\u0440\u0438\u0441\u0442\u043E\u0432\u0443\u0454\u0442\u044C\u0441\u044F \u0434\u043B\u044F \u0432\u0438\u0433\u043E\u0442\u043E\u0432\u043B\u0435\u043D\u043D\u044F \u044E\u0432\u0435\u043B\u0456\u0440\u043D\u0438\u0445 \u043F\u0440\u0438\u043A\u0440\u0430\u0441, \u0443 \u043F\u0430\u0440\u0444\u0443\u043C\u0435\u0440\u0456\u0457, \u043D\u0430\u0440\u043E\u0434\u043D\u0456\u0439 \u043C\u0435\u0434\u0438\u0446\u0438\u043D\u0456 \u0442\u0430 \u0435\u043B\u0435\u043A\u0442\u0440\u0438\u0446\u0456. \u041C\u0430\u0454 \u0432\u0435\u043B\u0438\u043A\u0435 \u0437\u043D\u0430\u0447\u0435\u043D\u043D\u044F \u0434\u043B\u044F \u043F\u0430\u043B\u0435\u043E\u043D\u0442\u043E\u043B\u043E\u0433\u0456\u0457 \u0437\u0430\u0432\u0434\u044F\u043A\u0438 \u0437\u0431\u0435\u0440\u0435\u0436\u0435\u043D\u043D\u044E \u0432 \u0431\u0443\u0440\u0448\u0442\u0438\u043D\u0456 \u043F\u043E\u0442\u043E\u043D\u0443\u043B\u0438\u0445 \u0443 \u0441\u043C\u043E\u043B\u0456 \u0456\u0441\u0442\u043E\u0442."@uk . . . . . . . "Rudler"@en . . . . . . "Amber"@en . . . . . . . . "\u00C2mbar"@pt . "Anbara zuhaitzen erretxina fosildua da; gogorra, horia eta gardena da. Oso preziatua izan da Neolitotik, bere kolore eta edertasun organiko naturalagatik. Sendagai modura erabiltzen da medikuntza eredu batzuetan, eta baita lurringintzan eta bitxigintzan ere. Egitura kimikoa zein, bost anbar mota daude. Jatorriz arbola-erretxina itsaskorra denez, batzuetan barnean animalien edo landareen materialak ageri dira. Anbar hitza arabieratik dator, eta \u00ABitsasoan flotatzen duena\u00BB esan nahi du."@eu . . . . . . . . . . . . . . . "O \u00E2mbar \u00E9 uma resina f\u00F3ssil muito usada para a manufatura de objetos ornamentais. Embora n\u00E3o seja um mineral, \u00E9 por vezes considerado e usado como uma gema. Sabe-se que as \u00E1rvores (principalmente os pinheiros) cuja resina se transformou em \u00E2mbar viveram em regi\u00F5es de clima temperado. Nas zonas cujo clima era tropical, o \u00E2mbar foi formado por plantas leguminosas. Muito valorizado desde a antiguidade at\u00E9 o presente como uma pedra preciosa, o \u00E2mbar \u00E9 transformado em uma variedade de objetos decorativos."@pt . "B\u00E4rnsten (dialektalt rav) \u00E4r ett samlingsnamn f\u00F6r flera fossila hartser avs\u00F6ndrade som k\u00E5da av tr\u00E4d, fr\u00E4mst barrtr\u00E4d med det gemensamma namnet . Den f\u00F6rekommer i oregelbundna klumpar eller i form av droppar och kan inneh\u00E5lla fossila rester av v\u00E4xter eller insekter. F\u00E4rgen \u00E4r vanligen gul, brun eller r\u00F6daktig och fettgl\u00E4nsande samt genomskinlig eller n\u00E4stan genomskinlig, men f\u00F6rekommer \u00E4ven som svart, gr\u00F6n, violett, mj\u00F6lkigt vit eller bl\u00E5-svart. B\u00E4rnsten \u00E4r k\u00E4nd fr\u00E5n n\u00E4stan hela norra och mellersta Europa och f\u00F6rekommer \u00E4ven i Spanien, Italien, Rum\u00E4nien, Mexiko, Japan, Myanmar med flera l\u00E4nder. Den f\u00F6rn\u00E4msta b\u00E4rnstensf\u00F6rekomsten \u00E4r kring s\u00F6dra \u00D6stersj\u00F6n, d\u00E4r det viktigaste hartset \u00E4r . Det \u00E4r s\u00E5 l\u00E4tt att det enbart av v\u00E5gornas kraft kan kastas upp p\u00E5 stranden fr\u00E5n havsbotten. B\u00E4rnsten kan brinna och utvecklar d\u00E5 en angen\u00E4m aromatisk doft. Namnet b\u00E4rnsten h\u00E4rstammar fr\u00E5n plattyskans B\u00F6rnsteen, (av b\u00F6rnen=brinna). I Sk\u00E5ne kallades den f\u00F6rr \"rav\" (vilket \u00E4r det fornnordiska ordet f\u00F6r b\u00E4rnsten och \u00E4n idag \u00E4r det danska och norska ordet f\u00F6r b\u00E4rnsten), ett ord som \u00E5terfinnes i ortnamnet Ravlunda. B\u00E4rnstenen blev ett tidigt betalningsmedel i Europa och har samlats sedan sten\u00E5ldern. Smycken av b\u00E4rnsten ans\u00E5gs skydda mot trolldom och onda makter. Den ans\u00E5gs ocks\u00E5 vara bra mot allehanda sjukdomar som gikt, hysteri och magont. B\u00E4rnstens h\u00E5rdhetsgrad \u00E4r mellan 2 och 3 och kan l\u00E4tt bearbetas. Den betraktas som \u00E4delsten och anv\u00E4nds till prydnadsf\u00F6rem\u00E5l och smycken. F\u00F6r att kallas b\u00E4rnsten ska stenen vara \u00E4ldre \u00E4n 20 miljoner \u00E5r. Grunderna f\u00F6r uppdelning av fosslierad k\u00E5da efter \u00E5lder har dock ifr\u00E5gasatts. Stenen \u00E4r oftast i sin naturliga form matt p\u00E5 grund av sina otaliga sm\u00E5 bl\u00E5sor eller sprickor. Genom kokning i olja kan man f\u00E5 bort luftbl\u00E5sor i b\u00E4rnstenen och inneslutna v\u00E4tskor och f\u00F6rb\u00E4ttra kvaliteten. M\u00E5nga av stenarna i aff\u00E4ren \u00E4r kokade stenar och inte \u00E4kta i sin f\u00E4rg. Man kan \u00E4ven pressa ihop mindre oanv\u00E4ndbara bitar till st\u00F6rre mer s\u00E4ljbara bitar b\u00E4rnsten. B\u00E4rnsten har genom sitt grekiska namn, elektron, givit upphov till ben\u00E4mningen elektricitet och elektron fr\u00E5n de elektrostatiska egenskaperna som b\u00E4rnsten efter gnidning brukar ha genom att attrahera l\u00E4tta kroppar till exempel h\u00E5rstr\u00E5n. Det var den grekiska filosofen Thales fr\u00E5n Miletos (632 f Kr \u2013 543 f Kr) som uppt\u00E4ckte detta fenomen. Svart b\u00E4rnsten \u00E4r fossilt tr\u00E4 som f\u00F6rvandlats till en t\u00E4t form av kol - se Beckkol. Precis som p\u00E4rlor m\u00E5r b\u00E4rnsten bra av att anv\u00E4ndas. Men uts\u00F6ndringen fr\u00E5n huden kan med tiden f\u00E4rga b\u00E4rnstenen. Man kan reng\u00F6ra b\u00E4rnsten i ljumt vatten, dock inte hett, med lite diskmedel. D\u00E4refter ska man sm\u00F6rja in b\u00E4rnstenen i vegetabilisk olja. Att t\u00E4nka p\u00E5 \u00E4r att parfym och h\u00E5rspray inneh\u00E5ller alkohol, vilket kan f\u00E5 b\u00E4rnstenen att tappa sin lyster. Det finns olika namn p\u00E5 b\u00E4rnsten, exempelvis: \n* Ambra (gul ambra, medeltida ben\u00E4mning p\u00E5 b\u00E4rnsten efter den verkliga ambran) \n* Ambroid (pressb\u00E4rnsten, alternativt mosaikb\u00E4rnsten) - ihoppressad b\u00E4rnsten. \n* Beckerit, Gedanit, Glessit, Stantienit - b\u00E4rnsten fr\u00E5n \u00D6stersj\u00F6omr\u00E5det. \n* Burmit - b\u00E4rnsten fr\u00E5n Burma. \n* Kaurikopal - o\u00E4kta b\u00E4rnsten fr\u00E5n Nya Zeeland som \u00E4r tappad fr\u00E5n barrtr\u00E4d. \n* Kongokopal - o\u00E4kta b\u00E4rnsten tappad fr\u00E5n l\u00F6vtr\u00E4d av \u00E4rtv\u00E4xternas familj i Afrika. \n* kopal (Afrikas b\u00E4rnsten) - k\u00E5da som \u00E4r nutida till bara n\u00E5got miljontals \u00E5r gammal, och \u00E4nnu inte hunnit bli riktig b\u00E4rnsten. \n* R\u00E5kopal - k\u00E5da (b\u00E4rnsten tappad fr\u00E5n levande tr\u00E4d). \n* Simeto (simetit) - b\u00E4rnsten fr\u00E5n Sicilien. \n* Succinit - b\u00E4rnsten fr\u00E5n Baltikum eller \u00D6stersj\u00F6n. \n* Rumanit - b\u00E4rnsten fr\u00E5n Rum\u00E4nien. \n* Walchowit - b\u00E4rnsten fr\u00E5n Slovakien eller M\u00E4rhisk b\u00E4rnsten."@sv . . . . . . "L\u2019ambre est une r\u00E9sine fossile s\u00E9cr\u00E9t\u00E9e il y a des millions d'ann\u00E9es par des conif\u00E8res ou des plantes \u00E0 fleurs. Il est utilis\u00E9 depuis la pr\u00E9histoire dans la bijouterie et pour ses vertus m\u00E9dicinales suppos\u00E9es. L'ambre contient dans certains cas des inclusions d'organismes (animaux ou v\u00E9g\u00E9taux pi\u00E9g\u00E9s dans la r\u00E9sine puis fossilis\u00E9s) ; les gisements d'ambre fossilif\u00E8re constituent une source d'information pr\u00E9cieuse en pal\u00E9ontologie sur les esp\u00E8ces, le climat et les pal\u00E9oenvironnements qui existaient au moment de la formation de cet ambre. Bien que non min\u00E9ralis\u00E9, il est parfois utilis\u00E9 comme une gemme et pr\u00E9sent\u00E9 comme tel (il existe plusieurs \u00AB gemmes \u00BB organiques : les perles, la nacre, le jais, l'ivoire, le corail (rouge ou noir), la mellite, le copal, etc.). Pour les scientifiques l'ambre est un \u00AB min\u00E9ralo\u00EFde \u00BB : il ressemble \u00E0 un min\u00E9ral, mais n\u2019en est pas un ; c'est une roche organique."@fr . . . . . "\u7425\u73C0\uFF08\u3053\u306F\u304F\uFF09\u307E\u305F\u306F\u30B3\u30CF\u30AF\uFF08\u82F1: Amber\u3001\u30A2\u30F3\u30D0\u30FC\uFF09\u306F\u3001\u5929\u7136\u6A39\u8102\u306E\u5316\u77F3\u3067\u3042\u308A\u3001\u5B9D\u77F3\u3067\u3042\u308B\u3002\u534A\u5316\u77F3\u306E\u7425\u73C0\u306F\uFF08\u82F1: Copal\uFF09\u3001\u52A0\u71B1\u5727\u7E2E\u6210\u5F62\u3057\u305F\u518D\u751F\u30B3\u30CF\u30AF\u306F\u30A2\u30F3\u30D6\u30ED\u30A4\u30C9\uFF08\u82F1: ambroid\uFF09\u3068\u3044\u3046\u3002 \u897F\u6D0B\u3067\u3082\u6771\u6D0B\u3067\u3082\u5B9D\u98FE\u54C1\u3068\u3057\u3066\u73CD\u91CD\u3055\u308C\u3066\u304D\u305F\u3002 \u9271\u7269\u306B\u5339\u6575\u3059\u308B\u786C\u5EA6\u3092\u6301\u3061\u3001\u8272\u306F\u98F4\u8272\u3001\u9EC4\u8272\u3092\u5E2F\u3073\u305F\u8336\u8272\u306A\u3044\u3057\u9EC4\u91D1\u8272\u306B\u8FD1\u3044\u3002"@ja . . . . . . "Anbar"@eu . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "\uD638\uBC15 (\uD654\uC11D)"@ko . . . . . "Barnsteen is een fossiele hars die afkomstig is van naaldbomen. Deze bomen werden veelal aangeduid met de wetenschappelijke soortnaam Pinus succinifera. De hars is miljoenen jaren geleden uit de bomen gedropen en daarna versteend. Barnsteen stamt uit het Mesozo\u00EFcum tot aan het Kwartair. Barnsteen is meestal warmgeel tot donkerrood van kleur, maar er bestaan ook meer groen-, blauw- of zelfs zwartgekleurde soorten. Doorzichtige barnsteen wordt algemeen het mooist gevonden en is het kostbaarst."@nl . . . . . . . . . "\uD638\uBC15(\u7425\u73C0, \uB3C5\uC77C\uC5B4: Bernstein \uBCA0\uB978\uC288\uD0C0\uC778[*], \uC601\uC5B4: Amber \uC570\uBC84[*])\uC740 \uB098\uBB47\uC9C4\uC758 \uD654\uC11D\uC774\uB2E4. \uBCF4\uC11D\uC73C\uB85C \uC5EC\uACA8\uC838 \uC7A5\uC2DD\uD488\uC774\uB098 \uC808\uC5F0\uC7AC\uC5D0 \uC4F0\uC774\uC9C0\uB9CC \uAD11\uBB3C\uC740 \uC544\uB2C8\uB2E4. \uD638\uBC15\uC758 \uC5F0\uB300\uB294 \uBCF4\uD1B5 3,000 \uB9CC ~ 9,000 \uB9CC\uC5EC \uB144 \uC815\uB3C4\uC774\uB2E4. \uB0B4\uBD80\uC5D0 \uACE4\uCDA9\uC774\uB098 \uC791\uC740 \uD3EC\uC720\uB958\uAC00 \uB4E4\uC5B4 \uC788\uB294 \uACBD\uC6B0\uB3C4 \uC788\uB2E4. \uBD81\uC720\uB7FD\uACFC \uB3C4\uBBF8\uB2C8\uCE74 \uACF5\uD654\uAD6D\uC758 \uD638\uBC15\uC774 \uC720\uBA85\uD558\uB2E4."@ko . . "\u042F\u043D\u0442\u0430\u0440\u044C"@ru . . . . . "Bursztyn"@pl . . "L\u2019ambre est une r\u00E9sine fossile s\u00E9cr\u00E9t\u00E9e il y a des millions d'ann\u00E9es par des conif\u00E8res ou des plantes \u00E0 fleurs. Il est utilis\u00E9 depuis la pr\u00E9histoire dans la bijouterie et pour ses vertus m\u00E9dicinales suppos\u00E9es. L'ambre contient dans certains cas des inclusions d'organismes (animaux ou v\u00E9g\u00E9taux pi\u00E9g\u00E9s dans la r\u00E9sine puis fossilis\u00E9s) ; les gisements d'ambre fossilif\u00E8re constituent une source d'information pr\u00E9cieuse en pal\u00E9ontologie sur les esp\u00E8ces, le climat et les pal\u00E9oenvironnements qui existaient au moment de la formation de cet ambre."@fr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "1"^^ . . . . . . . . . . . . "Jantar je lehk\u00E1 a k\u0159ehk\u00E1 l\u00E1tka, zvl\u00E1\u0161tn\u00ED forma uhl\u00EDkat\u00E9 nerostn\u00E9 l\u00E1tky, n\u011Bkdy \u0159azen\u00E1 mezi miner\u00E1ly. Jindy je \u0159azena mezi organogenn\u00ED sediment\u00E1rn\u00ED horniny, proto\u017Ee jde o fosilizovanou prysky\u0159ici n\u011Bkter\u00FDch strom\u016F, mineralizovanou[ujasnit] prysky\u0159ici t\u0159etihorn\u00EDch jehli\u010Dnan\u016F starou nej\u010Dast\u011Bji kolem 50 milion\u016F let (je v\u0161ak zn\u00E1m\u00FD jantar o st\u00E1\u0159\u00ED a\u017E 320 milion\u016F let, tedy poch\u00E1zej\u00EDc\u00ED z prvohorn\u00EDho karbonu). Pr\u016Fm\u011Brn\u00E9 chemick\u00E9 slo\u017Een\u00ED jantaru bylo ur\u010Deno jako C10H16O. Nejb\u011B\u017En\u011Bj\u0161\u00ED barva jantaru je zlatav\u011B \u017Elut\u00E1, ale nal\u00E9zaj\u00ED se odr\u016Fdy zcela pr\u016Fhledn\u00E9, \u010Derven\u00E9, k\u00E1vov\u00E9 i b\u00EDl\u00E9. Zaj\u00EDmav\u00E9 je, \u017Ee se dodnes nepoda\u0159ilo jantar um\u011Ble vyrobit, p\u0159esto\u017Ee je pom\u011Brn\u011B dob\u0159e zn\u00E1mo jeho chemick\u00E9 slo\u017Een\u00ED i p\u0159edpokl\u00E1dan\u00FD postup vzniku. V jantaru ji\u017E byly objeveny i fosiln\u00ED poz\u016Fstatky obratlovc\u016F, kter\u00E9 maj\u00ED velk\u00FD paleontologick\u00FD v\u00FDznam."@cs . "\u7425\u73C0"@zh . "1122796399"^^ . . "Barnsteen is een fossiele hars die afkomstig is van naaldbomen. Deze bomen werden veelal aangeduid met de wetenschappelijke soortnaam Pinus succinifera. De hars is miljoenen jaren geleden uit de bomen gedropen en daarna versteend. Barnsteen stamt uit het Mesozo\u00EFcum tot aan het Kwartair. Barnsteen is meestal warmgeel tot donkerrood van kleur, maar er bestaan ook meer groen-, blauw- of zelfs zwartgekleurde soorten. Doorzichtige barnsteen wordt algemeen het mooist gevonden en is het kostbaarst. Mineralogisch bezien heeft barnsteen een amorfe structuur. Het is vrij zacht, de hardheid bedraagt 2-2,5 (schaal van Mohs)."@nl . "1372"^^ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "\u0643\u0647\u0631\u0645\u0627\u0646"@ar . . . . . . . . . . . . . . . . . "\uD638\uBC15(\u7425\u73C0, \uB3C5\uC77C\uC5B4: Bernstein \uBCA0\uB978\uC288\uD0C0\uC778[*], \uC601\uC5B4: Amber \uC570\uBC84[*])\uC740 \uB098\uBB47\uC9C4\uC758 \uD654\uC11D\uC774\uB2E4. \uBCF4\uC11D\uC73C\uB85C \uC5EC\uACA8\uC838 \uC7A5\uC2DD\uD488\uC774\uB098 \uC808\uC5F0\uC7AC\uC5D0 \uC4F0\uC774\uC9C0\uB9CC \uAD11\uBB3C\uC740 \uC544\uB2C8\uB2E4. \uD638\uBC15\uC758 \uC5F0\uB300\uB294 \uBCF4\uD1B5 3,000 \uB9CC ~ 9,000 \uB9CC\uC5EC \uB144 \uC815\uB3C4\uC774\uB2E4. \uB0B4\uBD80\uC5D0 \uACE4\uCDA9\uC774\uB098 \uC791\uC740 \uD3EC\uC720\uB958\uAC00 \uB4E4\uC5B4 \uC788\uB294 \uACBD\uC6B0\uB3C4 \uC788\uB2E4. \uBD81\uC720\uB7FD\uACFC \uB3C4\uBBF8\uB2C8\uCE74 \uACF5\uD654\uAD6D\uC758 \uD638\uBC15\uC774 \uC720\uBA85\uD558\uB2E4."@ko . . . "B\u00E4rnsten (dialektalt rav) \u00E4r ett samlingsnamn f\u00F6r flera fossila hartser avs\u00F6ndrade som k\u00E5da av tr\u00E4d, fr\u00E4mst barrtr\u00E4d med det gemensamma namnet . Den f\u00F6rekommer i oregelbundna klumpar eller i form av droppar och kan inneh\u00E5lla fossila rester av v\u00E4xter eller insekter. F\u00E4rgen \u00E4r vanligen gul, brun eller r\u00F6daktig och fettgl\u00E4nsande samt genomskinlig eller n\u00E4stan genomskinlig, men f\u00F6rekommer \u00E4ven som svart, gr\u00F6n, violett, mj\u00F6lkigt vit eller bl\u00E5-svart. B\u00E4rnsten \u00E4r k\u00E4nd fr\u00E5n n\u00E4stan hela norra och mellersta Europa och f\u00F6rekommer \u00E4ven i Spanien, Italien, Rum\u00E4nien, Mexiko, Japan, Myanmar med flera l\u00E4nder. Den f\u00F6rn\u00E4msta b\u00E4rnstensf\u00F6rekomsten \u00E4r kring s\u00F6dra \u00D6stersj\u00F6n, d\u00E4r det viktigaste hartset \u00E4r . Det \u00E4r s\u00E5 l\u00E4tt att det enbart av v\u00E5gornas kraft kan kastas upp p\u00E5 stranden fr\u00E5n havsbotten."@sv . . . . "Ambra (in greco antico \u1F24\u03BB\u03B5\u03BA\u03C4\u03C1\u03BF\u03BD, elektron) \u00E8 un termine usato in passato come sinonimo di resina fossile e di e questa ambiguit\u00E0 \u00E8 stata fonte di fraintendimenti e confusione. In particolare nella letteratura europea antica il termine ambra \u00E8 stato usato in senso molto restrittivo per identificare la \"succinite\", la variet\u00E0 di ambra baltica pi\u00F9 importante dal punto di vista gemmologico e ancora oggi questa accezione \u00E8 molto comune, probabilmente per l'importanza commerciale che questa variet\u00E0 di ambra ha rivestito nella storia europea. Nella comunit\u00E0 scientifica oggi per ambra si intende una qualsiasi resina fossile e le sue variet\u00E0 vengono identificate secondo la provenienza geografica. In mineralogia e in gemmologia l\u2019ambra viene considerata una sostanza amorfa appartenente alla classe mineralogica dei composti organici."@it . . . . . . . . . "Ambar (bahasa Inggris: amber) atau kahrab (bahasa Arab: \u0643\u0647\u0631\u0628\u200E) adalah resin pohon yang menjadi fosil dan dihargai karena warna serta kecantikannya. Ambar bermutu bagus digunakan dalam pembuatan barang permata dan ornamen. Meski tidak termineralisasi, ambar sering digolongkan sebagai sebuah batu permata. sering disalahpahami terbentuk dari getah pohon; padahal tidak. Getah adalah cairan yang bersirkulasi melalui sistem pembuluhnya tanaman, sedangkan resin merupakan substansi organik amorf setengah-padat yang dikeluarkan dalam kantung dan saluran melalui sel epitelium pada tanaman. Sebagian besar kahrab (amber) di dunia ini berumur 30 sampai 90 juta tahun. Karena dulunya adalah resin pohon yang lunak dan lengket, kadang-kadang di dalam kahrab terdapat serangga dan bahkan hewan vertebrata yang kecil. Resin setengah terfosilkan atau kahrab sub-fosil dikenal sebagai kopal. Tidak hanya berwarna jingga kekuning-kuningan, kahrab memiliki warna yang beragam mulai dari keputih-putihan, kuning limau yang pucat, coklat, dan hampir hitam. Kahrab berwarna merah (kadang-kadang dikenal sebagai \"cherry amber\"), hijau, dan biru termasuk langka dan sangat dicari-cari. Kebanyakan kahrab yang bernilai tinggi memiliki permukaan tembus pandang, tetapi kahrab yang keruh dan gelap juga sangat umum. Kahrab yang permukaannya gelap berisikan sejumlah gelembung renik. Kahrab jenis ini dikenal sebagai \"bastard amber\", meski kenyataannya ia adalah kahrab sungguhan. 2. Ambar, atau pohon ambar, merujuk pada sejenis pohon besar. Batangnya sangat besar dan terlihat seperti kumpulan batang2 merapat sehingga tampak seram, mencapai diameter 1,5 meter. Helai daunnya berukuran sedang besar, kira2 sebesar telapak tangan orang dewasa. Berbentuk oval dengan ujung lancip, seperti bentuk tetes air. Di dekat Surabaya terdapat di jalan Letjend Sutoyo, Medaeng, Waru, Sidoarjo, dekat terminal Bungurasih. Berjajar di sisi selatan jalan, ditanam sejak zaman kolonial Belanda. Pohon ini tidak lagi dikembangkan sebagai peneduh, hingga kini sudah jarang terlihat."@in . . . "Bursztyn, jantar, amber (\u0142ac. sucinum, czasem tak\u017Ce elektrum z gr. \u1F24\u03BB\u03B5\u03BA\u03C4\u03C1\u03BF\u03BD \u2013 elektron) \u2013 kopalna \u017Cywica drzew iglastych, a w rzadszych przypadkach \u017Cywicuj\u0105cych li\u015Bciastych drzew z grupy bobowc\u00F3w. Znanych jest oko\u0142o 60 odmian (gatunk\u00F3w). Najstarsze z nich pochodz\u0105 z utwor\u00F3w dewo\u0144skich (stwierdzono je w Kanadzie); najm\u0142odsze, niezaliczane zasadniczo do bursztyn\u00F3w s\u0105 znajdowane w Ameryce Po\u0142udniowej, Afryce, Australii i Nowej Zelandii (kopal). Najwi\u0119ksze znane z\u0142o\u017Ca bursztyn\u00F3w, szacowane na 90% ca\u0142ych zasob\u00F3w \u015Bwiatowych, zlokalizowane s\u0105 w obwodzie kaliningradzkim (Rosja)."@pl . . . . . . . . "Barnsteen"@nl . . . . . . . "Jantar je lehk\u00E1 a k\u0159ehk\u00E1 l\u00E1tka, zvl\u00E1\u0161tn\u00ED forma uhl\u00EDkat\u00E9 nerostn\u00E9 l\u00E1tky, n\u011Bkdy \u0159azen\u00E1 mezi miner\u00E1ly. Jindy je \u0159azena mezi organogenn\u00ED sediment\u00E1rn\u00ED horniny, proto\u017Ee jde o fosilizovanou prysky\u0159ici n\u011Bkter\u00FDch strom\u016F, mineralizovanou[ujasnit] prysky\u0159ici t\u0159etihorn\u00EDch jehli\u010Dnan\u016F starou nej\u010Dast\u011Bji kolem 50 milion\u016F let (je v\u0161ak zn\u00E1m\u00FD jantar o st\u00E1\u0159\u00ED a\u017E 320 milion\u016F let, tedy poch\u00E1zej\u00EDc\u00ED z prvohorn\u00EDho karbonu). Pr\u016Fm\u011Brn\u00E9 chemick\u00E9 slo\u017Een\u00ED jantaru bylo ur\u010Deno jako C10H16O. Nejb\u011B\u017En\u011Bj\u0161\u00ED barva jantaru je zlatav\u011B \u017Elut\u00E1, ale nal\u00E9zaj\u00ED se odr\u016Fdy zcela pr\u016Fhledn\u00E9, \u010Derven\u00E9, k\u00E1vov\u00E9 i b\u00EDl\u00E9. Zaj\u00EDmav\u00E9 je, \u017Ee se dodnes nepoda\u0159ilo jantar um\u011Ble vyrobit, p\u0159esto\u017Ee je pom\u011Brn\u011B dob\u0159e zn\u00E1mo jeho chemick\u00E9 slo\u017Een\u00ED i p\u0159edpokl\u00E1dan\u00FD postup vzniku. V jantaru ji\u017E byly objeveny i fosiln\u00ED poz\u016Fstatky obratlovc\u016F, kter\u00E9 maj\u00ED velk\u00FD paleonto"@cs . . . . "\u042F\u043D\u0442\u0430\u0301\u0440\u044C (\u0441\u0443\u043A\u0446\u0438\u043D\u0438\u0442; \u0438\u0441\u043A\u043E\u043F\u0430\u0435\u043C\u0430\u044F \u0441\u043C\u043E\u043B\u0430) \u2014 \u043C\u0438\u043D\u0435\u0440\u0430\u043B\u043E\u0438\u0434, \u043E\u043A\u0430\u043C\u0435\u043D\u0435\u0432\u0448\u0430\u044F \u0438\u0441\u043A\u043E\u043F\u0430\u0435\u043C\u0430\u044F \u0434\u0440\u0435\u0432\u0435\u0441\u043D\u0430\u044F \u0441\u043C\u043E\u043B\u0430, \u0437\u0430\u0442\u0432\u0435\u0440\u0434\u0435\u0432\u0448\u0430\u044F \u0436\u0438\u0432\u0438\u0446\u0430 \u0434\u0440\u0435\u0432\u043D\u0435\u0439\u0448\u0438\u0445 \u0445\u0432\u043E\u0439\u043D\u044B\u0445 \u0434\u0435\u0440\u0435\u0432\u044C\u0435\u0432 \u043F\u043E\u0437\u0434\u043D\u0435\u0433\u043E \u043C\u0435\u043B\u0430 \u0438 \u043F\u0430\u043B\u0435\u043E\u0433\u0435\u043D\u0430. \u0418\u0437\u0443\u0447\u0430\u0435\u0442\u0441\u044F \u0433\u0435\u043E\u043B\u043E\u0433\u0430\u043C\u0438, \u043F\u0430\u043B\u0435\u043E\u043D\u0442\u043E\u043B\u043E\u0433\u0430\u043C\u0438 \u0438 \u0433\u0435\u043E\u0445\u0438\u043C\u0438\u043A\u0430\u043C\u0438. \u0418\u0441\u043F\u043E\u043B\u044C\u0437\u0443\u0435\u0442\u0441\u044F \u0432 \u043E\u0441\u043D\u043E\u0432\u043D\u043E\u043C \u0434\u043B\u044F \u0438\u0437\u0433\u043E\u0442\u043E\u0432\u043B\u0435\u043D\u0438\u044F \u044E\u0432\u0435\u043B\u0438\u0440\u043D\u044B\u0445 \u0438 \u0433\u0430\u043B\u0430\u043D\u0442\u0435\u0440\u0435\u0439\u043D\u044B\u0445 \u0438\u0437\u0434\u0435\u043B\u0438\u0439, \u0431\u0438\u0436\u0443\u0442\u0435\u0440\u0438\u0438."@ru . . . "Sukceno"@eo . . . "Bursztyn, jantar, amber (\u0142ac. sucinum, czasem tak\u017Ce elektrum z gr. \u1F24\u03BB\u03B5\u03BA\u03C4\u03C1\u03BF\u03BD \u2013 elektron) \u2013 kopalna \u017Cywica drzew iglastych, a w rzadszych przypadkach \u017Cywicuj\u0105cych li\u015Bciastych drzew z grupy bobowc\u00F3w. Znanych jest oko\u0142o 60 odmian (gatunk\u00F3w). Najstarsze z nich pochodz\u0105 z utwor\u00F3w dewo\u0144skich (stwierdzono je w Kanadzie); najm\u0142odsze, niezaliczane zasadniczo do bursztyn\u00F3w s\u0105 znajdowane w Ameryce Po\u0142udniowej, Afryce, Australii i Nowej Zelandii (kopal). Najwi\u0119ksze znane z\u0142o\u017Ca bursztyn\u00F3w, szacowane na 90% ca\u0142ych zasob\u00F3w \u015Bwiatowych, zlokalizowane s\u0105 w obwodzie kaliningradzkim (Rosja)."@pl . . . . . . . . "Amber is fossilized tree resin that has been appreciated for its color and natural beauty since Neolithic times. Much valued from antiquity to the present as a gemstone, amber is made into a variety of decorative objects. Amber is used in jewelry and has been used as a healing agent in folk medicine."@en . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "\u042F\u043D\u0442\u0430\u0301\u0440\u044C (\u0441\u0443\u043A\u0446\u0438\u043D\u0438\u0442; \u0438\u0441\u043A\u043E\u043F\u0430\u0435\u043C\u0430\u044F \u0441\u043C\u043E\u043B\u0430) \u2014 \u043C\u0438\u043D\u0435\u0440\u0430\u043B\u043E\u0438\u0434, \u043E\u043A\u0430\u043C\u0435\u043D\u0435\u0432\u0448\u0430\u044F \u0438\u0441\u043A\u043E\u043F\u0430\u0435\u043C\u0430\u044F \u0434\u0440\u0435\u0432\u0435\u0441\u043D\u0430\u044F \u0441\u043C\u043E\u043B\u0430, \u0437\u0430\u0442\u0432\u0435\u0440\u0434\u0435\u0432\u0448\u0430\u044F \u0436\u0438\u0432\u0438\u0446\u0430 \u0434\u0440\u0435\u0432\u043D\u0435\u0439\u0448\u0438\u0445 \u0445\u0432\u043E\u0439\u043D\u044B\u0445 \u0434\u0435\u0440\u0435\u0432\u044C\u0435\u0432 \u043F\u043E\u0437\u0434\u043D\u0435\u0433\u043E \u043C\u0435\u043B\u0430 \u0438 \u043F\u0430\u043B\u0435\u043E\u0433\u0435\u043D\u0430. \u0418\u0437\u0443\u0447\u0430\u0435\u0442\u0441\u044F \u0433\u0435\u043E\u043B\u043E\u0433\u0430\u043C\u0438, \u043F\u0430\u043B\u0435\u043E\u043D\u0442\u043E\u043B\u043E\u0433\u0430\u043C\u0438 \u0438 \u0433\u0435\u043E\u0445\u0438\u043C\u0438\u043A\u0430\u043C\u0438. \u0418\u0441\u043F\u043E\u043B\u044C\u0437\u0443\u0435\u0442\u0441\u044F \u0432 \u043E\u0441\u043D\u043E\u0432\u043D\u043E\u043C \u0434\u043B\u044F \u0438\u0437\u0433\u043E\u0442\u043E\u0432\u043B\u0435\u043D\u0438\u044F \u044E\u0432\u0435\u043B\u0438\u0440\u043D\u044B\u0445 \u0438 \u0433\u0430\u043B\u0430\u043D\u0442\u0435\u0440\u0435\u0439\u043D\u044B\u0445 \u0438\u0437\u0434\u0435\u043B\u0438\u0439, \u0431\u0438\u0436\u0443\u0442\u0435\u0440\u0438\u0438."@ru . . . . . . . . . . . "Ambre"@fr . . . . . . "Sukceno (C12H20O) estas malmola flava diafana fosilia rezino, el kiu oni faras diversajn objektojn, precipe enbu\u015Da\u0135ojn de pipoj kaj ornama\u0135ojn. \u0108ar \u011Di havas biologian devenon, \u011Di ne apartenas al la veraj, multekostaj juvel\u015Dtonoj, sed al ornamjuveloj. El \u011Di oni konstruis en 1716 la faman Sukcenan \u0108ambron en Sankt-Peterburgo, kies sukcenoj malaperis dum la Dua mondmilito. Helpe de la germana \u015Dtato, la sukcena \u0109ambro estis rekonstruita post retrovo de malnovaj fotoj pri la \u0109ambro kaj estis solene ina\u016Dgurita la 31-an de majo de 2003. Pro la biologia deveno, \u011Di kelkfoje entenas malpura\u0135ojn kaj tre rare e\u0109 insektojn el tre fora tempoepoko. \u011Ci esti\u011Dis \u011Dis 260 milionojn da jaroj anta\u016D nia tempo. Kutime sukceno kolore varias de flava \u011Dis bruna, kies \u0109efa trovejo estas la baltmaraj landoj. Krome ekzistas blueca varianto, \u011Dia \u0109eftrovejo estis Dominika Respubliko \u011Dis en 2008 oni trovis grandan sukcenokampon apud El Soplao en norda Hispanio. El la malnovgreka vorto por sukceno (\u1F24\u03BB\u03B5\u03BA\u03C4\u03C1\u03BF\u03BD), devenas (tra naciaj lingvoj) la Esperanta vorto elektro, \u0109ar la unua konata elektro estas la statika, kiu aperas, se oni frotas ekzemple sukcenon per \u015Dtofo a\u016D bestha\u016Dto; tiu fenomeno nomi\u011Das triboelektro. La romianoj havis gravan vojon nomatan la\u016D sukceno en Panonio, \u0109ar la komercistoj tie liveris la sukcenojn el Balta Maro \u011Dis Italio. Dominga sukceno estas sukceno el Domingo derivita el rezino de formortinta arbo Hymenaea protera. Dominga sukceno diferenci\u011Das el la Balta sukceno je tio ke \u011Di estas preska\u016D \u0109iam travidebla, kaj \u011Di havas pli altan nombron de fosiliaj inkluda\u0135oj."@eo . . "Bernstein bezeichnet einen seit Jahrtausenden bekannten und insbesondere im Ostseeraum weit verbreiteten klaren bis undurchsichtigen gelben Schmuckstein aus fossilem Harz. Damit ist \u00FCberwiegend nur ein bestimmtes fossiles Harz gemeint, dieser Bernstein im engeren Sinne ist die Bernsteinart mit dem wissenschaftlichen Namen . Die Bezeichnungen Succinit und Baltischer Bernstein werden oft synonym verwendet, da Succinit den weitaus \u00FCberwiegenden Teil des Baltischen Bernsteins ausmacht. Die anderen fossilen Harze im Baltischen Bernstein stammen von unterschiedlichen Pflanzenarten und werden auch als \u201EBernstein im weiteren Sinne\u201C bezeichnet. Manche kommen mit dem Succinit zusammen vor, z. B. die schon lange aus den baltischen Vorkommen bekannten Bernsteinarten Gedanit, Glessit, Beckerit und Stan"@de . . . . . "792"^^ . . . . . . . "Jantar"@cs . . . . . . "Amber is fossilized tree resin that has been appreciated for its color and natural beauty since Neolithic times. Much valued from antiquity to the present as a gemstone, amber is made into a variety of decorative objects. Amber is used in jewelry and has been used as a healing agent in folk medicine. There are five classes of amber, defined on the basis of their chemical constituents. Because it originates as a soft, sticky tree resin, amber sometimes contains animal and plant material as inclusions. Amber occurring in coal seams is also called resinite, and the term ambrite is applied to that found specifically within New Zealand coal seams."@en . . "\u03A4\u03BF \u03BA\u03B5\u03C7\u03C1\u03B9\u03BC\u03C0\u03AC\u03C1\u03B9 (\u03B1\u03C1\u03C7. \u03B5\u03BB\u03BB. \u1F24\u03BB\u03B5\u03BA\u03C4\u03C1\u03BF\u03BD) \u03B5\u03AF\u03BD\u03B1\u03B9 \u03B1\u03C0\u03BF\u03BB\u03B9\u03B8\u03C9\u03BC\u03AD\u03BD\u03B7 \u03C1\u03B7\u03C4\u03AF\u03BD\u03B7 \u03B7 \u03BF\u03C0\u03BF\u03AF\u03B1 \u03C7\u03C1\u03B7\u03C3\u03B9\u03BC\u03BF\u03C0\u03BF\u03B9\u03B5\u03AF\u03C4\u03B1\u03B9 \u03B3\u03B9\u03B1 \u03C4\u03B7\u03BD \u03BA\u03B1\u03C4\u03B1\u03C3\u03BA\u03B5\u03C5\u03AE \u03B4\u03B9\u03B1\u03BA\u03BF\u03C3\u03BC\u03B7\u03C4\u03B9\u03BA\u03CE\u03BD \u03B1\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03B5\u03B9\u03BC\u03AD\u03BD\u03C9\u03BD. \u03A0\u03B1\u03C1' \u03CC\u03BB\u03BF \u03C0\u03BF\u03C5 \u03B4\u03B5\u03BD \u03B5\u03AF\u03BD\u03B1\u03B9 \u03BF\u03C1\u03C5\u03BA\u03C4\u03CC, \u03BC\u03B5\u03C1\u03B9\u03BA\u03AD\u03C2 \u03C6\u03BF\u03C1\u03AD\u03C2 \u03B8\u03B5\u03C9\u03C1\u03B5\u03AF\u03C4\u03B1\u03B9 \u03BA\u03B1\u03B9 \u03C7\u03C1\u03B7\u03C3\u03B9\u03BC\u03BF\u03C0\u03BF\u03B9\u03B5\u03AF\u03C4\u03B1\u03B9 \u03C9\u03C2 \u03C0\u03BF\u03BB\u03CD\u03C4\u03B9\u03BC\u03BF\u03C2 \u03BB\u03AF\u03B8\u03BF\u03C2. \u03A4\u03BF \u03BC\u03B5\u03B3\u03B1\u03BB\u03CD\u03C4\u03B5\u03C1\u03BF \u03BC\u03AD\u03C1\u03BF\u03C2 \u03C4\u03BF\u03C5 \u03BA\u03B5\u03C7\u03C1\u03B9\u03BC\u03C0\u03B1\u03C1\u03B9\u03BF\u03CD \u03C3\u03C4\u03BF\u03BD \u03BA\u03CC\u03C3\u03BC\u03BF \u03B5\u03AF\u03BD\u03B1\u03B9 \u03B7\u03BB\u03B9\u03BA\u03AF\u03B1\u03C2 30-90 \u03B5\u03BA\u03B1\u03C4\u03BF\u03BC\u03BC\u03C5\u03C1\u03AF\u03C9\u03BD \u03B5\u03C4\u03CE\u03BD. \u03A4\u03BF \u03B7\u03BC\u03B9-\u03B1\u03C0\u03BF\u03BB\u03B9\u03B8\u03C9\u03BC\u03AD\u03BD\u03BF \u03C1\u03B5\u03C4\u03C3\u03AF\u03BD\u03B9 \u03AE \u03C4\u03BF \u03C3\u03C7\u03B5\u03B4\u03CC\u03BD \u03B1\u03C0\u03BF\u03BB\u03B9\u03B8\u03C9\u03BC\u03AD\u03BD\u03BF \u03BA\u03B5\u03C7\u03C1\u03B9\u03BC\u03C0\u03AC\u03C1\u03B9 \u03BA\u03B1\u03BB\u03B5\u03AF\u03C4\u03B1\u03B9 . \u039F\u03C1\u03B9\u03C3\u03BC\u03AD\u03BD\u03B1 \u03C4\u03B5\u03BC\u03AC\u03C7\u03B9\u03B1 \u03BA\u03B5\u03C7\u03C1\u03B9\u03BC\u03C0\u03B1\u03C1\u03B9\u03BF\u03CD \u03C6\u03AD\u03C1\u03BF\u03C5\u03BD \u03AD\u03B3\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03C3\u03C4\u03B1 \u03C3\u03C4\u03BF \u03B5\u03C3\u03C9\u03C4\u03B5\u03C1\u03B9\u03BA\u03CC \u03C4\u03BF\u03C5\u03C2 \u03BA\u03B1\u03BB\u03BF\u03B4\u03B9\u03B1\u03C4\u03B7\u03C1\u03B7\u03BC\u03AD\u03BD\u03B1 \u03AD\u03BD\u03C4\u03BF\u03BC\u03B1 \u03B7\u03BB\u03B9\u03BA\u03AF\u03B1\u03C2 \u03C0\u03BF\u03BB\u03BB\u03CE\u03BD \u03B5\u03BA\u03B1\u03C4\u03BF\u03BC\u03BC\u03C5\u03C1\u03AF\u03C9\u03BD \u03B5\u03C4\u03CE\u03BD \u03C4\u03B1 \u03BF\u03C0\u03BF\u03AF\u03B1 \u03AD\u03C7\u03BF\u03C5\u03BD \u03BC\u03B5\u03B3\u03AC\u03BB\u03B7 \u03C0\u03B1\u03BB\u03B1\u03B9\u03BF\u03BD\u03C4\u03BF\u03BB\u03BF\u03B3\u03B9\u03BA\u03AE \u03B1\u03BE\u03AF\u03B1."@el . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "\u0627\u0644\u0643\u064E\u0647\u0652\u0631\u064E\u0645\u064E\u0627\u0646 \u0631\u0627\u062A\u0646\u062C \u0645\u062A\u062D\u062C\u0631 \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0623\u0634\u062C\u0627\u0631 \u0627\u0644\u0635\u0646\u0648\u0628\u0631\u064A\u0629 \u0627\u0644\u0645\u0646\u0642\u0631\u0636\u0629 \u0641\u064A \u0628\u0639\u0636 \u0645\u0646\u0627\u0637\u0642 \u0627\u0644\u063A\u0627\u0628\u0627\u062A \u0627\u0644\u0635\u0646\u0648\u0628\u0631\u064A\u0629 \u0627\u0644\u0639\u0627\u0644\u0645\u064A\u0629 \u0648\u062A\u062D\u062C\u0631\u062A \u0648\u062A\u0634\u0643\u0644\u062A \u0642\u0628\u0644 \u0622\u0644\u0627\u0641 \u0627\u0644\u0633\u0646\u064A\u0646. \u0627\u0644\u0643\u0647\u0631\u0645\u0627\u0646 \u0644\u0627 \u064A\u0639\u062F\u0651 \u0625\u0637\u0644\u0627\u0642\u0627\u064B \u0645\u0646 \u0645\u062C\u0645\u0648\u0639\u0627\u062A \u0627\u0644\u0623\u062D\u062C\u0627\u0631 \u0627\u0644\u0643\u0631\u064A\u0645\u0629 \u0627\u0644\u0645\u0639\u062F\u0646\u064A\u0629 \u0627\u0644\u0623\u0633\u0627\u0633\u064A\u0629 \u0648\u0625\u0646\u0645\u0627 \u0645\u0648\u0627\u062F \u0639\u0636\u0648\u064A\u0629 \u0645\u062A\u062D\u062C\u0631\u0629 \u0628\u0645\u0639\u0646\u0649 \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0645\u0648\u0627\u062F \u0627\u0644\u0646\u0628\u0627\u062A\u064A\u0629 \u0627\u0644\u0639\u0636\u0648\u064A\u0629. \u0648\u0644\u0630\u0644\u0643 \u0647\u0648 \u0647\u0634 \u0648\u064A\u0628\u0639\u062B \u0631\u0627\u0626\u062D\u0629 \u0627\u0644\u0634\u062C\u0631 \u0627\u0644\u0635\u0646\u0648\u0628\u0631\u064A \u0639\u0646\u062F \u0641\u0631\u0643\u0647 \u0628\u0627\u0644\u064A\u062F \u0623\u0648 \u0625\u062D\u0631\u0627\u0642\u0647 \u0648\u064A\u062A\u062F\u0631\u062C \u0644\u0648\u0646\u0647 \u0641\u064A \u0627\u0644\u0639\u0627\u062F\u0629 \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0623\u0635\u0641\u0631 \u0625\u0644\u0649 \u0627\u0644\u0623\u0635\u0641\u0631 \u0627\u0644\u062F\u0627\u0643\u0646\u060C \u0648\u064A\u0648\u062C\u062F \u0625\u0645\u0627 \u0628\u0623\u0634\u0643\u0627\u0644 \u062F\u0627\u0626\u0631\u064A\u0629 \u0623\u0648 \u0643\u062A\u0644 \u063A\u064A\u0631 \u0645\u0646\u062A\u0638\u0645\u0629 \u0627\u0644\u0634\u0643\u0644 \u0623\u0648 \u0628\u0634\u0643\u0644 \u062D\u0628\u0648\u0628 \u0623\u0648 \u0642\u0637\u0631\u0627\u062A. \u0647\u0648 \u0647\u0634 \u0642\u0644\u064A\u0644\u0627\u064B \u0648\u064A\u0628\u0639\u062B \u0631\u0627\u0626\u062D\u0629 \u0645\u0642\u0628\u0648\u0644\u0629 \u0639\u0646\u062F \u0641\u0631\u0643\u0647 \u0628\u0627\u0644\u064A\u062F\u064A\u0646\u060C \u0648\u0639\u0646\u062F \u0625\u062D\u0631\u0627\u0642\u0647 \u064A\u0635\u062F\u0631 \u0644\u0647\u0628\u0627\u064B \u0644\u0627\u0645\u0639\u0627\u064B \u0648\u0631\u0627\u0626\u062D\u0629 \u0632\u0643\u064A\u0629 \u0648\u064A\u0635\u0628\u062D \u0643\u0647\u0631\u0628\u0627\u0626\u064A\u0627\u064B \u0633\u0644\u0628\u064A\u0627\u064B \u0628\u0627\u0644\u0627\u062D\u062A\u0643\u0627\u0643. \u062A\u0648\u062C\u062F \u0623\u0635\u0646\u0627\u0641 \u0645\u0646 \u0627\u0644\u062D\u0634\u0631\u0627\u062A \u0627\u0644\u0645\u0646\u0642\u0631\u0636\u0629 \u0645\u063A\u0644\u0641\u0629 \u0623\u062D\u064A\u0627\u0646\u0627\u064B \u0641\u064A \u0639\u064A\u0646\u0627\u062A \u0627\u0644\u0643\u0647\u0631\u0645\u0627\u0646."@ar . . "\u7425\u73C0"@ja . . . . . . . . . . . . . . . "Ambar (bahasa Inggris: amber) atau kahrab (bahasa Arab: \u0643\u0647\u0631\u0628\u200E) adalah resin pohon yang menjadi fosil dan dihargai karena warna serta kecantikannya. Ambar bermutu bagus digunakan dalam pembuatan barang permata dan ornamen. Meski tidak termineralisasi, ambar sering digolongkan sebagai sebuah batu permata. sering disalahpahami terbentuk dari getah pohon; padahal tidak. Getah adalah cairan yang bersirkulasi melalui sistem pembuluhnya tanaman, sedangkan resin merupakan substansi organik amorf setengah-padat yang dikeluarkan dalam kantung dan saluran melalui sel epitelium pada tanaman."@in . . . . . . . . . . . "Ambar"@in . . . . . . . . . . "\u00C1mbar"@es . . . . . . "Bernstein"@de . . . "El \u00E1mbar, \u00E1rabe o succino (del lat\u00EDn succinum) es resina fosilizada de origen vegetal, proveniente principalmente de restos de con\u00EDferas y algunas angiospermas. Etimol\u00F3gicamente su nombre proviene del \u00E1rabe \u0639\u0646\u0628\u0631, \u00E1mbar 'lo que flota en el mar', ya que este flota sobre el agua del mar, aunque originalmente se refer\u00EDa al \u00E1mbar gris. Presenta color \u00E1mbar, es decir, color naranja amarronado, aunque existen variedades amarillas, tono miel y verdosas. Puede ser transparente o transl\u00FAcido. Est\u00E1 considerada como piedra semipreciosa. Ha sido apreciada por su color y belleza natural desde los tiempos del Neol\u00EDtico.\u200B El \u00E1mbar es utilizado en joyer\u00EDa y se le atribuyen propiedades no comprobadas c\u00F3mo analg\u00E9sicas en la dentici\u00F3n de los beb\u00E9s, creencia que ha popularizado collares que debido a su riesgo "@es . . "\u03A4\u03BF \u03BA\u03B5\u03C7\u03C1\u03B9\u03BC\u03C0\u03AC\u03C1\u03B9 (\u03B1\u03C1\u03C7. \u03B5\u03BB\u03BB. \u1F24\u03BB\u03B5\u03BA\u03C4\u03C1\u03BF\u03BD) \u03B5\u03AF\u03BD\u03B1\u03B9 \u03B1\u03C0\u03BF\u03BB\u03B9\u03B8\u03C9\u03BC\u03AD\u03BD\u03B7 \u03C1\u03B7\u03C4\u03AF\u03BD\u03B7 \u03B7 \u03BF\u03C0\u03BF\u03AF\u03B1 \u03C7\u03C1\u03B7\u03C3\u03B9\u03BC\u03BF\u03C0\u03BF\u03B9\u03B5\u03AF\u03C4\u03B1\u03B9 \u03B3\u03B9\u03B1 \u03C4\u03B7\u03BD \u03BA\u03B1\u03C4\u03B1\u03C3\u03BA\u03B5\u03C5\u03AE \u03B4\u03B9\u03B1\u03BA\u03BF\u03C3\u03BC\u03B7\u03C4\u03B9\u03BA\u03CE\u03BD \u03B1\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03B5\u03B9\u03BC\u03AD\u03BD\u03C9\u03BD. \u03A0\u03B1\u03C1' \u03CC\u03BB\u03BF \u03C0\u03BF\u03C5 \u03B4\u03B5\u03BD \u03B5\u03AF\u03BD\u03B1\u03B9 \u03BF\u03C1\u03C5\u03BA\u03C4\u03CC, \u03BC\u03B5\u03C1\u03B9\u03BA\u03AD\u03C2 \u03C6\u03BF\u03C1\u03AD\u03C2 \u03B8\u03B5\u03C9\u03C1\u03B5\u03AF\u03C4\u03B1\u03B9 \u03BA\u03B1\u03B9 \u03C7\u03C1\u03B7\u03C3\u03B9\u03BC\u03BF\u03C0\u03BF\u03B9\u03B5\u03AF\u03C4\u03B1\u03B9 \u03C9\u03C2 \u03C0\u03BF\u03BB\u03CD\u03C4\u03B9\u03BC\u03BF\u03C2 \u03BB\u03AF\u03B8\u03BF\u03C2. \u03A4\u03BF \u03BC\u03B5\u03B3\u03B1\u03BB\u03CD\u03C4\u03B5\u03C1\u03BF \u03BC\u03AD\u03C1\u03BF\u03C2 \u03C4\u03BF\u03C5 \u03BA\u03B5\u03C7\u03C1\u03B9\u03BC\u03C0\u03B1\u03C1\u03B9\u03BF\u03CD \u03C3\u03C4\u03BF\u03BD \u03BA\u03CC\u03C3\u03BC\u03BF \u03B5\u03AF\u03BD\u03B1\u03B9 \u03B7\u03BB\u03B9\u03BA\u03AF\u03B1\u03C2 30-90 \u03B5\u03BA\u03B1\u03C4\u03BF\u03BC\u03BC\u03C5\u03C1\u03AF\u03C9\u03BD \u03B5\u03C4\u03CE\u03BD. \u03A4\u03BF \u03B7\u03BC\u03B9-\u03B1\u03C0\u03BF\u03BB\u03B9\u03B8\u03C9\u03BC\u03AD\u03BD\u03BF \u03C1\u03B5\u03C4\u03C3\u03AF\u03BD\u03B9 \u03AE \u03C4\u03BF \u03C3\u03C7\u03B5\u03B4\u03CC\u03BD \u03B1\u03C0\u03BF\u03BB\u03B9\u03B8\u03C9\u03BC\u03AD\u03BD\u03BF \u03BA\u03B5\u03C7\u03C1\u03B9\u03BC\u03C0\u03AC\u03C1\u03B9 \u03BA\u03B1\u03BB\u03B5\u03AF\u03C4\u03B1\u03B9 . \u039F\u03C1\u03B9\u03C3\u03BC\u03AD\u03BD\u03B1 \u03C4\u03B5\u03BC\u03AC\u03C7\u03B9\u03B1 \u03BA\u03B5\u03C7\u03C1\u03B9\u03BC\u03C0\u03B1\u03C1\u03B9\u03BF\u03CD \u03C6\u03AD\u03C1\u03BF\u03C5\u03BD \u03AD\u03B3\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03C3\u03C4\u03B1 \u03C3\u03C4\u03BF \u03B5\u03C3\u03C9\u03C4\u03B5\u03C1\u03B9\u03BA\u03CC \u03C4\u03BF\u03C5\u03C2 \u03BA\u03B1\u03BB\u03BF\u03B4\u03B9\u03B1\u03C4\u03B7\u03C1\u03B7\u03BC\u03AD\u03BD\u03B1 \u03AD\u03BD\u03C4\u03BF\u03BC\u03B1 \u03B7\u03BB\u03B9\u03BA\u03AF\u03B1\u03C2 \u03C0\u03BF\u03BB\u03BB\u03CE\u03BD \u03B5\u03BA\u03B1\u03C4\u03BF\u03BC\u03BC\u03C5\u03C1\u03AF\u03C9\u03BD \u03B5\u03C4\u03CE\u03BD \u03C4\u03B1 \u03BF\u03C0\u03BF\u03AF\u03B1 \u03AD\u03C7\u03BF\u03C5\u03BD \u03BC\u03B5\u03B3\u03AC\u03BB\u03B7 \u03C0\u03B1\u03BB\u03B1\u03B9\u03BF\u03BD\u03C4\u03BF\u03BB\u03BF\u03B3\u03B9\u03BA\u03AE \u03B1\u03BE\u03AF\u03B1."@el . . . . "Ambra (in greco antico \u1F24\u03BB\u03B5\u03BA\u03C4\u03C1\u03BF\u03BD, elektron) \u00E8 un termine usato in passato come sinonimo di resina fossile e di e questa ambiguit\u00E0 \u00E8 stata fonte di fraintendimenti e confusione. In particolare nella letteratura europea antica il termine ambra \u00E8 stato usato in senso molto restrittivo per identificare la \"succinite\", la variet\u00E0 di ambra baltica pi\u00F9 importante dal punto di vista gemmologico e ancora oggi questa accezione \u00E8 molto comune, probabilmente per l'importanza commerciale che questa variet\u00E0 di ambra ha rivestito nella storia europea."@it . "B\u00E4rnsten"@sv . . . . "Anbara zuhaitzen erretxina fosildua da; gogorra, horia eta gardena da. Oso preziatua izan da Neolitotik, bere kolore eta edertasun organiko naturalagatik. Sendagai modura erabiltzen da medikuntza eredu batzuetan, eta baita lurringintzan eta bitxigintzan ere. Egitura kimikoa zein, bost anbar mota daude. Jatorriz arbola-erretxina itsaskorra denez, batzuetan barnean animalien edo landareen materialak ageri dira. Anbar hitza arabieratik dator, eta \u00ABitsasoan flotatzen duena\u00BB esan nahi du."@eu . . . "\u7425\u73C0\u662F\u677E\u79D1\u677E\u5C6C\u690D\u7269\u7684\u6A39\u8102\u5316\u77F3\uFF0C\u5176\u72C0\u614B\u900F\u660E\u4F3C\u6C34\u6676\uFF0C\u8272\u6FA4\u5982\u746A\u7459\u3002\u4E0D\u900F\u660E\u7684\u7425\u73C0\u53C8\u7A31\u871C\u881F\u3002\u81EA\u65B0\u77F3\u5668\u6642\u4EE3\u958B\u59CB\uFF0C\u5B83\u7684\u7F8E\u5C31\u88AB\u4EBA\u5011\u8B9A\u8B7D\u3002\u7425\u73C0\u80FD\u88FD\u6210\u5404\u7A2E\u88DD\u98FE\u54C1\uFF0C\u662F\u5F9E\u53E4\u81F3\u4ECA\u5099\u53D7\u91CD\u8996\u7684\u5BF6\u77F3\u3002 \u7425\u73C0\u7684\u786C\u5EA6\u4E3A2~2.5\uFF0C\u7528\u5C0F\u5200\u751A\u81F3\u6307\u7532\u53EF\u4EE5\u523B\u5212\u3002\u7425\u73C0\u7684\u76F8\u5BF9\u5BC6\u5EA6\u4E3A1.08\uFF0C\u662F\u5DF2\u77E5\u5B9D\u77F3\u4E2D\u6700\u8F7B\u7684\u54C1\u79CD\uFF0C\u5728\u9971\u548C\u7684\u6D53\u76D0\u6C34\u4E2D\u53EF\u4EE5\u60AC\u6D6E\u3002 \u7425\u73C0\u53EF\u5206\u70BA\u4E94\u500B\u7D1A\u5225\uFF0C\u6839\u64DA\u5176\u5316\u5B78\u6210\u5206\u7684\u57FA\u790E\u4E0A\u5B9A\u7FA9\uFF0C\u56E0\u70BA\u5B83\u6E90\u65BC\u8CEA\u611F\u70BA\u8EDF\u548C\u9ECF\u7684\u6A39\u8102\uFF0C\u6709\u6642\u5B83\u6703\u542B\u6709\u52D5\u690D\u7269\u7684\u6750\u6599\u5305\u88F9\u5176\u4E2D\u3002\u82E5\u7425\u73C0\u5728\u7164\u5C64\u4E2D\u4E5F\u88AB\u7A31\u70BA\u6A39\u8102\u9AD4\uFF0C\u800C\u300C\u7070\u9EC3\u7425\u73C0 (ambrite)\u300D\u9019\u5B57\u8A5E\u662F\u7279\u5225\u61C9\u7528\u65BC\u5728\u65B0\u897F\u862D\u7164\u5C64\u4E2D\u627E\u5230\u7684\u7070\u9EC3\u8272\u7425\u73C0\u3002\u6A21\u4EFF\u5929\u7136\u7425\u73C0\u4EA7\u751F\u8FC7\u7A0B\u3001\u4EE5\u677E\u9999\u53CA\u6606\u866B\u5236\u6210\u7684\u4EA7\u54C1\u88AB\u79F0\u4E3A\u201C\u4EBA\u5DE5\u7425\u73C0\u201D\u3002"@zh . . "\u0411\u0443\u0440\u0448\u0442\u0438\u043D"@uk . "O \u00E2mbar \u00E9 uma resina f\u00F3ssil muito usada para a manufatura de objetos ornamentais. Embora n\u00E3o seja um mineral, \u00E9 por vezes considerado e usado como uma gema. Sabe-se que as \u00E1rvores (principalmente os pinheiros) cuja resina se transformou em \u00E2mbar viveram em regi\u00F5es de clima temperado. Nas zonas cujo clima era tropical, o \u00E2mbar foi formado por plantas leguminosas. Muito valorizado desde a antiguidade at\u00E9 o presente como uma pedra preciosa, o \u00E2mbar \u00E9 transformado em uma variedade de objetos decorativos."@pt . . "59037"^^ . . . . . . . . . . . . . . . "\u0411\u0443\u0440\u0448\u0442\u0438\u0301\u043D (\u0432\u0456\u0434 \u043F\u043E\u043B. Bursztyn; \u043D\u0456\u043C. Bernstein) \u0430\u0431\u043E \u044F\u043D\u0442\u0430\u0301\u0440 \u2014 \u043F\u0440\u0438\u0440\u043E\u0434\u043D\u0430 \u0441\u043A\u0430\u043C'\u044F\u043D\u0456\u043B\u0430 \u0432\u0438\u043A\u043E\u043F\u043D\u0430 \u0441\u043C\u043E\u043B\u0430 \u0445\u0432\u043E\u0439\u043D\u0438\u0445 \u0447\u0438 \u043F\u043E\u043A\u0440\u0438\u0442\u043E\u043D\u0430\u0441\u0456\u043D\u043D\u0438\u0445 (Hymenaea protera) \u0434\u0435\u0440\u0435\u0432 \u0443 \u0432\u0438\u0433\u043B\u044F\u0434\u0456 \u0442\u044C\u043C\u044F\u043D\u0438\u0445, \u043F\u0440\u043E\u0437\u043E\u0440\u0438\u0445 \u0456 \u043D\u0430\u043F\u0456\u0432\u043F\u0440\u043E\u0437\u043E\u0440\u0438\u0445 \u043A\u0430\u043C\u0435\u043D\u0456\u0432. \u0412\u0438\u043A\u043E\u0440\u0438\u0441\u0442\u043E\u0432\u0443\u0454\u0442\u044C\u0441\u044F \u0434\u043B\u044F \u0432\u0438\u0433\u043E\u0442\u043E\u0432\u043B\u0435\u043D\u043D\u044F \u044E\u0432\u0435\u043B\u0456\u0440\u043D\u0438\u0445 \u043F\u0440\u0438\u043A\u0440\u0430\u0441, \u0443 \u043F\u0430\u0440\u0444\u0443\u043C\u0435\u0440\u0456\u0457, \u043D\u0430\u0440\u043E\u0434\u043D\u0456\u0439 \u043C\u0435\u0434\u0438\u0446\u0438\u043D\u0456 \u0442\u0430 \u0435\u043B\u0435\u043A\u0442\u0440\u0438\u0446\u0456. \u041C\u0430\u0454 \u0432\u0435\u043B\u0438\u043A\u0435 \u0437\u043D\u0430\u0447\u0435\u043D\u043D\u044F \u0434\u043B\u044F \u043F\u0430\u043B\u0435\u043E\u043D\u0442\u043E\u043B\u043E\u0433\u0456\u0457 \u0437\u0430\u0432\u0434\u044F\u043A\u0438 \u0437\u0431\u0435\u0440\u0435\u0436\u0435\u043D\u043D\u044E \u0432 \u0431\u0443\u0440\u0448\u0442\u0438\u043D\u0456 \u043F\u043E\u0442\u043E\u043D\u0443\u043B\u0438\u0445 \u0443 \u0441\u043C\u043E\u043B\u0456 \u0456\u0441\u0442\u043E\u0442."@uk . "Sukceno (C12H20O) estas malmola flava diafana fosilia rezino, el kiu oni faras diversajn objektojn, precipe enbu\u015Da\u0135ojn de pipoj kaj ornama\u0135ojn. \u0108ar \u011Di havas biologian devenon, \u011Di ne apartenas al la veraj, multekostaj juvel\u015Dtonoj, sed al ornamjuveloj. El \u011Di oni konstruis en 1716 la faman Sukcenan \u0108ambron en Sankt-Peterburgo, kies sukcenoj malaperis dum la Dua mondmilito. Helpe de la germana \u015Dtato, la sukcena \u0109ambro estis rekonstruita post retrovo de malnovaj fotoj pri la \u0109ambro kaj estis solene ina\u016Dgurita la 31-an de majo de 2003."@eo . . . . . . "\u0627\u0644\u0643\u064E\u0647\u0652\u0631\u064E\u0645\u064E\u0627\u0646 \u0631\u0627\u062A\u0646\u062C \u0645\u062A\u062D\u062C\u0631 \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0623\u0634\u062C\u0627\u0631 \u0627\u0644\u0635\u0646\u0648\u0628\u0631\u064A\u0629 \u0627\u0644\u0645\u0646\u0642\u0631\u0636\u0629 \u0641\u064A \u0628\u0639\u0636 \u0645\u0646\u0627\u0637\u0642 \u0627\u0644\u063A\u0627\u0628\u0627\u062A \u0627\u0644\u0635\u0646\u0648\u0628\u0631\u064A\u0629 \u0627\u0644\u0639\u0627\u0644\u0645\u064A\u0629 \u0648\u062A\u062D\u062C\u0631\u062A \u0648\u062A\u0634\u0643\u0644\u062A \u0642\u0628\u0644 \u0622\u0644\u0627\u0641 \u0627\u0644\u0633\u0646\u064A\u0646. \u0627\u0644\u0643\u0647\u0631\u0645\u0627\u0646 \u0644\u0627 \u064A\u0639\u062F\u0651 \u0625\u0637\u0644\u0627\u0642\u0627\u064B \u0645\u0646 \u0645\u062C\u0645\u0648\u0639\u0627\u062A \u0627\u0644\u0623\u062D\u062C\u0627\u0631 \u0627\u0644\u0643\u0631\u064A\u0645\u0629 \u0627\u0644\u0645\u0639\u062F\u0646\u064A\u0629 \u0627\u0644\u0623\u0633\u0627\u0633\u064A\u0629 \u0648\u0625\u0646\u0645\u0627 \u0645\u0648\u0627\u062F \u0639\u0636\u0648\u064A\u0629 \u0645\u062A\u062D\u062C\u0631\u0629 \u0628\u0645\u0639\u0646\u0649 \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0645\u0648\u0627\u062F \u0627\u0644\u0646\u0628\u0627\u062A\u064A\u0629 \u0627\u0644\u0639\u0636\u0648\u064A\u0629. \u0648\u0644\u0630\u0644\u0643 \u0647\u0648 \u0647\u0634 \u0648\u064A\u0628\u0639\u062B \u0631\u0627\u0626\u062D\u0629 \u0627\u0644\u0634\u062C\u0631 \u0627\u0644\u0635\u0646\u0648\u0628\u0631\u064A \u0639\u0646\u062F \u0641\u0631\u0643\u0647 \u0628\u0627\u0644\u064A\u062F \u0623\u0648 \u0625\u062D\u0631\u0627\u0642\u0647 \u0648\u064A\u062A\u062F\u0631\u062C \u0644\u0648\u0646\u0647 \u0641\u064A \u0627\u0644\u0639\u0627\u062F\u0629 \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0623\u0635\u0641\u0631 \u0625\u0644\u0649 \u0627\u0644\u0623\u0635\u0641\u0631 \u0627\u0644\u062F\u0627\u0643\u0646\u060C \u0648\u064A\u0648\u062C\u062F \u0625\u0645\u0627 \u0628\u0623\u0634\u0643\u0627\u0644 \u062F\u0627\u0626\u0631\u064A\u0629 \u0623\u0648 \u0643\u062A\u0644 \u063A\u064A\u0631 \u0645\u0646\u062A\u0638\u0645\u0629 \u0627\u0644\u0634\u0643\u0644 \u0623\u0648 \u0628\u0634\u0643\u0644 \u062D\u0628\u0648\u0628 \u0623\u0648 \u0642\u0637\u0631\u0627\u062A. \u0647\u0648 \u0647\u0634 \u0642\u0644\u064A\u0644\u0627\u064B \u0648\u064A\u0628\u0639\u062B \u0631\u0627\u0626\u062D\u0629 \u0645\u0642\u0628\u0648\u0644\u0629 \u0639\u0646\u062F \u0641\u0631\u0643\u0647 \u0628\u0627\u0644\u064A\u062F\u064A\u0646\u060C \u0648\u0639\u0646\u062F \u0625\u062D\u0631\u0627\u0642\u0647 \u064A\u0635\u062F\u0631 \u0644\u0647\u0628\u0627\u064B \u0644\u0627\u0645\u0639\u0627\u064B \u0648\u0631\u0627\u0626\u062D\u0629 \u0632\u0643\u064A\u0629 \u0648\u064A\u0635\u0628\u062D \u0643\u0647\u0631\u0628\u0627\u0626\u064A\u0627\u064B \u0633\u0644\u0628\u064A\u0627\u064B \u0628\u0627\u0644\u0627\u062D\u062A\u0643\u0627\u0643. \u062A\u0648\u062C\u062F \u0623\u0635\u0646\u0627\u0641 \u0645\u0646 \u0627\u0644\u062D\u0634\u0631\u0627\u062A \u0627\u0644\u0645\u0646\u0642\u0631\u0636\u0629 \u0645\u063A\u0644\u0641\u0629 \u0623\u062D\u064A\u0627\u0646\u0627\u064B \u0641\u064A \u0639\u064A\u0646\u0627\u062A \u0627\u0644\u0643\u0647\u0631\u0645\u0627\u0646. \u062A\u062C\u062F\u0631 \u0627\u0644\u0625\u0634\u0627\u0631\u0629 \u0625\u0644\u0649 \u0623\u0646 \u0627\u0644\u0643\u0647\u0631\u0645\u0627\u0646 \u0627\u0644\u062F\u0648\u0645\u064A\u0646\u064A\u0643\u064A \u0644\u0627 \u064A\u062A\u0645 \u062A\u062D\u0633\u064A\u0646\u0647 \u0628\u0627\u0644\u062D\u0631\u0627\u0631\u0629\u060C \u0623\u0648 \u0628\u0639\u0644\u0627\u062C \u0627\u0644\u0646\u0641\u0637\u060C \u0643\u0645\u0627 \u0644\u0627 \u064A\u062A\u0645 \u062A\u0639\u0642\u064A\u0645\u0647 \u0628\u0627\u0644\u0645\u0648\u0635\u062F\u0629 \u0645\u062B\u0644 \u0627\u0644\u0643\u062B\u064A\u0631 \u0645\u0646 \u0639\u0646\u0628\u0631 \u062F\u0648\u0644 \u0627\u0644\u0628\u0644\u0637\u064A\u0642. \u0623\u0636\u0641 \u0625\u0644\u0649 \u0623\u0646\u0647 \u0644\u0627 \u064A\u062A\u0645 \u0627\u0633\u062A\u062E\u062F\u0627\u0645 \u0623\u064A \u0643\u0647\u0631\u0645\u0627\u0646 \u0645\u0636\u063A\u0648\u0637. \u0641\u0647\u0630\u0647 \u0627\u0644\u062A\u0642\u0646\u064A\u0627\u062A \u0644\u064A\u0633\u062A \u0645\u0639\u0631\u0648\u0641\u0629 \u062D\u062A\u0649 \u0641\u064A \u062A\u0644\u0643 \u0627\u0644\u0645\u0646\u0627\u0637\u0642. \u0643\u0645\u0627 \u0648\u0623\u0646 \u0627\u0644\u0623\u0644\u0648\u0627\u0646 \u0627\u0644\u0632\u0631\u0642\u0627\u0621\u060C \u0648\u0627\u0644\u062E\u0636\u0631\u0627\u0621\u060C \u0648\u0627\u0644\u0623\u0631\u062C\u0648\u0627\u0646\u064A\u0629 \u064A\u0645\u0643\u0646 \u0631\u0624\u064A\u062A\u0647\u0627 \u0628\u0633\u0628\u0628 \u0623\u0634\u0639\u0629 \u0627\u0644\u0634\u0645\u0633 \u0645\u0627 \u0641\u0648\u0642 \u0627\u0644\u0628\u0646\u0641\u0633\u062C\u064A\u0629 \u0648\u0645\u0635\u0627\u062F\u0631 \u0623\u062E\u0631\u0649 \u0644\u0644\u0646\u0648\u0631. \u0648\u0647\u0630\u0627 \u064A\u0639\u0646\u064A \u0623\u0646\u0647 \u0627\u0644\u0643\u0647\u0631\u0645\u0627\u0646 \u0641\u0644\u0648\u0631\u064A \u0648\u0646\u062A\u064A\u062C\u0629 \u0644\u0630\u0644\u0643 \u0641\u064A\u0645\u0643\u0646\u0647 \u0623\u064A\u0636\u0627\u064B \u0623\u0646 \u064A\u062A\u0645\u064A\u0632 \u0639\u0646 \u0627\u0644\u0643\u0647\u0631\u0645\u0627\u0646 \u0627\u0644\u0630\u064A \u062A\u0645 \u062A\u0644\u0648\u064A\u0646\u0647 \u0648\u062A\u062D\u0633\u064A\u0646\u0647 \u0627\u0635\u0637\u0646\u0627\u0639\u064A\u0627\u064B \u0628\u0643\u0648\u0646\u0647 \u0639\u0646\u0628\u0631\u0627\u064B \u0623\u0635\u0644\u064A\u0627\u064B."@ar . . . "\u039A\u03B5\u03C7\u03C1\u03B9\u03BC\u03C0\u03AC\u03C1\u03B9"@el . . . . .