About: Rehn–Meidner model     Goto   Sponge   NotDistinct   Permalink

An Entity of Type : yago:Union108233056, within Data Space : dbpedia.org associated with source document(s)
QRcode icon
http://dbpedia.org/describe/?url=http%3A%2F%2Fdbpedia.org%2Fresource%2FRehn%E2%80%93Meidner_model

The Rehn–Meidner model is an economic and wage policy model developed in 1951 by two economists at the research department of the Swedish Trade Union Confederation (LO), Gösta Rehn and Rudolf Meidner. The four main goals to be achieved were: * Low inflation * Full employment * High growth * Income equality

AttributesValues
rdf:type
rdfs:label
  • Rehn-Meidner-Modell (de)
  • Plan Rehn–Meidner (es)
  • レーン=メイドナー・モデル (ja)
  • Rehn–Meidner model (en)
  • Rehn–Meidner-modellen (sv)
rdfs:comment
  • The Rehn–Meidner model is an economic and wage policy model developed in 1951 by two economists at the research department of the Swedish Trade Union Confederation (LO), Gösta Rehn and Rudolf Meidner. The four main goals to be achieved were: * Low inflation * Full employment * High growth * Income equality (en)
  • レーン=メイドナー・モデル(Rehn-Meidner model)は、1952年にスウェーデン労働組合総連合(LO)所属のイェスタ・レーン(Gösta Rehn)とルドルフ・メイドナー(Rudolf Meidner)によって提唱された経済・賃金政策モデル。 達成すべき目標は以下の4つとしている。 * 低インフレ * 完全雇用 * 経済成長 * 政策手段としては以下が挙げられる。 * 緊縮的一般経済政策 * 連帯的賃金政策(企業をまたいだ同一労働同一賃金) * 労働市場政策() * 公的貯蓄(労働者基金) * 限界雇用助成金 このモデルは、ケインズ派財政経済学、実質賃金上昇、、国家による経済干渉主義、これら相互作用に基づいている。 (ja)
  • El Plan Rehn–Meidner es un modelo de política económica y salarial desarrollado en 1951 por dos economistas que trabajaron en la Confederación de Sindicatos Suecos, Gösta Rehn y Rudolf Meidner. Los cuatro objetivos principales para ser conseguidos era: * Inflación baja * Pleno empleo * Crecimiento alto * Igualdad de ingresos El propósito era mantener e incrementar la demanda efectiva de los consumidores a través del gasto público y la con un expansivo estado de bienestar que a través del gasto público mantenía la demanda efectiva basada en la estabilidad laboral y de capital. (es)
  • Das Rehn-Meidner-Modell ist ein, nach den Gewerkschaftsökonomen der Forschungsabteilung des schwedischen Gewerkschaftsdachverbandes LO, und Rudolf Meidner 1951 entwickeltes gesamtwirtschaftliches Modell, welches auf dem Zusammenspiel einer strengen Fiskal-, einer solidarischen Lohn- und einer forcierten aktiven Arbeitsmarktpolitik beruht. (de)
  • Rehn–Meidner-modellen är en plan för ekonomisk politik, som utarbetades i Sverige i slutet av 1940-talet av LO-ekonomerna Gösta Rehn (1913–1996) och Rudolf Meidner (1914–2005). Den ingick i rapporten Fackföreningsrörelsen och den fulla sysselsättningen till LO-kongressen 1951 och har präglat Sveriges ekonomiska politik sedan slutet av 1950-talet. Modellen bygger på en samverkan mellan keynesiansk ekonomisk teori, reallöneutveckling, aktiv arbetsmarknadspolitik och statlig intervention. Den ämnar att skapa en positiv uppåtgående spiral, i enlighet med keynesiansk ekonomisk teori, genom att skapandet av en expansiv välfärdsstat och offentliga investeringar, vilka ämnade till att upprätthålla inhemsk efterfrågan över konjunkturcyklerna, skapade säkerhet, trygghet och stabilitet åt anställda, (sv)
foaf:depiction
  • http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Gosta_rehn.jpg
  • http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Rudolf-Meidner-143458166346.jpg
dcterms:subject
Wikipage page ID
Wikipage revision ID
Link from a Wikipage to another Wikipage
sameAs
dbp:wikiPageUsesTemplate
thumbnail
footer
  • Gösta Rehn and Rudolf Meidner (en)
image
  • Gosta rehn.jpg (en)
  • Rudolf-Meidner-143458166346.jpg (en)
width
has abstract
  • Das Rehn-Meidner-Modell ist ein, nach den Gewerkschaftsökonomen der Forschungsabteilung des schwedischen Gewerkschaftsdachverbandes LO, und Rudolf Meidner 1951 entwickeltes gesamtwirtschaftliches Modell, welches auf dem Zusammenspiel einer strengen Fiskal-, einer solidarischen Lohn- und einer forcierten aktiven Arbeitsmarktpolitik beruht. Durch die solidarische Lohnpolitik sollen unrentable Unternehmen aus dem Markt gedrängt werden, während profitable Unternehmen von den für sie vergleichsweise günstigen Lohnkosten profitierten, die freigesetzten Arbeitnehmer mittels der aktiven Arbeitsmarktpolitik für neue Jobs qualifiziert und die Inflation durch eine restriktive Fiskalpolitik kontrolliert werden. Bis zum Ende der 1980er Jahre war Schweden das international wohl prominenteste Beispiel für einen sozialdemokratischen Weg zur Vollbeschäftigung. Dieses Ziel konnte auch während des schnellen Wachstums der Nachkriegszeit und der Wirtschaftskrisen der 1970er und 1980er Jahre aufrechterhalten werden. Die zentralen Inhalte der schwedischen Arbeitsmarktpolitik seit der Nachkriegszeit sind das Prinzip der Vollbeschäftigung, und die betriebene solidarische Lohnpolitik mit ihrer theoretischen Entsprechung im Rehn-Meidner-Modell. (de)
  • El Plan Rehn–Meidner es un modelo de política económica y salarial desarrollado en 1951 por dos economistas que trabajaron en la Confederación de Sindicatos Suecos, Gösta Rehn y Rudolf Meidner. Los cuatro objetivos principales para ser conseguidos era: * Inflación baja * Pleno empleo * Crecimiento alto * Igualdad de ingresos El modelo está basado a una interacción entre política fiscal keynesiana, crecimiento del salario real y políticas activas de empleo, a través de la intervención estatal. Fue aplicado en Suecia gracias al poder del movimiento obrero, materializado en los sindicatos y en el Partido Socialdemócrata, la aceptación del capital y los empresarios. El propósito era mantener e incrementar la demanda efectiva de los consumidores a través del gasto público y la con un expansivo estado de bienestar que a través del gasto público mantenía la demanda efectiva basada en la estabilidad laboral y de capital. Los sindicatos exigían aumentos de salariales conforme al crecimiento de la productividad, de tal modo que no generaran inflación. Los impuestos progresivos sirvieron para fortalecer el Estado de bienestar sueco. (es)
  • The Rehn–Meidner model is an economic and wage policy model developed in 1951 by two economists at the research department of the Swedish Trade Union Confederation (LO), Gösta Rehn and Rudolf Meidner. The four main goals to be achieved were: * Low inflation * Full employment * High growth * Income equality (en)
  • レーン=メイドナー・モデル(Rehn-Meidner model)は、1952年にスウェーデン労働組合総連合(LO)所属のイェスタ・レーン(Gösta Rehn)とルドルフ・メイドナー(Rudolf Meidner)によって提唱された経済・賃金政策モデル。 達成すべき目標は以下の4つとしている。 * 低インフレ * 完全雇用 * 経済成長 * 政策手段としては以下が挙げられる。 * 緊縮的一般経済政策 * 連帯的賃金政策(企業をまたいだ同一労働同一賃金) * 労働市場政策() * 公的貯蓄(労働者基金) * 限界雇用助成金 このモデルは、ケインズ派財政経済学、実質賃金上昇、、国家による経済干渉主義、これら相互作用に基づいている。 (ja)
  • Rehn–Meidner-modellen är en plan för ekonomisk politik, som utarbetades i Sverige i slutet av 1940-talet av LO-ekonomerna Gösta Rehn (1913–1996) och Rudolf Meidner (1914–2005). Den ingick i rapporten Fackföreningsrörelsen och den fulla sysselsättningen till LO-kongressen 1951 och har präglat Sveriges ekonomiska politik sedan slutet av 1950-talet. Modellen bygger på en samverkan mellan keynesiansk ekonomisk teori, reallöneutveckling, aktiv arbetsmarknadspolitik och statlig intervention. Den ämnar att skapa en positiv uppåtgående spiral, i enlighet med keynesiansk ekonomisk teori, genom att skapandet av en expansiv välfärdsstat och offentliga investeringar, vilka ämnade till att upprätthålla inhemsk efterfrågan över konjunkturcyklerna, skapade säkerhet, trygghet och stabilitet åt anställda, näringsliv, kapitalintressen och konsumenter. Detta garanterade låg inflation och stärkte därigenom fackföreningarna i att kräva stigande reallöner i takt med produktivitetsutvecklingen, vilket, i kombination med effekterna av välfärdsstaten och diverse sociala program, ledde till ökad köpkraft och konsumtionsvilja bland löntagarna. Det i sin tur resulterade i stigande generell efterfrågan och en självupprätthållande positiv cirkel av ekonomisk utveckling, som vidare uppmuntrades av progressiv beskattning och ekonomisk omfördelning, vilka garanterade en jämn inkomstfördelning och ytterligare ökade privatkonsumtionen. Modellen innefattar fyra mål för den ekonomiska politiken: 1. * Låg inflation 2. * Full sysselsättning 3. * Hög tillväxt 4. * Jämn inkomstfördelning Lågproduktiva företag och industrier skulle drivas mot den solidariska lönepolitiken, med stigande reallöner i takt med produktivitetsutvecklingen. Lönepolitiken skulle tvinga företagen att öka lönsamheten genom exempelvis strukturell anpassning, automatisering, robotisering eller andra, mer indirekta medel för att öka produktiviteten, såsom förbättrade arbetsvillkor för att minska utslitning, utbrändhet och sjukfrånvaro bland arbetskraften. Dessa förbättringar av arbetsvillkoren uppmuntrades genom sjuklöneansvaret. Lyckades inte företagen öka lönsamheten riskerade de att drivas ut ur marknaden och försättas i konkurs. Båda dessa alternativ frigjorde arbetskraft som i sin tur mobiliserades i högproduktiva företag. De högproduktiva företagen gynnades dessutom av de relativt fördelaktiga arbetskraftskostnaderna och såg sina vinster nå rekordnivåer till följd av de stigande produktivitetsnivåerna och den ökade köpkraften. Vinsterna återinvesterade i att öka företagens produktiva kapacitet; dels för att öka lönsamheten, dels för att möta den stigande efterfrågan. Men även för att skatteincitatementen gynnade långsiktiga investeringar inom exempelvis forskning och utveckling snarare än i sådant som kapitalinkomster och aktieutdelningar. Höga återinvestering innebar också att man upprätthåller en hög produktivitetsnivå och därigenom inte riskerar sin konkurrenskraft. Detta garanterade i sin tur en hög produktivitetsutveckling och stigande reallöner, och därigenom full sysselsättning och jämn inkomstfördelning, medan inflationära tendenser motverkades genom en inkomstpolitik som baserade sig på centrala avtalsförhandlingar och industriomfattande, nationella kollektivavtal mellan fackföreningar, arbetsgivare och staten. Inkomstpolitiken garanterade att reallöner inte skulle överstiga produktivitetsnivån genom att stat och arbetsgivare förbättrade andra kompensationsmedel, såsom arbetsvillkor, sociala förmåner, arbetstider och anställningsskydd. Modellens framgång visades under den så kallade Guldåldern, inom Sverige känd som rekordåren, under efterkrigstiden, där denna modell främst applicerades i Skandinavien och de nordiska länderna, men där de steg och ingrepp den förespråkade genomfördes inom samtliga Västländer i en eller annan utsträckning, däribland stigande reallöner i takt med produktivitetsutvecklingen, offentliga investeringar i forskning och utveckling, samverkan mellan fackföreningar, näringsliv och stat samt progressiv beskattning för att finansiera detta, möjliggjort genom de ömsesidiga som anammades av Västvärlden under efterkrigstiden som en del av Bretton Woodssystemet för att förhindra spekulativa attacker, skatteflykt, kapitalflykt och avindustrialisering. Till modellens nackdelar hör att den enbart tolererar en växande ekonomi, samt att den inte tar hänsyn till stora delar av arbetskraftens oförmåga att förstå ekonomiska samband när dessa blir för komplexa. (sv)
prov:wasDerivedFrom
page length (characters) of wiki page
foaf:isPrimaryTopicOf
is Link from a Wikipage to another Wikipage of
Faceted Search & Find service v1.17_git139 as of Feb 29 2024


Alternative Linked Data Documents: ODE     Content Formats:   [cxml] [csv]     RDF   [text] [turtle] [ld+json] [rdf+json] [rdf+xml]     ODATA   [atom+xml] [odata+json]     Microdata   [microdata+json] [html]    About   
This material is Open Knowledge   W3C Semantic Web Technology [RDF Data] Valid XHTML + RDFa
OpenLink Virtuoso version 08.03.3330 as of Mar 19 2024, on Linux (x86_64-generic-linux-glibc212), Single-Server Edition (378 GB total memory, 53 GB memory in use)
Data on this page belongs to its respective rights holders.
Virtuoso Faceted Browser Copyright © 2009-2024 OpenLink Software