About: Wu Chinese     Goto   Sponge   NotDistinct   Permalink

An Entity of Type : umbel-rc:Language, within Data Space : dbpedia.org associated with source document(s)
QRcode icon
http://dbpedia.org/describe/?url=http%3A%2F%2Fdbpedia.org%2Fresource%2FWu_Chinese

The Wu languages (traditional Chinese: 吳語; simplified Chinese: 吴语; Wu romanization and IPA: wu6 gniu6 [ɦu˩˩˧.n̠ʲy˩˩˧] (Shanghainese), ng2 gniu6 [ŋ̍˨˨˦.n̠ʲy˨˧˩] (Suzhounese), Mandarin pinyin and IPA: Wúyǔ [u³⁵ y²¹⁴]) is a major group of Sinitic languages spoken primarily in Shanghai, Zhejiang Province, and the part of Jiangsu Province south of the Yangtze River, which makes up the cultural region of Wu. The Suzhou dialect was the prestige dialect of Wu as of the 19th century, and formed the basis of Wu's koiné dialect, Shanghainese, at the turn of the 20th century. Speakers of various Wu languages sometimes inaccurately labelled their mother tongue as "Shanghainese" when introduced to foreigners. The languages of are mutually intelligible with each other, while those of are not.

AttributesValues
rdf:type
rdfs:label
  • Wu Chinese (en)
  • وو (صينية) (ar)
  • Wu (llengua) (ca)
  • Wu (jazyk) (cs)
  • Wu (Sprache) (de)
  • Vua lingvo (eo)
  • Chino wu (es)
  • Wu txinera (eu)
  • Wu (langue) (fr)
  • Rumpun bahasa Wu (in)
  • Lingua wu (it)
  • 우어 (ko)
  • 呉語 (ja)
  • Wu (taal) (nl)
  • Język wu (pl)
  • Chinês Wu (pt)
  • У (язык) (ru)
  • Wu (dialekt) (sv)
  • Уська мова (uk)
  • 吴语 (zh)
rdfs:comment
  • الوو (بالإنجليزية: Wu، بالصيني المبسط: 吴语) هي لهجة من لهجات اللغة الصينية, يتكلمها حوالى 77 مليون شخص متمركزين في مدينة شانغهاى والمناطق المحيطو بها. هناك أختلاف بين العلماء اللغويين, حيث يصنفها اليعض كلهجه وأخرين يعتبرونها لغه مستقلة. ليس لالوو صفه رسمية، في مؤسسات التعليم والحكومة، الصينى القياسى هو المستخدم. (ar)
  • Wu je jeden z rodiny čínských jazyků. Mluví se jím v největším čínském městě Šanghaji a v provincii Če-ťiang. Jazykem Wu mluví asi 80 milionů lidí a jde o desátý nejrozšířenější jazyk na světě. (cs)
  • La vua lingvo estas parolata en Ĉinio de 90 milionoj da parolantoj. Ĝia ISO-kodo estas wuu. Ekzistas Vikipedio en la vua lingvo. (eo)
  • Bahasa Wu (Hanzi: 吳方言, pinyin: wu fangyan) adalah sebuah rumpun bahasa yang merupakan salah satu dialek dari bahasa Tionghoa yang lazim dituturkan di pesisir timur Tiongkok seperti Shanghai, Jiangsu selatan, Zhejiang, Anhui selatan dan sebagian kecil wilayah Jiangxi. Di Xinjiang, Chongqing dan Guizhou juga ada penutur bahasa Wu. Bahasa ini mempunyai banyak logat, tetapi logat yang dianggap mewakili bahasa ini hanyalah logat Suzhou dan Shanghai. (in)
  • 우어(중국어 간체자: 吴语, 정체자: 吳語, IPA: [ɦu˨ ȵy˦]/[ɦəu˨˦ ȵy˧˩]/[ŋɨ˧˩ ȵy˧˦]/[ŋɨ˨˦ ȵy˧˩]/[ŋʉ˩ ȵy˧˩], 병음: Wúyǔ) 또는 오어는 중국 장쑤성, 푸젠성, 저장성, 상하이에서 쓰이는 중국어의 방언이다. 중화인민공화국 인구의 10% 이상이 우어를 사용한다. 우어가 쓰이는 대표적인 대도시로는 상하이가 있다. 우어에도 다른 중국어 방언과 마찬가지로 성조가 존재한다. 다른 대다수 방언들과 달리 중고음에서의 청탁의 대립을 그대로 보존하고 있다. (ko)
  • A língua wu (chinês simplificado: 吴语; chinês tradicional: 吳語; pinyin: wúyǔ) é uma das muitas variações da língua chinesa. É falada (junto com o mandarim) na região de Wu na China cuja capital é Xangai e é (como todos os principais dialetos chineses) ininteligível entre os falantes de mandarim e outros dialetos. Dentre as é a que possui a maior população de falantes (78 milhões) depois do mandarim (879 milhões). (pt)
  • Уська мова — мова сино-тибетської мовної родини або діалект китайської мови, якою розмовляє приблизно 90 млн людей, здебільшого на сході КНР, поблизу Шанхая. У є групою діалектів, близьких між собою, але віддалених від інших китайських мов настільки, що вони не зрозумілі для людей, що розмовляють мандаринською мовою. Питання про те, чи вважати у окремою мовою, чи діалектом китайської, заплутане. Виходячи із взаємної зрозумілості, у є окремою мовою. Однак мова у не має стандарту, і нею нечасто пишуть. На письмі використовується розмовний варіант китайської з мандаринським словником та граматикою. (uk)
  • El wu (en xinès tradicional: 吳語; en xinès simplificat: 吴语) és un grup de llengües antigues pertanyent a les llengües xineses que es parlen principalment a la província de Zhejiang, a la municipalitat de Xangai i al sud de la província de Jiangsu, en total uns 80 milions de persones. El president Chiang Kai-shek era parlant de wu. La llengua wu és emprada a l', la segona més popular de la cultura xinesa, després de l'Òpera de Pequín. El wu es parla també en moltes comunitats xineses a l'exterior. (ca)
  • El wu (en chino tradicional, 吳語; en chino simplificado, 吴语; pinyin, wúyǔ, autoglotónimo wú niu) o Goetsu (pronunciación japonesa de 呉越) es una de las principales lenguas de la rama sinítica de la familia de lenguas sino-tibetana. El nombre wú corresponde al nombre de uno de los tres reinos en que se dividió China al final de la dinastía Han, y cuyo territorio se correspondía a grandes rasgos con el ámbito lingüístico actual del wu. (es)
  • Wu (chinesisch 吳語 / 吴语, Pinyin Wúyǔ), auch Wu-Yue (吳越語 / 吴越语, Wúyuèyǔ) genannt, ist eine chinesische Sprache, die in der Volksrepublik China um die Mündung des Jangtsekiang herum gesprochen wird. Wu wird von etwa 77 Millionen Menschen gesprochen. Zusammen mit den anderen chinesischen Sprachen wird die chinesische Schrift als Schriftsprache genutzt. Ein weiterer bekannter Wu-Dialekt ist Shanghaiisch, das jedoch durch die Zuwanderung von Sprechern anderer Dialekte insbesondere aus historisch-phonologischer Sicht schwieriger zu analysieren ist als andere Wu-Dialekte. (de)
  • Wu txinera (tradizionalean 吳語, txinera sinplifikatuan 吴语, Hanyu Pinyin sisteman Wú yǔ) Txinako Zhejiang probintzian, Shanghain, Jiangsu probintziaren hegoaldean eta Anhui, Jiangxi eta Fujian probintzietako eskualde batzuetan hitz egiten diren txineraren dialekto (hizkuntza) taldea da. Shanghaiko dialektoaren eragina dela eta, shanghaiera ere esaten zaie. Adituek gehienetan wu hitza erabili arren, Jiangnango hizkera (江南話), Jiangsu-Zhejiang-eko hizkera, Jiangzhe-ko hizkera (江浙話) edo, sarritan, Wuyue-ko hizkera (吳越語) ere esaten zaio. (eu)
  • Le wu, aussi appelé wugniu selon « 文读 » vendoq ou nggniu selon « 白读 » baqdoq, (chinois simplifié : 吴方言 ; chinois traditionnel : 吳方言 ; pinyin : Wú fāng yán ou chinois simplifié : 吴语 ; chinois traditionnel : 吳語 ; pinyin : Wú yǔ) est l'un des groupes majeurs des parlers sinitiques. Le wu est parlé dans une grande partie de la province du Zhejiang, la municipalité de Shanghai, le sud de la province du Jiangsu, ainsi que dans des petites parties des provinces du Anhui, du Jiangxi et du Fujian. Les principaux dialectes du wu incluent ceux de Shanghai, de Suzhou, du Wenzhou, de Hangzhou, de Yongkang et de Shaoxing. En 1991, il y avait 87 millions de personnes parlant une forme de wu. C'est le groupe de langues chinoises le plus pratiqué après le mandarin (898 millions de locuteurs). C’est aussi l (fr)
  • The Wu languages (traditional Chinese: 吳語; simplified Chinese: 吴语; Wu romanization and IPA: wu6 gniu6 [ɦu˩˩˧.n̠ʲy˩˩˧] (Shanghainese), ng2 gniu6 [ŋ̍˨˨˦.n̠ʲy˨˧˩] (Suzhounese), Mandarin pinyin and IPA: Wúyǔ [u³⁵ y²¹⁴]) is a major group of Sinitic languages spoken primarily in Shanghai, Zhejiang Province, and the part of Jiangsu Province south of the Yangtze River, which makes up the cultural region of Wu. The Suzhou dialect was the prestige dialect of Wu as of the 19th century, and formed the basis of Wu's koiné dialect, Shanghainese, at the turn of the 20th century. Speakers of various Wu languages sometimes inaccurately labelled their mother tongue as "Shanghainese" when introduced to foreigners. The languages of are mutually intelligible with each other, while those of are not. (en)
  • La lingua wu (in cinese mandarino 吳方言T, 吴方言S, Wú fāngyánP oppure: 吳語T, 吴语S, WúyǔP) è una delle principali varianti della lingua cinese dopo il mandarino. È parlata principalmente nella provincia di Zhejiang, nella municipalità di Shanghai, nel sud della provincia di Jiangsu, e in piccole parti delle province di Anhui, Jiangxi e Fujian. Accanto alla Cina occorre poi considerare quei paesi esteri nei quali sono immigrate comunità di Cinesi originari delle regioni di lingua wu, in particolare Taiwan, Hong Kong e Singapore. Negli ultimi anni, vi è stata una notevole emigrazione di parlanti di Wu anche nel sud dell'Europa. (it)
  • 呉語(ごご、グニュ、呉語拼音白読: Ngu-Gniu、呉語拼音文読: Wu-Gniu)は、シナ・チベット語族、シナ語派の言語の一つであり、呉越民系に使用されている。主に中国の南部で使用され、江蘇省中南部、上海市、浙江省の大部分、安徽省南部および江西省、福建省の一部で話される。呉語の主要なグループには太湖グループ(、上海語など)、甌江グループ(温州語など)などがある。北部が官話区と直接接しており、西は贛語区、南は閩語区に接している。上海語と蘇州語が代表的な北部呉語とみなされる。ほかの漢語系南方諸言語と同様、百越土着言語と古漢語の接触や絶えざる交流・移民などの歴史を有しているため、接触言語(Contact language)の特徴がある。また、地形や歴史的事情により、呉語の大きな特徴として、異なるグループの違いが非常に大きく、ほぼ会話が通じないことがある。 1991年の調査によると、呉語の話者は8700万人と、母語話者数が世界第10位である。中華圏においては、漢語(8億8500万)に次いで話者数の最も多い言語であり、粤語よりも話者数が多い。しかしながら、標準語(官話/漢語)の普及運動により、現在、その言語は伝承の危機に直面しており、呉語を母語として使用できない呉語区の子供が非常に多い。 (ja)
  • Język wu (chiń. 吳語; pinyin wú yǔ; wymowa wu: wu nyu) – jeden z głównych języków chińskich używanych powszechnie w Chinach. Jest używany w regionie Wu (od którego pochodzi nazwa), w prowincjach Zhejiang, Jiangsu, Anhui, Jiangxi i Fujian. Główne dialekty wu to dialekty Hangzhou, Wenzhou, Suzhou, Shaoxing, Yongkang oraz Szanghaju (nazwy dialektów pochodzą od głównych miast poszczególnych regionów). Jest drugim (po języku mandaryńskim) co do liczby mówiących językiem używanym w Chinach. Łącznie mówi nim 95 milionów osób. (pl)
  • Wu of Wuyu is een Chinese taal die wordt gesproken door ongeveer 80 miljoen sprekers in de Chinese provincies Shanghai, Zhejiang, het oosten van Anhui en zuiden van Jiangsu. Hoewel er behoorlijke verschillen zijn tussen het dialect van Shanghai en de omringende provincies is de onderlinge verstaanbaarheid redelijk. Wu wordt in Chinese karakters geschreven. is het dialect dat het Wu als standaard gebruikt en wordt daarom ook genoemd. Maar sommigen vinden dat Shanghainees als standaard moet gelden. * Sino-Tibetaanse talen * Chinese talen * Wu (nl)
  • У (кит. трад. 吳語, упр. 吴语, пиньинь wúyǔ, палл. уюй) — один из крупнейших диалектов китайского языка (по другим классификациям — язык). Распространён в большей части провинции Чжэцзян, в городе центрального подчинения Шанхай, на юге провинции Цзянсу, а также в некоторых регионах провинций Аньхой, Цзянси и Фуцзянь. Среди крупнейших поддиалектов следует упомянуть шанхайский, сучжоуский, вэньчжоуский, шаосинский, цзиньхуа, юнканский и цюйчжоуский. Наиболее престижным из указанных поддиалектов является сучжоуский, хотя с ним соперничает шанхайский. (ru)
  • Wu (吴语; 吳語; Wúyǔ) är en dialekt av kinesiska språket, och är den dialekt efter mandarin som har flest antal talare. Wu talades 2013 av 80 miljoner personer, varav närapå alla bor i Kina. Talarna finns runt Yangtzeflodens utlopp i provinserna Jiangsu, Anhui, Fujian, Jiangxi, Zhejiang och i Shanghai storstadsområde. Wu använder samma skriftspråk som standardkinesiskan, men använder tecknet 廿 för räknetalet 20. (Jämfört med "二十" som normalt används) (sv)
  • 吴语,又称吴越语、江浙话、江东话,是吳越民系使用的語言,屬汉藏语系汉语族。主要分布于中国江苏南部(除南京和镇江的部分地区)、苏中启东、海门、通州和靖江的部分地区、上海、浙江大部分地区、安徽南部的部分地区、江西东北部和福建西北角;四川、重庆、贵州、新疆亦有三线建设时期形成的吴语方言岛;香港、美国、加拿大、澳大利亚、新西兰等地的江浙沪的移民仍有使用吴语的现象。 截止1997年,全球以吴语为母语的人数约为7717万人,以使用者人口排名位居世界第10名,在中國境內中僅次於以官话为母语的人数。2007年,吴语的母语使用者人数为7952万人,仍为世界100大语言之一。2013年,吴语的使用者人数约为8010萬2480人。2015年,吴语的使用者人数约为8070万人。目前,该语言存在严重传承危机,儿童普遍不能使用母语,而转用普通话。 在漢語族各語言中,吳語是唯一保留了中古漢語濁聲母的一種語言,所有陽聲調(陽平、陽上、陽去、陽入)在吳語中聲母都是濁音,而其他各語言或僅保留聲調、聲母清化,或直接發生聲調歸併。 吳語是一種連續變調語言。 (zh)
foaf:name
  • Wu (en)
name
  • Wu (en)
foaf:depiction
  • http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Wu_Dialects.png
  • http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Idioma_wu.png
  • http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/說好普通話.png
dcterms:subject
Wikipage page ID
Wikipage revision ID
Link from a Wikipage to another Wikipage
Faceted Search & Find service v1.17_git139 as of Feb 29 2024


Alternative Linked Data Documents: ODE     Content Formats:   [cxml] [csv]     RDF   [text] [turtle] [ld+json] [rdf+json] [rdf+xml]     ODATA   [atom+xml] [odata+json]     Microdata   [microdata+json] [html]    About   
This material is Open Knowledge   W3C Semantic Web Technology [RDF Data] Valid XHTML + RDFa
OpenLink Virtuoso version 08.03.3330 as of Mar 19 2024, on Linux (x86_64-generic-linux-glibc212), Single-Server Edition (61 GB total memory, 49 GB memory in use)
Data on this page belongs to its respective rights holders.
Virtuoso Faceted Browser Copyright © 2009-2024 OpenLink Software