. . . . . . . . . . . "Den athanasianska trosbek\u00E4nnelsens ursprung \u00E4r ok\u00E4nt. Det \u00E4r dock klart att kyrkofadern Athanasius (d\u00F6d 373) inte har med denna trosbek\u00E4nnelse att g\u00F6ra, utan att det \u00E4r en gallisk bek\u00E4nnelse fr\u00E5n 500-talet. H\u00E4r \u00E5terges trosbek\u00E4nnelsen i svensk \u00F6vers\u00E4ttning fr\u00E5n \"Svenska kyrkans bek\u00E4nnelseskrifter\", 1957. Den ing\u00E5r i romersk-katolska, lutherska och anglikanska l\u00E4roframst\u00E4llningar, men inte av reformerta kyrkor. Den grekisk-ortodoxa och andra ortodoxa kyrkor l\u00E5ter den ofta vara tryckt i sina gudstj\u00E4nstb\u00F6cker (utan filioque), men den anv\u00E4nds inte i det bysantinska gudstj\u00E4nstlivet."@sv . "Athanasian Creed"@en . . . . . . . . . . "De Geloofsbelijdenis van Athanasius (in het Latijn: Symbolum Athanasianum of Quicumque vult) is een uiteenzetting van de christelijke leer die traditioneel wordt toegeschreven aan Athanasius (295-373), aartsbisschop van Alexandri\u00EB. De belijdenis is bedoeld om het arianisme te bestrijden, zoals ook Athanasius dat deed. Maar de meeste geschiedkundigen zijn het er tegenwoordig over eens dat Athanasius niet de auteur kan zijn, omdat de tekst oorspronkelijk in het Latijn is geschreven en niet in het Grieks. De belijdenis is wellicht in de tweede helft van de vijfde eeuw ontstaan in Spanje of Zuid-Frankrijk. Haar theologie is sterk verwant aan die in de geschriften van westerse theologen, in het bijzonder die van Ambrosius van Milaan. In de liturgie werd deze belijdenis opgelezen bij de zondagse priem in de westerse kerk; zij wordt niet gebruikt in de Oosters-orthodoxe Kerk."@nl . . . . "O Credo de Atan\u00E1sio (Quicumque vult), subscrito pelas maiores confiss\u00F5es do cristianismo (Igreja Cat\u00F3lica Apost\u00F3lica Romana, Igreja Ortodoxa e alguns protestantes hist\u00F3ricos), \u00E9 geralmente atribu\u00EDdo a Santo Atan\u00E1sio, bispo de Alexandria (s\u00E9culo IV), mas estudiosos do assunto conferem a ele data posterior (s\u00E9culo V). Sua forma final teria sido alcan\u00E7ada apenas no s\u00E9culo VIII. O texto grego mais antigo deste credo prov\u00E9m de um serm\u00E3o de Ces\u00E1rio de Arles, no in\u00EDcio do s\u00E9culo VI. O credo de Atan\u00E1sio, com quarenta artigos, \u00E9 um tanto longo para um credo, mas \u00E9 considerado por \u201Cum majestoso e \u00FAnico monumento da f\u00E9 imut\u00E1vel de toda a igreja quanto aos grandes mist\u00E9rios da divindade, da Trindade de pessoas em um s\u00F3 Deus e da dualidade de naturezas de um \u00FAnico Cristo.\u201D Apesar da data ser incerta, este credo foi elaborado para combater o arianismo e reafirmar a doutrina crist\u00E3 tradicional da Trindade."@pt . . . . . . . . . "\uC544\uD0C0\uB098\uC2DC\uC6B0\uC2A4 \uC2E0\uACBD"@ko . . . "El S\u00EDmbol d'Atanasi o S\u00EDmbol Quicumque \u00E9s una professi\u00F3 de fe que durant tota l'edat mitjana s'ha atribu\u00EFt al bisbe Sant Atanasi d'Alexandria. Malgrat no haver estat redactat a cap concili ecum\u00E8nic, \u00ABde fet, aquest s\u00EDmbol va arribar a tanta autoritat a l'Esgl\u00E9sia, tant occidental com oriental, que va entrar a l'\u00FAs lit\u00FArgic i ha de tenir-se per vertadera definici\u00F3 de fe\u00BB. Rep el nom de quicumque per la paraula amb qu\u00E8 comen\u00E7a en llat\u00ED."@ca . "Athanasian Creed"@en . . . . . . . . . "May 2021"@en . . . "\u4E9E\u4ED6\u90A3\u4FEE\u4FE1\u7D93\uFF08\u6216\u8B6F\u4E9E\u5927\u7D0D\u897F\u4FE1\u7D93\u3001\u963F\u5854\u62FF\u4FEE\u4FE1\u7D93\u3001\u4E9E\u5927\u7D0D\u4FEE\u4FE1\u7D93\u3001\u4E9E\u5927\u90A3\u897F\u70CF\u65AF\u4FE1\u7D93\u3001\u4E9E\u9054\u7D0D\u4FEE\u4FE1\u7D93\u3001\u963F\u5854\u7D0D\u4FEE\u65AF\u4FE1\u7D93\u3001\u963F\u8FBE\u62C9\u4FEE\u4FE1\u7ECF\u7B49\uFF09\uFF0C\u53C8\u7A31\u5F97\u6551\u7D93\uFF0C\u662F\u57FA\u7763\u6559\u50B3\u7D71\u4E09\u5927\u4FE1\u7D93\u4E4B\u4E00\uFF0C\u9664\u6709\u62C9\u4E01\u6587\u7248\u672C\u5916\uFF0C\u5C1A\u6709\u5E0C\u81D8\u6587\u7248\u672C\u3002\u6B64\u4FE1\u7D93\u6BD4\u53E6\u5916\u5169\u5927\u4FE1\u7D93\u5728\u6559\u7FA9\u7684\u95E1\u8FF0\u4E0A\u66F4\u52A0\u6E05\u6670\u3001\u8A73\u7D30\u53CA\u56B4\u8B39\uFF0C\u4E14\u76F4\u63A5\u5F15\u7528\u8A31\u591A\u8056\u7D93\u7528\u8A9E\u3002"@zh . "\u0410\u0444\u0430\u043D\u0430\u0441\u0456\u0457\u0432\u0441\u044C\u043A\u0438\u0439 \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B \u0432\u0456\u0440\u0438"@uk . . . . "Kredo Athanasius"@in . . . . . . . . "S\u00EDmbol d'Atanasi"@ca . . . "\uC544\uD0C0\uB098\uC2DC\uC6B0\uC2A4 \uC2E0\uACBD(\u4FE1\u7D93) \uB610\uB294 \uC544\uD0C0\uB098\uC2DC\uC624 \uC2E0\uACBD \uB610\uB294 \uC704-\uC544\uD0C0\uB098\uC2DC\uC624 \uC2E0\uC559 \uACE0\uBC31\uC740 \uADF8\uB9AC\uC2A4\uB3C4\uAD50\uC758 \uC2E0\uD559\uC790\uC778 \uC131 \uC544\uD0C0\uB098\uC2DC\uC624\uC758 \uC2E0\uC559\uACE0\uBC31\uBB38\uC73C\uB85C \uC54C\uB824\uC838\uC788\uC5C8\uC73C\uB098, \uCD5C\uADFC \uB4E4\uC5B4 \uC131 \uC544\uD0C0\uB098\uC2DC\uC624\uC758 \uC774\uB984\uC744 \uBE4C\uB9B0 430-500\uB144\uC5D0 \uB0A8\uBD80 \uD504\uB791\uC2A4\uC5D0\uC11C \uC544\uB97C \uC9C0\uBC29\uC758 \uC775\uBA85\uC758 \uC800\uC790\uAC00 \uC800\uC220\uD558\uC600\uB2E4\uB294 \uACAC\uD574\uAC00 \uC9C0\uBC30\uC801\uC774\uB2E4. \uC774 \uC2E0\uC559 \uACE0\uBC31\uC740 \uC0BC\uC704\uC77C\uCCB4\uC5D0 \uAD00\uD55C \uAC83\uC774 \uC8FC\uB41C \uB0B4\uC6A9\uC774\uB2E4. \uC0BC\uC704\uC77C\uCCB4 \uAD50\uB9AC\uC5D0 \uB300\uD55C \uBA85\uD655\uD55C \uC2E0\uC559 \uACE0\uBC31\uC73C\uB85C \uC720\uBA85\uD558\uBA70, \uB3C5\uBCF4\uC801\uC774\uB2E4. \uADF8\uB9AC\uC2A4\uB3C4\uAD50 \uAD50\uD30C \uC911 \uCC9C\uC8FC\uAD50\uC640 \uC131\uACF5\uD68C\uC5D0\uC11C \uC0AC\uC6A9\uD558\uACE0 \uC788\uB2E4. \uC8FC\uB85C \uCC9C\uC8FC\uAD50\uC758 \uACBD\uC6B0 \uC544\uD0C0\uB098\uC2DC\uC624 \uC2E0\uACBD\uC744 \uB2C8\uCF00\uC544-\uCF58\uC2A4\uD0C4\uD2F0\uB178\uD3F4\uB9AC\uC2A4 \uC2E0\uACBD, \uC0AC\uB3C4\uC2E0\uACBD\uACFC \uD568\uAED8 \uCD08\uB300\uAD50\uD68C\uC758 \uC2E0\uC559\uACE0\uBC31\uC73C\uB85C \uC778\uC815\uD55C\uB2E4. \uC81C2\uCC28 \uBC14\uD2F0\uCE78 \uACF5\uC758\uD68C \uC774\uC804 \uB54C \uC131\uBB34\uC77C\uB3C4 \uC8FC\uC77C/\uB300\uCD95\uC77C \uC77C\uC2DC\uACBD(\uC544\uCE68 6\uC2DC \uB54C \uBC14\uCE58\uB294 \uAE30\uB3C4) \uB54C \uC758\uBB34\uC801\uC73C\uB85C \uAE30\uB3C4\uD558\uC600\uC73C\uB098, \uC9C0\uAE08\uC740 \uD3D0\uC9C0\uB418\uC5C8\uB2E4. \uADF8\uB7EC\uB098 \uC0BC\uC704\uC77C\uCCB4 \uD558\uB290\uB2D8\uC5D0 \uB300\uD55C \uC2E0\uC559\uACE0\uBC31\uBB38\uC73C\uB85C \uC2E0\uC790\uB4E4\uC740 \uAC1C\uC778\uC801\uC73C\uB85C \uC0AC\uC6A9\uD558\uACE0 \uC788\uB2E4. \uADF8\uC678 \uB8E8\uD130\uAD50\uC5D0\uC11C\uB3C4 \uB2C8\uCF00\uC544-\uCF58\uC2A4\uD0C4\uD2F0\uB178\uD3F4\uB9AC\uC2A4 \uC2E0\uACBD, \uC0AC\uB3C4\uC2E0\uACBD, \uC544\uC6B0\uD06C\uC2A4\uBD80\uB974\uD06C \uC2E0\uC559\uACE0\uBC31\uACFC \uD568\uAED8 \uC544\uD0C0\uB098\uC2DC\uC624 \uC2E0\uACBD\uC744 \uC2E0\uC559\uACE0\uBC31\uC73C\uB85C \uC778\uC815\uD55C\uB2E4."@ko . "Il simbolo atanasiano (Quicumque vult) \u00E8 un simbolo della fede che prende questo nome perch\u00E9 attribuito dalla tradizione cristiana al vescovo Atanasio di Alessandria (295-373). \u00C8 significativo soprattutto per la dottrina trinitaria, che esso esprime in maniera forte per combattere l'arianesimo. Nella liturgia della Chiesa occidentale era recitato nell'ufficio divino domenicale di prima. Nel rito ambrosiano invece, viene usato come inno dell'Ufficio delle Letture, al posto del Te Deum, la domenica della Santissima Trinit\u00E0; la Chiesa orientale, invece, non l'ha mai usato. \u00C8 stato tramandato in greco e in latino. La maggioranza dei critici ritiene che sia stato scritto originariamente in latino e non in greco; e non nel IV secolo, ma almeno un secolo pi\u00F9 tardi. La teologia che ne traspare \u00E8 molto vicina a quella di Ambrogio da Milano."@it . "\u0410\u0444\u0430\u043D\u0430\u0441\u0456\u0457\u0432\u0441\u044C\u043A\u0438\u0439 \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B \u0432\u0456\u0440\u0438 (\u043B\u0430\u0442. Symbolum Quicumque) \u2014 \u0441\u0442\u0430\u0440\u043E\u0434\u0430\u0432\u043D\u0456\u0439 \u0445\u0440\u0438\u0441\u0442\u0438\u044F\u043D\u0441\u044C\u043A\u0438\u0439 \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B \u0432\u0456\u0440\u0438, \u044F\u043A\u0438\u0439 \u0442\u0440\u0430\u0434\u0438\u0446\u0456\u0439\u043D\u043E \u043F\u0440\u0438\u043F\u0438\u0441\u0443\u0454\u0442\u044C\u0441\u044F \u0441\u0432. \u0410\u0444\u0430\u043D\u0430\u0441\u0456\u044E \u0410\u043B\u0435\u043A\u0441\u0430\u043D\u0434\u0440\u0456\u0439\u0441\u044C\u043A\u043E\u043C\u0443, \u043A\u043E\u0442\u0440\u0438\u0439 \u0436\u0438\u0432 \u0443 IV \u0441\u0442\u043E\u043B\u0456\u0442\u0442\u0456. \u041F\u0440\u043E\u0442\u0435 \u0431\u0456\u043B\u044C\u0448\u0456\u0441\u0442\u044C \u0456\u0441\u0442\u043E\u0440\u0438\u043A\u0456\u0432 \u0434\u0443\u043C\u0430\u0454, \u0449\u043E \u0439\u043E\u0433\u043E \u0441\u043A\u043B\u0430\u0434\u0435\u043D\u043E \u0437 \u043F\u043E\u0447\u0430\u0442\u043A\u043E\u043C V \u0441\u0442\u043E\u043B\u0456\u0442\u0442\u044F, \u2014 \u0434\u043E \u0442\u043E\u0433\u043E \u0436 \u043B\u0430\u0442\u0438\u043D\u043E\u044E, \u0430 \u043D\u0435 \u0433\u0440\u0435\u0446\u044C\u043A\u043E\u044E \u043C\u043E\u0432\u043E\u044E. \u0421\u0435\u0440\u0435\u0434 \u0456\u043C\u043E\u0432\u0456\u0440\u043D\u0438\u0445 \u0430\u0432\u0442\u043E\u0440\u0456\u0432 \u0446\u044C\u043E\u0433\u043E \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B\u0443 \u0432\u0456\u0440\u0438 \u043D\u0430\u0445\u043E\u0434\u044F\u0442\u044C\u0441\u044F \u0441\u0432. \u0410\u043C\u0432\u0440\u043E\u0441\u0456\u0439 \u041C\u0435\u0434\u0456\u043E\u043B\u0430\u043D\u0441\u044C\u043A\u0438\u0439, \u0441\u0432. \u0410\u0432\u0433\u0443\u0441\u0442\u0438\u043D, \u0441\u0432. \u0412\u0456\u043D\u0441\u0435\u043D\u0442 \u041B\u0435\u0440\u0456\u043D\u0441\u044C\u043A\u0438\u0439. \u0421\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B \u043C\u0456\u0441\u0442\u0438\u0442\u044C \u0441\u043F\u0440\u043E\u0441\u0442\u0443\u0432\u0430\u043D\u043D\u044F \u0447\u0438\u0441\u043B\u0435\u043D\u043D\u0438\u0445 \u0454\u0440\u0435\u0441\u0435\u0439 \u043F\u0435\u0440\u0448\u0438\u0445 \u0441\u0442\u043E\u043B\u0456\u0442\u044C \u0445\u0440\u0438\u0441\u0442\u0438\u044F\u043D\u0441\u0442\u0432\u0430, \u0433\u043E\u043B\u043E\u0432\u043D\u0438\u043C \u0447\u0438\u043D\u043E\u043C \u0430\u0440\u0456\u0430\u043D\u0441\u0442\u0432\u0430 \u0439 \u043D\u0435\u0441\u0442\u043E\u0440\u0456\u0430\u043D\u0441\u0442\u0432\u0430. \u0423 \u0442\u0435\u043A\u0441\u0442 \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B\u0443 \u0432\u0445\u043E\u0434\u0438\u0442\u044C filioque, \u0449\u043E \u0434\u043E\u0432\u043E\u0434\u0438\u0442\u044C \u0439\u043E\u0433\u043E \u043F\u043E\u044F\u0432\u0443 \u0432 \u0417\u0430\u0445\u0456\u0434\u043D\u0456\u0439 \u0446\u0435\u0440\u043A\u0432\u0456 \u0432\u0436\u0435 \u0432 V \u0441\u0442\u043E\u043B\u0456\u0442\u0442\u0456. \u0422\u0435\u043A\u0441\u0442 \u0430\u0444\u0430\u043D\u0430\u0441\u0456\u0457\u0432\u0441\u044C\u043A\u043E\u0433\u043E \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B\u0443 \u0432\u0456\u0440\u0438 \u0432\u0438\u043A\u043E\u0440\u0438\u0441\u0442\u043E\u0432\u0443\u0454\u0442\u044C\u0441\u044F \u0432 \u0431\u043E\u0433\u043E\u0441\u043B\u0443\u0436\u0456\u043D\u043D\u0456 \u0420\u0438\u043C\u043E-\u043A\u0430\u0442\u043E\u043B\u0438\u0446\u044C\u043A\u043E\u0457 \u0446\u0435\u0440\u043A\u0432\u0438 \u0443 \u0441\u043A\u043B\u0430\u0434\u0456 \u041B\u0456\u0442\u0443\u0440\u0433\u0456\u0457 \u0433\u043E\u0434\u0438\u043D; \u0439\u043E\u0433\u043E \u0442\u0430\u043A\u043E\u0436 \u0432\u0438\u043A\u043E\u0440\u0438\u0441\u0442\u043E\u0432\u0443\u044E\u0442\u044C\u044E\u0442\u044C \u0443 \u0431\u043E\u0433\u043E\u0441\u043B\u0443\u0436\u0456\u043D\u043D\u044F\u0445 \u0430\u043D\u0433\u043B\u0456\u043A\u0430\u043D\u0438. \u0423 \u043F\u0440\u0430\u0432\u043E\u0441\u043B\u0430\u0432\u043D\u0456\u0439 \u0446\u0435\u0440\u043A\u0432\u0456 \u0430\u0444\u0430\u043D\u0430\u0441\u0456\u0457\u0432\u0441\u044C\u043A\u0438\u0439 \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B \u0432\u0456\u0440\u0438 \u043D\u0435 \u0437\u0430\u0441\u0442\u043E\u0441\u043E\u0432\u0443\u044E\u0442\u044C."@uk . . "De Geloofsbelijdenis van Athanasius (in het Latijn: Symbolum Athanasianum of Quicumque vult) is een uiteenzetting van de christelijke leer die traditioneel wordt toegeschreven aan Athanasius (295-373), aartsbisschop van Alexandri\u00EB. De belijdenis is bedoeld om het arianisme te bestrijden, zoals ook Athanasius dat deed. Maar de meeste geschiedkundigen zijn het er tegenwoordig over eens dat Athanasius niet de auteur kan zijn, omdat de tekst oorspronkelijk in het Latijn is geschreven en niet in het Grieks. De belijdenis is wellicht in de tweede helft van de vijfde eeuw ontstaan in Spanje of Zuid-Frankrijk. Haar theologie is sterk verwant aan die in de geschriften van westerse theologen, in het bijzonder die van Ambrosius van Milaan."@nl . . . . "\u0410\u0444\u0430\u043D\u0430\u0301\u0441\u044C\u0435\u0432\u0441\u043A\u0438\u0439 \u0421\u0438\u0301\u043C\u0432\u043E\u043B \u0432\u0435\u0301\u0440\u044B (\u043B\u0430\u0442. Symbolum Quicumque) \u2014 \u0434\u0440\u0435\u0432\u043D\u0438\u0439 \u0445\u0440\u0438\u0441\u0442\u0438\u0430\u043D\u0441\u043A\u0438\u0439 \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B \u0432\u0435\u0440\u044B."@ru . . . "El S\u00EDmbol d'Atanasi o S\u00EDmbol Quicumque \u00E9s una professi\u00F3 de fe que durant tota l'edat mitjana s'ha atribu\u00EFt al bisbe Sant Atanasi d'Alexandria. Malgrat no haver estat redactat a cap concili ecum\u00E8nic, \u00ABde fet, aquest s\u00EDmbol va arribar a tanta autoritat a l'Esgl\u00E9sia, tant occidental com oriental, que va entrar a l'\u00FAs lit\u00FArgic i ha de tenir-se per vertadera definici\u00F3 de fe\u00BB. Rep el nom de quicumque per la paraula amb qu\u00E8 comen\u00E7a en llat\u00ED. L'atribuci\u00F3 a Sant Atanasi sembla que data del segle vii i es va mantenir sense discussi\u00F3 fins al segle XVII; avui dia aquesta atribuci\u00F3 est\u00E0 abandonada. De les dues versions que n'hi ha, la llatina, conservada en un manuscrit del segle VIII n'\u00E9s l'original, mentre que la grega n'\u00E9s una traducci\u00F3; sobre aquest punt la unanimitat de la cr\u00EDtica \u00E9s absoluta. En canvi hi ha dubtes sobre el lloc, data i l'autor. La zona de m\u00E9s influ\u00E8ncia primera d'aquest s\u00EDmbol fou la G\u00E0l\u00B7lia meridional, i m\u00E9s concretament els encontorns d'Arles; J. Madoz s'inclina pel monestir de L\u00E9rins com el bressol m\u00E9s probable d'aquest escrit. D'aqu\u00ED va estendre's per Hisp\u00E0nia i per tot l'Imperi Carolingi (se'n conserva un document d'Autun de l'any 670 obligant els clergues a aprendre'l de mem\u00F2ria). La data de composici\u00F3 ha de trobar-se entre el 434 i el 440, data de composici\u00F3 dels Excerpta Vicnentii Lirinensis (descoberts el 1940 i que contenen f\u00F3rmules que poden tenir-se com una font immediata del S\u00EDmbol d'Atanasi), i el 542, data de la mort de Sant Cesari d'Arle, qui ens en testimonia l'exist\u00E8ncia. Quant a l'autor, els cr\u00EDtics continuen sense decidir-se clarament per cap escriptor; compten amb m\u00E9s partidaris Sant Vicen\u00E7 de Lerins i Sant Ambr\u00F2s de Mil\u00E0; per\u00F2 tamb\u00E9 ha estat atribu\u00EFt a Sant Cesari d'Arle, Fulgenci de Ruspe, Nicetes de Ramesiana, Sant Hilari de Poitiers, Honorat d'Arle, Sant Hilari d'Arle, Sant Mart\u00ED de Braga, Sant Eusebi de Vercelli i a altres. Cont\u00E9 dos cicles ben diferenciats: el trinitari i el cristol\u00F2gic. Reflecteix el desenvolupament teol\u00F2gic que correspon al Concili de Calced\u00F2nia. La naturalesa divina s'expressa pel terme subst\u00E0ncia i s'empra persona per designar les de la Sant\u00EDssima Trinitat; no s'hi fa servir el terme hip\u00F2stasi. La processi\u00F3 de l'Esperit Sant es predica del Pare i del Fill (\u00ABa Patre et Filio\u00BB). La fe en l'encarnaci\u00F3 s'expressa mitjan\u00E7ant proposicions clares que ressalten tant la divinitat com la humanitat de Crist (\u00ABperfectus Deus, perfectus homo; ex anima rationalis et humana carne subsistens\u00BB). En una proposici\u00F3 t\u00EDpicament occidental es diu Crist \u00ABigual al Pare segons la divinitat i menor que el Pare segons la humanitat\u00BB. S'exclou el monofisisme, condemnant tota conversi\u00F3 o confusi\u00F3 de naturaleses en Crist i afirmant l'assumpci\u00F3 de la humanitat per la divinitat i la unitat de la persona. El s\u00EDmbol conclou confessant els misteria carnis Christi (passi\u00F3 i mort, descens als inferns, resurrecci\u00F3, ascensi\u00F3, entronitzaci\u00F3 a la dreta del pare), la segona vinguda de Jes\u00FAs (parusia), la resurrecci\u00F3 final dels homes \u00ABcum corporibus suis\u00BB i la sanci\u00F3, segons llurs obres, amb la \u00ABvida eterna\u00BB o el \u00ABfoc etern\u00BB. Va entrar a l'\u00FAs lit\u00FArgic molt aviat. Consta que al segle ix s'emprava a Alemanya a la lit\u00FArgia eucar\u00EDstica recitant-se despr\u00E9s de l'homilia. M\u00E9s endavant va introduir-se a l'ofici de prima. A la lit\u00FArgia romana ha format part de l'ofici com\u00FA de prima dels dominics despr\u00E9s d'Epifania i despr\u00E9s de Pentecosta. Des del 1955 s'ha limitat el seu \u00FAs a diumenge de la Sant\u00EDssima Trinitat. Els te\u00F2legs orientals van acceptar aquest s\u00EDmbol rebutjant \u00FAnicament el seu valor de testimoni en suport del filioque, que consideraven una interpolaci\u00F3 posterior. S'ha fet servir a la lit\u00FArgia russa al segle xviii i es va adoptar a la grega el 1780."@ca . "Atanazja\u0144ski symbol wiary r\u00F3wnie\u017C Symbol atanazja\u0144ski (\u0142ac. Symbolum Athanasianum) \u2013 wyznanie wiary definiuj\u0105ce poj\u0119cie Tr\u00F3jcy \u015Awi\u0119tej. Powsta\u0142o pomi\u0119dzy 450 a 500 rokiem n.e. na terenie Hiszpanii lub Galii. Symbol ten cieszy si\u0119 takim samym autorytetem, co inne wyznania wiary przyj\u0119te w Ko\u015Bciele powszechnym. U\u017Cywaj\u0105 go tak\u017Ce anglikanie i luteranie. Symbol ten odmawia\u0142o si\u0119 w dawnej liturgii rzymskiej podczas Primy w niedziel\u0119 po Pi\u0119\u0107dziesi\u0105tnicy i w uroczysto\u015B\u0107 Przenaj\u015Bwi\u0119tszej Tr\u00F3jcy. Wyznanie wiary zwane r\u00F3wnie\u017C (od pierwszych jego s\u0142\u00F3w \u0142aci\u0144skich) \u201EQuicumque\u201D, tzn. \u201EKtokolwiek\u201D."@pl . . . . . . . . . . . . . . "Den athanasianska trosbek\u00E4nnelsens ursprung \u00E4r ok\u00E4nt. Det \u00E4r dock klart att kyrkofadern Athanasius (d\u00F6d 373) inte har med denna trosbek\u00E4nnelse att g\u00F6ra, utan att det \u00E4r en gallisk bek\u00E4nnelse fr\u00E5n 500-talet. H\u00E4r \u00E5terges trosbek\u00E4nnelsen i svensk \u00F6vers\u00E4ttning fr\u00E5n \"Svenska kyrkans bek\u00E4nnelseskrifter\", 1957. Den ing\u00E5r i romersk-katolska, lutherska och anglikanska l\u00E4roframst\u00E4llningar, men inte av reformerta kyrkor. Den grekisk-ortodoxa och andra ortodoxa kyrkor l\u00E5ter den ofta vara tryckt i sina gudstj\u00E4nstb\u00F6cker (utan filioque), men den anv\u00E4nds inte i det bysantinska gudstj\u00E4nstlivet. Den romersk-katolska kyrkan anv\u00E4nde den l\u00E4nge vid firandet av Prim p\u00E5 s\u00F6ndagar, men primen avskaffades vid de liturgiska reformerna 1970. Anglikanska kyrkor anv\u00E4nder den i ottes\u00E5ngen vid h\u00F6gtidliga tillf\u00E4llen, men antalet \u00E5rliga tillf\u00E4llen varierar mellan olika medlemskyrkor i den anglikanska kyrkogemenskapen. I lutherska kyrkor anv\u00E4nds den inte liturgiskt, endast som en l\u00E4rosammanfattning. Denna trosbek\u00E4nnelse, som \u00E4r en av de tre fornkristna huvudsymbola, har udden riktad mot arianismen. Den inneh\u00E5ller preciseringar av treenighetsl\u00E4ran och inkarnationen. \n* Var och en, som vill bliva salig, m\u00E5ste f\u00F6rst av allt hava den katolska* kristna tron. Men den, som icke bevarar den of\u00F6r\u00E4ndrad och of\u00F6rfalskad, g\u00E5r med s\u00E4kerhet evigt f\u00F6rlorad. \n* Men detta \u00E4r den katolska* kristna tron: att vi dyrka en enda Gud i tre personer och tre personer i en enda gudom, i det att vi varken sammanblanda personerna eller s\u00F6ndra det gudomliga v\u00E4sendet. \n* En \u00E4r n\u00E4mligen Faderns person, en annan Sonens och \u00E5ter en annan den Helige Andes. Men Faderns och Sonens och den Helige Andes gudom \u00E4r en enda, lika i \u00E4ra och lika i evigt majest\u00E4t. \n* S\u00E5dan Fadern \u00E4r, s\u00E5dan \u00E4r Sonen och s\u00E5dan \u00E4ven den Helige Ande. Oskapad \u00E4r Fadern, oskapad Sonen och oskapad den Helige Ande. Om\u00E4tlig \u00E4r Fadern, om\u00E4tlig Sonen och om\u00E4tlig den Helige Ande. \n* Evig \u00E4r Fadern, evig Sonen och evig den Helige Ande, och likv\u00E4l icke tre eviga, utan en enda evig, s\u00E5som icke heller tre oskapade eller tre om\u00E4tliga, utan en enda oskapad och en enda om\u00E4tlig. \n* Sammalunda \u00E4r Fadern allsm\u00E4ktig, Sonen allsm\u00E4ktig och den Helige Ande allsm\u00E4ktig, och likv\u00E4l icke tre allsm\u00E4ktiga, utan en enda allsm\u00E4ktig. \n* S\u00E5 \u00E4r Fadern Gud, Sonen Gud och den Helige Ande Gud, och likv\u00E4l icke tre Gudar, utan en enda Gud. S\u00E5 \u00E4r Fadern Herre, Sonen Herre och den Helige Ande Herre, och likv\u00E4l icke tre Herrar, utan en enda Herre. \n* Ty s\u00E5som vi av den kristna sanningen n\u00F6dgas att bek\u00E4nna varje person f\u00F6r sig b\u00E5de s\u00E5som Gud och Herre, s\u00E5 f\u00F6rhindras vi av den katolska* kristna tron att n\u00E4mna tre Gudar eller Herrar. \n* Fadern \u00E4r av ingen gjord eller skapad eller f\u00F6dd. Sonen \u00E4r av Fadern allena - icke gjord eller skapad - utan f\u00F6dd. Den Helige Ande \u00E4r av Fadern och Sonen (filioque) - icke gjord eller skapad eller f\u00F6dd - utan utg\u00E5ende. \n* D\u00E4rf\u00F6r \u00E4r det en enda Fader, icke tre F\u00E4der, en enda Son, icke tre s\u00F6ner och en enda Helig Ande, icke tre Heliga Andar. Och bland dessa tre personer \u00E4r ingen den f\u00F6rste eller den siste, ingen den st\u00F6rste eller den minste, utan alla tre personerna \u00E4ro sinsemellan lika eviga och lika stora, s\u00E5 att i allt, s\u00E5som ovan sagts, de tre personerna b\u00F6ra dyrkas i en gudom och den enda gudomen i de tre personerna. \n* Den, som vill bliva salig, han skall t\u00E4nka s\u00E5 om de tre personerna i gudomen. \n* Men det \u00E4r f\u00F6r den eviga saligheten n\u00F6dv\u00E4ndigt att \u00E4ven fast tro, att v\u00E5r Herre Jesus Kristus har blivit k\u00F6tt. \n* S\u00E5 \u00E4r det en r\u00E4tt tro att vi tro och bek\u00E4nna, att v\u00E5r Herre Jesus Kristus, Guds Son, \u00E4r i lika m\u00E5n Gud och m\u00E4nniska. Gud \u00E4r han s\u00E5som f\u00F6dd av Faderns v\u00E4sen f\u00F6re all tid, och m\u00E4nniska \u00E4r han s\u00E5som f\u00F6dd av moderns v\u00E4sen i tiden. \n* Helt och fullt Gud och helt och fullt m\u00E4nniska med f\u00F6rnuftig sj\u00E4l och m\u00E4nsklig kropp. J\u00E4mlik Fadern efter den gudomliga naturen, ringare \u00E4n Fadern efter den m\u00E4nskliga naturen. Och ehuru han \u00E4r Gud och m\u00E4nniska, \u00E4r han likv\u00E4l icke tv\u00E5, utan en enda Kristus. \n* Men en enda \u00E4r han, icke s\u00E5 att den gudomliga naturen f\u00F6rvandlats till m\u00E4nsklig, utan s\u00E5 att den m\u00E4nskliga naturen antagits av Gud. \n* En enda \u00E4r han, icke s\u00E5 att naturerna sammanblandats, utan s\u00E5 att personen bildar enheten. \n* Ty liksom den f\u00F6rnuftiga sj\u00E4len och kroppen bilda en enda m\u00E4nniska, s\u00E5 utg\u00F6ra Gud och m\u00E4nniska en enda Kristus, vilken har lidit f\u00F6r v\u00E5r fr\u00E4lsnings skull, nedstigit till d\u00F6dsriket, uppst\u00E5tt fr\u00E5n de d\u00F6da, uppstigit till himlarna, sitter p\u00E5 Faderns h\u00F6gra sida och skall d\u00E4rifr\u00E5n igenkomma till att d\u00F6ma levande och d\u00F6da. \n* Vid hans tillkommelse hava alla m\u00E4nniskor att uppst\u00E5 med sina kroppar, och de skola avl\u00E4gga r\u00E4kenskap f\u00F6r sina g\u00E4rningar: Och de som gjort gott skola ing\u00E5 i det eviga livet och de som gjort ont i den eviga elden. \n* Detta \u00E4r den katolska* kristna tron; den som icke troget och fast tror den, kan icke bliva salig. (*) Protestanter anv\u00E4nder h\u00E4r ordet \"allm\u00E4nneliga\" vilket \u00E4r den svenska betydelsen av det ursprungligen grekiska ordet katolik men utan den senares koppling till Romersk-katolska kyrkan."@sv . . . . . . "S\u00EDmbolo Quicumque"@es . . . . "2416"^^ . . . "Athanasian Creed.ogg"@en . . . "Atanazia simbolo"@eo . "Il simbolo atanasiano (Quicumque vult) \u00E8 un simbolo della fede che prende questo nome perch\u00E9 attribuito dalla tradizione cristiana al vescovo Atanasio di Alessandria (295-373). \u00C8 significativo soprattutto per la dottrina trinitaria, che esso esprime in maniera forte per combattere l'arianesimo. Nella liturgia della Chiesa occidentale era recitato nell'ufficio divino domenicale di prima. Nel rito ambrosiano invece, viene usato come inno dell'Ufficio delle Letture, al posto del Te Deum, la domenica della Santissima Trinit\u00E0; la Chiesa orientale, invece, non l'ha mai usato."@it . "O Credo de Atan\u00E1sio (Quicumque vult), subscrito pelas maiores confiss\u00F5es do cristianismo (Igreja Cat\u00F3lica Apost\u00F3lica Romana, Igreja Ortodoxa e alguns protestantes hist\u00F3ricos), \u00E9 geralmente atribu\u00EDdo a Santo Atan\u00E1sio, bispo de Alexandria (s\u00E9culo IV), mas estudiosos do assunto conferem a ele data posterior (s\u00E9culo V). Sua forma final teria sido alcan\u00E7ada apenas no s\u00E9culo VIII. O texto grego mais antigo deste credo prov\u00E9m de um serm\u00E3o de Ces\u00E1rio de Arles, no in\u00EDcio do s\u00E9culo VI."@pt . . "La atanazia simbolo (Quicumque vult (kiu ajn volas) estas kredkonfeso kiu tiel nomi\u011Das pro la fakto ke \u011Di estas la\u016Dtradicie atribuita al Sankta Atanazio (295-373), \u0109efepiskopo de Aleksandrio de Egiptio. \u011Ci signifas precipe por la doktrino de la kristana Triunuo, kiu \u011Di esprimas energimaniere por batali kontra\u016D Arianismo. En la liturgio de la okcidenta Eklezio \u011Di estis recitita dum la Liturgio de la horoj. En la , male, \u011Di estas uzata kiel himno en la diman\u0109o de la Tre Sankta Triunuo; dum la orienta Eklezio neniam \u011Din uzis. \u011Ci estis jen greklingve jen latinlingve. La plej granda parto de la kritikistoj opinias ke \u011Di estis origine kompilita en la latina lingvo; kaj ne en la 4-a jarcento, sed almena\u016D unu jarcento pli malfrue. La teologio kiu el \u011Di travideblas estas multe proksima al tiu de Ambrozio de Milano.La nunaj kritikistoj ne akordi\u011Das pri la atribuo: \n* \u011Din atribuas la kontra\u016Dpriscilia hispana episkopo; \n* L. G. Morin \u011Din taksas verko de la 6-a jarcento, eble de ; \n* H. Brewer \u011Din asignas al Ambrozio de Milano; \n* J. Stiglmayr faras \u011Dian a\u016Dtoron (Tunizio)."@eo . "Kredo Athanasius atau Pengakuan Iman Athanasius atau Symbolum Athanasianum atau Quicumque Vult adalah salah satu rumusan iman yang diakui oleh Gereja Katolik, Gereja Anglikan, dan sebagian besar denominasi Protestan."@in . . . . . . . . . . . . "Vyzn\u00E1n\u00ED Quicumque (lat. kdokoli), zvan\u00E9 t\u00E9\u017E Atan\u00E1\u0161ovo vyzn\u00E1n\u00ED v\u00EDry, je jedn\u00EDm ze \u010Dty\u0159 vyzn\u00E1n\u00ED v\u00EDry katolick\u00E9 c\u00EDrkve, jim\u017E p\u0159ipisuje tato c\u00EDrkev autoritu. Jeho autorstv\u00ED bylo tradi\u010Dn\u011B p\u0159ipisov\u00E1no sv. Atan\u00E1\u0161i z Alexandrie (\u2020 373), proto by spr\u00E1vn\u011Bj\u0161\u00ED n\u00E1zev byl Pseudo-Atan\u00E1\u0161ovo vyzn\u00E1n\u00ED v\u00EDry. Ve v\u00FDchodn\u00EDch c\u00EDrkv\u00EDch v\u0161ak z\u016Fstalo toto vyzn\u00E1n\u00ED nezn\u00E1m\u00E9 a\u017E do 12. stolet\u00ED, a proto je Atan\u00E1\u0161ovo autorstv\u00ED velmi nepravd\u011Bpodobn\u00E9. Mezi p\u0159edpokl\u00E1dan\u00FDmi autory tohoto vyzn\u00E1n\u00ED je jmenov\u00E1n svat\u00FD Ambro\u017E, av\u0161ak pro toto tvrzen\u00ED neexistuj\u00ED dostate\u010Dn\u00E9 d\u016Fvody. Nov\u011Bji se m\u00E1 za to, \u017Ee vyzn\u00E1n\u00ED vzniklo v Galii (dne\u0161n\u00ED Francie) v 5. stolet\u00ED. Roku 1940 byla nalezena ztracen\u00E1 Excerpta sv. Vincence Lerinsk\u00E9ho, jejich\u017E jazyk je n\u00E1padn\u011B podobn\u00FD jazyku tohoto vyzn\u00E1n\u00ED; z toho d\u016Fvodu pr\u00E1v\u011B sv. Vincenc, autor dodnes uzn\u00E1van\u00E9ho krit\u00E9ria katolicity (quod ubique, quod semper, quod ab omnibus creditum est: to, co se v\u011B\u0159ilo v\u0161ude, v\u017Edycky a v\u0161emi). Nejstar\u0161\u00ED zn\u00E1m\u00FD p\u0159epis tohoto vyzn\u00E1n\u00ED poch\u00E1z\u00ED z p\u0159edmluvy sb\u00EDrky homili\u00ED (\u2020 542). Tento symbol \u010Dili vyzn\u00E1n\u00ED v\u00EDry obsahuje kr\u00E1tk\u00FD a jasn\u00FD popis c\u00EDrkevn\u00ED nauky o Trojici a vt\u011Blen\u00ED a obsahuje t\u00E9\u017E aluzi na dal\u0161\u00ED c\u00EDrkevn\u00ED dogmata. Na rozd\u00EDl od ostatn\u00EDch vyzn\u00E1n\u00ED v\u00EDry se zam\u011B\u0159uje Quicumque pr\u00E1v\u011B na tyto dv\u011B z\u00E1kladn\u00ED nauky k\u0159es\u0165anstv\u00ED, toti\u017E trojici osob v Bohu a bo\u017Eskou p\u0159irozenost Je\u017E\u00ED\u0161e Krista. Vyzn\u00E1n\u00ED Quicumque bylo a\u017E do ned\u00E1vna sou\u010D\u00E1st\u00ED modlitby brevi\u00E1\u0159e (ned\u011Bln\u00ED ) a z\u016Fst\u00E1v\u00E1 (krom\u011B katolick\u00E9 c\u00EDrkve) respektov\u00E1no t\u00E9\u017E nap\u0159. v anglik\u00E1nsk\u00E9 c\u00EDrkvi a v c\u00EDrkv\u00EDch vze\u0161l\u00FDch z reformace. V Pravoslav\u00ED nen\u00ED b\u011B\u017En\u011B u\u017E\u00EDv\u00E1no."@cs . . . . . "Credo de Atan\u00E1sio"@pt . . . "Kredo Athanasius atau Pengakuan Iman Athanasius atau Symbolum Athanasianum atau Quicumque Vult adalah salah satu rumusan iman yang diakui oleh Gereja Katolik, Gereja Anglikan, dan sebagian besar denominasi Protestan. Bersama dengan Kredo Para Rasul, Kredo Nicaea-Konstantinopel, dan Kredo Trente, kredo ini merupakan rumusan iman yang diakui oleh Gereja Katolik dan secara tersurat disebut dalam Katekismus Gereja Katolik No. 192. Kredo ini diakui oleh Gereja Anglikan dalam Empat Puluh Dua Pasal Agama tahun 1553 pada Pasal 7 dan Tiga Puluh Sembilan Pasal Agama tahun 1571 pada Pasal 8. Kredo Athanasius diterima oleh sebagian besar umat Protestan karena diakui oleh dua denominasi terbesar yaitu Lutheran dan Kalvinis. Kredo ini diakui oleh denominasi Lutheran dalam Confessio Vuirtenbergica / Pengakuan Iman W\u00FCrttemberg tahun 1551 pada Pasal 1 dan dalam Formula Concordiae / Rumusan Kesepakatan tahun 1576 dari Gereja Lutheran. Kredo ini diakui oleh denominasi Kalvinis dalam Confessio Gallicana / Pengakuan Iman Prancis tahun 1559 pada Pasal 5 dan dalam Confessio Belgica / Pengakuan Iman Belgia tahun 1561 pada Pasal 9 dari Gereja Reformed."@in . . . . "Atanazja\u0144ski symbol wiary r\u00F3wnie\u017C Symbol atanazja\u0144ski (\u0142ac. Symbolum Athanasianum) \u2013 wyznanie wiary definiuj\u0105ce poj\u0119cie Tr\u00F3jcy \u015Awi\u0119tej. Powsta\u0142o pomi\u0119dzy 450 a 500 rokiem n.e. na terenie Hiszpanii lub Galii. Symbol ten cieszy si\u0119 takim samym autorytetem, co inne wyznania wiary przyj\u0119te w Ko\u015Bciele powszechnym. U\u017Cywaj\u0105 go tak\u017Ce anglikanie i luteranie. Symbol ten odmawia\u0142o si\u0119 w dawnej liturgii rzymskiej podczas Primy w niedziel\u0119 po Pi\u0119\u0107dziesi\u0105tnicy i w uroczysto\u015B\u0107 Przenaj\u015Bwi\u0119tszej Tr\u00F3jcy. Od \u015Bredniowiecza rozpowszechnione na r\u00F3wni z symbolem apostolskim (Symbolum Apostolicum) i nicejskim (Symbolum Niceanum). Wyznanie wiary zwane r\u00F3wnie\u017C (od pierwszych jego s\u0142\u00F3w \u0142aci\u0144skich) \u201EQuicumque\u201D, tzn. \u201EKtokolwiek\u201D. Od VII do XVII wieku mylnie przypisywano autorstwo tego wyznania wiary patriarsze aleksandryjskiemu, Atanazemu (ok. 295\u2013373), gor\u0105cemu obro\u0144cy dogmatu o Tr\u00F3jcy \u015Awi\u0119tej oraz nauki o B\u00F3stwie Jezusa. Na podobnej zasadzie bywa przypisywane r\u00F3wnie\u017C Ambro\u017Cemu z Mediolanu (ok. 339\u2013397)."@pl . "Athanasianska trosbek\u00E4nnelsen"@sv . . "\u0410\u0444\u0430\u043D\u0430\u0301\u0441\u044C\u0435\u0432\u0441\u043A\u0438\u0439 \u0421\u0438\u0301\u043C\u0432\u043E\u043B \u0432\u0435\u0301\u0440\u044B (\u043B\u0430\u0442. Symbolum Quicumque) \u2014 \u0434\u0440\u0435\u0432\u043D\u0438\u0439 \u0445\u0440\u0438\u0441\u0442\u0438\u0430\u043D\u0441\u043A\u0438\u0439 \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B \u0432\u0435\u0440\u044B."@ru . . . . . . . . . . "\u30A2\u30BF\u30CA\u30B7\u30AA\u30B9\u4FE1\u6761\uFF08\u30A2\u30BF\u30CA\u30B7\u30AA\u30B9\u3057\u3093\u3058\u3087\u3046\u3001\u30E9\u30C6\u30F3\u8A9E: Symbolum Athanasianum \u3082\u3057\u304F\u306F Symbolum Quicumque\uFF09\u306F\u3001\u4E09\u4F4D\u4E00\u4F53\u306E\u6559\u7406\u3092\u544A\u767D\u3057\u305F\u30AD\u30EA\u30B9\u30C8\u6559\u306E\u4FE1\u6761\u3002"@ja . "\u0410\u0444\u0430\u043D\u0430\u0441\u0456\u0457\u0432\u0441\u044C\u043A\u0438\u0439 \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B \u0432\u0456\u0440\u0438 (\u043B\u0430\u0442. Symbolum Quicumque) \u2014 \u0441\u0442\u0430\u0440\u043E\u0434\u0430\u0432\u043D\u0456\u0439 \u0445\u0440\u0438\u0441\u0442\u0438\u044F\u043D\u0441\u044C\u043A\u0438\u0439 \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B \u0432\u0456\u0440\u0438, \u044F\u043A\u0438\u0439 \u0442\u0440\u0430\u0434\u0438\u0446\u0456\u0439\u043D\u043E \u043F\u0440\u0438\u043F\u0438\u0441\u0443\u0454\u0442\u044C\u0441\u044F \u0441\u0432. \u0410\u0444\u0430\u043D\u0430\u0441\u0456\u044E \u0410\u043B\u0435\u043A\u0441\u0430\u043D\u0434\u0440\u0456\u0439\u0441\u044C\u043A\u043E\u043C\u0443, \u043A\u043E\u0442\u0440\u0438\u0439 \u0436\u0438\u0432 \u0443 IV \u0441\u0442\u043E\u043B\u0456\u0442\u0442\u0456. \u041F\u0440\u043E\u0442\u0435 \u0431\u0456\u043B\u044C\u0448\u0456\u0441\u0442\u044C \u0456\u0441\u0442\u043E\u0440\u0438\u043A\u0456\u0432 \u0434\u0443\u043C\u0430\u0454, \u0449\u043E \u0439\u043E\u0433\u043E \u0441\u043A\u043B\u0430\u0434\u0435\u043D\u043E \u0437 \u043F\u043E\u0447\u0430\u0442\u043A\u043E\u043C V \u0441\u0442\u043E\u043B\u0456\u0442\u0442\u044F, \u2014 \u0434\u043E \u0442\u043E\u0433\u043E \u0436 \u043B\u0430\u0442\u0438\u043D\u043E\u044E, \u0430 \u043D\u0435 \u0433\u0440\u0435\u0446\u044C\u043A\u043E\u044E \u043C\u043E\u0432\u043E\u044E. \u0421\u0435\u0440\u0435\u0434 \u0456\u043C\u043E\u0432\u0456\u0440\u043D\u0438\u0445 \u0430\u0432\u0442\u043E\u0440\u0456\u0432 \u0446\u044C\u043E\u0433\u043E \u0441\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B\u0443 \u0432\u0456\u0440\u0438 \u043D\u0430\u0445\u043E\u0434\u044F\u0442\u044C\u0441\u044F \u0441\u0432. \u0410\u043C\u0432\u0440\u043E\u0441\u0456\u0439 \u041C\u0435\u0434\u0456\u043E\u043B\u0430\u043D\u0441\u044C\u043A\u0438\u0439, \u0441\u0432. \u0410\u0432\u0433\u0443\u0441\u0442\u0438\u043D, \u0441\u0432. \u0412\u0456\u043D\u0441\u0435\u043D\u0442 \u041B\u0435\u0440\u0456\u043D\u0441\u044C\u043A\u0438\u0439."@uk . . . . . . . . . . "The Athanasian Creed, also called the Pseudo-Athanasian Creed and sometimes known as Quicunque Vult (or Quicumque Vult), which is both its Latin name and its opening words, meaning \"Whosoever wishes\", is a Christian statement of belief focused on Trinitarian doctrine and Christology. Used by Christian churches since the sixth century, it was the first creed to explicitly state the equality of the three hypostases of the Trinity. It differs from the Nicene-Constantinopolitan Creed and the Apostles' Creed in that it includes anathemas condemning those who disagree with its statements (as does the original Nicene Creed)."@en . . "Atanazja\u0144ski symbol wiary"@pl . . . . . . . "La atanazia simbolo (Quicumque vult (kiu ajn volas) estas kredkonfeso kiu tiel nomi\u011Das pro la fakto ke \u011Di estas la\u016Dtradicie atribuita al Sankta Atanazio (295-373), \u0109efepiskopo de Aleksandrio de Egiptio. \u011Ci signifas precipe por la doktrino de la kristana Triunuo, kiu \u011Di esprimas energimaniere por batali kontra\u016D Arianismo. \n* \u011Din atribuas la kontra\u016Dpriscilia hispana episkopo; \n* L. G. Morin \u011Din taksas verko de la 6-a jarcento, eble de ; \n* H. Brewer \u011Din asignas al Ambrozio de Milano; \n* J. Stiglmayr faras \u011Dian a\u016Dtoron (Tunizio)."@eo . . . . . . . . "Symbole d'Athanase"@fr . . "\u4E9E\u4ED6\u90A3\u4FEE\u4FE1\u7D93"@zh . . . . . . . . . . "El S\u00EDmbolo Quicumque (a veces conocido como Quicunque Vult o Quicumque Vult) es una profesi\u00F3n de fe cristiana centrada en la doctrina trinitaria y la cristolog\u00EDa. Tambi\u00E9n se le ha denominado S\u00EDmbolo Atanasiano (o Credo Atanasiano o Credo Pseudo Atanasiano) por haber sido atribuido durante toda la Edad Media al obispo de Alejandr\u00EDa san Atanasio. Utilizado por las iglesias cristianas desde el siglo VI, fue el primer credo que declar\u00F3 expl\u00EDcitamente la igualdad (consubstancialidad) de las tres hip\u00F3stasis de la Trinidad. Se diferencia del Credo Niceno-Constantinopolitano y del Credo de los Ap\u00F3stoles en que incluye anatemas que condenan a quienes no est\u00E1n de acuerdo con sus afirmaciones (como lo hac\u00EDa el Credo Niceno original). A pesar de no haber sido redactado por ning\u00FAn concilio ecum\u00E9nico, \u00AB"@es . "Das so genannte Athanasische oder Athanasianische Glaubensbekenntnis, auch Athanasianum (lateinisch Symbolum Athanasianum) und Quicumque nach dem lateinischen Anfang (Quicumque vult salvus esse) genannt, geh\u00F6rt zu den drei gro\u00DFen christlichen Glaubensbekenntnissen der westlichen Kirchen, wo es etwa seit dem 13. Jahrhundert \u00E4hnliches Ansehen genie\u00DFt wie das Apostolikum und das Nic\u00E4no-Konstantinopolitanum."@de . . . . . . "\u0410\u0444\u0430\u043D\u0430\u0441\u044C\u0435\u0432\u0441\u043A\u0438\u0439 \u0421\u0438\u043C\u0432\u043E\u043B \u0432\u0435\u0440\u044B"@ru . . . . . "El S\u00EDmbolo Quicumque (a veces conocido como Quicunque Vult o Quicumque Vult) es una profesi\u00F3n de fe cristiana centrada en la doctrina trinitaria y la cristolog\u00EDa. Tambi\u00E9n se le ha denominado S\u00EDmbolo Atanasiano (o Credo Atanasiano o Credo Pseudo Atanasiano) por haber sido atribuido durante toda la Edad Media al obispo de Alejandr\u00EDa san Atanasio. Utilizado por las iglesias cristianas desde el siglo VI, fue el primer credo que declar\u00F3 expl\u00EDcitamente la igualdad (consubstancialidad) de las tres hip\u00F3stasis de la Trinidad. Se diferencia del Credo Niceno-Constantinopolitano y del Credo de los Ap\u00F3stoles en que incluye anatemas que condenan a quienes no est\u00E1n de acuerdo con sus afirmaciones (como lo hac\u00EDa el Credo Niceno original). A pesar de no haber sido redactado por ning\u00FAn concilio ecum\u00E9nico, \u00ABde hecho, este s\u00EDmbolo alcanz\u00F3 tanta autoridad en la Iglesia, tanto occidental como oriental, que entr\u00F3 en el uso lit\u00FArgico y ha de tenerse por verdadera definici\u00F3n de fe\u00BB . Recibe el nombre de Quicumque por la palabra con la que comienza (Quienquiera desee). Ampliamente aceptado en el cristianismo occidental, incluso por la Iglesia cat\u00F3lica, algunas iglesias anglicanas y luteranas (forma parte de las confesiones luteranas recogidas en el Libro de la Concordia), y las antiguas iglesias lit\u00FArgicas, el Credo Atanasiano se ha utilizado cada vez con menos frecuencia en el culto p\u00FAblico con el tiempo. Con todo, parte de \u00E9l puede encontrarse como \u00ABAfirmaci\u00F3n de fe autorizada\u00BB en el volumen principal de la liturgia del Culto Com\u00FAn de la Iglesia de Inglaterra publicado en 2000.\u200B\u200B Creado con el objeto de distinguir el cristianismo niceno de la herej\u00EDa del arrianismo, el Credo Atanasiano se recitaba tradicionalmente en el Oficio Dominical de Prima en la Iglesia Occidental. No se ha utilizado com\u00FAnmente en la Iglesia de Oriente."@es . . . . . . "\u30A2\u30BF\u30CA\u30B7\u30AA\u30B9\u4FE1\u6761\uFF08\u30A2\u30BF\u30CA\u30B7\u30AA\u30B9\u3057\u3093\u3058\u3087\u3046\u3001\u30E9\u30C6\u30F3\u8A9E: Symbolum Athanasianum \u3082\u3057\u304F\u306F Symbolum Quicumque\uFF09\u306F\u3001\u4E09\u4F4D\u4E00\u4F53\u306E\u6559\u7406\u3092\u544A\u767D\u3057\u305F\u30AD\u30EA\u30B9\u30C8\u6559\u306E\u4FE1\u6761\u3002"@ja . . "\uC544\uD0C0\uB098\uC2DC\uC6B0\uC2A4 \uC2E0\uACBD(\u4FE1\u7D93) \uB610\uB294 \uC544\uD0C0\uB098\uC2DC\uC624 \uC2E0\uACBD \uB610\uB294 \uC704-\uC544\uD0C0\uB098\uC2DC\uC624 \uC2E0\uC559 \uACE0\uBC31\uC740 \uADF8\uB9AC\uC2A4\uB3C4\uAD50\uC758 \uC2E0\uD559\uC790\uC778 \uC131 \uC544\uD0C0\uB098\uC2DC\uC624\uC758 \uC2E0\uC559\uACE0\uBC31\uBB38\uC73C\uB85C \uC54C\uB824\uC838\uC788\uC5C8\uC73C\uB098, \uCD5C\uADFC \uB4E4\uC5B4 \uC131 \uC544\uD0C0\uB098\uC2DC\uC624\uC758 \uC774\uB984\uC744 \uBE4C\uB9B0 430-500\uB144\uC5D0 \uB0A8\uBD80 \uD504\uB791\uC2A4\uC5D0\uC11C \uC544\uB97C \uC9C0\uBC29\uC758 \uC775\uBA85\uC758 \uC800\uC790\uAC00 \uC800\uC220\uD558\uC600\uB2E4\uB294 \uACAC\uD574\uAC00 \uC9C0\uBC30\uC801\uC774\uB2E4. \uC774 \uC2E0\uC559 \uACE0\uBC31\uC740 \uC0BC\uC704\uC77C\uCCB4\uC5D0 \uAD00\uD55C \uAC83\uC774 \uC8FC\uB41C \uB0B4\uC6A9\uC774\uB2E4. \uC0BC\uC704\uC77C\uCCB4 \uAD50\uB9AC\uC5D0 \uB300\uD55C \uBA85\uD655\uD55C \uC2E0\uC559 \uACE0\uBC31\uC73C\uB85C \uC720\uBA85\uD558\uBA70, \uB3C5\uBCF4\uC801\uC774\uB2E4. \uADF8\uB9AC\uC2A4\uB3C4\uAD50 \uAD50\uD30C \uC911 \uCC9C\uC8FC\uAD50\uC640 \uC131\uACF5\uD68C\uC5D0\uC11C \uC0AC\uC6A9\uD558\uACE0 \uC788\uB2E4. \uC8FC\uB85C \uCC9C\uC8FC\uAD50\uC758 \uACBD\uC6B0 \uC544\uD0C0\uB098\uC2DC\uC624 \uC2E0\uACBD\uC744 \uB2C8\uCF00\uC544-\uCF58\uC2A4\uD0C4\uD2F0\uB178\uD3F4\uB9AC\uC2A4 \uC2E0\uACBD, \uC0AC\uB3C4\uC2E0\uACBD\uACFC \uD568\uAED8 \uCD08\uB300\uAD50\uD68C\uC758 \uC2E0\uC559\uACE0\uBC31\uC73C\uB85C \uC778\uC815\uD55C\uB2E4. \uC81C2\uCC28 \uBC14\uD2F0\uCE78 \uACF5\uC758\uD68C \uC774\uC804 \uB54C \uC131\uBB34\uC77C\uB3C4 \uC8FC\uC77C/\uB300\uCD95\uC77C \uC77C\uC2DC\uACBD(\uC544\uCE68 6\uC2DC \uB54C \uBC14\uCE58\uB294 \uAE30\uB3C4) \uB54C \uC758\uBB34\uC801\uC73C\uB85C \uAE30\uB3C4\uD558\uC600\uC73C\uB098, \uC9C0\uAE08\uC740 \uD3D0\uC9C0\uB418\uC5C8\uB2E4. \uADF8\uB7EC\uB098 \uC0BC\uC704\uC77C\uCCB4 \uD558\uB290\uB2D8\uC5D0 \uB300\uD55C \uC2E0\uC559\uACE0\uBC31\uBB38\uC73C\uB85C \uC2E0\uC790\uB4E4\uC740 \uAC1C\uC778\uC801\uC73C\uB85C \uC0AC\uC6A9\uD558\uACE0 \uC788\uB2E4. \uADF8\uC678 \uB8E8\uD130\uAD50\uC5D0\uC11C\uB3C4 \uB2C8\uCF00\uC544-\uCF58\uC2A4\uD0C4\uD2F0\uB178\uD3F4\uB9AC\uC2A4 \uC2E0\uACBD, \uC0AC\uB3C4\uC2E0\uACBD, \uC544\uC6B0\uD06C\uC2A4\uBD80\uB974\uD06C \uC2E0\uC559\uACE0\uBC31\uACFC \uD568\uAED8 \uC544\uD0C0\uB098\uC2DC\uC624 \uC2E0\uACBD\uC744 \uC2E0\uC559\uACE0\uBC31\uC73C\uB85C \uC778\uC815\uD55C\uB2E4."@ko . . "Recording of the Athanasian Creed in English"@en . "Das so genannte Athanasische oder Athanasianische Glaubensbekenntnis, auch Athanasianum (lateinisch Symbolum Athanasianum) und Quicumque nach dem lateinischen Anfang (Quicumque vult salvus esse) genannt, geh\u00F6rt zu den drei gro\u00DFen christlichen Glaubensbekenntnissen der westlichen Kirchen, wo es etwa seit dem 13. Jahrhundert \u00E4hnliches Ansehen genie\u00DFt wie das Apostolikum und das Nic\u00E4no-Konstantinopolitanum."@de . "Le Symbole d'Athanase est aussi appel\u00E9 Quicumque, d'apr\u00E8s son premier mot, pour \u00E9viter la mention d'Athanase est une confession de foi. C\u00E9saire d'Arles est le premier \u00E0 citer ce symbole, et il l'attribue \u00E0 Athanase. Cette attribution est toutefois d\u00E9battue. Il ne faut pas confondre le Quicumque et la confession de foi de l'\u00C9glise d'Arm\u00E9nie d\u00E9nomm\u00E9e \u00E9galement Symbole d'Athanase."@fr . . "Geloofsbelijdenis van Athanasius"@nl . "medic"@en . . "Vyzn\u00E1n\u00ED Quicumque"@cs . "Simbolo atanasiano"@it . "27227"^^ . . . . "Vyzn\u00E1n\u00ED Quicumque (lat. kdokoli), zvan\u00E9 t\u00E9\u017E Atan\u00E1\u0161ovo vyzn\u00E1n\u00ED v\u00EDry, je jedn\u00EDm ze \u010Dty\u0159 vyzn\u00E1n\u00ED v\u00EDry katolick\u00E9 c\u00EDrkve, jim\u017E p\u0159ipisuje tato c\u00EDrkev autoritu. Jeho autorstv\u00ED bylo tradi\u010Dn\u011B p\u0159ipisov\u00E1no sv. Atan\u00E1\u0161i z Alexandrie (\u2020 373), proto by spr\u00E1vn\u011Bj\u0161\u00ED n\u00E1zev byl Pseudo-Atan\u00E1\u0161ovo vyzn\u00E1n\u00ED v\u00EDry. Ve v\u00FDchodn\u00EDch c\u00EDrkv\u00EDch v\u0161ak z\u016Fstalo toto vyzn\u00E1n\u00ED nezn\u00E1m\u00E9 a\u017E do 12. stolet\u00ED, a proto je Atan\u00E1\u0161ovo autorstv\u00ED velmi nepravd\u011Bpodobn\u00E9. Mezi p\u0159edpokl\u00E1dan\u00FDmi autory tohoto vyzn\u00E1n\u00ED je jmenov\u00E1n svat\u00FD Ambro\u017E, av\u0161ak pro toto tvrzen\u00ED neexistuj\u00ED dostate\u010Dn\u00E9 d\u016Fvody. Nov\u011Bji se m\u00E1 za to, \u017Ee vyzn\u00E1n\u00ED vzniklo v Galii (dne\u0161n\u00ED Francie) v 5. stolet\u00ED. Roku 1940 byla nalezena ztracen\u00E1 Excerpta sv. Vincence Lerinsk\u00E9ho, jejich\u017E jazyk je n\u00E1padn\u011B podobn\u00FD jazyku tohoto vyzn\u00E1n\u00ED; z toho d\u016Fvodu pr\u00E1v\u011B sv. Vincenc, autor dodnes uzn\u00E1van\u00E9ho "@cs . . "\u4E9E\u4ED6\u90A3\u4FEE\u4FE1\u7D93\uFF08\u6216\u8B6F\u4E9E\u5927\u7D0D\u897F\u4FE1\u7D93\u3001\u963F\u5854\u62FF\u4FEE\u4FE1\u7D93\u3001\u4E9E\u5927\u7D0D\u4FEE\u4FE1\u7D93\u3001\u4E9E\u5927\u90A3\u897F\u70CF\u65AF\u4FE1\u7D93\u3001\u4E9E\u9054\u7D0D\u4FEE\u4FE1\u7D93\u3001\u963F\u5854\u7D0D\u4FEE\u65AF\u4FE1\u7D93\u3001\u963F\u8FBE\u62C9\u4FEE\u4FE1\u7ECF\u7B49\uFF09\uFF0C\u53C8\u7A31\u5F97\u6551\u7D93\uFF0C\u662F\u57FA\u7763\u6559\u50B3\u7D71\u4E09\u5927\u4FE1\u7D93\u4E4B\u4E00\uFF0C\u9664\u6709\u62C9\u4E01\u6587\u7248\u672C\u5916\uFF0C\u5C1A\u6709\u5E0C\u81D8\u6587\u7248\u672C\u3002\u6B64\u4FE1\u7D93\u6BD4\u53E6\u5916\u5169\u5927\u4FE1\u7D93\u5728\u6559\u7FA9\u7684\u95E1\u8FF0\u4E0A\u66F4\u52A0\u6E05\u6670\u3001\u8A73\u7D30\u53CA\u56B4\u8B39\uFF0C\u4E14\u76F4\u63A5\u5F15\u7528\u8A31\u591A\u8056\u7D93\u7528\u8A9E\u3002"@zh . . . . . . . . . "1121780784"^^ . . . "Le Symbole d'Athanase est aussi appel\u00E9 Quicumque, d'apr\u00E8s son premier mot, pour \u00E9viter la mention d'Athanase est une confession de foi. C\u00E9saire d'Arles est le premier \u00E0 citer ce symbole, et il l'attribue \u00E0 Athanase. Cette attribution est toutefois d\u00E9battue. Il ne faut pas confondre le Quicumque et la confession de foi de l'\u00C9glise d'Arm\u00E9nie d\u00E9nomm\u00E9e \u00E9galement Symbole d'Athanase."@fr . "The Athanasian Creed, also called the Pseudo-Athanasian Creed and sometimes known as Quicunque Vult (or Quicumque Vult), which is both its Latin name and its opening words, meaning \"Whosoever wishes\", is a Christian statement of belief focused on Trinitarian doctrine and Christology. Used by Christian churches since the sixth century, it was the first creed to explicitly state the equality of the three hypostases of the Trinity. It differs from the Nicene-Constantinopolitan Creed and the Apostles' Creed in that it includes anathemas condemning those who disagree with its statements (as does the original Nicene Creed). Widely accepted in Western Christianity, including by the Roman Catholic Church, some Anglican and Lutheran churches (it is part of the Lutheran confessions set out in the Book of Concord), and ancient liturgical churches, the Athanasian Creed over time has been used in public worship less and less frequently. However, part of it can be found as an \"Authorized Affirmation of Faith\" in the main volume of the Common Worship liturgy of the Church of England published in 2000. Designed to distinguish Nicene Christianity from the heresy of Arianism, the Athanasian Creed traditionally was recited at the Sunday Office of Prime in the Western Church. It has not been commonly used in the Eastern Church."@en . . . . . . . . . . "\u30A2\u30BF\u30CA\u30B7\u30AA\u30B9\u4FE1\u6761"@ja . . . . "Athanasisches Glaubensbekenntnis"@de .