rdfs:comment
| - Guilielmus (Guilhelmus) Xylander (auch Wilhelmus Xylander; gräzisiert aus Wilhelm Holzman; * 26. Dezember 1532 in Augsburg; † 10. Februar 1576 in Heidelberg) war ein deutscher Gelehrter und Humanist. Er wurde in Augsburg geboren, studierte in Tübingen und Basel und erhielt 1558 als Nachfolger von Micyllus die Professur der griechischen Sprache zu Heidelberg. 1562 erweiterte er diese Professur auf den Lehrstuhl für Logik (publicus organi Aristotelici interpres). Von 1564 bis 1565 war er Rektor der Universität Heidelberg. (de)
- Vilhelmo Ksilandro (1532-1576) (n. en Aŭgsburgo, Germanio, 26-a de decembro 1532 - m. en Hajdelbergo, Germanio, en la 10-a de februaro 1576) estis germana humanisto kaj erudiciulo. (eo)
- Guilielmus (Guilhelmus) Xylander ou Guillaume Xylander, né Wilhelm Holtzman, le 26 décembre 1532 à Augsbourg, mort le 10 février 1576 à Heidelberg, est un humaniste et philologue allemand. Il a traduit en latin les Pensées de Marc Aurèle et, par ses traductions, apporté d'importantes contributions à la diffusion des mathématiques. (fr)
- ヴィルヘルム・クシランダー(ドイツ語: Wilhelm Xylander、出生名ヴィルヘルム・ホルツマン(ドイツ語: Wilhelm Holtzman、後にギリシア語化して「クシランダー」となった)、1532年12月26日 - 1576年2月10日)は、神聖ローマ帝国の古典学者、人文主義者。1564年、ハイデルベルク大学学長を務めた。 (ja)
- Wilhelm Xylander (born Wilhelm Holtzman, graecized to Xylander; 26 December 1532 – 10 February 1576) was a German classical scholar and humanist. He served as rector of Heidelberg University in 1564. (en)
- Guilielmus Xylander, noto anche come Wilhelm Holtzman e italianizzato in Guglielmo Xilandro (Augusta, 26 dicembre 1532 – Heidelberg, 10 febbraio 1576), è stato un umanista e filologo classico tedesco. (it)
- Wilhelm Xylander, född den 26 december 1532 i Augsburg, död den 10 februari 1576 i Heidelberg, var en tysk humanist. Han hette ursprungligen Holtzmann, varav Xylander är den grekiska översättningen. Xylander blev 1558 professor i grekiska vid Heidelbergs universitet. Han var en av de lärdaste männen på sin tid. Han skrev Institutiones aphoristicae logicae Aristotelis (1577) med mera, utgav editioner av flera antika författare och verkställde såväl i språkligt som i kritiskt hänseende värdefulla latinska översättningar av bland annat Euripides (1558), Dio Cassius romerska historia (samma år), Plutarchos Vitae (1561) och Moralia (1570), Strabons geografi (1571), Pausanias resebeskrivning (1583; ny upplaga 1613) och Diofantos matematiska skrifter (1575), vilka dittills varit okända. (sv)
- Ксила́ндр (лат. Xylander) — эллинизированное имя, под которым известен немецкий гуманист-эллинист XVI века Вильгельм Го́льцман (нем. Wilhelm Holtzman; 1532—1576). Учился в Тюбингене, преподавал в Гейдельберге. Им впервые изданы такие важные греческие тексты, как историческая хроника Георгия Кедрина и книга Марка Аврелия «К самому себе» в его латинском переводе. (ru)
- Вільгельм Ксіландер (при народженні Вільгельм Хольцман, який згаркавив у Ксіландер; 26 грудня 1532 - 10 лютого 1576) - німецький класичний учений та гуманіст. У 1564 він був ректором Гайдельберзького університету. (uk)
- Guilielmus Xylander (traducció al llatí del seu nom, Wilhelm Holtzman, literalment «Guillem l'home de fusta») (26 de desembre de 1532 - 10 de febrer de 1576) fou un filòleg clàssic alemany. Nascut a Augsburg, va estudiar a Tubinga, i el 1558, en un moment en què passava dificultats econòmiques (degudes, segons alguns, als seus hàbits immoderats) fou escollit per succeir Micyllus en el departament de Grec de la Universitat de Heidelberg. El 1562 va canviar la seva plaça per una càtedra de lògica (publicus organi Aristotelii interpres). (ca)
- Guilielmus Xylander (traducción al latín de su nombre, Wilhelm Holtzman, literalmente «Guillermo el hombre de madera») (26 de diciembre de 1532 - 10 de febrero de 1576) fue un filólogo clásico alemán. Nacido en Augsburgo, estudió en Tubinga, y en 1558, en un momento en que pasaba apuros económicos (debido, según algunos, a sus hábitos inmoderados) fue elegido para suceder a Micyllus en el departamento de Griego de la Universidad de Heidelberg. En 1562, cambió su plaza por una cátedra de lógica (publicus organi Aristotelii interpres). (es)
|