rdfs:comment
| - يحيى محمد حميد الدين محمد المتوكل (يونيو 1869 - 17 فبراير 1948) هو إمام اليمن من عام 1904م وحتى عام 1948 وهو مؤسس المملكة المتوكلية اليمنية. أجبر الإمام يحيى الأتراك على الاعتراف به إماماً مستقلا على شمال اليمن في العام 1911 بعد حروب متواصلة ضد العثمانيين منذ 1872 بعد الحرب العالمية الأولى تخلصت المناطق الشمالية لليمن من التأثير التركي نهائياً وتعرض حكم الإمام لعدة تحديات أبرزها ثورة الدستور والتي قُتل على إثرها من بندقية الشيخ علي بن ناصر القردعي المرادي. حكم الإمام في فترة كانت المنطقة العربية تمر بـ«ثورات فكرية» وانتهج الإمام سياسية انعزالية خوفاً من امتدادها إلى اليمن. (ar)
- ヤヒヤー・ムハンマド・ハミードゥッディーン(アラビア語: حيى محمد حميد الدين, ラテン文字転写: Yahya Muhammad Hamid ed-Din、1869年6月18日 - 1948年2月17日)は、イエメン王国の初代君主。 (ja)
- Yahya Muhammad Hamid ed-Din (Sana'a, 18 giugno 1869 – Sana'a, 17 febbraio 1948) fu imam degli zayditi dal 1904, dopo la morte del padre, e re e imam dello Yemen dal 1918. Il suo nome e titolo completo era: sua maestà Amir al-Mumenin al-Mutawakkil 'Ala Allah Rab ul-Alamin Imam Yahya bin al-Mansur Bi'llah Muhammad Hamidaddin, imam e comandante dei credenti (principe dei credenti, chi si affida a Dio, il Signore dell'Universo). (it)
- Яг'я Магомет Гамід ад-Дін (араб. يحيى بن محمد حميد الدين 18 червня 1869 — 17 лютого 1948) — зейдитський імам Ємену, правитель незалежного Єменського королівства (північна частина сучасного Ємену). (uk)
- Yahya ibn Muhàmmad Hamid-ad-Din al-Mutawàkkil (àrab: يحيى بن محمد حميد الدين المتوكل, Yaḥyà b. Muḥammad Ḥamīd ad-Dīn al-Mutawakkil), més conegut com imam Yahya (vers 1869-1948) fou un imam zaidita qassimí i el primer rei mutawakkilita del Iemen (1918-1948). El 1932 Abd al-Aziz ibn Saud, que s'havia apoderat de l'Asir i Sabya, reclamats per Yahya, va formar amb el Hijaz i el Najd el regne de l'Aràbia Saudita. A Nadjran saudites i iemenites van xocar i finalment el 1934 Nadjran va quedar pels saudites. (ca)
- Jahja Muhamad Hamid ad-Din (arabe يحيى محمد حميد الدين, latinliterigo laŭ la normo de DMG Yaḥyā Muḥammad Ḥamid ad-Dīn; naskiĝis en 1869; mortis en 1948) estis imamo kaj reĝo de Jemeno (1904–1948). Jahja en 1904 sukcesis forpeligi la armeon de la Otomana imperio el Norda Jemeno kaj en 1911 rekoniĝis ties reganto. En 1918 la norda Jemeno iĝis suverena ŝtato. Post la rekono de lia rego pere de Britio, li en 1926 alprenis la titolon de reĝo kaj komencis instigi modernigon de sia lando. (eo)
- Yahya Muhammad Hamid ad-Din (arabisch يحيى محمد حميد الدين, DMG Yaḥyā Muḥammad Ḥamid ad-Dīn; * 18. Juni 1869; † 17. Februar 1948) war Imam und König von Jemen (1904–1948). Yahya vertrieb 1904 die Osmanen aus dem Nordjemen und wurde 1911 von diesen als Herrscher anerkannt. 1918 wurde der nördliche Jemen unabhängig. Nach der Anerkennung durch das Vereinigte Königreich nahm Yahya 1926 den Königstitel an und begann mit der Modernisierung des Landes. (de)
- Yahya Mohamed Hamidaddin (o el Imán Yahya) (1869-1948) se hizo el Imán de los en 1904 y el Rey del Reino de Yemen en 1926. Su nombre completo era S.M. Amir Al-Mumenin Al-Mutawakkil ' Ala Alá Rab ul-Alamin, Imán Yahya Mohamed Al-Mansur Bi'llah Hamidaddin, Imán y Comandante de los Fieles, y . Murió durante una tentativa de golpe fracasada en 1948 y fue sucedido por su hijo el Imán Ahmad. En 1918 el imperio turco-otomano pierde el control de estas tierras, y Yahaya pasa a ser su máximo gobernante, aunque bajo Inglaterra. (es)
- Yahya Mohammed Hamid ed-Din, né le 18 juin 1869 à Sanaa et mort le 17 février 1948 dans la même ville, est un imam zaïdite - une branche du chiisme - à partir de la mort de son père en 1904, et le premier roi du Yémen de 1918 à 1948. (fr)
- Yahya Muhammad Hamid ed-Din (or Imam Yahya) (Arabic: يحيى محمد حميد الدين, 18 June 1869 – 17 February 1948) became Imam of the Zaydis in 1904 after the death of his father, Muhammad Al-Mansur, and Imam of Yemen in 1918. His name and title in full was "His majesty Amir al-Mumenin al-Mutawakkil 'Ala Allah Rab ul-Alamin Imam Yahya bin al-Mansur Bi'llah Muhammad Hamidaddin, Imam and Commander of the Faithful" (the prince of the believers, he who relies on God, the Lord of the Universe). (en)
- Jahja Muhammad Hamid ad-Din (Imam Jahja, Jahja Ibn Muhammad; 1869 – 1948) – imam zajdytów od 1904, król Jemenu od 1926. Jego władza była początkowo nieuznawana przez Turcję sprawującą nominalne zwierzchnictwo nad terenami Północnego Jemenu, wybuchła więc wojna. W 1911 podpisano pokój w którym Turcja, zagrożona innymi konfliktami, uznała władzę imama. Po klęsce Turcji w 1918 Jemen Północny został niezależnym państwem. W 1926 Jahja koronował się na króla. W 1934 Jemen toczył wojnę z rodem Saudów, którą zdecydowanie przegrał. Saudowie nie zażądali jednak żadnych ustępstw terytorialnych i podpisano pokój. Od 1946 nasiliła się działalność opozycji i w 1948 roku król został zastrzelony, a władzę nad znaczną częścią kraju na krótko przejął Sajjid Abd Allah al-Wazir, obalony jednak wkrótce przez s (pl)
- Yahya Muhammad Hamid ad-Din eller Imam Yahya (svensk stavning: Jahja), född 18 juni 1869 i Sanaa, Jemen, död där 17 februari 1948, var imam och kung i Kungariket Jemen. När hans far dog 1904 efterträdde Yahya honom som imam i Jemen som då var en provins i Osmanska riket. Han blev då även ledare för de shiaislamiska zayditerna. Han gjorde uppror mot osmanerna och erkändes 1911 som oberoende härskare över Jemen. Dock stödde han osmanerna under första världskriget. När osmanerna drog sig ur första världskriget och lämnade landet 1918 bemäktigade han sig hela landet. Han förklarade norra Jemen som en självständig stat och antog titeln kung av Jemen. Han råkade i konflikt med Ibn Saud i Saudiarabien men slöt efter ett kort krig 1934 en vänskapspakt med denne. Trots att han hade diplomatiska kon (sv)
- Яхья бен Мухаммед Хамид-ад-Дин (араб. يحيى بن محمد حميد الدين ) (18 июня 1869, Сана — 17 февраля 1948, около Саны) — государственный деятель Йемена, имам шиитской секты зейдитов с 1904 года, правитель независимого Йеменского королевства (северная часть современного Йемена) с 1918 года. Король Яхья был убит 17 февраля 1948 года, но мятежники были разбиты его сыном Ахмедом, который стал новым йеменским монархом. (ru)
- 叶海亚·穆罕默德·哈米德丁·穆罕默德·穆塔瓦基勒(阿拉伯语:يحيى محمد حميد الدين محمد المتوكل,1869年6月18日-1948年2月17日),即伊玛目叶海亚,伊斯兰教宰德派伊玛目,1918年成为也门王国首位伊玛目,于1904年至1948年统治今也门北部(即原北也门领土),共44年。 叶海亚出生时,其所属的宰德派已经统治今也门北部和沙特阿拉伯南部部分领土达900多年,但常常与名义上统治也门的奥斯曼帝国苏丹发生冲突。1904年,叶海亚继承其父之位,成为宰德派伊玛目,继续同奥斯曼帝国的武装敌对。1911年,叶海亚同奥斯曼帝国签订《达安条约》(Treaty of Daan),后者被迫容许也门宰德派伊玛目国自治 。 叶海亚在也门建立君主专制和政教合一的统治,在国内确立绝对权威,并委派其子嗣担任各省总督,建立家族统治。 1948年2月17日,也门王国爆发政变,叶海亚被敌对部落人士刺杀,子即位。叶海亚的死在当时的阿拉伯世界造成一定轰动,约旦国王阿卜杜拉将他的死与第三任哈里发奥斯曼相比。 (zh)
|