. . . "32494"^^ . "Amuigh I Mains\u00E9ar"@ga . "\"Away in a Manger\" is a Christmas carol first published in the late nineteenth century and used widely throughout the English-speaking world. In Britain, it is one of the most popular carols; a 1996 Gallup Poll ranked it joint second. Although it was long claimed to be the work of German religious reformer Martin Luther, the carol is now thought to be wholly American in origin. The two most common musical settings are by William J. Kirkpatrick (1895) and James Ramsey Murray (1887)."@en . . . . . "11.11"^^ . . . "Away in a Manger is een bekend Engels kerstlied. De oudst bekende versie, die stamt uit 1885, kan men vinden in een Luthers tekstboek. Lange tijd werd gedacht dat de tekst van Maarten Luther zelf afkomstig was, omdat in dit tekstboek de titel van het lied luidde: \"Luther's Cradle Hymn (Composed by Martin Luther for his children, and still sung by German mothers to their little ones)\" (vertaling: Luthers gezang over het wiegje (Gecomponeerd door Maarten Luther voor zijn kinderen en nog steeds door Duitse moeders gezongen voor hun kinderen))."@nl . . . "\u300A\u9A6C\u69FD\u5723\u5A74\u300B\uFF08\u82F1\u8A9E\uFF1AAway in a Manger\uFF0C\u6216\u4F5C\u300A\u9A6C\u69FD\u6B4C\u300B\uFF0C\u6216\u4F9D\u6B4C\u8BCD\u9996\u53E5\u4F5C\u300A\u8FDC\u8FDC\u5728\u9A6C\u69FD\u88E1\u300B\uFF09\u662F\u82F1\u8BED\u4E16\u754C\u5E7F\u6CDB\u4F7F\u7528\u7684\u4E00\u9996\u8056\u8A95\u980C\u6B4C\uFF0C\u66F2\u8C03\u8F7B\u67D4\u4F18\u7F8E\u3002\u4F5C\u66F2\uFF0C\u8BE5\u66F2\u9996\u6B21\u51FA\u7248\u4E8E19\u4E16\u7EAA\u672B\u3002\u524D\u4E24\u8282\u7684\u6B4C\u8BCD\u4E8E1884\u5E745\u6708\u9996\u6B21\u520A\u767B\u5728\u4E00\u5BB6\u6CE2\u58EB\u987F\u671F\u520A\u300AThe Myrtle\u300B\u4E0A\uFF0C\u800C\u7B2C\u4E09\u8282\u6B4C\u8BCD\u57281892\u5E74\u65F6\u7B2C\u4E00\u6B21\u5370\u5237\u4E8E\u300AGabriel's Vineyard Songs\u300B\u4E0A\u3002"@zh . . . . . "Away in a Manger \u00E4r en engelskspr\u00E5kig juls\u00E5ng vars melodi \u00E4r komponerad av den amerikanske musikern William J. Kirkpatrick 1895. S\u00E5ngen handlar om n\u00E4r Jesus f\u00F6ddes i Betlehem, och i Storbritannien \u00E4r det en av de mer popul\u00E4ra juls\u00E5ngerna, enligt en -unders\u00F6kning 1996 d\u00E4r den hamnade tv\u00E5a. S\u00E5ngen publicerades f\u00F6rst i en evangelisk-luthersk s\u00F6ndagsskolsamling, (1885), av (1841\u20131905), d\u00E4r den kallades just \"Away in a Manger\", och melodin var angiven \"St. Kilda,\" skriven av . Tom Jennings, fr\u00E5n , menar att texten \u00E4r missledande, med 'no crying he makes' och att texten missar att Jesus led."@sv . . . . . "Away in a manger (englisch; sinngem\u00E4\u00DF \u00FCbersetzt: \u201Afernab in einer Futterkrippe\u2018) ist ein englischsprachiges Weihnachtslied. Der Text bestand urspr\u00FCnglich nur aus den ersten beiden Strophen, deren Autorschaft unbekannt ist, und wurde erstmals 1885 in einem lutherischen Sonntagsschule-Buch ver\u00F6ffentlicht. Das Lied wird zu zwei unterschiedlichen Melodien gesungen: Die \u00E4ltere, aus dem Jahr 1887, tr\u00E4gt die Bezeichnung \u201EMueller\u201C und stammt von (1841\u20131905). Diese Version ist eher in den Vereinigten Staaten \u2013 und dort vornehmlich unter Lutheranern und anderen evangelischen Konfessionen \u2013 bekannt. Eine alternative Melodie namens Cradle song komponierte 1895. Diese ist eher in England verbreitet, aber auch im Gesangbuch der aus England stammenden Episcopal Church in den USA enthalten. Diese Versio"@de . . . . . "Away in a Manger"@sv . . . . . . . . . . "Away in a Manger"@nl . . . . . . . . . . . . . "Away in a Manger"@it . . . "\u300A\u9A6C\u69FD\u5723\u5A74\u300B\uFF08\u82F1\u8A9E\uFF1AAway in a Manger\uFF0C\u6216\u4F5C\u300A\u9A6C\u69FD\u6B4C\u300B\uFF0C\u6216\u4F9D\u6B4C\u8BCD\u9996\u53E5\u4F5C\u300A\u8FDC\u8FDC\u5728\u9A6C\u69FD\u88E1\u300B\uFF09\u662F\u82F1\u8BED\u4E16\u754C\u5E7F\u6CDB\u4F7F\u7528\u7684\u4E00\u9996\u8056\u8A95\u980C\u6B4C\uFF0C\u66F2\u8C03\u8F7B\u67D4\u4F18\u7F8E\u3002\u4F5C\u66F2\uFF0C\u8BE5\u66F2\u9996\u6B21\u51FA\u7248\u4E8E19\u4E16\u7EAA\u672B\u3002\u524D\u4E24\u8282\u7684\u6B4C\u8BCD\u4E8E1884\u5E745\u6708\u9996\u6B21\u520A\u767B\u5728\u4E00\u5BB6\u6CE2\u58EB\u987F\u671F\u520A\u300AThe Myrtle\u300B\u4E0A\uFF0C\u800C\u7B2C\u4E09\u8282\u6B4C\u8BCD\u57281892\u5E74\u65F6\u7B2C\u4E00\u6B21\u5370\u5237\u4E8E\u300AGabriel's Vineyard Songs\u300B\u4E0A\u3002"@zh . . . "Away in a Manger \u00E4r en engelskspr\u00E5kig juls\u00E5ng vars melodi \u00E4r komponerad av den amerikanske musikern William J. Kirkpatrick 1895. S\u00E5ngen handlar om n\u00E4r Jesus f\u00F6ddes i Betlehem, och i Storbritannien \u00E4r det en av de mer popul\u00E4ra juls\u00E5ngerna, enligt en -unders\u00F6kning 1996 d\u00E4r den hamnade tv\u00E5a. S\u00E5ngen publicerades f\u00F6rst i en evangelisk-luthersk s\u00F6ndagsskolsamling, (1885), av (1841\u20131905), d\u00E4r den kallades just \"Away in a Manger\", och melodin var angiven \"St. Kilda,\" skriven av . L\u00E4nge angavs Martin Luther som s\u00E5ngens skapare. Senare forskning har dock visat att detta inte tycks st\u00E4mma. I boken (1887) kallas den \"Luther's Cradle Hymn\" och d\u00E4r st\u00E5r, \"Komponerad av Martin Luther f\u00F6r hans barn, och sjungs fortfarande av tyska m\u00F6drar till sina sm\u00E5.\" Ett sk\u00E4l till detta anses vara 400-\u00E5rsjubileet av hans f\u00F6delse 1883. Orden \u00E4r antingen baserade p\u00E5 en dikt skriven till jubileet, eller som en marknadsf\u00F6ringstaktik. S\u00E5ngen har aldrig hittats i Martin Luthers verk. F\u00F6rsta halvan av melodin \u00E4r identisk med delar av den fj\u00E4rde valsmelodin i G'schichten aus dem Wienerwald, Op. 325 av Johann Strauss d.y., komponerad 19 \u00E5r tidigare. Tredje strofen, \"Be near me, Lord Jesus\" tryckts f\u00F6rsta g\u00E5ngen i (1892), d\u00E4r den f\u00F6rekom med en melodi av Charles H. Gabriel (kallad \"C\"), och orden antas ha skrivits av Charles H. Gabriel. Charles H. Gabriel angav att Martin Luther skrivit hela texten och kallade den \"Cradle Song.\" Ibland anges att tredje versen skrivits av Dr. John McFarland, men d\u00E5 hans bidrag brukar dateras till 1904, har detta starkt ifr\u00E5gasatts. Tom Jennings, fr\u00E5n , menar att texten \u00E4r missledande, med 'no crying he makes' och att texten missar att Jesus led. Text och musik \u00E4r lika en gammal \u00F6sterrikisk folkvisa fr\u00E5n i Tyrolen, ',' eller p\u00E5 tyska: Es wird schon gleich Dunkel. Den var en vaggvisa och folkvisa som l\u00E4nge ans\u00E5gs vara skriven av Martin Luther, men publicerades f\u00F6rst 1913 i samlingen och angavs d\u00E5 vara skriven av \u00F6sterrikiska dialektpoeten och katolske pr\u00E4sten . P\u00E5 svenska finns flera olika texter till melodin, bland andra Ej upplysta g\u00E5rdar med svenskspr\u00E5kig text av Eva Norberg 1974, och inspelad samma \u00E5r av Kummelbyk\u00F6ren p\u00E5 albumet , Den nyf\u00F6dde Jesus med svenskspr\u00E5kig text av Grethel Wikstr\u00F6m och f\u00F6rst inspelad av Artur Erikson p\u00E5 albumet L\u00E5t oss g\u00E5 till Betlehem 1976, och I krubban i stallet, med svenskspr\u00E5kig text av Britt G. Hallqvist och f\u00F6rst inspelad av Adolf Fredriks Bachk\u00F6r p\u00E5 albumet 1980.. Det finns flera melodier till texterna. Den mest k\u00E4nda melodin tycks p\u00E5minna om barns\u00E5ngen Jag hamrar och spikar. 1937 kom s\u00E5gen att spela en viktig roll f\u00F6r spridningen av en jultraditionen Carols by Candlelight. S\u00E5ngen kan ocks\u00E5 h\u00F6ras i Mr. Bean-avsnittet Merry Christmas Mr. Bean fr\u00E5n 1992, d\u00E4r den sjungs av barn som knackar p\u00E5 d\u00F6rren till Mr. Beans l\u00E4genhet. Det finns en alternativ engelsk text till melodin, A Candle is Burning, som \u00E4r skriven 1986 av Sandra Dean, bosatt i Ottawa. varje vers representerar d\u00E5 en av de fyra adventss\u00F6ndagarna, och julafton har en egen vers."@sv . . "\"Away in a Manger\" is a Christmas carol first published in the late nineteenth century and used widely throughout the English-speaking world. In Britain, it is one of the most popular carols; a 1996 Gallup Poll ranked it joint second. Although it was long claimed to be the work of German religious reformer Martin Luther, the carol is now thought to be wholly American in origin. The two most common musical settings are by William J. Kirkpatrick (1895) and James Ramsey Murray (1887)."@en . . . . "Away in a Manger"@en . . . . . . . . "Is car\u00FAl Nollag \u00E9 Amuigh I Mains\u00E9ar."@ga . . . . "\"The Birth of Jesus\" by Gustave Dor\u00E9"@en . . . . "\"Cradle Song\" by William J. Kirkpatrick, \"Mueller\" by James R. Murray"@en . "1882"^^ . . . . "Away in a Manger is een bekend Engels kerstlied. De oudst bekende versie, die stamt uit 1885, kan men vinden in een Luthers tekstboek. Lange tijd werd gedacht dat de tekst van Maarten Luther zelf afkomstig was, omdat in dit tekstboek de titel van het lied luidde: \"Luther's Cradle Hymn (Composed by Martin Luther for his children, and still sung by German mothers to their little ones)\" (vertaling: Luthers gezang over het wiegje (Gecomponeerd door Maarten Luther voor zijn kinderen en nog steeds door Duitse moeders gezongen voor hun kinderen))."@nl . . "\u9A6C\u69FD\u6B4C"@zh . "Away in a manger (englisch; sinngem\u00E4\u00DF \u00FCbersetzt: \u201Afernab in einer Futterkrippe\u2018) ist ein englischsprachiges Weihnachtslied. Der Text bestand urspr\u00FCnglich nur aus den ersten beiden Strophen, deren Autorschaft unbekannt ist, und wurde erstmals 1885 in einem lutherischen Sonntagsschule-Buch ver\u00F6ffentlicht. Das Lied wird zu zwei unterschiedlichen Melodien gesungen: Die \u00E4ltere, aus dem Jahr 1887, tr\u00E4gt die Bezeichnung \u201EMueller\u201C und stammt von (1841\u20131905). Diese Version ist eher in den Vereinigten Staaten \u2013 und dort vornehmlich unter Lutheranern und anderen evangelischen Konfessionen \u2013 bekannt. Eine alternative Melodie namens Cradle song komponierte 1895. Diese ist eher in England verbreitet, aber auch im Gesangbuch der aus England stammenden Episcopal Church in den USA enthalten. Diese Version wird auch in einem Weihnachtssketch Mr. Beans von Kindern vorgetragen, die an seiner T\u00FCr in England klingeln."@de . . . . . "Away in a manger (\u201CLontano in una mangiatoia\u201D) \u00E8 un celebre canto natalizio, le cui prime due strofe sono state pubblicate per la prima volta nel 1885 da in una raccolta statunitense di inni luterani con il sottotitolo Luther's Cradle Hymn (composed by Martin Luther for his children and still sung by German mothers to their children today), vale a dire \u201CNinna nanna di Lutero (composta da Martin Lutero per i suoi bambini e cantata tuttora dalle madri tedesche ai loro bambini\u201D), circostanza che ha fatto a lungo ritenere che si trattasse di un adattamento di un inno da attribuire a Martin Lutero. A questo testo \u00E8 stata poi aggiunta una terza strofa nel 1905, attribuita al newyorkese John Thomas McFarland (1851 - 1913). Il testo \u00E8 accompagnato da due diverse melodie: Mueller, composta dallo stesso nel 1887 e popolare negli Stati Uniti, in particolar modo tra le confessioni evangeliche e luterane, e The Cradle Song, composta da e popolare nel Regno Unito."@it . "Is car\u00FAl Nollag \u00E9 Amuigh I Mains\u00E9ar."@ga . . "Away in a Manger"@en . . "1094305"^^ . . . . . . . . . . . . . . . . . . "1102465510"^^ . . . . . . . . "Away in a manger (\u201CLontano in una mangiatoia\u201D) \u00E8 un celebre canto natalizio, le cui prime due strofe sono state pubblicate per la prima volta nel 1885 da in una raccolta statunitense di inni luterani con il sottotitolo Luther's Cradle Hymn (composed by Martin Luther for his children and still sung by German mothers to their children today), vale a dire \u201CNinna nanna di Lutero (composta da Martin Lutero per i suoi bambini e cantata tuttora dalle madri tedesche ai loro bambini\u201D), circostanza che ha fatto a lungo ritenere che si trattasse di un adattamento di un inno da attribuire a Martin Lutero. A questo testo \u00E8 stata poi aggiunta una terza strofa nel 1905, attribuita al newyorkese John Thomas McFarland (1851 - 1913)."@it . . . . . . . . . . . "Away in a Manger"@de .